Anthony Giddens • Engelsk sociolog • Född 1938 • • 1985 professor vid King´s College, Cambridge • 1997 Rektor förLondon School of Economics & PoliKcal Science • Lord • Open university • Rådgivare åt Tony Blair Giddens som både kriKker och struktureringsteoreKker • Från 1970 -­‐talet Kll 1984 utvecklas struktureringsteorin: – ”The ConsKtuKon of Society” – Struktur/aktör: Dualism: struktur som uppsäYning regler och resurser (makt aY styra över resurser) • Från miYen av 1980-­‐talet och fram Kll miYen av 1990-­‐talet utvecklar Giddens sin modernitetsteori – ”Moderity and SelfidenKty” ”Consequences of Modernity” samt ”Runaway World” – Reflexivitet: idenKtet: struktur/aktör: globalisering: risk och möjligheter: • Från miYen av 1990 engagerad i poliKk – ”The third way” Handling (aktör) eller struktur •
•
•
•
•
•
Aktör (den handlande individen – ej passiv) Individen som central analysenhet Likartade handlingar är bestämmande för hurdant samhället är EY samhälle är summan av individuella beslut och handlande Sociala fenomen har sin utgångspunkt i individer. Individen är en unik enhet som handlar uKfrån subjekKva moKv, väreringar och intenKoner, drih och tradiKoner. •
•
•
•
Struktur: uppsäYning regler och resurser (lagar, normer samt makt – auktoraiKva , pengar – allokaKva ) System: vedertagna och bestående/
återkommande handlingssäY Samhällsstrukturen påverkar människors handlande Durkheim:samhället som organism – Sociala fakta: morfologiska, sociala insKtuKoner, sociala strömningar -­‐-­‐-­‐ eY resultat av kollekKvt handlande Struktureringsteorien • Förhållandet mellan aktör och samhällsstruktur. • En samhällsstruktur är både ”the medium” och ”the outcome” – en förusäYning och eY resultat av socialt handlade. Strukturdualitet. • Skapar möjligheter och ger begränsningar • Ingen ensidig strukturell determinism, men inte heller en ensidig aktörernas universum. Reciprocitet. • Samhällsförändring tar lång Kd aY genomföra och sker inom många olika områden – PoliKk, lagar – Ekonomi, marknad – Kultur, normer och värderingar – Vanor och tradiKoner • Struktur: – Regler: lagar, normer, beteendekoder – Resurser: allokaKva och auktoritaKva • AllokaKva: pengar, materiella Kng – Kan omfördelas • AuktoritaKva: makt, våldsmonopol, tvingande – Kan riktas olika • Aktör à Struktur eller Struktur à Aktör: – Både ock! ModernitetsperspekKvet • Frågan om globala processer och individuella disposiKoner som är genomgripande och omfaYar globala system och idenKteter. Det globala genomsyrar det lokala. • Giddens analys omfaYar: – a. Moderna samhällsinsKtuKoner – b. Vilka kännetecken moderna människor har • självidenKtet och sociala relaKoner • omfaYar alla även de med sämre materiella möjligheter Påverkan: alla sociala relaKon och synen på Kdigare oföränderliga enKteter. • Kroppen och psyket – Genteknik, kosmeKsk kirurgi, LCH 5:2-­‐dieter etc. – Vem och vad man är idag… • InKmitet/parrelaKoner – TradiKonellt relaKonsbygge på grundval av materialitet och asymmetri. Känsla i andra hand. – Modernitetens relaKonsbygge som den RENA RELATIONEN där externa kriterier har upplösts. Bygger på Kllit och ”ömsesidiga avslöjanden”. Ständigt återskapas. – Ständigt återkoppling Kll abstrakta system (experters utlåtanden, självhjälpsmanualer etc.) • Självidentetens temporalitet – Vad jag är idag kan vara något helt annat i morgon • SJÄLVIDENTITET: • individens strävan eher aY uppräYa sammanhängande men ständigt reviderade biografiska beräYelser i en kontext av valmöjligheter vilka filtreras genom abstrakta system ”det som individen är medveten om /-­‐-­‐-­‐/ något som ruKnmässigt måste skapas och bevaras genom individens reflexiva handlingar” (67) • LivssKl: ”integrerad uppsäYning prakKker som en individ följer/…/
materiell inramning Kll en speciell beräYelse om självidenKteten” (101) RuKniserade prakKker. Strategisk livsplanering. • KONFISKERING AV ERFARENHET • Förmedlade och förebildande erfarenheter (gm. media, skola etc.) ersäYer individens primära upplevelser. Individen ”vet” redan innan man har provat (droger, erfarenhet av andra kulturer, sexualitet/eroKk, världshändelser etc.) – Collageeffekt: massiv uppmärksamhet av eY fenomen. – Avlägsna händelser tränger in i vardagen oavseY var man är » PosiKvt: vidgade horisonter av vad individen kan välja aY göra. Kunskaper. NegaKvt: riskexponering och förnekandet av ”tyst kunskap” – cut corners… Modernitet Dimensioner • Industrialism – Sociala relaKoner präglade av teknikutveckling/tänkande • Kapitalism – SäY aY organisera produkKon • Övervakning – Synlig / osynlig: kontroll av medborgarna • Våldsmonopol – krigsmandatet Former • NaKonalstaten – Territorialitet • OrganisaKon – Hantering av resurser • DiskonKnuerligt – Korta cykler och ombytlighet • Dynamiken – Snabbhet och allomfaYande moderniKet • Sociala insKtuKoner (exempel) – PoliKskt styrelseskick som ger ramar för – NaKonalstaten – territorialitet som utmanas av det globala – Högteknologi som del av vardagen och i produkKon – automaKsering – Lönearbete – Urbanitet – boende i storstäder – Skolväsendet – Familjen Modernitetens risker… • Industrialism: ekologisk kollaps • Kapitalism: ekonomisk kollaps (skuldsäYning) • Övervakning: totalitär maktutövning – FRA, NSA, • Våldsmonopol: militär/krigsmakt som förutsäYning för globala krig med fatala konsekvenser – Kamp om resurser MotreakKoner – Undandra sig eY synligt och dolt kontrollsystem • ”Enemy of the State” – Återinförande av eY moraliskt imperaKv i livet • Från moralpredikan i konservaKva kretsar Kll sektlika sammanslutningar. Fundamentalism. – Undandra sig konsumism • Volontärer i alla länder • Altruism – Etablering av nya sociala rörelser • Miljö, mänskliga räugheter etc. Tre teman inom moderniteten 1. Särskiljande av Kd och rum 2. Urbäddningsmekanismer 3. InsKtuKonell reflexivitet 1. Särskiljande av Kd och rum • TradiKonella samhällen var Kd och rum förbundna med varandra genom platsen (man var på en plats vid en Kd). • Moderniteten innebär aY Kd och rum särskiljs – Omedelbar kommunikaKon över stora avstånd i realKd (9/11 i direktsändning) – Samma Kd över allt – Koordinering av Kder (enhetlig Kd) och rumsligheter (enhetlig karta) à maktaspekt som kan få människor aY samfällt agera i en riktning – Familjer finns utspridda över rummet. Arbetet finns utspriY över rummet. Studier kan bedrivas utan aY vara på plats etc. 2. Urbäddningsmekanismer • Sociala relaKoner lyhs ur lokala kontexter och inplaceras i globala och Kdsrumsligt obegränsade sammanhang – KommunikaKonsteknologi – närvaro fastän rumslig distans – Hem, hem, hem? Var är hem – där man möts och känner igen sig? • ABSTRAKTA SYSTEM (som bygger på Kllit) – A. Symbolsystem: Pengar – det globala finanssystemet – B. Expertsystem: beskriver för människor hur man hanterar problem/utmaningar i vardagen/tekniska experter. Självhjälpsböcker. Professionella aktörer som (vi litar på) kan vägleda 3. InsKtuKonell reflexivitet • Ständiga revideringar av kunskap/vetande mot bakgrund av kunskapsKllväxt. • Allt som är sant idag kan ifrågasäYas i morgon: insKtuKonell praxis (jmf. Skolforskning och skolan, medicinsk forskning och vården) • KunskapsorganisaKon som omsäYer kunskaper – Allt som är fast förflykKgas – tvivlet som bas • ”reglerad användning av kunskap om sociala livsvillkor som eY konsKtuerande element i det sociala livets organisering och förändring” (s.31.) Ständiga revideringar. 5 grundteman •
•
•
•
•
Globalisering Riskhantering TradiKon Familj DemokraK 1. Globalisering • Stora system: global ekonomi, poliKk, teknik, interakKonsnätverk och sociala relaKoner. – Momentana • Små system: inKmitet (gm. relaKoner som trotsar gränser), familjesammansäYningar/
system, frigörelse av fr.f. kvinnor i förtryck. Förbilder för barn och unga. • Motsägelsefull utveckling – Likriktning (mot västvärldens ideal) men också krahigt uYalad differenKering (t.ex. extrem skuldbörda på vissa s.k. Utvecklingsländer). – Riskscenarier: ekologisk kollaps (inte oil peak, snarare environmental peak), kärnkrahen. Men också möjlighetsscenarier: aY hantera miljö problem globalt – Centralism genom aY finanscentrum får starkare makt. Men också decentrering genom t.ex. neotribalisering, framväxt av etniska enklaver, ”urbefolkningar i alla länder förenen eder” (internet) – KosmopoliKska samhällen som är genomorganiserade (t.ex. Brasilia). Men också en okontrollerad Kllväxt, utveckling och framKd. 2. Riskhantering • FramKda händelser i relaKon Kll nuKda prakKker • Nu risk (kalkylerbar), förr öde (determinisKskt) – ”aY leva i eY ”risksamhälle” innebär aY leva med en beräknande inställning Kll handlingarnas många möjligheter” (s.40) Vetenskapen kan inte ge oss vägledning – söka tröst i tron (fundamentalism av olika slag) – Typ 1 Högkonsekvensrisker. Kända risker • Externa risker: uKfrån, Asteroid (Armageddon), Tsunami etc. • Skapad risk: miljö, ekonomi, krig, terrorism – Typ 2 Högkonsekvensrisker. Okända risker • NuKda ”problemlösning” som i framKden visar sig vara fatalt (t.ex. neurosedyn) • Konflikt mellan aY problemlösning (mat för alla, bilar (!)) och långsikKga lända och okända konsekvenser (genmutaKoner, CO2) • Ödesdigra ögonblick – SituaKoner där individen måste faYa avgörande beslut som påverkar deras framKd (137)/-­‐-­‐-­‐/ när händelser flätas samman på eY sådant säY aY individen så aY säga står vid eY existenKellt vägskäl (138). – Hot mot den skyddshinna som försvarar tryggheten. Tvingas ifrågasäYa ”de relevanta ruKniserade vanorna, ibland Kll och med de som är mest inKmt integrerade med självidenKteten” (159) • Skilsmässor, jobbuppbroY, flyYande, nära anhörigs död, bryta med broY/droger/konsumism etc. – Förr: siare, horoskop, de äldre och visare som guider – Nu: abstrakta system: experter (internet) som guider • Tillit/risk/ontologisk trygghet – Tillit: känsla av grundläggande (ontologisk) trygghet. Genom spädbarns-­‐ och barnaåren får individen det vaccin som ger henne en skyddshinna (kokong) som ”säYer parentes om de potenKella händelser som – om individen allvarligt funderade över dem – skulle medföra handlingsförlamning” (s.11) ”EmoKonell vaccinering” (s.
52). Ansikte mot ansikte. Lära sig Kllit. – Risk: finns med i alla översikter kring framKden. RedukKon av vissa risker (t.ex. sjukdom), men Kllförsel av andra (miljö, ekonomi, globalt krig, oil peak etc.) – Tillägnelse av ruKner. – Ångest: fröet ligger i rädslan aY separeras från sin omsorgsperson • Självet måste ständigt skapas mot bakgrund av Kllit och riskbedömning (reflexivt) 3. TradiKon • Det förflutnas grepp över nuKd och framKd. Skapade tradiKoner för aY tjäna eY syhe i nuet. Flesta tradiKoner är nya. Ger trygghet och känsla av konKnuitet. • TradiKonens väktare, vilka är de? Föräldrar, skolan, präster, poliKker, kapitalägare (jmf. den danska adeln ”vi lever i eY modernt samhälle, men vi gör allKd som vi Kdigare har gjort”) • Utmanas av globalisering och snabb samhällsomvandling. • Fundamentalism: åberopande av en urkund samt beteende som icke får diskuteras eller ifrågasäYas (bevara makt över…) – ReakKon mot globalisering 4. Familj • Den rena relaKonen – Från ekonomi Kll emoKon – Från reprodukKon Kll sexualitet – Från asymmetri Kll symmetri – Från socialt tvång Kll individuellt friY val – (från konstans Kll förändring) • TradiKonell familj som exempel på fundamentalism? – Amish people – Hederskultur – Tvångsäktenskap 5. DemokraK • Det har blivit bäYre (trots allt) – Från ”all-­‐lösningar” Kll en-­‐frågeteman – Från lokala problem Kll globala utmaningar – Från lojalitet Kll kriKk – Från slutna beslutsrum Kll transparens – Från långa cykler av makt Kll korta • Alla dynasKer bryts förr eller senare • DemokraKparadox: ju mer av öppenhet, desto mindre effekKvitet och mer av kriKk (återfall Kll fundamentalism).
