Rapportserie
Kartläggning av den
öppna beroende- och
missbruksvården
Beskrivning av läget våren och hösten 2007 i Västernorrlands
län.
Författare: Börje Klintbo
Rapport: nr 2007:11
ISSN 1653-2414 ISBN 978-91-85613-18-2
FoU Västernorrland
Kommunförbundet Västernorrland
2
Innehåll
Bakgrund och inriktning
4
Teoretisk utgångspunkt
5
Tjänst
Tjänstelogiken
Socialtjänstens tjänster
Producentens perspektiv
Förutsättningar och beredskap
Begreppen beroende – missbruk – skadligt bruk
5
5
6
6
6
7
Det praktiska genomförandet
Inledning
Urval
Informationsinsamlandet
Lite om validitet och reliabilitet
10
10
11
11
12
Redovisning av kommunernas öppenvård
Härnösands kommun
Kramfors kommun
Sollefteå kommun
Sundsvalls kommun
Timrå kommun
Ånge kommun
Örnsköldsviks kommun
14
15
19
25
34
45
49
54
Avslutande kommentarer
61
Begreppsförklaringar
62
Bilaga
68
Intervjuguide till kartläggning av öppenvårdsinsatser
Referenser
68
69
3
Bakgrund och inriktning
Under våren 2007 fick FoU – Västernorrland i uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrlands län att genomföra en kartläggning av den öppna
beroende- och missbruksvården i länets kommuner.
Liknande kartläggningar har genomfört i kommunerna i Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Dalarna och Gävleborgs län. Dessa kartläggningar genomfördes av socialtjänsternas FoU-enheter i respektive län
under våren 2006. Arbetet samordnades av Dalarnas forskningsråd. I
kartläggningen i Västernorrlands län har samma struktur och teoretiska ansats som i ovan nämnda län används. Dels för att strukturen och
ansatsen visat sig vara användbar och dels för att kunna jämföra denna
kartläggning med de redan genomförda.
I denna rapport redovisas resultatet av en kartläggning av insatser/tjänster som socialtjänsten har att tillgå för att möta behov hos personer med alkohol- och drogproblem. Kartläggningen har initierats av
länsstyrelsen i Västernorrlands län och genomförts av FoU – Västernorrland. Bakgrunden till uppdraget är att socialtjänstens arbete
med människor som har missbruksproblem i hög grad sker i öppna
former. Istället för institutionsvistelser erbjuds vård, behandling och
stöd i öppna former och i den egna kommunen. Tendenser är att öppenvårdsinsatser i framtiden än tydligare kommer att vara socialtjänstens dominerande erbjudande till personer med missbruksproblem.
Troligt är också att öppna insatser kommer att utvecklas och differentieras för att möta olika grupper och varierande behov. Kartläggningens syfte har varit att identifiera och beskriva de erbjudanden/insatser i
öppna former som kommunens socialtjänst har att tillgå för att möta
behov hos vuxna personer med missbruksproblem och deras anhöriga.
Av särskild vikt har varit att identifiera insatser inom den öppna missbrukarvården som särskilt riktar sig till barn, till anhöriga, som är utformade för kvinnor respektive män, som riktar sig till yngre respektive äldre. Kartläggningen är tänkt att användas som en del i det fortlöpande utvecklingsarbetet av den öppna missbrukarvården. Konkret betyder detta att vägleda länsstyrelserna i deras arbete med tillsyn, utgöra underlag för dialogen mellan kommunerna och länsstyrelserna
kring utvecklingsmedel samt vara ett material för den kommunala
planeringen. I första hand riktar sig rapporten till politiker och ledande
tjänstemän. I bästa fall kan rapporten långsiktigt bidra till en utveckling av den öppna vården i länet till såväl ökad kvalitet som ökad
mångfald.
4
Teoretisk utgångspunkt
Mycket av innehållet i detta och nästa kapitel är hämtat från Kaj Gustafssons rapport ”Vad finns på menyn”? och ”Kartläggning av den
öppna missbrukar- och beroendevården i fem län” av Jan Messing,
Kaj Gustafsson och Annika Almqvist.
Som teoretisk utgångspunkt har kartläggningsarbetet tagit stöd i tjänsteforskningen. Detta för att ha samma utgångspunkt som de genomförda kartläggningarna. Inom tjänsteforskningen har man utvecklat
begrepp och strukturer med uppgiften att beskriva tjänster. I det kommande avsnittet ges en kortfattad beskrivning av de grundläggande
begreppen. En fördjupad beskrivning kan den intresserade få genom
rapporten ”Klienten som medproducent – tjänsteperspektiv på den sociala barnavården” (Messing & Westlund 2004).
Tjänst
Ordet tjänst används inom tjänsteforskningen i betydelsen handlingar
som är till nytta för någon annan, således ej en befattning eller ställning i arbetslivet. Efter Edvardsson (1996) definieras tjänster som ”en
kedja av (sekventiella och parallella) värdeskapande aktiviteter eller
handlingar, vilka bildar en process i syfte att uppnå ett visst resultat. I
processen medverkar klienten genom att utföra olika moment i interaktion med socialarbetaren.” Till skillnad från varor är tjänster immateriella. De produceras och konsumeras samtidigt, och detta sker med
klienten som medproducent. Man kan uttrycka det som att tjänster
kommer till, utförs och mottas i relationer. I beskrivningen av en tjänst
tar man fasta på vad som görs och söker besvara frågan: Vad pågår
här? Ett fullödigt svar på frågan ”vad pågår här” innefattar: handlingen (vad), aktörerna (vem/vilka), situationen (när och var), tillvägagångssättet, hjälpmedel, stil (hur och hurudant) samt syftet (varför).
Tjänstelogiken
Att tjänster kommer till, utförs och mottas samtidigt och med klienten
som medproducent innebär att tjänster inte kan lagras. En socialförvaltning kan och bör ha förutsättningar och beredskap att utföra tjänster. Detta betyder att förvaltningen måste ha tillgång till de resurser,
kompetenser och materiella förutsättningar som behövs för att genomföra tjänsten. En viktig aspekt, som särskiljer socialtjänsten från
många andra verksamheter, är att relationen mellan klienten och socialarbetaren varierar. Den kan vara frivillig och önskad men också
tvingande där klienten måste ha en kontakt vare sig han eller hon vill
det eller ej. Detta ger socialarbetaren den viktiga uppgiften att skapa
den samarbetsrelation som tjänsten kräver. Ytterligare en aspekt av
5
tjänstelogiken är att samma tjänst kommer att utföras något olika från
gång till gång eftersom den skapas i mänskliga möten med de möjligheter och begränsningar dessa ger.
Socialtjänstens tjänster
De tjänster förvaltningen har beredskap för att genomföra kan riktas
till en viss grupp av klienter och är anpassade till de behov hos klienten som socialtjänsten skall och/eller lämpligen bör möta. För personer med missbruksproblem ska alltså tjänsterna svara mot hans eller
hennes specifika behov. Missbrukets karaktär medför att anhöriga, inkluderande barn, har angelägna behov som socialtjänsten är ålagda att
möta. Klienterna klassificeras i olika målgrupper – som man tänker
sig har delvis olikartade behov – vilket i sin tur kräver olika tjänster.
Varje målgrupp kan i sin tur ha en rad legitima behov och därmed
sammanhängande tjänsteerbjudanden. Dessa får formen av en matris
där man vågrätt anger vilken mottagare av tjänsten som är i fokus, och
lodrätt anger vilken typ av tjänst eller intervention som erbjuds.
Producentens perspektiv
Beroende på om man är klient eller socialarbetare betraktar man tjänsten ur olika perspektiv. Kartläggningsarbetet har utgått från producentens perspektiv. Vad innebär då detta mer i detalj?
Förutsättningar och beredskap
Socialtjänsten kan inte lagra och leverera tjänster, men däremot tillhandahålla förutsättningar för tjänster. För detta krävs att organisationen har en uppfattning om vad klientens behov består i och hur detta
behov på lämpligaste sätt ska mötas. Idén om behovet och hur detta
ska mötas benämns tjänsteerbjudande – varför och vad. Till förutsättningarna hör också att organisationen har en plan för vilka aktiviteter
som skall genomföras, tillsammans med vem och i vilken ordning för
att tjänsteerbjudandet ska förverkligas. Detta kallas tjänsteprocessen
och inriktas på hur det konkreta arbetet ska gå till. Den tredje aspekten
av förutsättningar och beredskap är att organisationen har tillgång till
de personella, organisatoriska och materiella resurser som krävs för att
genomföra tjänsteprocessen – ett tjänstesystem. Sammanfattningsvis
kan man uttrycka det så att:
• Tjänstesystemets resurser och struktur ska stödja tjänsteprocessen,
• och att tjänsteprocessen realiserar tjänsteerbjudandet samt
• att tjänsteerbjudandet tillgodoser behovet.
6
Eller tvärt om, det vill säga klienternas behov måste styra vilka erbjudanden socialtjänsten tar fram, erbjudandena måste backas upp av väl
genomtänkta tjänsteprocesser och att dessa processer i sin tur kräver
stöd i form av resurser och lämplig organisation. De tre komponenterna växelverkar med varandra och i samtliga tre finns klienten med.
Ur intervjuernas berättelser om öppenvårdsarbetet har urskiljts tjänster
med hjälp av kartläggningens teoretiska ansats. Med andra ord har det
prövats om det arbete man berättat om haft den grad av verksamhetsidé, struktur och förutsättningar att det kan kallas en tjänst. I ett följande analyssteg har de identifierade tjänsterna kategoriserats utifrån
vilket huvudsakligt behov erbjudandet avsett att möta – vilken typ av
tjänst det rört sig om. Tjänsteerbjudandena har sorterats i följande kategorier:
• Rådgivande/motiverande – där tjänsterna syftat till att möta den enskildes behov av att få information om alkohol och droger, fördjupa
förståelsen av sin situation, mobilisera kraft att göra något åt denna.
• Behandlande – där tjänsterna inriktats på att möta den enskildes behov att finna vägar till förändring och genomföra dessa
• Upprätthållande – där tjänsterna skulle möta den enskildes behov att
upprätthålla sin förändring och stärka förmågan att återkomma efter
återfall
• Arbetsstöd – där tjänsten erbjudits inom arbetslivet och syftar till att
möta den enskildes behov av att vara kvar i eller återgå till arbete
• Boendestöd – där tjänsten erbjudits den enskilde för att möta hans eller hennes behov av boende
Begreppen beroende – missbruk – skadligt bruk
Under kartläggningsarbetet har framkommit att personal inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg oftast använder begreppet missbruk som en samlingsterm. Medarbetare med tolvstegsinriktning, medicinsk inriktning (beroendemedicin) eller överhuvudtaget personer
som arbetar operativt med behandling förhåller sig ofta mer stringent
till begreppsdefinitionerna för beroende – missbruk – skadligt bruk.
För att klargöra begreppen redovisas definitionerna som återfinns i
ICD 10 och DSM IV.
Beroende – Substansberoende är ett centralt begrepp för diagnostiken
av sjukdomstillstånd förorsakade av alkohol, läkemedel eller narkoti-
7
ka. Enligt ICD 10 avser detta en grupp fysiologiska beteendemässiga
och kognitiva fenomen där den beroendeframkallande substansen får
en mycket högre prioritet för individen än andra beteenden, som tidigare haft större betydelse. För att ställa diagnosen beroende krävs att
tre av nedanstående kriterier är uppfyllda under det senaste året.
1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt.
2. Abstinensbesvär när bruket upphör.
3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs.
4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget.
5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig
från bruket av alkohol eller narkotika.
6. Varaktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas.
7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.
Missbruk (substance abuse) – är en diagnostisk term i DSM IV för att
beteckna ett tillstånd som vanligtvis föregår DSM IV-diagnosen beroende. Termen missbruk i denna betydelse är kopplad till fyra kriterier
varav ett skall vara uppfyllt under det senaste året. Kriterierna är följande:
1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i
hemmet.
2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet.
3. Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket.
4. Fortsatt användning trots återkommande problem.
Skadligt bruk (harmful use) av alkohol/droger – är motsvarande term i
ICD 10 som missbruk i DSM IV. Skadligt bruk definieras enligt följande: Bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan.
Skadan kan vara fysisk (som hepatit vid intravenöst missbruk) eller
psykisk (som depressionsperioder sekundärt till hög alkoholkonsumtion). En avgörande skillnad mellan missbruk och beroende är graden
av tillvänjning. Denna bedöms som större vid beroende. Missbruk
8
skiljer sig också från beroende i konsumtionsmönstret. Vid missbruk
kan detta variera kraftig över tid medan konsumtionsnivån är mera
konstant vid beroende. I kartläggningen är det inte särskiljt mellan
tjänsteerbjudanden med inriktning på beroende respektive missbruk.
Detta kan dock vara ett angeläget steg i den fortsatta utvecklingen av
det professionella arbetet inom detta område.
9
Det praktiska genomförandet
Inledning
Arbetet inleddes med att kartläggaren träffade Jan Messing och Kaj
Gustafsson. Gustafsson genomförde kartläggningen i Gävleborgs län
och Messing var handledare för kartläggarna i de fem länen, som redan genomfört motsvarande kartläggningar. Detta för att få en genomgång av hur man genomförde kartläggningarna i de fem länen.
Kartläggningen har omfattat sju kommuner i Västernorrlands län. För
att få en bild av den öppna vården för personer med missbruks- eller
beroendeproblematik i länet, har ansvariga chefer vid kommunernas
missbruksenheter eller motsvarande intervjuats. De har intervjuats vid
besök i respektive kommun. I vissa fall har informationen kompletterats genom uppföljande intervjuer med cheferna eller medarbetare vid
de aktuella verksamheterna. Även personer som arbetar hos andra huvudmän eller som är engagerade i frivilliga organisationer och som
samarbetar med de kommunala missbruksenheterna har vid behov intervjuats. Sammanlagt 16 personer har intervjuats. Intervjuerna har
genomförts under perioden april till och med augusti 2007. Kartläggaren har under hand haft några telefonkontakter med Kaj Gustafsson i
Gävleborgs län för att diskutera olika problem och frågeställningar
som varit aktuella. Detta för att kartläggningen i Västernorrlands län
ska genomföra utifrån samma grundprinciper och inriktning som i de
andra länen.
I uppdraget från länsstyrelsen låg att identifiera och beskriva insatser/tjänster utformade för att möta behov hos personer med missbruksproblem samt deras anhöriga och barn. I kartläggningen redovisas hur länets kommuner arbetar med öppenvård för personer med olika grader av missbruk av alkohol och narkotika. För varje kommun
redovisas även om det genomförts utvärderingar av öppenvårdsverksamheter. Socialt arbete bedrivs i en komplex vardag där många uppgifter och processer pågår samtidigt. Arbetet är i hög grad beroende av
de förhållningssätt och den arbetskultur som präglar förvaltningen och
de olika verksamheterna. En målsättning i kartläggningsarbetet har varit att söka urskilja de tjänster som erbjuds speciellt för behov hos personen med missbruksproblem och hans eller hennes anhöriga. Det
allmänna sociala arbetet har lämnats utanför i detta arbete. Inte heller
har socialsekreterarens utredande och myndighetsutövande arbete tagits med.
10
Urval
Under kartläggningsarbetet har det i uppdraget funnits en strävan efter
att identifiera insatser med ett visst mått av struktur och tydlig inriktning samt avgränsa dessa från det mer allmänna sociala arbetet. Mot
bakgrund av denna strategi upprättades en sorts urvalsram för vilka insatser som skall redovisas i denna kartläggning. De insatser av öppenvårdskaraktär som identifierats under inventeringen i kommunerna har
bedömts utifrån tre kriterier:
1. Verksamhetsidé
2. Struktur
3. Resurser
Öppenvårdsinsatserna har bedömts utifrån hur hög grad tjänsten är utvecklad i förhållande till verksamhetsidé, grad av struktur i utförandet
samt resurser och förutsättningar som finns inom systemet för att utföra tjänsten (exempelvis personal, kunskap och materiella resurser).
Om de identifierade tjänsterna bedömts uppfylla en tydlighet i alla tre
kriterierna eller i två av dessa kriterier har tjänsten också redovisats i
denna kartläggning. I detta sammanhang är det viktigt att notera att de
bedömningar som gjorts av tjänsterna enligt de tre kriterierna primärt
har syftat till att avgränsa tjänsten från det mer allmänna sociala arbetet. Bedömningarna innehåller dock inga värderingar kring tjänsternas
effektivitet eller kvalitet då en sådan värdering skulle kräva ett helt
annat upplägg av utvärderande karaktär. Många gånger har det varit
svårt att bedöma om en tjänst/insats är så strukturerad att den skall
presenteras i kartläggningen. Det har också givetvis funnits gränsfall
och möjligheter till olika tolkningar. För gränsfallen har regeln ”hellre
fria än fälla” gällt. Särskilt svårt har urvalsförfarandet varit i små
kommuner där graden av specialisering av naturliga skäl är lägre.
Även arbetsformer inom ramen för socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet kan ha karaktären av relativt strukturerade öppenvårdsinsatser. Framför allt förefaller insatser av motiverande och rådgivande karaktär finnas som en viktig och mer eller mindre strukturerad insats inom socialtjänsten. Som tidigare nämnts har dock en avgränsning gjorts gentemot den myndighetsutövande och utredande
verksamheten varför dessa insatser inte redovisas i denna rapport.
Informationsinsamlandet
Insamlandet av den övergripande informationen i syfte att få en översikt av vad kommunerna i Västernorrlands län har att erbjuda i form
av öppen missbrukarvård har skett genom halvstrukturerade intervju-
11
er. Strategin vid urvalet av intervjupersoner har varit att välja ut personer som har en god överblick över öppenvårdsinsatserna i kommunen. Intervjuerna har följt en intervjuguide med en översikt över de
områden som avsågs täckas och förslag till frågor (bilaga 1). För att
komplettera den övergripande informationen har även intervjuer gjorts
med personal som deltar direkt i utförandet av olika insatser eller på
annat sätt har god kännedom om detta. Dessa intervjuer har utgått
ifrån centrala aspekter som används inom tjänsteforskningen för att
analysera en tjänst. Intervjuerna har fokuserat på att använda ett ”raster” för att närma sig den enskilda tjänstens karaktär enligt nedanstående:
•
Målgrupp (Vilka riktar sig tjänsten till?)
•
Erbjudandet (Hur ser erbjudandet till klienten ut?)
•
Behov (Vilka behov avser tjänsten tillgodose?)
•
Innehåll (Vilka inslag finns i tjänsten och hur ser utförandeprocessen ut?)
•
Omfattning (Tidsmässig omfattning, intensitet, kapacitet?)
Lite om validitet och reliabilitet
Denna kartläggnings validitet och reliabilitet handlar givetvis om hur
urvalet av intervjuade personer gjorts, hur intervjuerna utformats och
genomförts samt hur utsagorna tolkats och bearbetats. Det material
som insamlats under intervjuerna har inte alltid haft karaktären av exakta och explicita svar på exempelvis vilket behov en insats avser
möta, utan snarare varit av flödigt beskrivande karaktär. Detta har
ibland inneburit nödvändigheten av kvalitativa tolkningar från författarens sida. De ansatser som gjorts för att öka graden av validitet och
reliabilitet i denna studie är framför allt:
En intervjuguide har använts för att uppnå enhetlighet i intervjuerna.
Kompletterande intervjuer har gjorts vid otydligheter eller frågeställningar. Under intervjuandet har strävan varit att inte påverka intervjupersonen i någon riktning annat än den att uppmuntra till beskrivande
utsagor. Det utskrivna materialet med mina kvalitativa tolkningar har
kommunicerats med de intervjuade personerna. Deras synpunkter har
sedan arbetats in i materialet.
Kartläggningens inriktning och utfall i stort påverkas givetvis också
av de teoretiska utgångspunkterna från tjänsteforskningen som valts.
Denna teoretiska ram innebär antagligen såväl möjligheter som be-
12
gränsningar när det gäller att inventera och beskriva öppenvårdsinsatser. Anledningen till valet av teoretiska verktyg från tjänsteforskningen är en strävan av att få tillgång till ett sorts ”raster” att lägga på det
insamlade materialet för att enhetligt och tydligt kunna definiera och
analysera de identifierade öppenvårdsinsatserna.
13
Redovisning av kommunernas
öppenvård
I följande kapitel redovisas öppenvårdsinsatserna kommunvis. Först
finns en beskrivning av vilka öppenvårdserbjudanden som respektive
kommun kan erbjuda. Därefter finns en ”meny” som överskådligt visar olika kategorier av insats som vänder sig olika målgrupper. Som
tidigare nämnts är kategorierna rådgivande/ motiverande, behandlande, upprätthållande, boendestöd och arbetsstöd. Målgrupperna har indelningen; vuxna, unga vuxna och anhöriga. De två förstnämnda målgrupperna är i sin tur indelade i män och kvinnor och den sistnämnda
målgruppen är indelad i vuxna och barn/ungdom.
För att tydliggöra graden av specialisering gentemot olika målgrupper
har skiljelinjen mellan kolumnerna för män och kvinnor tagits bort i
de fall där insatsen riktar sig till bägge könen, exempelvis vid mixade
behandlingsgrupper. När det gäller kolumnen för unga vuxna (cirka
18–24 år) redovisas endast insatser som har en specifik inriktning mot
denna målgrupp trots att flertalet vuxenverksamheter vänder sig till
personer från 18 år och äldre. Tanken med ovanstående strategier är
att åskådliggöra avsaknaden av specialisering tydligare än om samma
text återkommer i flera kolumner.
Redovisningen av varje kommun avslutas med en beskrivning av
tjänsterna utifrån följande aspekter:
•
Målgrupp
•
Behov
•
Erbjudande
•
Innehåll
•
Omfattning
I slutet av rapporten finns ett kapitel med förklaringar av förkortningar
och vissa begrepp.
14
Härnösands kommun
25 047 innevånare (2007-03-31)
I huvudsak bedrivs all öppenvård för personer med missbruksproblem
i kommunen vid Resursteamet. Där är fyra anställda inklusive en
projektanställd. Vid teamet finns även en ungdomsgrupp bestående av
två fältassistenter och en projektanställd.
Målgruppen för Resursteamet är män och kvinnor över 21 år med olika typer av missbruksproblem. Personerna remitteras från missbrukshandläggare vid Vuxenenheten, där man först gjort en social utredning
som kan vara kombinerat med ASI, ett kartläggningsinstrument. Därefter beviljas man bistånd i form av deltagande i öppenvårdsprogrammet. Öppenvårdsprogrammet som Resursteamet arbetar enligt är
uppdelad i tre faser. Fas 1 innebär att klienten får en samordnare vid
Resursteamet. Samordnaren är den som har den dagliga kontakten
med klienten. Vid behov genomförs ASI eller ADAD. Fas 1 innehåller
stora delar av motiverande samtal för att förmå klienten att fortsätta
öppenvårdsprogrammet eller att påbörja behandling vid institution.
Fas 2 omfattar fyra till fem veckor och kan förlängas med ytterligare
en period. Man arbetar på förmiddagarna enligt en transteoretisk modell – ”A Stages of Change Therapy Manual”, som är en manualstyrd
behandlingsform. På eftermiddagarna arbetar man med återfallsprevention. Klienten får uppgifter till nästkommande dag och ska även
delta vid AA-möten. De som har arbete blir sjukskrivna för att kunna
delta i behandlingen. Under fasen görs en planering inför nästa fas.
Fas 3 är strukturerad eftervård som pågår under sex månader. Man använder ASI:s och ADAD:s livsområden och har lagt till ytterligare tre
områden. Arbetet är manualstyrt och man gör en skattning på en 10gradig skala om den aktuella situationen för personen, som följs upp
varje vecka och månad. Under hela öppenvårdsprogrammet som pågår
under åtta till tolv månader har klienten regelbundna träffar med sin
samordnare och kan även kontakta samordnaren mellan avtalade möten.
Resursteamet anordnar anhöriggrupp för vuxna anhöriga till personer
med missbruksproblem. Det brukar vara 8 – 10 deltagare vid varje
möte och man träffas en gång i veckan. Nya grupper startar varje vår
och höst. Deltagande i gruppen är ett beviljat bistånd.
Socialtjänsten genomförde under våren 2006 en gruppverksamhet som
vände sig till barn till missbrukande föräldrar som kallas Trappan.
Man planerar att fortsätta med gruppverksamheten vid senare tillfälle.
Beroendemedicinska enheten (BME) drivs i samverkan mellan
Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösand kommuner och Västernorr-
15
lands Landsting. Enheten delar lokaler med akutpsykiatriska mottagningen och avdelning 7, Sundsvalls sjukhus. Personalen består av 1,0
samordnare, 1,0 socionom, 1,0 behandlingsassistent och 2,0 sjuksköterska samt ordinarie personal från avd. 7. Därutöver är 2,0 av landstingets läkare knutna till verksamheten samt konsultläkare från Stockholms Beroendecentrum vilka finns på plats torsdagar och fredagar.
Målgrupp är män och kvinnor över 18 år med olika former av missbruksproblematik, dvs. både alkohol, narkotika och tabletter. Innehållet i verksamheten vid enheten varierar beroende på personen och typen och graden av missbruk. Det kan bestå av Metadon- och Subutexbehandling av opiadberoende, Antabusbehandling och urinprover. För
varje person görs en individuell planering för att komma ifrån sitt
missbruk.
Man bedriver även motiverande inslag och återfallsprevention. Personalen använder motiverande intervju (MI) och återfallspreventionen
och har vissa behandlingsinslag i samtalsserier om ca åtta till tio samtal. BME gör en gemensam behandlingsplanering med socialtjänsten i
den kommun som den aktuella personen kommer ifrån. BME och
kommunerna kompletterar varandra på så sätt att BME ansvarar för
den medicinska behandlingen medan kommunerna ansvarar för en social behandlingsinsats och det sker ingen egentlig behandling vid
BME, utan detta sköts av kommunerna.
Tillnyktringsenhet (TNE) finns i samma lokaler som BME och är
också en samverkansverksamhet mellan ovannämnda kommuner och
Landstinget. Här är verksamheten inriktad på tillnyktring och avtändning i ett akut skede där medicinering inte är nödvändig.
Vid Villa Fridhem finns en sysselsättningsverksamhet som enbart
vänder sig till män med missbruksproblem. Det är ca tio personer som
deltar åt gången under vardagar. Syftet med verksamheten är att erbjuda daglig sysselsättning och därmed förlänga de drogfria perioderna.
Utvärdering
Länsstyrelsen har beviljat projektmedel till verksamheten vid Resursteamet, som utvärderas med stöd av FoU Västernorrland.
Framtiden
Inför framtiden planeras att starta verksamheter för män respektive
kvinnor, då man ser att de har olika behov av stöd och insatser. Man
avser även att starta något om kallas FUNK och som vänder sig till
ungdomar i åldern 14-20 år. Det ska motsvara öppenvårdsprogrammet
för vuxna och innebär bland annat ett fördjupat samarbete mellan Resursteamet, skolan och fritidsverksamheten i kommunen.
16
Menyn
Kategori
Vuxna
Unga vux-
Anhöriga
na
Män
Kvinnor
Män Kvinnor Vuxna
Barn/
ungdom
Rådgivande/
Motiverande
Resursteamet
Beroendemedicinskenhet
Tillnyktringsenhet
Behandlande
Resursteamet
Anhöriggrupp
Beroendemedicinskenhet
Tillnyktringsenhet
Upprätthållande Resursteamet
Boendestöd
Arbetsstöd
Villa Fridhem
Beskrivning av tjänsterna
Resursteamet – Öppenvårdsprogram
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet
Erbjudande: Behandling i mixad grupp.
Innehåll: Behandlingen är indelad i tre faser: 1. Motiverande del, 2.
Manualstyrd behandling, 3. Eftervård.
17
Målgrupp: Män och kvinnor från 21 år med alla grader och typer av
missbruks- och beroendeproblematik
Omfattning: 8 – 12 månader beroende på problematiken.
Anhöriggrupp
Behov: Behov av kunskap kring beroende och medberoende, bearbetning av upplevelser och känslor. Gemenskap med andra i samma situation.
Erbjudande: Beviljat bistånd i from av gruppaktiviteter.
Innehåll: Kunskaper om alkohol/drogmissbruk, medberoende. Tips
och råd om förhållningssätt
Målgrupp: Anhöriga till personer med missbruksproblem.
Omfattning: En gång i veckan.
Beroendemedicinsk enhet
Behov: Avgiftning och abstinensbehandling
Erbjudande: Avgiftning och abstinensbehandling i kombination med
motiverande- och upprätthållande inslag
Innehåll: Metadon- och Subutexbehandling, Antabus, MI-motiverande
intervjuer. Återfallsprevention med behandlingsinslag i samtalsserier
Målgrupp: Män och kvinnor över 18 år med allt från riskbruk till beroendemissbruk
Omfattning: Individuell planering
Tillnyktringsenhet
Behov: Akut behov av tillnyktring eller avtändning
Erbjudande: Hjälp och stöd att klara abstinens
Innehåll: Daglig kontakt med sjukvårdspersonal. Medicinering i förekommande fall
Målgrupp: Vuxna män och kvinnor
Omfattning: Individuell planering
18
Kramfors kommun
19 740 innevånare (2007-03-31)
I stort sett all missbruksvård i kommunen bedrivs vid kommunens
alkohol- och drogenheten (AD-enheten). Grundbemanningen består
av 2,0 socialsekreterare och 1,0 sjuksköterska, därutöver finns f.n. 1,0
projektanställd socialsekreterare och 2,0 plusjobbare som arbetar som
coacher. Man arbetar med både alkohol- och narkotikamissbrukare
och vänder sig män och kvinnor över 18 år.
Vid AD-enheten har man i princip två målgrupper. Den ena gruppen
är personer som till viss del är motiverade att arbeta med sitt missbruk. Dessa personer blir på olika sätt aktualiserade vid enheten, bland
annat via beroendeenheten, andra myndigheter, socialtjänsten eller via
egen ansökan. Ett första samtal sker med socialsekreterare om konsekvenser av missbruk, både socialt och hur det påverkar personens fysiska och psykiska hälsa. Detta första samtal har karaktären av motiverande samtal. Därefter bestäms en samtalsserie med socialsekreterare, med tyngdpunkt på behandling och råd och stöd. Den andra gruppen är personer som har ett beroendemissbruk och har ofta tidigare varit aktuella vid socialtjänsten. Under senare tid har även personer med
denna typ av missbruk och som inte tidigare varit kända hos socialtjänsten blivit aktualiserade vid AD-enheten. Här får man direkt en
kontakt med socialsekreterare och kan få Antabus, Kampral eller Revia av sjuksköterskan, efter receptutskrivning via läkare. Behandlingen vid AD-enheten utgår från 12-stegsmodellen med ett lösningsfokuserat synsätt.
En nystartad kvinnogrupp finns för kvinnor över 18 år med ett beroendemissbruk. Det sker ett löpande intag och för närvarande finns fem
kvinnor i gruppen. Man träffas två timmar per vecka mellan klockan
17 och 19 sammanlagt vid tio träffar. Två socialsekreterare håller i
träffarna och även sjuksköterskan och coacherna deltar. Man följer ett
fastlagt program enligt 12-stegs modellen med inslag av teman, gruppprocesser, hälsoinformation och stresshantering.
Personer som har kontakt med AD-enheten uppmanas att besöka
AA:s, Länkarnas eller NA:s möten. Man kan även samordna kontakt
mellan klienten, arbetsgivare och Ådalshälsan.
AD-enheten är kommunens part inom SMADIT, som är samverkan
mellan Kramfors och Sollefteå kommuner, polisen och landstinget för
att tidigt nå alkohol- och drogpåverkade i trafiken. Enheten har även
regelbundna träffar med behandlingshem i kommunen och polisen för
att informera sig om drogläget i kommunen. Inom ramen för PREDA
19
har man regelbundna möten med personal från biblioteket, Konsum,
systembolaget och polis.
Vuxna anhöriga till missbrukare kan av AD-enheten beviljas anhörigveckor vid Korpbergets behandlingshem av AD-enheten.
Socialtjänsten har tidigare anordnat gruppverksamhet för barn till
missbrukande föräldrar, s.k. BIM-grupper. Man avser också att i framtiden kunna starta fler BIM-grupper.
I kommunen finns gruppverksamhet som framförallt vänder sig till
män från 18 år. Vissa kommer via sina arbetsgivare medan andra själva har initierat kontakten. För närvarande är två grupper igång med
sammanlagt 28 deltagare. Man träffas en gång per vecka i varje grupp
under 2,5 timmar. En gång per månad träffas båda grupperna tillsammans. Verksamheten drivs i enlighet med Minnesotamodellen och den
som håller i gruppverksamheten har även kontakt med deltagarnas anhöriga och arbetsplatserna.
Beroendeenheten drivs i samverkan mellan Landstinget Västernorrland och Kramfors och Sollefteå kommuner med Landstinget som huvudman. Verksamheten vid beroendeenheten vänder sig till personer
med missbruksproblem och ska med ökad samverkan mellan sjukvård,
psykiatri och socialtjänst skapa förutsättningar för en komplett vårdkedja på hemmaplan.
Beroendeenheten är belägen vid vårdcentralen i Kramfors och är samlokaliserad med den psykiatriska allvårdsavdelningen. Personalen består av 1,0 sjuksköterska och 2,0 skötare. Personalgrupperna vid de
båda arbetsplatserna har ett nära samarbete.
Det finns två platser vid beroendeenheten och dessa är avsedda för
personer som är föremål för insatser enligt Socialtjänstlagen. Enheten
är alltid bemannad dygnet-runt och det finns alltid en tjänstgörande
medicinskt ansvarig sjuksköterska. Man kan ta emot både män och
kvinnor från 18 år, de flesta som skrivs in är dock i medelåldern.
Avgiftning och vistelse vid enheten brukar vanligtvis vara i tre till fem
dagar. Ibland kan detta förlängas, exempelvis i väntan på plats vid behandlingshem. För personer med samsjuklighet sker vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen genom inskrivning vid enheten och kan senare
överföras till allvårdsavdelningen. Personerna blir aktualiserade via
kommunernas alkoholenheter och intagning sker inte direkt via polis.
Kommunernas alkoholenheter använder beroendeenheten för avgiftning. Efter avslutad avgiftning kontaktas respektive alkoholenhet för
fortsatt utredning och eventuellt andra insatser. Grunden för verksamheten vid beroendeenheten är samverkan med socialtjänsten och per-
20
sonens nätverk. Under vistelsen vid enheten genomför kontaktperson/skötare stöd- och motivationssamtal.
Utvärdering
Det har inte tidigare genomförts någon utvärdering av den öppna
missbruksvården i kommunen. Dock pågår f.n. en utvärdering av länsstyrelsen beviljade utvecklingsmedel med stöd av FoU Västernorrland.
Framtiden
Socialtjänsten har upphandlat ett påverkansprogram för personer med
missbruks- och beroendeproblem med start september 2007. Man avser även att starta en anhöriggrupp. I framtiden önskar man en annan
inriktning på arbetet vid Beroendeenheten med mer inriktning mot behandling.
21
Menyn
Kategori
Vuxna
Män
Kvinnor
Unga
vuxna
Anhöriga
Män Kvin- Vuxna
Barn/
nor
ungdom
Rådgivande/ Rådgivande och motiverande samtal
vid AD-enheten.
Motiverande
Beroendeenheten
Behandlande Individuella samtalskontakter vid
AD-enheten med
målsättning att
förlänga drogfria
perioder
Individuella
samtalskontakter
vid AD-enheten
med målsättning
att förlänga
drogfria perioder
Gruppverksamhet Kvinnogrupp vid
AD-enheten
Beroendeenheten
Beroendeenheten
Upprätthållande
Gruppverksamhet Kvinnogrupp
vid AD-enheten
kan vara aktuell
som eftervård efter avslutad
institutionsbehandling
Boendestöd
Arbetsstöd
22
Anhörigveckor
vid behandlingshem – i
form av beviljat bistånd
Beskrivning av tjänsterna
Alkohol- och drogenheten
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet
Erbjudande: Motiverande samtal och samtalsserier med behandlande
inslag.
Innehåll: Samtalsserie med socialsekreterare med utgångspunkt från
12-stegsmodellen med ett lösningsfokuserat synsätt.
Målgrupp: Män och kvinnor från 18 år med missbruks- och beroendeproblematik
Omfattning: Individuell planering.
Kvinnogrupp
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Behandlingsprogram
Innehåll: Program med fasta punkter enl. 12-stegs programmet, olika
teman med pedagogiska inslag, grupprocesser, information om hälsovård och stresskunskap.
Målgrupp: Kvinnor från 18 år med ett etablerat missbruk. F.n. deltar
fem kvinnor.
Omfattning: 10 träffar, 2 tim/ vecka kl. 17-19, fortlöpande intag
Beroendeenhet
Behov: Behov av avgiftning. Behandling för sitt missbruk
Erbjudande: Avgiftning, motiverande samtal
Innehåll: Avgiftning, stöd- och motiverande samtal med kontaktperson/skötare
Målgrupp: Män och kvinnor fr. 18 år med beroendeproblematik
23
Omfattning: Två-fem dagar, kan ibland förlängas exempelvis i väntan
på plats vid behandlingshem.
Gruppverksamhet
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Gruppmöten under dagtid en gång per vecka i 2,5 timmar.
Innehåll: Gruppmöten enligt Minnesotamodellen.
Målgrupp: Män från 18 år med beroendeproblematik.
Omfattning: Individuell planering.
24
Sollefteå kommun
20 816 innevånare (2007-03-31)
Vita Villan är en öppenvårdsverksamhet inom socialtjänsten där all
öppen beroende- och missbruksvård i kommunen bedrivs. Man vänder
sig till alla former av missbruk och för olika nivåer av beroende- och
missbruksproblematiken. Vita Villan startade som projekt som till viss
del finansierades med EU-medel och blev permanent fr.o.m. 1/1 2006.
Personalen består av 1,0 föreståndare, 1,0 drogterapeut, 1,5 behandlingsassistent, 0,5 husmor, 1,0 sysselsättningsansvarig och 0,5 sysselsättningsassistent.
Verksamheten vid Vita Villan består av i huvudsak två delar; behandling och sysselsättning. Behandlingen är i sin tur indelad i tre delar;
motivationsgrupp, primärbehandling och eftervård.
I motivationsgruppen som är en förberedande grupp inför kommande
primärbehandling ordnar deltagarna med praktiska saker som eventuell sjukskrivning, antabusbehandling, m.m. Man arbetar enligt Minnesota-modellen under behandlingen och eftervården. Tidigare köptes
drogterapeuttjänsten från ett privat företag, men från november 2006
har man anställt en egen drogterapeut som håller i behandlingen. Personerna kommer via socialtjänsten, arbetsgivare eller kriminalvården.
De flesta som går i behandling är män i 40-45 års åldern med alkoholproblem. Det finns krav om att under behandlingen besöka AA eller
NA en gång per vecka. Eftervården under elva månader leds av en inhyrd drogterapeut.
Personer med beroende- och missbruksproblem kan både delta i behandlingens olika faser och samtidigt delta i en mans- eller kvinnogrupp. Men man kan också betrakta mans- och kvinnogrupperna som
ett inslag innan man påbörjar behandlingen, dvs. en motivationsverksamhet. Exempelvis kan en person komma till Vita Villan och vill ha
hjälp med sitt missbruk, men är inte motiverad för behandling och kan
då erbjudas deltagande i någon av grupperna.
Motivationsgruppen däremot är direkt knuten till behandlingen och är
en del av densamma.
Sysselsättningsverksamheten bedrivs i Vita Villan. Det är antingen
ett beviljat bistånd eller ett krav för de som uppbär försörjningsstöd
och har missbruksproblem. Det är öppet måndag till torsdag mellan
klockan 9-15 och fredag klockan 9-12. För närvarande deltar 7 kvinnor och 13 män i åldern 25-60 år i verksamheten. För några deltagare
handlar det om att få en struktur för dagen i form av ADL-träning, för
25
andra handlar det om praktiskt arbete som köksarbete, snickeri, utearbete, plantsättning och skogsröjning. Under sysselsättningsperioden
pågår motiverande/rådgivande inslag i form av individuella samtal,
deltagande i kvinno- eller mansgrupp inför kommande deltagande i
primärbehandling vid Vita Villan. Eftersom sysselsättning bedrivs i
Vita Villan och dess aktiviteter blir det en viss påverkan på deltagarna
i sysselsättningen. Personalen vid Vita Villan kallar detta för ”dold
motivation”. Det är givetvis krav på nykterhet/drogfrihet för deltagarna. I förekommande fall tas drogtester. En del är inskrivna vid AF,
som kan ordna arbetspraktikplatser, vilket även Vita Villan kan göra.
Det finns en individuell planering för varje deltagare, men ofta är det
sysselsättning 2 dagar/vecka och arbetspraktik 3 dagar/vecka .
ASI görs på de allra flesta (90 %), både av personal vid socialtjänsten
och vid Vita Villan.
Ibland kan personer med beroende- och missbruksproblem placeras
vid Vita Villan för bedömning om eventuell vistelse vid behandlingshem.
Vita Villan har samarbete med AA, NA, Länkarna, Kamratkedjan
(IOGT, NTO) och Svenska Kyrkan. Man har även samverkan med
Kramfors kommun, polisen och landstinget inom SMADIT för att tidigt nå alkohol- och drogpåverkade i trafiken.
För att kunna vara inskriven vid Vita Villan krävs ett eget boende som
kan tillhandahållas av socialförvaltningen via ett andrahandskontrakt.
Socialtjänsten har beviljats utvecklingsmedel från Länsstyrelsen under
en treårs period. Syftet är att ge förebyggande stöd till barn som bevittnat våld i familjen och/eller har föräldrar med missbruksproblem.
Med dessa medel samt kommunal medfinansiering har man bland annat genomfört flera gruppverksamheter för barn med missbrukande
föräldrar. Det har varit mellan tre till fem barn per grupp och åldern
har varierat mellan 6 – 13 år med åldersdifferentierad gruppindelning.
Socialtjänsten har även anställt en familjepedagog under 2007 som arbetar i familjer med missbruksproblem.
Gruppverksamheterna fortsätter även efter projekttidens slut, efter att
ha permanentats vid socialförvaltningen.
För unga vuxna män och kvinnor i åldern 18 – 25 år som missbrukat
hasch erbjuder socialtjänsten deltagande i ett haschprogram. Det är
ett strukturerat behandlingsprogram i öppenvård, som socialtjänsten
omarbetat utifrån en bok i ämnet. Behandlingen sker individuellt och
omfattar kunskaper om bieffekterna av haschmissbruk och hur man
kan hantera dessa. Under behandlingstiden genomförs drogtester. Man
26
träffas ca 25 träffar i sju veckor under ca 30 minuter varje gång. De
två första veckorna är träffarna tätare, varje vardag, för att mot slutet
bli glesare med två träffar per vecka. Programmet genomförs av behandlingsassistenter vid socialförvaltningen.
Beroendeenheten drivs i samverkan mellan Landstinget Västernorrland och Kramfors och Sollefteå kommuner med Landstinget som huvudman. Verksamheten vid beroendeenheten vänder sig till personer
med missbruksproblem och ska med ökad samverkan mellan sjukvård,
psykiatri och socialtjänst skapa förutsättningar för en komplett vårdkedja på hemmaplan.
Beroendeenheten är belägen vid vårdcentralen i Kramfors och är samlokaliserad med den psykiatriska allvårdsavdelningen. Personalen består av 1,0 sjuksköterska och 2,0 skötare. Personalgrupperna vid de
båda arbetsplatserna har ett nära samarbete.
Det finns två platser vid beroendeenheten och dessa är avsedda för
personer som är föremål för insatser enligt Socialtjänstlagen. Enheten
är alltid bemannad dygnet-runt och det finns alltid en tjänstgörande
medicinskt ansvarig sjuksköterska. Man kan ta emot både män och
kvinnor från 18 år, de flesta som skrivs in är dock i medelåldern.
Avgiftning och vistelse vid enheten brukar vanligtvis vara i tre till fem
dagar. Ibland kan detta förlängas, exempelvis i väntan på plats vid behandlingshem. För personer med samsjuklighet sker vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen genom inskrivning vid enheten och kan senare
överföras till allvårdsavdelningen. Personerna blir aktualiserade via
kommunernas alkoholenheter och intagning sker inte direkt via polis.
Kommunernas alkoholenheter använder beroendeenheten för avgiftning. Efter avslutad avgiftning kontaktas respektive alkoholenhet för
fortsatt utredning och eventuellt andra insatser. Grunden för verksamheten vid beroendeenheten är samverkan med socialtjänsten och personens nätverk. Under vistelsen vid enheten genomför kontaktperson/skötare stöd- och motivationssamtal.
Utvärdering
Vita Villan utvärderades 2005 i samband med att verksamheten övergick från projekt till permanent verksamhet.
Framtiden
Primärvårdsbehandlingen bedrivs med egen drogterapeut från och
med hösten 2007. Man avser att genomföra tre behandlingsomgångar
per år då det finns personer i kö. För att kunna komma in på ett tidigare stadium i missbrukskarriären behöver personalen vid Vita Villan informera om verksamheten på bland annat arbetsplatser. Man planerar
att starta kriminalitetsveckor, där man betraktar kriminalitet som livs-
27
stil och kan ses som en typ av missbruk. Återfallsprevention planeras
att starta. Återvändardagar ska genomföras under en helg hösten 2007,
då alla som varit på primärvårdsbehandlingen ska inbjudas. I samband
med inbjudan ska man fråga hur det har gått för deltagarna efter behandlingen. Om det fungerar bra kan detta bli en återkommande aktivitet varje år.
28
Menyn
Kategori
Rådgivande/
Motiverande
Behandlande
Upprätthållande
Vuxna
Män
Kvinnor
Vita Villan:
Vita Villan:
- Enskilda samtal
- Enskilda samtal
- Motivationsgrupp
- Motivationsgrupp
- Sysselsättning
- Sysselsättning
- Mansgrupp
- Kvinnogrupp
Beroendeenheten
Beroendeenheten
Vita Villan:
Vita Villan:
Män
Anhöriga
Kvin Vuxna
nor
Haschpro- Primärbehand- - Primärbehand- gram
ling
ling
Vita Villan:
- Mansgrupp
- Kvinnogrupp
Beroendeenheten
Beroendeenheten
- Anhöriggrupp
Vita Villan:
- Enskilda samtal
- 11 månaders eftervård
- Familjevecka
- Enskilda
samtal
Vita Villan:
- Anhöriggrupp
- Enskilda
samtal
- Ekonomigrupp
Boendestöd
Arbetsstöd
Unga vuxna
Vita Villan:
- Sysselsättning
- Praktikplatser
29
Barn/
ungdom
Barngrupp
Beskrivning av tjänsterna
Vita Villan - Motivationsgrupp
Behov: Att uppnå motivation till drogfrihet och behandling
Erbjudande: Motivationsprogram i mixad grupp
Innehåll: Att ge klienten insikt i och om sitt beroende och medvetenhet om att problemet inte är olösligt och därmed behandlingsbart. Att
stärka självkänslan och självförtroende
Målgrupp: Män och kvinnor över 20 år med beroendeproblematik.
Omfattning: En eftermiddag/vecka i fyra veckor
Vita Villan – Primärbehandling
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig drogfrihet.
Erbjudande: Behandlingsprogram i mixad grupp enligt Minnesotamodellen.
Innehåll: Följer Minnesota-modellen
Målgrupp: Män och kvinnor över 20 år med beroendeproblematik
Omfattning: Måndag – fredag kl. 9-13 under fem veckor. Intagning till
tre grupper/år.
Vita Villan – Eftervård
Behov: Upprätthållande av drogfrihet.
Erbjudande: Eftervårdprogram enligt Minnesota-modellen
Innehåll: Följer Minnesota-modellen
Målgrupp: Män och kvinnor över 20 år som genomgått primärbehandling.
Omfattning: En eftermiddag per vecka under leva månader.
30
Vita Villan – Sysselsättning
Behov: Att få struktur på tillvaron och uppnå motivation till drogfrihet
och behandling.
Erbjudande: Att via sysselsättning och ADL-träning tillgodose behoven.
Innehåll: Köksarbete, snickeri, utearbete, plantsättning och skogsröjning. Personalen utför drogtester. Senare eventuellt praktikplatser via
Vita Villan eller AF och/eller kurser vid KomVux.
Målgrupp: Män och kvinnor som uppbär socialbidrag och har missbruksproblem.
Omfattning: Individuell planering.
Vita Villan – Mansgrupp
Behov: Att uppnå motivation till drogfrihet och behandling.
Erbjudande: Deltagande i motiverande gruppverksamhet
Innehåll: Vardagsfrågor, relationer, kriminalitet etik och moral.
Målgrupp: Män som antingen deltar i någon av behandlingens tre delar eller vill ha hjälp med sitt missbruk, men ej motiverad till behandling.
Omfattning: En eftermiddag/ vecka, ej tidsbegränsat.
Vita Villan – Kvinnogrupp
Behov: Att uppnå motivation till drogfrihet och behandling.
Erbjudande: Deltagande i motiverande gruppverksamhet
Innehåll: Ett strukturerat program för problemlösning via gruppterapi.
Målgrupp: Kvinnor som antingen deltar i någon av behandlingens tre
delar eller vill ha hjälp med sitt missbruk, men ej motiverad till behandling.
Omfattning: En eftermiddag/ vecka, ej tidsbegränsat.
31
Vita Villan – Familjevecka
Behov: Behov av kunskap kring beroende och medberoende, bearbetning av upplevelser och känslor. Gemenskap med andra i samma situation.
Erbjudande: Ingår som en del i primärvårdsbehandlingen
Innehåll: Kunskaper om alkohol/drogmissbruk, medberoende och
möjliggörande.
Målgrupp: Sambo/maka/make och vuxna barn till personer med missbruksproblem.
Omfattning: Måndag – fredag kl. 9 –13 under en vecka.
Vita Villan – Ekonomigrupp
Behov: Bristande kunskap om hushållsekonomi och samhällskunskap.
Erbjudande: Deltagande vid ekonomigruppens träffar.
Innehåll: Hushållsekonomisk rådgivning, information från olika samhällsfunktioner.
Målgrupp: Män och kvinnor över 20 år som avslutat primärvårdsbehandlingen och i samband med deltagande vid sysselsättningen vid
Vita Villan.
Omfattning: Startar 2 gånger/år. 5 träffar under 5 veckor, dagtid under
eftermiddagar.
Vita Villan – Anhöriggrupp
Behov: Behov av kunskap kring beroende och medberoende, bearbetning av upplevelser och känslor. Gemenskap med andra i samma situation.
Erbjudande: Anhöriga får i grupp ta upp det som är aktuellt. Olika teman någon gång per månad.
Innehåll: Kunskaper om alkohol/drogmissbruk, medberoende. Tips
och råd om förhållningssätt.
Målgrupp: Anhöriga till personer med missbruksproblem.
Omfattning: Onsdagskvällar mellan klockan 18.00 – 20.30.
32
Barn- och ungdomar till missbrukande föräldrar
Behov: Kunskap om beroende, självförtroende, självkänsla, bearbetning av upplevelser och känslor.
Erbjudande: Socialsekreterare håller i gruppaktiviteterna som planeras
utifrån grupperna specifika behov.
Innehåll: Gruppaktiviteter som bygger på Rädda Barnens material
”När mamma eller pappa dricker” för att stödja och stärka dessa barn.
Målgrupp: Barn – och ungdomar till missbrukande föräldrar
Omfattning: Tio träffar, en gång/vecka.
Öppenvård för unga vuxna - haschprogram
Behov: Kunskap om haschmissbrukets bieffekter och hur man kan
hantera dessa.
Erbjudande: Deltagande i ett strukturerat individuellt behandlingsprogram.
Innehåll: Regelbundna träffar där man ökar kunskapen om hur haschmissbruk påverkar personen och hur man efter ett haschmissbruk kan
hantera abstinensen.
Målgrupp: Kvinnor och män i åldern 18 – 25 år med haschmissbruk.
Omfattning: Ca 25 träffar under en sju veckors period, 30 minuter varje träff.
Beroendeenheten
Behov: Behov av avgiftning. Behandling för sitt missbruk
Erbjudande: Avgiftning, motiverande samtal
Innehåll: Avgiftning, stöd- och motiverande samtal med kontaktperson/skötare
Målgrupp: Män och kvinnor från 18 år med beroendeproblematik.
Omfattning: Två - fem dagar, kan ibland förlängas exempelvis i väntan på plats vid behandlingshem.
33
Sundsvalls kommun
94 539 innevånare (2007-03-31)
All behandlingspersonal vid socialtjänstens öppenvårdverksamheter
har utbildats i och använder AA:s ”Stora Boken”. Detta för att få en
likartad inriktning på öppenvården i kommunen. Detta innebär att man
följer bokens olika steg som är strukturerad och manualbaserad.
Hillsta Öppenvård är en dagverksamhet för män med missbruksproblem. Man har öppet vardagar med löpande intag. Antingen tar klienten själv kontakt med öppenvård eller erhåller insatsen som ett beviljat
bistånd. Arbetsgivare kan också aktualisera personer eller de kan
komma via Landstinget. Vid Hillsta Öppenvård arbetar fyra stycken
personal och man kan ha sammanlagt tio personer i öppenvården samtidigt. Omfattningen på öppenvården är tolv veckor och därefter eftervård en kväll per vecka.
Vid Rådgivningsbyrån arbetar man med ”dolda missbrukare”, män
och kvinnor över 18 år som vill har hjälp med sin missbruksproblematik. De flesta har arbete och är medvetna om sina problem. Fyra personal arbetar deltid vid byrån. Man arbetar med samtalsserier med
träffar en gång per vecka och man följer tolvstegsmodellen med inslag
av olika behandlingsmodeller. Det innebär strukturerade samtal med
fokus på missbruket.
Slink – Inn är en lokal i centrala Sundsvall med dagverksamhet för
personer med missbruksproblem. Den är öppen klockan 7 – 15 på vardagar. Målgruppen är män och kvinnor från 18 år, ofta är personerna
blandmissbrukare. Slink – Inn är ett ställe där man kan fika, sköta sin
hygien, tvätta sina kläder och ibland anordnas utflykter. Personalen
består av två anställda, varav en plusjobbare, och det är inte krav på
drogfrihet då man besöker lokalen, men målsättningen med verksamheten är att nå personer i ett aktivt missbruk och försöka motivera till
en förändring.
Socialtjänsten har ett antal olika boenden för personer med missbruksproblem.
Härbäget och Klippangården är lokaliserad i samma fastighet. Härberget och Klippangården drivs av Frälsningsarmén, men finansieras
av socialtjänsten. De båda boendena delar på sammanlagt 12 anställda. Härbärget har sex platser, varav två stycken är reserverade för
kvinnor, men dessa platser kan användas av män om de inte behövs
för kvinnor. Man skrivs in på kvällen och blir utskriven på morgonen
och får en sängplats och ett mål mat. Målgrupp är bostadslösa personer, ofta med samsjuklighet.
34
Klippangården är ett stödboende med 13 platser mest för äldre bostadslösa män och kvinnor, vissa med samsjuklighet. Det är ett dygnetrunt-boende med helinackordering. Verksamheten är inriktad på
omvårdnad med vissa inslag av motiverande samtal och gruppverksamheter som exempelvis studiecirklar.
Socialtjänsten har ett ungdomsboende för ungdomar i åldern 16 – 21
år. Det är ungdomar med olika sociala problem och även missbruksproblem. En del ungdomar kan bo i ungdomsboendet efter avslutad
vistelse vid HVB-hem. Där erbjuds ADL-träning för ett kommande
eget boende, och är huvudsak ett dygnet-runt med tre personal under
dag- och kvällstid. Ungdomsboende fungerar både som ett stödboende
och som ett boendestöd, då personalen också kan finnas till hands vid
utflyttning till egen lägenhet eller till hemmet.
Kalmarvägen 2 är ett stödboende med 14 lägenheter med egna kök
som startade 1/1 2007 med statsbidrag. Målgruppen är bostadslösa
män/ kvinnor som ofta är samsjukliga och de har ofta gode män. Personerna har ett boendestödskontrakt med socialtjänsten. Verksamhet
har åtta anställda personal och är bemannad dygnet-runt. Det förekommer insatser i form av råd och stöd vid boendet, med vissa inslag
av motiverande samtal. Få går vidare till andra behandlingsinsatser
och målet är att flytta till eget boende inom rimlig tid via provkontrakt
med kommunalt och privat bostadsbolag. Personalen fungerar som
boendestöd vid utflyttningen.
Rönnen är ett boende med tillsyn som socialtjänsten köper av Stadsmissionen per plats. Målgruppen är bostadslösa män och kvinnor med
missbruksproblem. Där finns fem platser som kan hyras för kortare eller längre tid. Boendet är ofta kopplat till en planering, exempelvis till
ett öppenvårdsprogram.
Jobbcenter är en sysselsättningsverksamhet som tidigare var ett EUprojekt, men nu är en permanent verksamhet vid socialtjänsten. Målgruppen är långtidsarbetslösa män och kvinnor över 25 år som har
svårigheter att få arbete på arbetsmarknaden. Det kan vara personer
som uppbär socialbidrag och/eller har diffusa eller misstänka missbruksproblem. Sysselsättning innefattar viss service till socialtjänsten
och verksamheten innehåller även vissa inslag av individuella stödoch motiverande samtal enligt ett visst innehåll och viss struktur. Man
kan delta i verksamheten under maximalt sex månader och därefter
kan utslussning ske till den ordinarie arbetsmarknaden via Arbetsförmedlingen.
En likartad verksamhet är Hillstacenter som också är belägen i samma fastighet som Jobbcenter. Till Hillstacenter kommer ofta personer
som genomgått behandling för sitt missbruk och man kan ha ca 15
35
personer vid samma tillfälle. Innehållet i verksamheten och målgruppen är i stort sett densamma som vid Jobbcenter.
Ytterligare en sysselsättningsverksamhet är Trägruppen som vänder
sig till män och där man sysslar med snickeri. De som deltar vid gruppen har en OSA-anställning under sex månader. Där kan man samtidigt ta emot tio personer. Tre personal är anställd vid Trägruppen och
förutom snickerier gör man utflykter och har regelbunden motion.
Beroendemedicinska enheten (BME) drivs i samverkan mellan
Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösand kommuner och Västernorrlands Landsting. Enheten delar lokaler med akutpsykiatriska mottagningen och avdelning 7, Sundsvalls sjukhus. Personalen består av 1,0
samordnare, 1,0 socionom, 1,0 behandlingsassistent och 2,0 sjuksköterska samt ordinarie personal från avd. 7. Därutöver är 2,0 av landstingets läkare knutna till verksamheten samt konsultläkare från Stockholms Beroendecentrum vilka finns på plats torsdagar och fredagar.
Målgrupp är män och kvinnor över 18 år med olika former av missbruksproblematik, dvs. både alkohol, narkotika och tabletter. Det är
allt från riskbruk till beroendemissbruk. Innehållet i verksamheten vid
enheten varierar beroende på personen och typen och graden av missbruk. Det kan bestå av Metadon- och Subutexbehandling av opiadberoende, Antabusbehandling och urinprover. För varje person görs en
individuell planering för att komma ifrån sitt missbruk.
Man bedriver även motiverande inslag och återfallsprevention. Personalen använder motiverande intervju (MI) och återfallspreventionen
och har vissa behandlingsinslag i samtalsserier om ca åtta till tio samtal. BME gör en gemensam behandlingsplanering med socialtjänsten i
den kommun som den aktuella personen kommer ifrån. BME och
kommunerna kompletterar varandra och det sker ingen egentlig behandling vid BME, utan detta sköts av kommunerna.
Tillnyktringsenhet (TNE) finns i samma lokaler som BME och är
också en samverkansverksamhet mellan ovannämnda kommuner och
Landstinget. Här är verksamheten inriktad på tillnyktring och avtändning i ett akut skede där medicinering inte är nödvändig.
Anhöriggrupper anordnas av Sundsvalls Behandlingscentrum (se
nedan) och startas regelbundet då behov finns, deltagarantalet varierar.
Barngrupper/ BIM-grupper ansvarar familjebehandlingsverksamheten Skeppet inom socialtjänsten för. Grupperna startar varje skoltermin med en grupp per termin. Barnen är i åldern åtta till tolv år, för de
yngre finns möjlighet att samtala om familjesituationen tillsammans
med sina föräldrar. Man träffas 10-12 gånger per termin en gång i
36
veckan i ca 1,5 timme. Det brukar vara 5-8 barn som deltar och både
personal från socialtjänsten och skolan är ledare för grupperna.
Dessutom har Sundsvalls kommun tre behandlingsverksamheterna i
institutionsform. Det är ingen öppenvård, men beskrivs ändå i kartläggningen för att få en så heltäckande bild som möjligt av kommunens tjänsteerbjudanden.
Kvinnobehandlingen Linan är behandling vid institution, som vänder sig till vuxna kvinnor med missbruksproblem. Man arbetar enligt
tolvstegsmodellen och har 10 – 15 platser och där arbetar fem behandlingsassistenter. De flesta kvinnor kommer via socialtjänsten och några aktualiseras via sina arbetsgivare. De flesta bor vid behandlingshemmet och några bor kvar i hemmet och deltar i behandlingen på dagarna. Man erbjuder denna möjlighet, då kvinnorna trots sitt missbruksproblem ändå har huvudansvaret för barn och hem.
Sundsvalls Behandlingscentrum, SBC, är en institution som vänder
sig till vuxna män med missbruksproblem. Man erbjuds en 12 veckors
behandling enligt tolvstegsmodellen. Det finns plats för 12-16 personer och personalen består av sex stycken behandlingsassistenter, en
samordnare och en kock. De flesta som vistas vid SBC har remitterats
via socialtjänsten eller via sin arbetsgivare.
Repet är ett dygnetrunt-boende med behandling enligt steg 4-9 med
stöd av AA:s ”Stora Boken”. Man har plats för tolv män och intagningen sker löpande efter avslutad behandling vid SBC. Vid Repet arbetar tre personal under dagtid. Utslussning kan ske till eget boende
och sysselsättning vid Hillstacenter eller Trägruppen, som ibland kan
vara en OSA-anställning.
Utvärdering
Kalmarvägen 2 utvärderas under 2007 med stöd av FoU Västernorrland.
Framtiden
Inför framtiden finns ett behov av att förstärka öppenvården lokalmässigt och att satsa på att marknadsföra socialtjänstens verksamheter.
Man planerar att utvärdera de kommunala behandlingshemmen och att
ytterligare effektivisera verksamheterna.
37
Menyn
Kategori
Vuxna
Män
Kvinnor
Unga vuxna
Män
Anhöriga
Kvin Vuxna Barn/
-nor
ungdom
Rådgivan- Rådgivningsbyrå
de/ Motiverande
Slink-Inn
Beroendemedicinskenhet
Tillnyktringsenhet
Behandlan- Hillsta Öppende
vård
Rådgivningsbyrå
Anhö- BIMriggrupper
grupper
BeroendemediRådgivningsbyrå cinsk-enhet
Beroendemedicinsk-enhet
Tillnyktringsenhet
Tillnyktringsenhet
Upprätthållande
Hillsta Öppenvård
Boendestöd Härbärget
Ungdomsboende
Klippangården
Kalmarvägen 2
Rönnen
Arbetsstöd
Jobbcenter
Jobbcenter
Hillstacenter
Hillstacenter
Trägruppen
38
Beskrivning av tjänsterna
Hillsta Öppenvård
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Deltagande i dagverksamhet mellan klockan 8 - 17, med
löpande intag. 8 - 10 platser och 4 personal.
Innehåll: Verksamhet som bygger på AA:s ”Stora boken”.
Målgrupp: Män med beroendeproblematik och som har en ordnad boendesituation.
Omfattning: 12 veckor, därefter eftervård en kväll/vecka.
Rådgivningsbyrån
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Deltagande i samtalsserie.
Innehåll: Motiverande samtal, samtalsserier enligt Minnesotamodellen och KBT.
Målgrupp: Män/kvinnor från 18 år med riskbruk/ missbruk som ofta
har arbete och som är medvetna om sina problem. Även anhöriga till
personer med missbruksproblem.
Omfattning: Ett samtal per vecka.
Slink – Inn
Behov: Att trots ett aktivt missbruk försöka förändra sin livssituation.
Erbjudande: Dagverksamhet i lokal i centrala Sundsvall.
Innehåll: Fika, egen hygien och möjlighet att tvätta kläder.
Målgrupp: Män och kvinnor från 18 år med beroendemissbrukare, ofta
blandmissbruk.
Omfattning: Ej tidsbegränsat.
39
Härbärget
Behov: Behov av nattlogi.
Erbjudande: En säng för natten och ett mål mat.
Innehåll: Boende
Målgrupp: Bostadslösa män/kvinnor, ofta samsjuklighet.
Omfattning: Ej tidsbegränsat, men ny inskrivning varje kväll.
Klippangården
Behov: Behov av boende och att i viss utsträckning förlänga drogfria
perioder.
Erbjudande: Dygnet-runt boende i eget rum med helinackordering
hyrs månadsvis. Stödboende.
Innehåll: Vissa inslag av motiverande samtal. Gruppverksamheter i
form av studiecirklar.
Målgrupp: Bostadslösa män/kvinnor, ibland med samsjuklighet.
Omfattning: Ej tidsbegränsat.
Rönnen
Behov: Behov av tillfälligt boende.
Erbjudande: Boende i rum med tillsyn. Socialtjänsten köper platser av
Stadsmissionen.
Innehåll: Boende, ofta i samband med planerad öppenvårdsprogram.
Målgrupp: Bostadslösa män och kvinnor med beroendeproblematik.
Omfattning: Individuell planering.
Kalmarvägen 2
Behov: Boendestöd
Erbjudande: Boendestödskontrakt med socialtjänsten. Kan vara första
steget mot eget boende med provkontrakt.
40
Innehåll: Boende i egen lägenhet med kök. Boendestöd. Vissa inslag
av motiverande samtal. Dygnet-runt stöd från åtta personal.
Målgrupp: Bostadslösa män och kvinnor, ofta med samsjuklighet eller
psykiskt sjuka.
Omfattning: Ej tidsbegränsat.
Ungdomsboende
Behov: Behov av boendestöd och/eller stödboende.
Erbjudande: Boende i egen lägenhet (stödboende) eller boendestöd vid
utflyttning till eget boende. Kan vara ett mellanboende efter placering
vid HVB-hem.
Innehåll: Tre personal tjänstgör alla dagar dag- och kvällstid. Ej behandling.
Målgrupp: Män och kvinnor 16 – 21 år.
Omfattning: Individuell planering.
Barn- och ungdomar till missbrukande föräldrar
Behov: Kunskap om beroende, självförtroende, självkänsla, bearbetning av upplevelser och känslor.
Erbjudande: Familjebehandlingsverksamheten Skeppet erbjuder varje
terminsstart deltagande i gruppverksamhet.
Innehåll: Gruppaktiviteter för att stärka barn/ungdomars självkänsla.
Målgrupp: Barn – och ungdomar till missbruk i familjen i åldern 8 –
12 år. För yngre barn finns möjlighet att samtala om familjesituationen tillsammans med sina föräldrar.
Omfattning: 10 – 12 träffar per termin i studiecirkelform, en
gång/vecka i ca 1,5 timme.
Jobbcenter
Behov: Att via sysselsättning få struktur på tillvaron och uppnå motivation till nykterhet och behandling.
Erbjudande: Sysselsättning i form av viss service till socialtjänsten;
fikabröd, städning, sy gardiner och möbeltvätt.
41
Innehåll: Sysselsättning i kombination av vissa inslag av motiverande
och stödjande samtal. Vid behov tas urinprov.
Målgrupp: Män och kvinnor från 18 år som uppbär socialbidrag och
har diffusa och/eller misstänkta missbruksproblem.
Omfattning: Individuell planering.
Hillstacenter
Behov: Att via sysselsättning få struktur på tillvaron och uppnå motivation till nykterhet och behandling.
Erbjudande: Sysselsättning i form av viss service till socialtjänsten;
bilservice, snickeri och lagring av kontorsmöbler.
Innehåll: Sysselsättning i kombination av vissa inslag av motiverande
och stödjande samtal. Vid behov tas urinprov.
Målgrupp: Män och kvinnor från 18 år som uppbär socialbidrag och
har diffusa och/eller misstänkta missbruksproblem.
Omfattning: Individuell planering.
Trägruppen
Behov: Att via sysselsättning få struktur på tillvaron och uppnå motivation till nykterhet och behandling.
Erbjudande: Sysselsättning i form snickeri genom OSA-anställning.
Innehåll: Sysselsättning och regelbunden motion
Målgrupp: Män från 18 år.
Omfattning: Vardagar mellan klockan 7 – 16 under sex månader.
Beroendemedicinskenhet
Behov: Avgiftning och abstinensbehandling.
Erbjudande: Avgiftning och abstinensbehandling i kombination med
motiverande- och upprätthållande inslag.
Innehåll: Metadon- och Subutexbehandling, Antabus, MI-motiverande
intervjuer. Återfallsprevention med behandlingsinslag i samtalsserier.
42
Målgrupp: Män och kvinnor över 18 år med allt från riskbruk till beroendemissbruk.
Omfattning: Individuell planering
Tillnyktringsenhet
Behov: Akut behov av tillnyktring eller avtändning
Erbjudande: Hjälp och stöd att klara abstinens
Innehåll: Daglig kontakt med sjukvårdspersonal. Medicinering i förekommande fall.
Målgrupp: Vuxna män och kvinnor
Omfattning: Individuell planering
Kvinnobehandlingen – Linan
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Institutionsboende med behandling alternativt att bo i
hemmet under behandlingen.
Innehåll: Behandling enligt 12-stegsmodellen.
Målgrupp: Kvinnor från 18 år med beroendemissbruk/ blandmissbruk.
Omfattning: 12 veckors behandling.
Sundsvalls Behandlingscentrum (SBC)
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Institutionsboende med behandling.
Innehåll: Behandling enligt 12-stegsmodellen.
Målgrupp: Män från 18 år med beroende-/ blandmissbruk.
Omfattning: 12 veckors behandling.
43
Repet
Behov: Fortsatt behandling efter vistelse vid SBC eller annat behandlingshem.
Erbjudande: Dygnet-runt boende med behandling.
Innehåll: Behandling enligt steg 4-9 enl. ”Stora Boken”
Målgrupp: Män som avslutat 12-veckors behandling vid SBC eller
annat behandlingshem.
Omfattning: Individuell planering.
44
Timrå kommun
17 841 innevånare (2007-03-31)
Öppenvården i Timrå vänder sig till både män och kvinnor med alkohol- och narkotikaproblem. Man arbetar enligt Minnesotamodellen
med inslag av kognitiv beteendeterapi (KBT). Det är ett beviljat bistånd och insatser sker på både individ- och gruppnivå. Behandlingsprogrammet omfattar 16 veckor, dock finns utrymme för individuell
prövning. Innehållet består av ett strukturerat dagsprogram med morgonsamling, friskvård, temagenomgångar i grupp, praktiska göromål
och deltagande i AA/NA – möten. Öppenvården används även som eftervård efter avslutad institutionsbehandling. Målgruppen är personer
med en omfattande beroende- och missbruksproblematik.
Bostöd är ett boendestöd och lågtröskelboende för bostadslösa personer med beroende- och missbruksproblem och ofta med samsjuklighet. Bostöd finns i samma hus som Öppenvården, men det finns inget
strukturerat samarbete mellan verksamheterna. Bostöd har f.n. tio lägenheter och en lägenhet för de fyra anställda. Socialtjänsten står för
hyreskontrakten och de boende har andrahandskontrakt. Boendestödet
ska erbjuda en högre livskvalitet för de boende och leda till längre
drogfria perioder. Innehållet i verksamheten är ADL-träning, motiverande och stöttande samtal samt utflykter. Man har ett visst samarbete
med kommunens socialpsykiatri.
Beroendemedicinska enheten (BME) drivs i samverkan mellan
Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösand kommuner och Västernorrlands Landsting. Enheten delar lokaler med akutpsykiatriska mottagningen och avdelning 7, Sundsvalls sjukhus. Personalen består av 1,0
samordnare, 1,0 socionom, 1,0 behandlingsassistent och 2,0 sjuksköterska samt ordinarie personal från avd. 7. Därutöver är 2,0 av landstingets läkare knutna till verksamheten samt konsultläkare från Stockholms Beroendecentrum vilka finns på plats torsdagar och fredagar.
Målgrupp är män och kvinnor över 18 år med olika former av missbruksproblematik, dvs. både alkohol, narkotika och tabletter. Det är
allt från riskbruk till beroendemissbruk. Innehållet i verksamheten vid
enheten varierar beroende på personen och typen och graden av missbruk. Det kan bestå av Metadon- och Subutexbehandling av opiadberoende, Antabusbehandling och urinprover. För varje person görs en
individuell planering för att komma ifrån sitt missbruk.
Man bedriver även motiverande inslag och återfallsprevention. Personalen använder motiverande intervju (MI) och återfallspreventionen
och har vissa behandlingsinslag i samtalsserier om ca åtta till tio samtal. BME gör en gemensam behandlingsplanering med socialtjänsten i
45
den kommun som den aktuella personen kommer ifrån. BME och
kommunerna kompletterar varandra och det sker ingen egentlig behandling vid BME, utan detta sköts av kommunerna.
Tillnyktringsenhet (TNE) finns i samma lokaler som BME och är
också en samverkansverksamhet mellan ovannämnda kommuner och
Landstinget. Här är verksamheten inriktad på tillnyktring och avtändning i ett akut skede där medicinering inte är nödvändig.
I kommunen finns en arbetsmarknadsenhet som inte är specifik för
missbruksgrupp, utan generell för flera målgrupper i kommunen. Personer med missbruksproblem kan efter avslutat program vid Öppenvården erbjudas sysselsättning vid enheten. Det kan även kombineras
med deltagande i Öppenvården med sysselsättning.
Familjeförskolan (familjecentral) Vågen vänder sig till familjer med
barn upp till sex år och har tidigare erbjudit deltagande i BIMgrupper. Socialtjänsten kan bevilja anhöriga anhörigveckor vid olika
behandlingshem.
Socialsekreterare har samarbete med ideella organisationer som LPstiftelsen. Man har regelbundna kontakter med LP-stiftelsen som driver ett jourboende med två sängplatser.
Utvärdering
Ingen öppenvårdsverksamhet har utvärderats i kommunen.
Framtiden
Socialtjänsten planerar att i framtiden inleda samarbete med arbetsgivare och erbjuda dessa att vid behov köpa platser vid Öppenvården.
Eventuellt kan större arbetsgivare abonnera på öppenvårdsplatser. Socialtjänsten har ansökt hos länsstyrelsen om utvecklingsmedel för
målgruppen tunga missbrukare. Man avser att utveckla de individuella
vårdplanerna och införa ASI vid Öppenvården.
46
Menyn
Kategori
Vuxna
Män
Rådgivande/
Motiverande
Unga vuxna
Kvinnor
Män
Kvinnor
Anhöriga
Vuxna
ungdom
Individuella samtal
med socialsekreterare
Beroendemedicinskenhet
Tillnyktringsenhet
Behandlande
Öppenvården i Timrå
Beroendemedicinskenhet
Tillnyktringsenhet
Upprätthållande
Öppenvården i Timrå
– efter institutionsbehandling
Boendestöd
Bostöd
Beviljat bistånd i form
av anhörigveckor vid
behandlingshem.
Arbetsstöd
Beskrivning av tjänsterna
Öppenvården i Timrå
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Behandlingsprogram i mixad grupp dagtid.
Innehåll: Tolvstegsorienterad grupp- och individbehandling med inslag av KBT, samlingar, lektioner, friskvård och promenader.
Målgrupp: Män och kvinnor från 18 år med beroendeproblematik.
47
Barn/
Omfattning: Ca 16 veckor. Måndag – fredag 8.30 – 15.30
Bostöd
Behov: Behov av bostad med boendestöd.
Erbjudande: Boendestöd i lågtröskelboende i egen lägenhet för högre
livskvalitet.
Innehåll: Boende med ADL-träning, utflykter. Ej strukturerade motiverande och stöttande individuella samtal.
Målgrupp: Hemlösa manliga och kvinnliga missbrukare, ofta med
dubbeldiagnos.
Omfattning: Dygnet-runt boende.
Beroendemedicinskenhet
Behov: Avgiftning och abstinensbehandling.
Erbjudande: Avgiftning och abstinensbehandling i kombination med
motiverande- och upprätthållande inslag.
Innehåll: Metadon- och Subutexbehandling, Antabus, MI-motiverande
intervju, återfallsprevention med behandlingsinslag i samtalsserier.
Målgrupp: Män och kvinnor över 18 år med allt från riskbruk till beroendemissbruk.
Omfattning: Individuell planering.
Tillnyktringsenhet
Behov: Akut behov av tillnyktring eller avtändning
Erbjudande: Hjälp och stöd att klara abstinens.
Innehåll: Daglig kontakt med sjukvårdspersonal, medicinering i förekommande fall.
Målgrupp: Vuxna män och kvinnor över 18 år.
Omfattning: Individuell planering.
48
Ånge kommun
10 567 innevånare (2007-03-31)
Öppenvården i Ånge kommun bedrivs sedan hösten 2003 vid
OASEN. Denna verksamhet var under det första året ett projekt som
numera är en permanent del av socialtjänsten. Man bedriver verksamheten i en lägenhet som är belägen utanför socialtjänstens lokaler.
Man har öppet tre eftermiddagar per vecka och har både ”dolda”
missbrukare och personer med tyngre missbruksproblem i OASEN,
såväl män som kvinnor över 18 år samt även anhöriga. Man kan
komma till OASEN via ett beviljat bistånd, men även söka hjälp där
på egen hand. Behandlingen kan också vara kopplad till beviljat ekonomiskt bistånd. Man kan erbjudas stödsamtal i samtalsserier om fem
till tio samtal. Personalen består av motivatör och behandlingsassistent
samt även socialsekreterare alkohol/drogterapeut. Vid öppenvården
finns även möjlighet att syssla med hobbyverksamhet. Vid OASEN
bedrivs även eftervård efter avslutad behandlingshemsvistelse. Eftervården pågår en dag per vecka i elva månader enligt tolvstegsmodellen med inslag av KBT och kognitivt förhållningssätt.
En gång per år anordnar socialtjänsten barnverksamhet under cirka
15 veckor för barn till föräldrar som missbrukar. Det brukar vara fyra
till fem barn per grupp. Man följer ett koncept som Ersta och Rädda
Barnen tagit fram. Tidigare år har socialtjänsten erbjudit anhöriga till
missbrukare gruppverksamhet, dock inte under 2007.
OSA-anställningar kan erbjudas personer med missbruksproblem via
en annan kommunal förvaltning och man kan även få arbetsprövning
via Samhall.
Socialtjänsten förmedlar kontakter till frivilliga organisationer som
AA, NA, Länkarna osv. Länkarna i Ånge har en anhöriggrupp.
Beroendemedicinska enheten (BME) drivs i samverkan mellan
Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösand kommuner och Västernorrlands Landsting. Enheten delar lokaler med akutpsykiatriska mottagningen och avdelning 7, Sundsvalls sjukhus. Personalen består av 1,0
samordnare, 1,0 socionom, 1,0 behandlingsassistent och 2,0 sjuksköterska samt ordinarie personal från avd. 7. Därutöver är 2,0 av landstingets läkare knutna till verksamheten samt konsultläkare från Stockholms Beroendecentrum vilka finns på plats torsdagar och fredagar.
Målgrupp är män och kvinnor över 18 år med olika former av missbruksproblematik, dvs. både alkohol, narkotika och tabletter. Det är
allt från riskbruk till beroendemissbruk. Innehållet i verksamheten vid
49
enheten varierar beroende på personen och typen och graden av missbruk. Det kan bestå av Metadon- och Subutexbehandling av opiadberoende, Antabusbehandling och urinprover. För varje person görs en
individuell planering för att komma ifrån sitt missbruk.
Man bedriver även motiverande inslag och återfallsprevention. Personalen använder motiverande intervju (MI) och återfallspreventionen
och har vissa behandlingsinslag i samtalsserier om ca åtta till tio samtal. BME gör en gemensam behandlingsplanering med socialtjänsten i
den kommun som den aktuella personen kommer ifrån. BME och
kommunerna kompletterar varandra och det sker ingen egentlig behandling vid BME, utan detta sköts av kommunerna.
Tillnyktringsenhet (TNE) finns i samma lokaler som BME och är
också en samverkansverksamhet mellan ovannämnda kommuner och
Landstinget. Här är verksamheten inriktad på tillnyktring och avtändning i ett akut skede där medicinering inte är nödvändig.
Framtiden
Inför framtiden planerar socialtjänsten att vidareutveckla öppenvården
OASEN. Man ska kunna erbjuda en mer utvecklad behandling och få
en tydligare struktur på det man erbjuder. Man avser att eventuellt utbilda personal i tolvstegsmodellen och ska flytta OASEN till en annan
fastighet, där socialpsykiatrin redan finns. Socialpsykiatrin tillhör socialtjänsten organisatoriskt. Man planerar även att erbjuda kvinnor
med missbruksproblem gruppverksamhet.
Utvärdering
OASEN var en projektverksamhet mellan 2003-09-01 --- 2004-09-30
som utvärderades av individ- och familjeomsorgen.
50
Menyn
Kategori
Vuxna
Unga vux-
Anhöriga
na
Män
Rådgivande/
Motiverande
Kvinnor
Män Kvinnor Vuxna Barn/ungdom
Beroendemedicinskenhet
Tillnyktringsenheten
Behandlande
Öppenvården OASEN
Beroendemedicinskenhet
Tillnyktringsenheten
Upprätthållande Öppenvård OASEN Eftervård
Boendestöd
Arbetsstöd
Beskrivning av tjänsterna
Öppenvården OASEN
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Öppenvårdsprogram i mixad grupp tre gånger per vecka.
Innehåll: Tolvstegsorienterad grupp- och individbehandling med inslag av KBT och kognitivt förhållningssätt.
Målgrupp: Män och kvinnor från 18 år med beroendeproblematik och
anhöriga i öppenvård.
Omfattning: Individuell planering.
51
Barnverksamhet
Öppenvården OASEN – Eftervård
Behov: Upprätthållande av nykterhet
Erbjudande: Eftervårdprogram enligt tolvstegsmodellen med inslag av
KBT och kognitivt förhållningssätt.
Innehåll: Följer tolvstegsmodellen
Målgrupp: Män och kvinnor över 18 år som genomgått behandling vid
institution.
Omfattning: Två timmar en dag per vecka under elva månader.
Barn- och ungdomar till missbrukande föräldrar
Behov: Kunskap om beroende, självförtroende, självkänsla, bearbetning av upplevelser och känslor.
Erbjudande: En gång per år anordnar socialtjänsten barnverksamhet
som vänder sig till barn med missbrukande föräldrar.
Innehåll: Gruppaktiviteter enligt koncept som utarbetats av Ersta och
Rädda Barnen.
Målgrupp: Barn – och ungdomar till missbrukande föräldrar
Omfattning: 15 veckor, en gång/vecka
Beroendemedicinskenhet
Behov: Avgiftning och abstinensbehandling.
Erbjudande: Avgiftning och abstinensbehandling i kombination med
motiverande- och upprätthållande inslag.
Innehåll: Metadon- och Subutexbehandling, Antabus, MI-motiverande
intervju, återfallsprevention med behandlingsinslag i samtalsserier.
Målgrupp: Män och kvinnor över 18 år med allt från riskbruk till beroendemissbruk.
Omfattning: Individuell planering.
52
Tillnyktringsenhet
Behov: Akut behov av tillnyktring eller avtändning.
Erbjudande: Hjälp och stöd att klara abstinens.
Innehåll: Daglig kontakt med sjukvårdspersonal, medicinering i förekommande fall.
Målgrupp: Vuxna män och kvinnor över 18 år.
Omfattning: Individuell planering.
53
Örnsköldsviks kommun
55 210 innevånare (2007-03-31)
Den öppenvård som kommunen erbjuder finns i huvudsak vid Viktoria Öppenbehandling, Ungdomsprogrammet Öppenvård och vid Rådgivningsbyrån.
Viktoria Öppenbehandling vänder sig till män och kvinnor från 21
år med problem av alla typer av droger. Personal består av 2,5 behandlare. Behandling pågår under ett år enligt 12-stegsmodellen. Primärbehandlingen är sex veckor och eftervården pågår under 46 veckor,
dvs. sammanlagt i ett år. Det sker löpande intag varje måndag till öppenvården, som har öppet måndag – fredagar. Man kan samtidigt ha
maximalt tolv personer i verksamheten. Tidigare var det flest män
som deltog i öppenvården, men under det senaste året är det nästan
lika många kvinnor. Personerna kan komma från socialtjänsten och då
är deltagandet ett beviljat bistånd. Man kan också direkt bli aktualiserad via sin arbetsgivare eller själv kontakta öppenvården. Då man deltar vid Viktoria Öppenbehandling är det krav på att samtidigt delta vid
möten hos AA, NA eller AIAnon.
Rådgivningsbyrån är en öppen verksamhet i en lokal centralt i Örnsköldsvik. Man har öppet vardagar under kontorstid och där arbetar
3,0 sjuksköterskor. Det finns ingen åldersgräns för personer med
missbruksproblem som kan vända sig dit. Man gör AUDIT på personer som söker sig till Rådgivningsbyrå och man sköter avgiftning åt
primärvården. Innehållet i verksamheten består av bland annat individuella samtal och utlämnande av Antabus. Personalen utför också
drogtester för övriga verksamheten inom socialtjänsten och även på
skolungdom.
Ungdomsprogram Öppenvård har målgruppen ungdomar i åldern
13 – 21 år med riskbruk, missbruk eller beroendeproblem. Ungdomen
aktualiseras via ungdomshandläggare vid socialtjänsten. 0,75 sjuksköterska och 1,0 socialpedagog arbetar med ungdomsprogrammen Jupiter och HAP, haschavgiftningsprogram. Jupiter är hämtat från ”Örebro
– modellen” och innehåller 30 teman som berör olika livsområden.
Utgångspunkten i samtalen bygger på konsekvenserna av alkohol/drogmissbruket. Man har löpande intag och behandlingen pågår
under en period på 3-9 månader. Träffarna sker enskilt, ca 1 timme per
träff. Man träffas mellan 2-5 gånger i veckan utifrån ungdomens situation. Man arbetar med nätverket runt ungdomen och då framförallt
med föräldrarna. Utformningen är individuell, men inom ramen för
programmet. Drogprover på deltagarna tas vid Rådgivningsbyrån. Jupiterprogrammet finns även i kortversion, som består av 10 träffar.
54
Kortprogrammet riktar sig mot ungdomar utan kännbara konsekvenser, men där omgivningen känner oro. Om det är haschmissbruk får
ungdomen först genomgå HAP haschavgiftningsprogram som är anpassat till haschmissbruk, där det bland annat ingår samtalsstöd för att
klara abstinensen Därefter kan man bli aktuell för Jupiterprogrammet.
HAP-programmet är en modell hämtat ur ”Vägen ur haschmissbruket”
av Thomas Lundqvist och Dan Ericsson. En av ungdomsbehandlarna
är certifierad öronakupunktör enligt NADA. Som komplement till
båda programmen erbjuds NADA öronakupunktur.
Anhörigprogrammet pågår fyra dagar under en vecka och startas ca
sju till åtta gånger per år. Målgruppen är vuxna familjemedlemmar
och man följer innehållet i tolvstegsmodellen för anhöriga till personer
med missbruksproblem.
Kommunen har ett boendestöd med 14 stycken lägenheter på olika
orter runt centralorten. Det är i huvudsak för bostadslösa män med
missbruksproblem och samsjuklighet. Man får daglig tillsyn av vårdare och äldre personer har ofta matleverans och städhjälp via hemtjänsten. Det kommunala bostadsbolaget äger lägenheterna och socialtjänsten står som kontraktsinnehavare och personer har andrahandskontrakt
med socialtjänsten. Nästa steg kan bli boende i vanligt hyreshus med
andrahandskontrakt via socialtjänsten.
Startpunkten är en sysselsättningsverksamhet som vänder sig till socialtjänstens olika målgrupper och även till Arbetsförmedlingens och
Försäkringskassan kunder. Verksamheten finansieras av dessa tre huvudmän. Personer kan vara där som ett krav för att beviljas försörjningsstöd eller som en arbetsrehabilitering. Målet är att få ett arbete på
den reguljära arbetsmarknaden, få en lönebidragsanställning eller påbörja studier. För personer med missbruksproblem utförs drogtester
vid Rådgivningsbyrån. Det gör en individuell planering för varje person och man deltar i verksamheten i högst ett år.
IOGT/ NTO driver gruppverksamheterna för barn och ungdomar
till missbrukande föräldrar. Verksamheten pågår 15 veckor per år och
en kväll per vecka. Under sommaren genomförs en Lägervecka för
dessa barn och ungdomar. Denna vecka har en uppföljning med helgläger där hela familjen får delta. Det genomförs även sportlovs- och
julläger. Det finns olika program för olika åldersgrupper. ”Bojen”
vänder sig till mellanstadiebarn och ”Trossen” för barn och ungdomar
mellan 13 – 18 år. Barnen och ungdomarna kommer via socialtjänsten,
kriminalvården, skolan och de olika nätverk som IOGT/ NTO som organisation möter. Rekrytering är en svår del i denna verksamhet.
”Huskuren” är ett familjeprogram där man träffas 15 gånger och där
var tredje träff är en fritidsverksamhet med scoutmetoden.
55
Utvärdering
I Örnsköldsviks kommun har det inte gjorts några utvärderingar av
kommunens öppenvårdsinsatser.
Framtiden
Inför framtiden planerar man dock att utvärdera Viktoria Öppenvård
för vuxna och Jupiterprogrammet. Man vill utveckla boenden för olika
målgrupper och utveckla samarbetet med LP – kontakten.
56
Menyn
Kategori
Vuxna
Män
Unga vuxna
Kvinnor
Män
Anhöriga
Kvinnor Vuxna
Barn/
ungdom
Rådgivande/
Motiverande
Rådgivningsbyrån Ungdomsprogram
Öppenvård
Behandlande
Viktoria Öppenbehandling
Ungdomsprogram Anhörigprogram
Öppenvård
Upprätthållande
Viktoria Öppenbehandling
Boendestöd
Lägenheter
med tillsyn
Arbetsstöd
Sysselsättning vid
Startpunkten
Beskrivning av tjänsterna
Viktoria Öppenvårdsbehandling
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Behandling och upprätthållande.
Innehåll: Behandling enligt 12-stegs modellen. 6 veckors primärbehandling, därefter 46 veckors eftervård. Krav att även delta vid NA,
AA, AIAnon:s möten.
Målgrupp: Män och kvinnor från 21 år.
57
IOGT/
NTO:s
verksamhet
Omfattning: Löpande intag varje måndag. Primärbehandlingen pågår
måndag – fredag på förmiddagarna. Eftervården en förmiddag per
vecka under sammanlagt ett år.
Anhörigprogram
Behov: Behov av kunskap kring beroende och medberoende, bearbetning av upplevelser och känslor. Gemenskap med andra i samma situation.
Erbjudande: Deltagande i anhörigprogram enligt 12-stegsmodellen.
Påbörjas vid 7-8 tillfällen/ år.
Innehåll: Olika teman: familjesjukdom, medberoende.
Målgrupp: Vuxna anhöriga till missbrukare.
Omfattning: Måndag till torsdag under en vecka mellan
klockan 8 – 16.
Rådgivningsbyrån
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet.
Erbjudande: Individuella samtal, genomför AUDIT, utlämnande av
antabus, sköter avgiftning åt primärvården, utför drogtester.
Innehåll: I huvudsak motiverande/rådgivande samtal.
Målgrupp: Män och kvinnor i alla åldrar med missbruksproblematik.
Omfattning: Individuell planering.
Ungdomsprogram Öppenvård
Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig förändring i sin relation till
alkohol/droger.
Erbjudande: Deltagande i ”Örebro-modellen”/ Jupiterprogrammet.
Vid haschmissbruk genomförs först ett ”haschprogram” med samtalsstöd för att klara abstinens.
Innehåll: Man arbetar med 30 teman inom olika livsområden, där man
i första hand arbetar med drogen och dess konsekvenser. Grunden i
arbetet är ett nära samarbete med ungdomens anhöriga.
58
Målgrupp: Ungdomar i åldern 13 – 21 år.
Omfattning: 3-9 månaders behandling, Samtalen sker enskilt 2-5
gånger i veckan, ca 1 timme per träff.
Boendestöd
Behov: Behov av bostad och viss tillsyn.
Erbjudande: Boende i lägenhet, det finns 14 stycken på olika orter runt
centralorten.
Innehåll: Andrahandskontrakt via socialtjänsten. Nästa steg kan vara
andrahandskontrakt via socialtjänsten i egen lägenhet. Daglig tillsyn
av vårdare.
Målgrupp: Bostadslösa män med missbruks-/ samsjuklighet.
Omfattning: Andrahandskontrakt.
Startpunkten
Behov: Arbetsrehabilitering med målsättning att få lönebidrag, studier
eller få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Erbjudande: För vissa krav på drogfrihet innan deltagande vid Startpunkten. Olika former av sysselsättning. För vissa ett krav för att erhålla socialbidrag.
Innehåll: Arbetsrehabilitering i samverkan mellan socialtjänsten, AF
och FK. Individuell planering. Vid behov drogtest vid Rådgivningsbyrån.
Målgrupp: Aktuella vid socialtjänsten, FK eller AF. Misstänkt missbruk.
Omfattning: Individuell planering, dock maximalt i ett år.
Barn- och ungdomar till missbrukande föräldrar
Behov: Kunskap om beroende, självförtroende, självkänsla, bearbetning av upplevelser och känslor.
Erbjudande: IOGT/ NTO bedriver olika gruppaktiviteter, åldersindelade samt speciella lägeraktiviteter.
Innehåll: Gruppaktiviteter för att stärka barn/ungdomars självkänsla.
59
Målgrupp: Barn – och ungdomar till missbrukande föräldrar.
Omfattning: 15 veckor, en kväll/vecka, dessutom läger och andra
aktiviteter.
60
Avslutande kommentarer
Denna kartläggning beskriver hur den öppna beroende- och missbruksvården såg ut under våren och hösten 2007 i Västernorrlands
läns sju kommuner. Det får betraktas som en ögonblicksbild av läget
just vid denna tidpunkt. Kartläggningen kan tjäna som ett stöd för
länsstyrelsen i deras arbete med tillsyn och utgöra underlag för dialogen mellan kommunerna och länsstyrelserna kring utvecklingsmedel.
Förhoppningsvis kan kartläggningen även bidra till kommande diskussioner ute i varje kommun om hur den öppna missbruksvården ska
se ut i framtiden i varje kommun, men även för hela länet. Det finns
säkert möjlighet att utveckla samarbetet över kommungränserna inom
detta verksamhetsfält, vilket också framförallt representanter från
mindre kommuner ger uttryck för. I kommunerna finns en påtaglig insikt om att den öppna missbruksvården kommer att förändras och utvecklas i framtiden. Det finns även en tydlig uppfattning om att behovet av missbruksvården kommer att öka i fortsättningen. Det är slående att den öppna missbruksvårdens förtjänster och brister är så likartade i Västernorrlands län som i de tidigare kartlagda länen.
Avslutningsvis vill jag förmedla några reflektioner i punktform som
kanske kan vara ett underlag för kommande diskussioner i kommunerna:
•
Det finns få tjänster med specifik inriktning mot gruppen unga
vuxna, gruppen kvinnor och mot personer med samsjuklighet.
•
Vid kartläggningstillfället kunde flera kommuner inte erbjuda
verksamheter som tjänar som stöd till barn med föräldrar som
har missbruksproblem.
•
Det är påfallande att många kommuner endast erbjuder en behandlingsmetod, utan direkta alternativ inriktning. Ofta är detta behandling enligt Minnesotamodellen/tolvstegsmodellen.
•
Få verksamheter/tjänster är utvärderade.
61
Begreppsförklaringar
AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor,
som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med
varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra
att tillfriskna från alkoholism. Det enda villkoret för medlemskap i
AA är en önskan att sluta dricka. (http://www.aa.se/)
ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) – intervjuinstrument som
används för att beskriva klientens situation. Intervjun omfattar förutom bakgrundsuppgifter nio levnadsområden: fysisk hälsa, skola, arbete/sysselsättning, fritid/vänner, relation till familjemedlemmar, psykisk hälsa, brottslighet, narkotika- och alkoholvanor.
ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) – strukturerade intervjuformulär för bedömning av alkohol- och drogberoende enligt internationell diagnoskriterier.
ADL Aktiviteter i dagligt liv. ADL omfattar alla de aktiviteter som en
person måste behärska för att på ett så bra sätt som möjligt klara att bo
själv, sköta ett arbete och ha en meningsfull fritid. ADL-träning ökar
möjligheterna att leva ett harmoniskt, självständigt, innehållsrikt och
social anpassat liv. (http://www.sit.se/net/)
Antabus är ett läkemedel som används mot alkoholmissbruk och alkoholberoende. Om man tar medicinen tillsammans med alkohol får
man mycket obehagliga, och ibland farliga symtom. Det gör att man
måste avstå från alkohol helt, för att inte bli dålig. Medicinen innehåller det verksamma ämnet disulfiram.
(http://www.sjukvardsradgivningen.se/)
ASI (Addiction Severity Index ) – strukturerad intervju som innehåller
frågor som är relevanta för klienters missbruksproblem. Intervjun
täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet.
AUDIT (AlcoholUseDisordersIdentificationTest). AUDIT är ett screeningformulär som kan användas för att identifiera personer med riskabla alkoholvanor. AUDIT mäter både konsumtion och upplevda
problem.
Beroende – Substansberoende är ett centralt begrepp för diagnostiken
av sjukdomstillstånd förorsakade av alkohol, läkemedel eller narkotika. Enligt ICD 10 avser detta en grupp fysiologiska beteendemässiga
och kognitiva fenomen där den beroendeframkallande substansen får
62
en mycket högre prioritet för individen än andra beteenden, som tidigare haft större betydelse.
För att ställa diagnosen beroende krävs att tre av sex kriterier är uppfyllda under det senaste året. Kriterierna är:
- Ett starkt behov (”sug”) eller tvång att ta substansen.
- Svårigheter att kontrollera konsumtionen av substansen.
- Förekomsten av abstinenssymtom.
- Toleransökning.
- Tilltagande ointresse av andra saker pga. substansen.
- Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador.
I DSM IV ingår ytterligare ett kriterium som inte finns med i ICD 10:
- Att det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket. Även här gäller att tre av kriterierna skall vara uppfyllda för att ställa diagnosen. Förutom dessa
gemensamma kriterier finns det naturligtvis även mycket som skiljer
de olika typerna av substanser från varandra. Man brukar därför tala
om beroende av opiattyp, av alkoholtyp osv.
Campral – läkemedel om används som en del av ett behandlingsprogram för att minska risken för att man ska få återfall i alkoholmissbruk. Medicinen innehåller det verksamma ämnet akamprosat som
dämpar suget efter alkohol.
DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th.
Edition) - manual som publiceras av American Psychiatric Association och som täcker alla psykiatriska sjukdomstillstånd.
HAP (Haschavgiftningsprogram) – program med en strukturerad manual. Programmet vänder sig till ungdomar mellan 13–21 år och som
försöker sluta använda hasch.
HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
ICD 10 (International Classification of Diseases) – klassifikationssystem som officiellt gäller för svensk sjukvård. Dess primära syfte är
att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar
och andra hälsoproblem som. Exempelvis finns definitioner på beroende och skadligt bruk.
63
KBT (Kognitiv beteendeterapi) – är en integration av kognitiva och
beteendeinriktade teorier, analys- och behandlingsmetoder. Terapiformen utgår från antagandet att människans svårigheter i livet har sitt
ursprung i hur han eller hon tänker och beter sig.
Medberoende – En make/maka eller barn till en person med missbruksproblem är medberoende i missbruket. Från början var detta ett
samlingsnamn på de beteenden och symptom som make/makar uppvisade som en följd att en längre tid ha levt nära en alkoholist. Ett medberoende är att förneka, dölja, manipulera, vilseleda att någon är beroende – alltså samma ”symptom” som kännetecknar den beroende
d.v.s. den person som man annars skyddar.
Metadon är ett narkotikaklassat läkemedel som används för avgiftning av opiatmissbrukare.
MI (Motiverande Intervju) – är både ett förhållningssätt och en samtalsmetod. Den är klient/patientcentrerad och har utvecklats för att
hjälpa klienter/patienter utforska och lösa ambivalens i förhållande till
en förändring.
Minnesotamodellen (även känd som tolvstegsbehandling eller tolvstegsmetoden) är en psykosocial behandlingsform som bygger på anonyma alkoholisters synsätt och dess tolv steg. I behandlingen ingår reguljära möten inom olika tolvstegsprogram, som det sen är meningen
att klienten skall fortsätta gå på även efter behandlingen. Metoden
togs fram av den minnesotabaserade Hazelden Foundation 1949 och
är idag en av de mest tillämpade behandlingsmetoderna. Från början
gick den egentligen inte ut på så mer än att ge rutin och husrum för alkoholister, som sen fick gå på AA-möten. Metodiken har dock efterhand byggt ut genom förvärvande erfarenheter, behandlingsformens
spridning och anpassning till personalens kompetens. Konceptets enkelhet har öppnat för en mångfald av olika behandlingshem som erbjuder tolvstegsbehandlingar. Ibland har behandlingar drivits av folk
som inte riktigt förstått tolvstegsprogrammet och den livsfilosofi som
det förmedlar. Detta har medfört att kvaliteten på behandlingen kan
variera kraftigt. Socialstyrelsens Riktlinjer för missbrukar- och
beroendevården (2007) understryker av förekommen anledning behov
av specifik utbildning på effektiva behandlingsmetoder. Tolvstegsbehandling är en av få behandlingsinriktningar som har effekt i form av
nykterhet enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU
rapport september 2001) Riktlinjerna bygger till stor del på denna rapport.
Institutionella behandlingsuppköpare som kommuner ställer idag ofta
krav på att det finns adekvat utbildad personal. Deras upphandlingskompetens är dock problematisk när det gäller tolvstegsbehandling.
64
Alla uppköpare inom socialtjänsten förstår inte den ovanliga grundkompetens som är viktig för att driva tolvstegsbehandling. Socialstyrelsens riktlinjer för missbrukar- och beroendevården (2007) hävdar
också att det brister stort i kunskap om behandlingsmetoder inom
missbrukarvårdens organisationer, det brister vidare i grundutbildningen och hos remitterande professionella. Den adekvata utbildningen är därför svårbestämd på institutionsnivå. För att fullt ut kunna dra
nytta av tolvstegsbehandlingens effekt behöver remittenter förstå sig
på metodiken. Denna förståelse får många remittenter i form av informationsdagar eller genom deltagande i familjeprogram inom de
olika behandlingsprogrammen. Det finns viss variation på behandlingsinriktningen beroende på enskilt behandlingshem och om behandlingen sker i öppen eller sluten form. I de flesta fall skall klienten
redan innan behandlingen vara helt drogfri, men en del behandlingshem har avgiftning som första insats. I regel består behandlingen av en
primärfas följt av en uppföljning förutom fortsatt deltagande i möten
till det relevanta tolvstegsprogrammet. Längden på behandlingen varierar från 4-6 veckor för slutenvårdsbehandlingar, efterbehandling i
några veckor och uppföljande möten i ungefär ett år. Öppenvårdsbehandlingar är i regel längre, ofta ett år i behandling och sex månader
till ett år i efterbehandling. I de flesta fall består behandlingen av både
gruppterapi och individuell terapi. Material och övningar delas ut till
behandlingsdeltagarna som får sätta ihop en personlig pärm, som stöd
efter behandlingen. På behandlingsinstitutionerna som tillämpar Minnesotamodellen jobbar det ofta personer med ett eget före detta missbruk. På en renodlat tolvstegsbehandling arbetar däremot personal
som är välförtroget med tolvstegsfilosofin och har utöver det ofta gedigen specialutbildning. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Minnesotamodellen)
Missbruk – är en diagnostisk term i DSM IV för att beteckna ett tillstånd som vanligtvis föregår DSM IV-diagnosen beroende. Termen
missbruk i denna betydelse är operationaliserad och kriteriebaserad
och därför mycket entydig.
NA (Narcotics Anonymous) Anonyma Narkomaner NA är en ideell
gemenskap eller förening av män och kvinnor för vilka droger blivit
ett allvarligt problem. Vi är tillfrisknande beroende som möts regelbundet för att hjälpa varandra att förbli drogfria. Det här är ett program med total avhållsamhet från alla droger. Det enda villkoret för
medlemskap är en önskan att sluta använda. Det finns inga inträdes eller medlemsavgifter och vi står inte under uppsikt av några myndigheter eller lagövervakande instanser. (http://www.nasverige.org/)
OSA –anställning – Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare. OSA
syftar till att ge vissa grupper av personer med funktionshinder som
medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet till anställning med rehabili-
65
terande inslag. På sikt ska anställningen leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. (http://www.ams.se Faktablad, januari 2007)
PREDA – Prevention mot droger och alkohol i Kramfors kommun.
Ett förebyggande arbete under en treårig projekttid, då kommunen var
en av sex försökskommuner i landet. (www.kramfors.se)
Revia – läkemedel som används som en del av ett behandlingsprogram för att minska risken för att man ska få återfall i alkoholmissbruk. Medicinen innehåller der verksamma ämnet naltrexon. Det är
inte helt klarlagt hur naltrexon verkar, men möjligen kan upplevelsen
av det välbefinnande eller det rus som alkoholen framkallar bli mindre.
Riskbruk av alkohol/droger – är ett begrepp som har börjat användas på senare år. Riskbruk finns inte upptagen i något klassifikationssystem och är därför ingen medicinsk diagnos. Termen riskbruk pekar
emellertid på det faktum att bruk av psykoaktiva substanser innebär
risker och faror för den enskilde individen som kan bli svåra att hantera på sikt.
Samsjuklighet Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/
eller somatisk sjukdom.
SCID-I och SCID-II ( Structured Clinical Interview for DSM-IV
Axis II Personality Disorders) – instrument som kartlägger psykiatriska syndrom respektive personlighetsstörningar.
Skadligt bruk (harmful use) av alkohol/droger – är motsvarande term
(till missbruk) i ICD 10. Skadligt bruk definieras enligt följande: Bruk
av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan
vara fysisk (som hepatit vid intravenöst missbruk) eller psykisk (som
depressionsperioder sekundärt till hög alkoholkonsumtion).
SMADIT- Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Samverkan
mellan Kramfors och Sollefteå kommuner, polisen och landstinget för
att tidigt nå alkohol- och drogpåverkade i trafiken. Vägverket finansierar delar av samverkan
SoL Socialtjänstlagen (2001:453)
Subutex är ett läkemedel som används som långtidsbehandling mot
heroinberoende.
Återfallsprevention – är en manual- och evidensbaserad metod som
utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT. Metoden används vid flera
66
olika problembeteenden som riskbruk och missbruk av alkohol och
droger, spelberoende och ätstörningar.
67
Bilaga
Intervjuguide till kartläggning av öppenvårdsinsatser
Översiktfrågor
Vilka former av öppenvårdsinsatser inom missbruksdomänen finns
tillgängliga för kommunens medborgare över 18 år? Avser både insatser inriktade mot missbruk och riskzon (riskbruk).
Frågor om respektive insats
Målgrupp? (Ålder, kön, problematik) Hur ser erbjudandet till klienten
ut? Vilket behov ämnar insatsen möta? Vilka inslag innehåller verksamheten? Hur är den utformad? Verksamhetens omfattning? (Timmar/träffar/vecka etc.) Hur många klienter går igenom/år? Hur länge
har insatsen funnits? Personalstyrka, utbildning, kompetens?
Kompletterande frågor
Insatser för anhöriga och barn till missbrukare/beroende. Exempelvis
barn- och ungdomsgrupper, anhörigprogram, föräldragrupper etc. Insatser för gruppen med samsjuklighet (missbruk – psykiatriska problem). Arbetsträning/sysselsättning med inriktning mot målgruppen.
Boendestödsverksamhet. Självhjälpsgrupper (exempelvis AA, NA,
Al-Anon, ACoA). Ria, Länken och liknande aktörer. Familjerådslag/nätverksmöten.
Checklista över aktörer
Kommun
Landsting
Ideella
Privat/Köpt vård
Företagshälsovård
Övrigt
Fråga efter om det finns utvärderade verksamheter. Fråga om planerade verksamheter inför framtiden.
68
Referenser
Edvardsson, Bo (1996) Kvalitet och tjänsteutveckling. Lund. Studentlitteratur
Gustafsson, Kaj Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbruksvården i Gävleborgs län 2006. Länsstyrelsen i
Gävleborgs län. (Rapport 2006:33).
Messing, Gustafsson, Almqvist Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i fem län. Värmland, Örebro, Västmanland,
Dalarna och Gävleborg. Dalarnas forskningsråd (Arbetsrapport september 2006). X-Fokus (Forskningsrapport 2006:4).
Messing, J & Westlund, P (2004) Klienten som medproducent. Tjänsteperspektiv på den sociala barnavården. Dalarnas forskningsråd
(Rapport 2004:3)
Socialstyrelsen. (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. (Artikelnummer 2007-102-1).
69
Kartläggning av den öppna
beroende- och missbrukarvården
Beskrivning av läget våren och hösten 2007 i Västernorrlands län
Rapporten redovisar en kartläggning av den öppna beroende- och
missbruksvården i Västernorrlands läns sju kommuner. Det är en beskrivning av vilka tjänster som socialtjänsten i respektive kommun
kan erbjuda. Med en modell hämtad från tjänsteforskningen, där vissa
kriterier ska vara uppfyllda för att anses som ett erbjudande, struktureras kommunernas ”tjänstemenyer” i insatser som riktas mot olika
grupper
Börje Klintbo arbetar på deltid som forskningshandledare vid FoUVästernorrland med i huvudsak frågor som berör individ- och familjeomsorgen. Övrig tid arbetar han med utvecklings- och utredningsuppgift vid socialtjänstförvaltningen i Kramfors kommun.
IISSN 1653- 2414 SBN 978-91-85613-18-2
FoU-Västernorrland finansieras av kommunernas socialtjänster i
Västernorrland med Kommunförbundet Västernorrrland som
huvudman. Enhetens uppdrag är att fånga upp ideér och stödja
forsknings-, utvecklings-och uppföljningsprocesser inom
socialtjänsten samt att göra dessa tillgängliga för socialtjänstens
personal. mer information om FoU Västernorrland finns på
www.fouvasternorrland.se
FoU Västernorrland
Kommunförbundet Västernorrland
Kommunförbundet Västernorrland, Box 3014, 871 03 Härnösand.
Tfn 0611-55 78 50 Fax 0611-231 39 E-post [email protected] www.y.komforb.se
70
![(Microsoft PowerPoint - Stefan Kling [Skrivskyddad] [Kompatibilitetsl](http://s1.studylibsv.com/store/data/000023415_1-46951f24562c9b44da8770f71729da32-300x300.png)
