Uppsala Universitet
Språk och matte A
Ann-Charlotte, Marie, Åsa, Niklas och Shokhan
Lektionsplanering
Matematiskt område
Talraden 0-100 med fokus på mönstret som finns inom varje tiotalsområde.
”Alla barn ska behärska talraden åtminstone upp till 10, innan de i skolan börjar addera och
subtrahera. Det är också viktigt att de därefter, så snart som möjligt, lär sig genomskåda hur de
99 första talen är uppbyggda av talen 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 genom att de organiseras i tiotal
och ental” (Löwing, Killborn, s. 26).
Som pedagog kan det vara viktigt att uppmärksamma bristen på logik i räkneorden mellan 1129. Vilket även kan vara viktigt att uppmärksamma för eleverna eftersom detta kan skapa
problem för förståelsen av talen (a.a.). Pedagogerna måste även tänka på att ett barn inte
automatiskt kan använda talraden till att bestämma ett antal. Talraden bör övas in speciellt för
att kunna användas vid uppräkning och inte bara som ramsa (a.a.).
Målgrupp och förkunskaper
Vi arbetar utifrån att det är en mångkulturell klass. I klassen finns det 9 flickor och 11 pojkar
varav fem elever har annat modersmål än svenska. Klassen har tillgång till en fritidspedagog
under eftermiddagarna. Skolan ligger i en förort till en mindre stad i Sverige. Eleverna ligger
på olika nivåer när det gäller språkliga och matematiska förkunskaper. Vi har arbetat med
både addition och subtraktion 0-20 och ska nu fortsätta med talområdet 0-100. Eleverna
behärskar talraden 0-100, förstår likheter och likhetstecknets betydelse, kan talets grannar
d.v.s. de vet vilket tal som kommer efter t.ex. att 10 kommer före 9 osv. Eleverna kan även
tiokamraterna exempelvis 5 + 5 =10 och 6 + 4 = 10 och har en förståelse för den kommutativa
lagen för addition som betyder 5 + 3 är lika som 3 + 5.
De kan även behärska talets ordning framåt och bakåt i talraden samt att de förstår hur talen
kan delas upp och användas för att ange tal och ordning. Detta är en del av den grundläggande
taluppfattningen (Löwing, Kilborn, 2003). Eftersom vissa av eleverna har börjat arbeta med
10-talen redan har vi utformat olika svårighetsgrader i uppgifterna.
Syfte
Eleverna ska få förståelse för egenskaperna hos och samband mellan addition och subtraktion
samt användning i olika situationer (Kursplan i matematik i grundskolan, s 32).
Eleverna ska få förståelse för strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer
(Kursplan i matematik i grundskolan, s.33).
Läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer (Lgr11, s. 12).
Uppsala Universitet
Språk och matte A
Ann-Charlotte, Marie, Åsa, Niklas och Shokhan
Mål
Eleverna ska lära sig addera och subtrahera med tiotal i talraden 1-100.
Eleverna ska lära sig att addera och subtrahera med pengar i valörerna 10, 20, 50 och 100.
Eleverna ska under lektionen få pröva att arbeta både enskilt och i grupp samt arbeta med
olika material.
Genomförande
I början av lektionen har läraren en grundlig genomgång av diverse stationer och förklarar
dess innehåll och hur de ska genomföras. Eleverna delas in i mindre grupper som väljs av
läraren utifrån hur långt eleverna har kommit i sin matematiska utveckling. Tanken är att
grupperna ska söka kunskap tillsammans samt att de ska kunna reflektera och lära av
varandra. (Bergius, Emanuelsson, 2008). Detta för att stationerna är uppbyggda så att de kan
innefatta olika svårighetsgrader. Stationerna har valts för att ge eleverna nya och olika
erfarenheter inom samma område inom matematiken. Detta leder till att elevens kunnande
fördjupas och vidgas, deras medvetande och själförtroende inom området stärks (a.a.). För att
hjälpa eleverna under lektionen har vi valt att arbeta utifrån en metod med rutnät över talraden
1-100 som vi placerar synligt framme på tavlan (Löwing, Kilborn, 2003).
Station 1 och 2 – Winnetkakort med addition och subtraktion
På dessa kort finns alla uppgifter med hela tiotal från 10-100. På baksidan av korten finns hela
uppgiften med korrekt svar. På korten finns olika kombinationer av additions- samt
subtraktionstal t.ex. dubblingar 20+20=40 och 40-20=20. För de som behärskar tiotalen väl
finns mer avancerade kort med tiotal med fem som ental. Ex. 45+55=100 (Löwing, Kilborn,
2003). Utförandet sker genom att en av eleverna tar ett kort ur högen och visar upp kortets
framsida för kamraterna i gruppen och väntar på ett svar. Eleverna som ser kortets framsida
får tillsammans diskutera fram rätt svar. Eleven som ser kortets baksida har svaret framför sig.
Observera att det är eleven som ser svaret och förhör sina kamrater som lär sig mest (a.a.).
Korten roterar inom gruppen.
Station 3 – Kiosk med addition och subtraktion
Eleverna blir var och en tilldelade 100 kr i olika valörer (100, 50, 20 och tior). En av eleverna
får agera kioskbiträde, ta emot betalningen och ge tillbaka eventuell växel. Eleverna får vid
denna station ta hjälp av varandra. De handlar en och en, när eleven kommer fram till kassan
får denne ett uppdragskort som beskriver vad som ska handlas eller hur mycket de får handla
för. Till exempel: Om du handlar 3 liter mjölk, hur mycket måste du betala? I sin tur måste
kassabiträdet räkna ut om eleven ska få någon växel tillbaka och i så fall hur mycket. Senare
kan detta utvecklas genom att man räknar med ental och hundratalsövergångar eller
genomföras av de elever som kommit längre i den matematiska utvecklingen (Löwing,
Kilborn, 2003).
Uppsala Universitet
Språk och matte A
Ann-Charlotte, Marie, Åsa, Niklas och Shokhan
Station 4 – Diagnos med matematisk färgläggningsblad
Som avslutning för dagen får eleverna individuellt genomföra en diagnos. Eleverna får
genomföra denna efter att ha slutfört station 1-3. Detta för att både läraren och eleverna ska få
en uppfattning om hur mycket de lärt sig under lektionen. Diagnosen består av en bild utan
färg som innehåller matematiska uppgifter som eleven måste lösa för att eleven ska kunna
färglägga bilden rätt (Se bilaga 1). Även diagnosen kan ha olika svårhetsgrad med ental
inräknade.
Dokumentation
Aktiviteterna dokumenteras genom digitalkamera. Bilderna kan sättas in elevernas personliga
pärmar för att elever och föräldrar kan gå tillbaka och reflektera över lärandet. De kan även
hängas upp på väggen i samma syfte. Dessutom kan diagnoserna användas för vidare
planering av matematikundervisningen.
Referenslista
Bergius, Berit; Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en geopard? Unga
elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM.
Löwing, Madeleine; Kilborn, Wiggo. (2003) Huvudräkning: en inkörsport till matematiken.
Lund: Studentportalen.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr11 och kursplanen för
matematik. (2010) Stockholm: Utbildningsdepartementet.
