Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poäng
De muslimska kvinnornas etablering i det
svenska arbetslivet
Muslim women’s entry into the Swedish labour market
Ildiko Jackson
Lärarexamen 120 poäng
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Vårterminen 2005
Handledare: Alan Harkess
Examinator: Lars Öhlin
Förord
Jag vill framföra ett stort tack till de muslimska kvinnorna på AUC och Santa Maria folkhögskola
som delade med sig av sina åsikter och erfarenheter. Jag tackar personalen och framför allt Johan
Broman på AUC Rosengård, som var en fantastisk tillgång under min praktiktid. Jag vill även
rikta ett tack till min handledare, Alan Harkess för uppmuntran och idéer. Sist men inte minst vill
jag tacka min familj, min man Micke, som har stött mig under min utbildning och som
korrekturläste hela mitt arbete. Jag vill även passa på att tacka min son Robin som har klarat sina
läxor själv utan min hjälp när jag var upptagen med mitt examensarbete under dessa månader.
Malmö i juni 2005
Ildiko Jackson
1
Innehåll
FÖRORD.........................................................................................................................................1
ABSTRACT ....................................................................................................................................4
1 INLEDNING................................................................................................................................5
1.1 Syfte .......................................................................................................................................5
1.2 Frågeställning .........................................................................................................................6
1.3 Avgränsning ...........................................................................................................................6
1.4 Metod och tillvägagångssätt...................................................................................................6
1.5 Etiska aspekter........................................................................................................................7
1.6 Begreppsdefinition av diskriminering och integration...........................................................8
2 HISTORISK BAKGRUND TILL INVANDRING ..................................................................8
2.1 Arbetskraftsinvandring...........................................................................................................8
2.2 Den svenska arbetsmarknadens strukturomvandling och tänkbara förklaringar till
arbetslöshet...................................................................................................................................9
2.3 Flyktinginvandring ...............................................................................................................11
3 TEORETISK LITTERATURÖVERSIKT.............................................................................12
3.1 Faktorer som bildar och påverkar självbilden .....................................................................12
3.1.1 Arbetets värde för individen..........................................................................................12
3.1.2 En klassanalys- Marx och Webers teorier.....................................................................13
3.1.3 Kulturellt avstånd och social identitet som påverkar självbilden..................................15
3.1.4 Slöjan, en del av identiteten ..........................................................................................18
3.2 Förändrade köns och genusroller i familjen som påverkar den muslimska kvinnans
självförtroende............................................................................................................................19
3.3 Omständigheter som påverkar arbetsgivarens bild av den muslimska kvinnan...................21
3.3.1 Sociologiska och psykologiska teorier om diskriminering och fördomar.....................22
3.3.2 Teorier om utseendets betydelse ...................................................................................24
3.3.3 Social kompetens och kulturellt avvikande...................................................................24
3.3.4 Teorier om språkets betydelse.......................................................................................26
4 RESULTAT OCH PRESENTATION AV ENKÄT OCH SAMTALSMATERIAL ..........28
4.1 Urval.....................................................................................................................................28
4.2 Utvärdering av enkätmaterial ..............................................................................................28
5 ANALYS ....................................................................................................................................37
5.1 Individens sociala ställning i samhället................................................................................37
5.2 Arbetets värde ......................................................................................................................39
5.3 Kvinnornas syn på sig själva................................................................................................40
5.4 Arbetsgivarens bild som påverkar den egna självbilden......................................................42
2
6 SLUTKOMMENTARER .........................................................................................................43
6.1 Förslag till fortsatt forskning................................................................................................44
REFERENSLITTERATUR ........................................................................................................45
BILAGOR .....................................................................................................................................47
3
Abstract
Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren
2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden
och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i
arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och
högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika
anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de
som kommit för att arbeta. Det kom många kvinnor på eget initiativ men i huvudsak kom de
tillsammans med sina män.
Ordet invandrarkvinna fylls med stereotyper konstruerade av samhället. Ofta benämner man
invandrarkvinnor oberoende av bakgrund och erfarenhet till den anonyma ”invandrarkvinnan”,
tyngd av sina traditioner och kvinnoroller, med stora familjer och förtryckande män, låg eller
ingen utbildning och utan arbetslivserfarenhet.
Den muslimska kvinnans svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är ett
problem som förknippas med många olika orsaker. Det kan bero på allt från kulturkrockar till
språkproblem, religiösa och kulturella traditioner, som har försvårat invandrarnas anpassning och
integrering i samhället och deras inträde på arbetsmarknaden.
Kvinnornas arbetslöshet kan bero på ren diskriminering på arbetsmarknaden, men även på den
traditionella synen på kvinnor och förvärvsarbeten inom kvinnornas kultur. Högutbildade
muslimska kvinnor har en sämre position på arbetsmarknaden än personer som är födda i
Sverige. Detta resulterar i att det främst är högre positioner på arbetsmarknaden, som är svåra att
nå för dessa kvinnor. De som arbetar, verkar oftast inom de tyngsta och sämst betalda yrkena,
nämligen städbranschen och vården. De här kvinnorna diskrimineras både som invandrare och
som kvinnor, samtidigt som de utsätts för traditionella och mansdominerade värderingar och
påtryckningar från den inhemska gruppen, eller familjen. Många av dessa individer i Sverige
hamnar i samma situation: de utgör den lägsta sociala gruppen i samhället.
Nyckelord: Diskriminering, identitet, kulturellt avstånd
4
1 Inledning
Integration på arbetsmarknaden är en av de viktigaste integrationspolitiska frågorna och det är
arbete som är nyckeln till invandrarnas etablering i samhället.
Under min praktik på AUC Rosengård, Af för nya Invandrare, Santa Maria Folkhögskola i
Rosengård och kursen om genusvetenskap blev jag intresserad av de muslimska kvinnornas
situation i Sverige. Under denna tid har jag träffat många muslimska kvinnor vars öden berört
mig både yrkesmässigt och personligt. Många av dem kämpar dagligen mot arbetslöshet, men jag
har även träffat muslimska kvinnor som har lyckats etablera sig i det svenska samhället. Jag fick
även ett vidgat perspektiv på invandrarpolitiken och folkomflyttningen, som har en stor betydelse
för det svenska samhället och arbetslivet.
Integrationsproblematiken och de muslimska kvinnornas situation på arbetsmarknaden är ett
ämne som både berör och intresserar mig. Arbetet med uppsatsen har varit lärorikt och
fängslande eftersom jag under arbetets gång fick tillfälle att träffa olika människor med
annorlunda kultur och utbildningsbakgrunder som varit berikande för mig.
1.1 Syfte
Det övergripande syftet med denna studie är att ge en bild av invandrarkvinnornas och framför
allt de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och undersöka
bakomliggande faktorer, som kan vara grund till deras arbetslöshet. Jag ville undersöka
omständigheterna som kan påverka dessa kvinnors lyckade eller misslyckade etablering i det
svenska samhället och även hitta skäl till arbetsgivarens negativa inställning om att anställa
invandrare och framför allt muslimska kvinnor.
Jag utgick ifrån tre viktiga omständigheter som kan påverka dessa kvinnors självförtroende.
Dessa är: familjens syn på kvinnan som arbetar, arbetsgivarens agerande vid en eventuell
anställningsintervju med en muslimsk kvinna och kvinnornas egna värderingar. Kan det vara så
att dessa tre omständigheter tillsammans eller var för sig bromsar upp kvinnornas krav på sig
själva som leder till att de blir osynliga på den svenska arbetsmarknaden?
5
1.2 Frågeställning
Mitt syfte utmynnar i följande frågeställningar:
•
Hur begränsas de muslimska invandrarkvinnornas självförtroende, som påverkas utifrån
omständigheter såsom familj och den egna självbilden?
•
Hur ser arbetsgivarens rekryteringsmönster ut vid en eventuell anställning av en muslimsk
kvinna?
1.3 Avgränsning
”Gruppen kvinnor” är olikartad på många olika sätt och kan delas upp i åtskilliga olika
underkategorier som innefattar eller utestänger vissa individer. En sådan underkategori till
”gruppen kvinnor” är den som går under beteckningen invandrarkvinnor. Denna grupp innefattar
också olika grupper av individer med olika livsförhållanden och erfarenheter,
utbildningsbakgrunder och erfarenheter. Det finns många invandrarkvinnor med hög utbildning
som har lyckats i sin kamp om att få ett värdefullt jobb, men de är få.
Jag har valt att avgränsa undersökningen till att endast behandla den muslimska kvinnans ofta
hopplösa situation på arbetsmarknaden. Jag kommer därför inte att ta upp hur invandrarkvinnor
från västerländska kulturer integreras i samhället och arbetslivet utan jag ska främst behandla
kvinnor som kommer från ”tredje världen” eller utvecklingsländerna.
1.4 Metod och tillvägagångssätt
Min enkätundersökning genomförde jag med tolv långtidsarbetslösa kvinnor, som var inskrivna
på AUC under min praktikperiod. På grund av att elva av tolv kvinnor hade mycket bristande
språkkunskaper diskuterade vi kring enkätfrågorna först medan jag antecknade deras åsikter
innan de fyllde i enkäten.
Sociologen Jan Trost i boken Enkätboken 2001 skriver att en undersökning är kvalitativ om
frågeställningen i en enkät syftar till att förstå eller hitta ett mönster.1 Min datainsamling och
tolkning var kvalitativ men i vissa fall kvantitativ då jag även använde siffror som svarsalternativ.
Jag använde alltså en kombination av de både metoderna, som det brukar göras inom beteende-
1
Bok: Jan Trost, Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 2001, s. 22
6
och samhällsvetenskapliga studier. Enkätfrågorna som kvinnorna besvarade är uppbyggda av
standardiserade, enkla frågor (se bilaga, enkät) för att undvika språkliga missförstånd.
Reliabiliteten är låg i denna undersökning som det oftast brukar vara i kvalitativa studier. För
att uppnå en hög reliabilitet krävs det enligt Trost att mätningen inte är utsatt för slumpinflytelser
och att alla intervjuare ska fråga på samma sätt, situationen skall vara likadan för alla och de ska
alla vara på samma goda humör när de fyller i svaren på frågorna.2 Detta gäller inte min enkät
eftersom kvinnornas språkkunskaper och skiftande åsikter kan påverka resultatet.
Trost menar att validitet handlar om huruvida ett instrument eller ett test mäter vad det är
avsett att mäta. Inte ens en perfekt validitet gör att vi har en fullgod reliabilitet. För en god sådan
överensstämmelse krävs både att systematiska fel saknas och att de slumpmässiga felen är små.3
Jag anser dock att validiteten är hög i mitt arbete då mina frågeställningar i stort sätt framhäver
min problemformulering.
Enkätundersökningen utgjorde inte grunden för mitt arbete utan jag strävade efter att arbeta
med litteraturstudier, använda relevant litteratur och söka efter psykologiska och sociologiska
förklaringar runt problemställningen.
1.5 Etiska aspekter
Jag valde enkät- och samtalsmetoden på grund av kvinnornas tveksamhet och misstänksamhet för
inspelning, då de på det hela taget var kritiska mot arbetsgivarna och mot det svenska samhällets
oförståelse för deras situation. Flera av kvinnorna har en problematisk bakgrund, som de
anförtrodde åt mig, men dessa aspekter framkommer inte i mitt arbete.
Jag använder samlingsordet, kvinnorna under mitt arbete för att kunna behålla individens
anonymitet. I vissa fall nämner jag kvinnans födelseland, men jag anser inte att detta utgör något
hinder för att behålla personens anonymitet.
2
3
Jan Trost, 2001, s. 59
Bok: Jan Trost, Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur, 1997, s. 100
7
1.6 Begreppsdefinition av diskriminering och integration
Preferens diskriminering:
Innebär att arbetsgivaren antas söka efter homogenitet och därför anställer personer som
uppfattas likna dem själva eller majoriteten av de anställda på företaget så mycket som möjligt.4
Statistisk diskriminering:
Beror på att arbetsgivaren inte har nödvändiga kunskaper eller resurser att utvärdera exempelvis
utländska examina och förbiser därmed meriter inhämtade utomlands.5
Integration:
Integration kommer från det latinska ordet integer som bland annat betyder, oskadad och
oförminskad. I svenskt språkbruk betyder integrera att förena till en helhet, att fullständiga. Med
integration menar man att uppnå social närhet mellan olika befolkningsgrupper, identifierade
genom klass, etnicitet eller andra faktorer som kan vara utgångspunkt för en social samhörighet.6
2 Historisk bakgrund till invandring
2.1 Arbetskraftsinvandring
Invandringen till Sverige har haft olika karaktärer under årens lopp (se bilaga, bild 7 & 9). Man
skiljer på två olika typer av invandrare och dessa är arbetskraftsinvandrare och flyktingar.
Arbetskraftsinvandrarkvinnorna som kom hit under 1960-talet hade helt annorlunda
förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden än vad flyktingkvinnorna som kom under
1990-talet hade.
Forskaren Wuokko Knocke skriver i sin bok Könssegregering i arbetslivet 2001 att bristen på
arbetskraft inom industrin var påtaglig från 1940-talet fram till 1960-talet. Knocke skriver att det
under 1960-talet kom många jugoslaver, greker och italienare till Sverige. För det mesta
rekryterades män, men i viss mån även kvinnor till bland annat sjukvård- och textilarbete.
4
SOU 2001:39, Justitiedepartementet, Betänkande från 1999 års diskrimineringsutredning, s. 32
SOU 2001:39, Justitiedepartementet, Betänkande från 1999 års diskrimineringsutredning, s. 32
6
Bok: Bonniers Lexikon 9, Ljubljana: Lidman Production AB, 1998, s. 29
5
8
Under 1950-talet kom till exempel ungefär 10 000 tyska kvinnor till Sverige, som fick arbeten
som hembiträden och under 1960-talet kom det många sjuksköterskor från Jugoslavien. Även
från de sydeuropeiska länderna kom kvinnor på eget initiativ. Vanligast var att de kom
tillsammans eller efter sina män. Det förekom också att ogifta män hämtade sig en fru från
hemlandet.7
Knocke framhäver att kvinnorna under 1950-60-talet inte hade några svårigheter att komma in
på arbetsmarknaden.8 Kvinnorna kunde få arbete i stort sätt omedelbart efter ankomsten. Några
krav på språkkunskaper ställdes inte och ingen frågade efter utbildningsbakgrund, formell
yrkesutbildning eller annat yrkeskunnande. De kom till den offentliga vård- och omsorgssektorn
som städerskor, köks- och vårdbiträden och undersköterskor, men även som sjuksköterskor, vilka
det rådde brist på.
2.2 Den svenska arbetsmarknadens strukturomvandling och tänkbara förklaringar till
arbetslöshet
Ekonomie licentiaten Klas Eklund skriver i sin bok Vår ekonomi 2001 att den svenska
arbetsmarknaden blev reglerad 1967, vilket gjorde att arbetskraftsinvandringen sjönk drastiskt.
Till följd av detta fick invandrarnas ställning på arbetsmarknaden en helt annan struktur. Under
1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen och invandringen fick en annan sammansättning,
som ersattes av flykting- och anhöriginvandring.9
Stora strukturförändringar av svensk ekonomi ägde rum de påföljande decennierna vilket
ledde till att arbetsmarknaden blev mer kapitalintensiv. Kraven på den anställdes utbildning och
språkkunskaper ökade och samtidigt försvann allt fler av de okvalificerade arbetena.
Lågkonjunkturen drabbade först och främst den industriella sysselsättningen.
Strukturomvandlingen inom näringslivet ledde till en kraftig minskning av tillverkningsyrken. Ny
teknik, som tidigare utfördes av invandrarkvinnor ersatte många arbetsuppgifter, vilket också
påverkade de invandrade kvinnornas arbete i denna sektor.
7
Bok: Lena Gonäs, Gerd Lindgren och Carina Bildt (red), Könssegregering i arbetslivet, Stockholm:
Arbetslivsinstitutet & författarna, 2001, s. 25-27
8
Lena Gonäs, Gerd Lindgren och Carina Bildt (red), 2001, s. 25
9
Bok: Klas Eklund, Vår ekonomi, Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2001, s. 382
9
Den svenska ekonomin var starkt utlandsberoende och påverkades bland annat av den
amerikanska inflationen, dollarkrisen, rörliga kurser och den internationella lågkonjunkturen.
Bytesbalansen försvagades av oljekrisen och Sverige blev fattigare. Sämre bytesbalans gjorde att
stabiliseringspolitiken krävde strängare inskränkningar och arbetslösheten blev ett problem.
Det har uppkommit nya konkurrenter till de svenska exportföretagen från europeiska länder
som Tyskland, men Sverige fick även konkurrens på världsmarknaden av till exempel Japan. Den
internationella konkurrensen pressade den svenska industrin för ett omvandlingstryck, till
exempel stålindustrin, varven och verkstadsindustrin.10
1974 kom oljekrisen och därefter en djup lågkonjunktur. Produktionen sjönk, arbetslösheten
steg och inflationen sköt i höjden. Oljeprishöjningarna drev upp kostnaderna i näringslivet, som i
sin tur påverkade konsumenterna. Den kris Sverige gick in i under 1970-talet berodde inte bara
på höjda oljepriser och höga lönekostnader utan den var också en strukturkris. Den internationella
konkurrensen pressade den svenska industrin för ett omvandlingstryck. Man stängde fabrikerna
och många blev arbetslösa.
Strukturomvandlingen av industrin medförde att hela den industriella sektorn minskade eller
försvann. Regeringen beslutade om skatteskänkningar för att stimulera ekonomin. Man ville
bygga över de internationella lågkonjunkturerna och när den övriga västvärldens ekonomi skulle
vända upp igen efter att ha övervunnit sviterna av oljekrisen, skulle Sverige kunna ”haka på”
denna uppgång utan att ha behövt genomgå samma lågkonjunktur som omvärlden. Sverige föll
istället i industrikris som utlöste kostnadsexplosion. En direkt följd av detta blev att företagen
betalade ut stora löner. Vidare höjdes arbetsgivaravgifterna som ytterligare höjde
lönekostnaderna. Kronans värde steg som gjorde att Sverige har fått svårare att konkurrera på
världsmarknaden.
Exporten föll som också orsakade en nedgång av industriproduktionen. Produktiviteten sjönk
och antalet industrianställda minskade. Som ett resultat av detta minskade hela tillväxten i
Sveriges ekonomi11.
Eklund skriver vidare att det 1979 föreslogs en konsumtionsstimulerande politik och genom
att bytesbalansunderskottet växte tvingades Sverige ta upp lån från utlandet. Detta blev allt dyrare
genom att den internationella räntenivån steg12. Det ledde till fallande investeringar och en
10
Eklund, 2001, s. 382
Eklund, 2001, s. 386-387
12
Eklund, 2001, s. 389
11
10
nedgång av sparandet i Sverige. Det offentliga sparandet sjönk och resulterade till ett växande
budgetöverskott.
Strukturomvandlingen betydde för de flesta branscher att man försökte dra ner kostnaderna
genom att minska personalen och samtidigt öka effektiviteten. Trots utbyggnad av den offentliga
sektorn blev det allt svårare för den ordinarie arbetsmarknaden att svälja tillräckligt med
arbetskraft. Eklund skriver att ”Utbyggandet av den offentliga sektorn finansierades med lån och
det snabbt stigande budgetunderskottet förde med sig högre inflation och högre räntor”.13
Sysselsättningsgraden försämrades och invandrarna blev mest drabbade av detta. Allt detta
ökade invandrarnas arbetslöshet eftersom utländska medborgare i högre utsträckning än svenskar
arbetade i den konjunkturkänsliga delen av tillverkningsindustrin. Neddragningar och besparingar
medförde att flera vårdyrken helt försvann och man ställde ett högre krav på de yrken som fanns
kvar. Plötsligt blev kvinnorna som jobbade inom dessa områden arbetslösa och utan
språkkunskaper och utbildning fick de enligt Eklund allvarliga problem på arbetsmarknaden.14
2.3 Flyktinginvandring
Under 1990-talet kom det fler flyktingar till Sverige (se bilaga, bild 8 & 11). Bakgrunden är de
stora internationella migrationsströmmarna som uppkommit på grund av politiskt förtryck, krig,
inbördeskrig, etniska motsättningar och naturkatastrofer. Ökningen av flyktinginvandringen till
Sverige möjliggjordes för att invandringspolitiken gjorde undantag för flyktingar och anhöriga till
personer som var bosatta i landet.
Under 1990-talet skedde dramatiska förändringar på den svenska arbetsmarknaden. Det var
systemskifte i Sverige och den perioden kan ses som den svenska modellens fall. Den svenska
modellen brukar framställas som arbetsmarknadsparternas gemenskap, solidarisk lönepolitik, full
sysselsättning och ett väl utbyggt generellt välfärdssystem.
Sedan Sverige kom ut ur 1980-och 1990-tals krisen skedde det en omvandling på den svenska
arbetsmarknaden och det svenska välfärdssamhället. Arbetslösheten blev katastrofal för de
flyktingar som anlänt till Sverige under de senaste tio åren. För dem är arbetsmarknadsläget
förödande, särskilt för invandrare från länder utanför Europa. Arbetslösheten bland
invandrarkvinnor är högre ju senare de anlänt till Sverige. Dessa flyktinginvandrare kommer från
13
14
Eklund, 2001, s. 395
Eklund, 2001
11
icke-europeiska länder, vilket även medfört kulturella skillnader. Deras arbetslöshet kan bero på
att invandrare som nyligen anlänt till Sverige har sämre kunskaper i svenska och om det svenska
samhället. Minst fem av sex flyktingar som kommit till Sverige åren 1989-1993 saknade
förvärvsarbete15.
Enligt Christer Lundh som är professor i ekonomisk historia finns det dock andra förklaringar.
Invandrare från tredje världen består nästan uteslutande av flyktingar och deras anhöriga. En del
av dessa invandrare har inte bara fysiska utan psykiska skador som hänger samman med deras
bakgrund och kan därför inte väntas förvärvsarbeta alls eller på marknadens villkor.16
Dessa invandrade kvinnor möter inte bara svårigheter, som invandrarstatus medför utan de
konfronteras även med kvinnornas sociala underordnade ställning och den könssegregerade
arbetsmarknaden.17 Denna grupp utgörs av personer som arbetar i hemmet, personer i utbildning
och arbetslösa som av olika skäl slutat att söka arbete. Till följd av 1990-talets flyktinginvandring
fick därmed epitetet invandrarkvinnan en helt ny tolkning och betydelse.
3 Teoretisk litteraturöversikt
3.1 Faktorer som bildar och påverkar självbilden
3.1.1 Arbetets värde för individen
I den sociologiska och socialpsykologiska litteraturen framgår det tydligt att arbete kan skapa en
grund till en stabil personlig och social identitet. Sociologen Anthony Giddens påpekar i sin bok
Sociologi 2003 att arbetsmiljön ofta ger tillfälle till sociala kontakter, nya bekantskaper och
medverkan i aktiviteter. Arbete är centralt för många människor, både som vardagsverksamhet
men även som livsmål och livsstil som utgör en viktig del av vårt liv. Giddens framhäver att
arbete betyder aktivitetsnivå och utgör en stabiliserande och strukturerande faktor i människors
psykologiska situation, ger struktur åt tillvaron, ger variation, tidsmässig struktur och pengar.18
I det moderna samhället är det viktigt för självkänslan att ha ett arbete. Giddens menar att
arbetslöshet kan undergräva en persons syn på sig själv och sitt värde. ”Även då
15
SOU 1995:76, Invandrarpolitiska kommittén, Arbete till invandrare
Bok: Christer Lundh m fl, Arbete? Var god dröj!, Stockholm: SNS förlag, 2002, s. 154
17
Bok: Kvinnors arbetsmarknad, Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1993:8, s. 33
16
18
Aktivitetsnivå: Arbetet innebär ofta en grund för tillägnandet och utövandet av olika färdigheter. Även då arbetet
är rutinartat ger det struktur åt tillvaron och kan absorbera individens energi.
12
arbetsbetingelserna är dåliga och arbetsuppgifterna enformiga utgör arbetet en stabiliserande och
strukturerande faktor i människornas psykologiska situation”19.
Giddens skiljer dock upplevelsen av arbetslöshet utifrån klasstillhörighet. Han menar att för
individer som befinner sig längst ner på löneskalan kan effekterna av arbetslösheten handla om
en försämrad ekonomisk situation medan individer från medelklassen oftare tycker att
arbetslösheten drabbar deras sociala status. Han konstaterar dock att arbetslösheten i de flesta fall
resulterar i allvarliga psykologiska problem. Den arbetslöse kan få känslor av att vara överflödig,
onyttig och inte se någon mening i tillvaron. Individen kan känna sig isolerad från samhället,
sakna umgänge med arbetskamrater och få försämrat självförtroende, vilket i sin tur gör att
kontrollen över sin egen livssituation blir minimal.20
3.1.2 En klassanalys- Marx och Webers teorier
Karl Marx teori
Giddens behandlar ämnet klass och stratifikation i sin bok Sociologi 2003 och tar upp
skillnaderna mellan Marx och Webers synpunkter.
Marx menade att vissa grupper i samhället var rikare och hade mer makt än andra grupper.
Han utvecklar och analyserar frågan, vilka chanser personer från samhällets lägsta skikt har att nå
toppen på den ekonomiska stegen.21
Den marxistiska klassanalysen har sin utgångspunk i Marx andra teorier så som
historiematerialismen, statsteorin och den politiska ekonomin. Enligt Marx utgörs en klass av en
grupp människor som har ett gemensamt förhållande till produktionsmedlen, det vill säga de
medel utifrån vilka de får sin försörjning ifrån.
De två huvudklasserna i Marx klassteori är arbetarklassen (proletariatet, uttrycket som Marx
föredrog) och kapitalisterna(de som äger produktionsmedlet). Förhållandet mellan dessa två
klasser utgör själva kärnan i det kapitalistiska samhället och kännetecknas enligt Marx av
utsugning. Arbetarklassen är egendomslös och det enda de äger är förmågan att arbeta och denna
förmåga säljer de till någon som äger produktionsmedel.
För att fabriken ska gå med vinst måste ett mervärde skapas, men arbetaren får ingen del av
detta mervärde. Med utsugningen menade Marx att en arbetare under sin dagliga arbetstid
19
Bok: Anthony Giddens, Sociologi, Lund: Studentlitteratur, 2003, s. 326
Giddens, 2003, s. 352
21
Giddens, 2003, s. 254
20
13
producerar mer än vad det kostar för arbetsgivaren att anställa denne. Ägandet av
produktionsmedlet är alltså avgörande för Marx. Förutom mervärdesaspekten skapar detta
ägandeförhållande alienation det vill säga att en person säljer sin förmåga att arbeta mot en lön,
för vilket denne kan köpa de saker som behövs för att överleva. I och med utvecklingen av den
moderna industrin skapades rikedomar, men arbetarna fick inte del av dessa tillgångar. Marx
använder termen ”utarmning” för att beskriva den process varigenom arbetarklassen blir allt
fattigare i jämförelse med kapitalisterna.
Max menade att orättvisorna mellan arbetarklassen och kapitalisterna inte var helt ekonomiska
till sin art utan att utvecklingen även berodde på att de moderna fabrikerna och mekaniseringen
av produktionen gjorde arbetsuppgifterna enformiga och förtryckande.22
Max Webers teori
Sociologen George Ritzer diskuterar i sin bok Sociological Theory 2000 Webers synsätt på
stratifikation som byggdes på Marx analys och som förändrades och utvecklades av Weber.23
Weber höll med Marx om att samhället kännetecknades av konflikter och stridigheter om makt
och resurser, men Weber ansåg det inte som tillräckligt att endast se till ekonomiska faktorer.
Weber menade att samhället är stratifierat mot bakgrund av tre faktorer:
•
Ekonomi
•
Status
•
Makt
Han höll fast vid sin övertygelse att klass tilldelas sociala grupper eller klasser och har
annorlunda social status, de utgör en statusgrupp. Klassuppdelningen är enligt Weber inte enbart
beroende av kontroll eller brist på kontroll över produktionsmedlen utan även av ekonomiska
skillnader som inte på något direkt sätt har med ägande att göra.
A number of people have in common a specific casual component of their life chances, insofar as
this component is represented exclusively by economic interests in the possession of goods and
opportunities for income, and is represented under the conditions of the commodity or labor
markets. This is “Class situation”. (Weber, 1921/1968:927)24
22
Giddens, 2003, s. 254-256
Bok: George Ritzer, Sociological Theory, McGraw-Hill Higher Education, 2000, s. 122-123
24
Ritzer, 2000, s. 123
23
14
Det handlar om människornas kvalifikationer och färdigheter när de söker arbete. Weber ansåg
att den individuella marknadspositionen påverkar människans generella livsmöjligheter. Han
menade att personer med högre utbildning har högre lön och bättre arbetsvillkor än okvalificerade
arbetare.
De olika stånden resulterar i olika livsstilar. De som befinner sig på toppen av den hierarkiska
statusen har en helt annan livsstil än de som befinner sig på botten. Dessa är omständigheter som
bidrar till att forma en individs sociala ställning i andras ögon. Han betonade att människor som
har samma status bildar ett kollektiv i vilket det finns en gemensam upplevelse av vilka de är, det
vill säga att de har en gemensam identitet.25
Marx ansåg att statusskillnader var resultatet av samhällets klassuppdelning, men Weber
menade att status ofta skiljer sig åt oberoende av klasskillnader. Weber menade att det är
partibildningen i det moderna som är en viktig aspekt av makten och som i sin tur kan påverka
skiktningen av klass och status.26
3.1.3 Kulturellt avstånd och social identitet som påverkar självbilden
Begreppet status hänför sig i Webers teori till skillnader mellan olika sociala grupper när det
gäller det anseende och den prestige de tillskrivs av andra. Enligt honom bildar människor ett
kollektiv där medlemmarna har samma status och i vilket det finns en gemensam upplevelse av
vilka de är, en gemensam identitet.27
Det största problemet för muslimska kvinnor är det kulturella avståndet eller avsaknad av
svensk social kompetens. Kvinnornas påstådda brist på utbildning, avsaknad på
arbetslivserfarenhet, dåliga svenskkunskaper, starkt traditionella könsroller och deras isolering
och bundenhet till hemmet är orsaken som leder till att de hamnar i en låg social status.28
Men vad menar man egentligen med kulturellt avstånd? Innebörden av detta begrepp varierar.
Giddens förklarar ordet kultur på följande sätt: ” Värderingar, normer och beteenden varierar i
mycket stor utsträckning från kultur till kultur, ofta i stark kontrast till det som i väst betraktas
som normalt”.29 Han betonar att kultur spelar en viktig roll när det gäller att vidmakthålla och
föra vidare normer och värderingar som finns i samhället, men den rymmer också viktiga
25
Ritzer, 2000, s. 122-123
Giddens, 2003, s. 254-256
27
Giddens, 2003, s 256.
28
Bok: Kvinnors arbetsmarknad, Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1993:8, s. 35
29
Giddens, 2003, s. 40
26
15
möjligheter till förändring och kreativitet. Han framhäver att den kulturella miljö vi föds in i
påverkar vårt beteende, men detta innebär inte att vi därmed berövas vår identitet, individualitet
eller fria vilja.
Enligt honom delas individens värld upp i enlighet med dennes personliga och sociala
identitet. Den sociala identiteten rör de kännetecken som andra tillskriver en viss individ. Social
identitet handlar om individens vetskap om att denne tillhör vissa sociala grupper och att detta
medlemskap har värderande betydelse. Det är via ett igenkännande som individerna sägs bli
knutna till och investera känslor i de speciella sociala grupper de tillhör.
Det är också denna process som sägs göra det möjligt för en individ att socialt sett bli inriktad
mot och bidra till uppkomsten och bibehållandet av kollektiva livsformer. Den markerar hur
individer liknar varandra, men den personliga identiteten är något som skiljer individer åt. Det är
individens kontinuerliga samspel med yttervärlden som bidrar till att skapa eller forma dennes
upplevelse av sig själv30
Från den tidiga barndomen vänjer vi oss genom uppfostran till att betrakta vår värld, vår kultur
som något självklart och naturligt. Vi får en kulturell identitet som kan vara olika stark för olika
människor, men det är viktigt att ha denna identitet.
Sociologen Ervin Goffman förklarar i sin bok Stigma 1972 att varje samhälle avgör vilka
medel som kommer till användning för att dela in människor i kategorier, samt avgör vilka
attribut som uppfattas som vanliga och naturliga för medlemmarna inom varje sådan kategori.31
När man träffar en främmande människa tar det inte lång tid innan man kategoriserar denne.
Redan vid det första ögonblicket fastställer man personens sociala identitet och tror sig upptäcka
vissa egenskaper hos personen i fråga. Den karaktär vi tillskriver personen via våra intryck
benämns även individens fiktiva sociala identitet.
Goffman diskuterade skillnaden mellan vad personen förväntas att vara så kallad virtual social
identity och vad personen egentligen är, så kallad actual social identity. Alla som har ett avstånd
mellan dessa två identiteter är stigmatiserade. Stigma fokuserar på den dramatiska påverkan
mellan de stigmatiserade och de normala. Påverkans karaktär beror på vilken typ av stigman
individen har.
30
31
Giddens, 2003, s. 43-44
Bok: Erving Goffman, Stigma, Den avvikandes roll och identitet, Stockholm: Prisma, 1972, s. 11
16
In the case of discredited stigma, the actor assumes that the differences are known by the audience
members or are evident to them. A discreditable stigma is one in which the differences are neither
known by audience members nor perceivable by them.32
Goffman analyserade begreppet stigma och avvikelse i relation till varandra ur ett psykologiskt
och sociologiskt perspektiv, samtidigt analyserade han den stigmatiserades inställning till sig
själv och sitt förhållande till de normala.
Den stigmatiserade ställs inför stora krav och förväntningar i sina sociala relationer och det
handlar om att antingen nedvärdera sig eller dölja sitt stigma. Det är svåra och problematiska
situationer som den stigmatiserade brottas med för att vinna fullt socialt erkännande och anpassa
sig till det normala samhället.33
Enligt Goffman spelar i vardagliga relationer den sociala identiteten en stor roll. En person
med ett annorlunda utseende och egenskaper gör denne avvikande från andra som tillhör
majoriteten. Denna människa stämplas och utstöts av samhället eftersom hon på ett negativt sätt
avviker från våra förväntningar som är normala och Goffman förklarar den stigmatiserade
underlägsen.34
Sociologen Norbert Elias (1897-1990) resonerar i sin bok The Established and the Outsiders
reviderad 1994 kring hur grupper formas och hur sammanhållningen etableras och fungerar. Elias
underströk att den stigmatisering som uppstår ur figurationen established-outsider formar
självbilden mycket starkt. Han menade att outsidergruppens personer formar deras självbild av att
de tillhör en skambelagd utanförgrupp. Figurationen established-outsider uppkommer i
sammanfogningen av och samspelet mellan olika grupper och handlar inte om konflikter mellan
individer utan om konflikter mellan grupper.35
Giddens tar i sin bok Sociologi 2003 upp sociologen Èmile Durkheim tankegångar. Durkheim
konstaterade att samhället kan jämföras med en organism eller ett organiskt system. Han
uppfattade samhället som en helhet som består av ömsesidigt beroende delar och han ser
samhället som en integrerad helhet och de olika strukturer som det består av, smälter in i
varandra. Han menade att samhällets delar fungerar tillsammans på samma sätt som kroppens
32
Ritzer, 2000, s. 367
Goffman, 1972, s. 136-137
34
Goffman, 1972, s. 22
35
Bok: Norbert Elias, The Established and the Outsiders, London: Sage, 1994
33
17
olika organ gör det. Ett fungerande samhälle förutsätter enligt honom ett samarbete mellan
samhällsmedlemmarna vad beträffar vissa grundläggande värden.36
Durkheim gör i sin bok Sociologins metodregler 1978 en jämförelse mellan samhället och
lägre organismer. Han skriver att samhället enligt principen inte är en enkel summa av individer;
det system som bildas när de förenas med varandra utgör i stället en specifik verklighet med
särskilda kännetecken. Han betonar att ingenting kollektivt kan uppstå om det inte finns
individuella medvetanden, men ett sådant nödvändigt villkor är inte tillräckligt. Dessa
medvetanden måste dessutom vara förenade, kombinerade med varandra och därtill på ett visst
sätt. Det är den kombinationen som ger upphov till det sociala livet och följaktligen är det också
den kombinationen som förklarar detta.37
3.1.4 Slöjan, en del av identiteten
Muslimska kvinnors bärande av huvudklädnad har väckt starka reaktioner i det svenska
samhället. Huvudduk ses som ett stort hinder när det gäller arbetsgivarens bedömning av den
arbetssökande men även ett hinder som gör att de blir bemötta med misstänksamhet och ovilja.
Goffman diskuterade ämnet i sin bok Stigma 1972 kring olika tecken som kännetecknar en
viss grupp. Han skrev om visibilitet och förklarade att det vanligen är genom synsinnet som
andras stigma blir bekanta för oss. Enligt Goffman måste visibilitetsfrågan hållas isär från vissa
andra frågor: hur pass bekant egenskapen är, hur påträngande den är, samt dess upplevda
fokusering. Enligt honom kan olika tecken betyda en sak inom en grupp människor och
någonting helt annat inom en annan grupp. Han tar upp ett exempel att bära uniform, som kan
uppfattas som ett privilegium för utomstående men även som börda för den som bär den.38
Goffman påvisade sammanhanget mellan samhällets normer och den konflikt som de
avvikande tvingas in i. Han skrev att den stigmatiserade ideligen ställs inför frågan hur denne
skall bemöta samhällets stereotypa krav och förväntningar. Skall denne öppet vidgå sitt stigma
och kanske riskera att stöta bort många människor hon kommer i kontakt med eller skall hon göra
allt för att dölja stigman till varje pris och anpassa sig till det normala samhället 39
36
Giddens, 2003, s. 31
Bok: Èmile Durkheim, Sociologins metodregler, Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1978, s. 87
38
Goffman, 1972, s. 54
39
Goffman, 1972, baksidan av boken
37
18
3.2 Förändrade köns och genusroller i familjen som påverkar den muslimska kvinnans
självförtroende
Sociologer uppfattar kön som något biologiskt ärvt och genus som kulturellt inlärt. Utifrån ett
socialisationsperspektiv utgör de biologiska skillnaderna mellan könen en grundläggande
referensram som påverkas av kulturella faktorer i samhället. Genus- och könsrollerna ser olika ut
i olika samhällen och religionen har avgörande betydelse.
Giddens påpekar att mansrollen värderas och belönas högre än kvinnorollen i alla samhällen
och i nästan alla kulturer är det kvinnan som har det primära ansvaret för barnen och
hemsysslorna, medan männen av tradition svarar för familjens inkomst. Han menar att om en
individ utvecklar ett handlingsmönster som inte svarar mot hennes biologiska kön betyder det att
hon beter sig på ett avvikande sätt.40
Sociologen och forskaren R.W. Connell tolkar begreppet hegemonisk maskulinitet i sin bok
Maskuliniteter 1999. Han interpreterar begreppet, som den genuspraktik, som omfattas av det
som ger legitimitet åt mäns dominanta position. Han understryker att den hegemoniska
maskuliniteten alltid är den mäktigaste. Hegemonisk maskulinitet garanterar patriarkatets
legitimitet även om bärarna av hegemonisk maskulinitet inte alltid är de mäktigaste eftersom de
kompromissar och samverkar med kvinnor i sin vardag, vilket innebär att män ibland måste finna
sig i situationer där kvinnor har den ledande positionen.41
Socionomen Anna-Greta Heyman resonerar i sin bok Invanda kulturer och invandrarkulturer
1990 kring problematiken om den förändrade genusordningen som uppkommer när familjer från
patriarkala samhällen migrerar till ett land som Sverige.42 Hon konstaterar att den nya kulturen
påverkar medlemmarna i familjen olika, men att männen för det mesta blir de största förlorarna
genom migrationen. Heyman utvecklar detta påstående med att många av männen har haft en
utpräglad roll i det gamla hemlandet. De har i olika sammanhang fört sin egen och familjens talan
utåt, i och mot samhället, skolan och alla familjemedlemmar har respekterat deras ledarroll. För
många av dem betyder de fria umgängesformerna mellan könen i Sverige en stor svårighet som
understryks och förvärras av det faktum att deras kvinnor ofta för första gången kan gå ut i
förvärvslivet, tjäna egna pengar, få en glimt av den svenska kvinnorollen och själva få ett nytt
40
Giddens, 2003, s. 116-117
Bok: R.W. Connell, Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos, 1999, s. 101
42
Bok: Anna-Greta Heyman, Invanda kulturer och invandrarkulturer, Arlöv: Berlings, 1990, s. 41-42
41
19
värde. Heyman understryker att många män upplever förändringen som förnedrande. Männen blir
ofta degraderade genom att de går arbetslösa och deras utbildning inte tas i anspråk. Till sist
degraderas de också av barnen som snabbast kommer in i det nya livet, lär sig språket och ofta
har flera kontaktytor än föräldrarna.
Heyman konstaterar att män som upplever en degradering från familjens sida kanske hävdar
sig med hårdare tyglar, förbud och hårdhänta korrektioner. Han skriver också att många av
kvinnorna upplever att den gamla hustru- och mammarollen, som gav dem en självklar auktoritet
över barn och hus förändras. I det nya hemlandet förväntas det av henne att börja arbeta och
ändra värderingarna hon hade hemifrån. Kvinnans eventuella lönearbete kan medföra viktiga
konsekvenser för familjen och Heyman ser även kvinnornas gamla roll hotad både av mannens
och också barnens nya sätt att leva, samtidigt som de upptäcker egna roller, som ofta lockar,
stimulerar och förändrar dem.
Barnen svävar mellan två kulturer, dubbla regler och lojaliteter som gäller och dessutom får de
inte särskilt mycket hjälp av föräldrarna i denna förvirrande process. Heyman fastlägger till sist
att familjerollerna genom dessa förändringar är omkullkastade och ingen i familjen mår särskilt
bra av detta.43
Giddens resonerar i sin bok Sociologi 2003 kring den ledande funktionalistiska tänkaren
Talcott Parsons tankar om hur familjen fungerar effektivast. Parsons menar att familjen fungerar
effektivast om det finns en tydlig arbetsfördelning mellan könen, där kvinnan går i expressiva
roller, sköter omsorgen om barnen och ger dem trygghet och emotionellt stöd. Mannen bör å
andra sidan ta på sig instrumentella roller och vara den som försörjer familjen. Enligt Parsons är
det denna perfekta arbetsfördelning som har sin grund i biologiska könsskillnader och som
säkerställer familjens sammanhållning.
Giddens tar upp ett annat funktionalistiskt perspektiv på genusfördelningen, formulerat av
John Bowlby som menar att kvinnans viktigaste roll är att ta hand om barnen. Han medgav att en
frånvarande mamma kan orsaka barnen sociala problem senare i livet och att hans teori har gjort
att vissa personer tolkar det som att mammor med ett lönearbete försummar sina barn.44
43
44
Heyman, 1990, s. 41-42
Giddens, 2003, s. 118
20
3.3 Omständigheter som påverkar arbetsgivarens bild av den muslimska kvinnan
Det finns olika teorier som förklarar arbetsgivarens ofta negativa bild gentemot arbetssökande
från främmande kultur, men det handlar naturligtvis också om vilka färdigheter eller
kvalifikationer människor har när de söker arbete.
Sociologen Mikael Stigendal framhåller i sin bok Sociala värden i olika sociala världar 1999
att andra livserfarenheter än svenska sätter sin prägel på en, som leder till den djupaste
innebörden av begreppet utländsk bakgrund. Detta innebär inte att invandraren saknar social
kompetens, men i Sverige räcker det inte med kompetens i största allmänhet. Han konstaterar att
all kompetens som inte lämpar sig för en karriär på den svenska arbetsmarknaden sätter samhället
låga betyg på. Stigendal menar att även utbildning värderas utifrån dessa omständigheter.
Invandraren kan vara välutbildad men det kvittar om inte utbildningen kan värderas på den
svenska arbetsmarknaden.45
Weber ansåg att en individs marknadsposition i hög grad påverkar dennes generella
livsmöjligheter.46 Han talade om status, som han sammankopplade med människornas livsstil och
menade att markörer och symboler för status, bostad, klädsel och språkligt uttryckssätt alla bidrar
till att forma en individs sociala ställning i andras ögon. Människor som har samma status bildar
ett kollektiv i vilket det finns en gemensam upplevelse om vilka de är, en gemensam identitet.
The concept of ”class” refers to any group of people found in the same class situation. As a general
rule, status is associated with a style of life. Those at the top of the status hierarchy have a different
lifestyle than do those at the bottom. In this case, lifestyle, or status, is related to class situation.47
Giddens beskriver status som det sociala anseendet eller den prestige som tillskrivs en viss grupp av andra
medlemmar av samhället. Statusgrupper inbegriper vanligtvis skilda livsstilar och han menar att de
privilegier som hör till en viss statusnivå kan vara av såväl positiv som negativ art.48
45
Bok: Mikael Stigendal, Sociala värden i olika sociala världar, Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 201
Ritzer, 2000, s 123
47
Ritzer, 2000, s 123
48
Giddens, 2003, s. 567
46
21
3.3.1 Sociologiska och psykologiska teorier om diskriminering och fördomar
Arbetsgivarna räknas som en viktig aktör på arbetsmarknaden och dessa har stor betydelse för
hur arbetsmarknadsintegrationen kommer att utvecklas. Därför är det viktigt att diskutera ämnet
diskriminering. Bonniers Lexikon definierar ordet diskriminering enligt följande:
ordet används bland annat när en grupp medborgare på grund av ras, kön, religion, språk, åsikter,
sexuell läggning eller liknande får sina rättigheter inskränkta. Enligt svensk grundlag,
regeringsformen, får till exempel lagar och andra föreskrifter inte innebära att någon missgynnas på
grund av sitt kön eller därför att han eller hon genom sin ras, hudfärg eller sitt ursprung tillhör en
minoritet.”49
Giddens beskriver diskriminering som ett beteende vilket ofta förekommer från arbetsgivarens
sida och som innebär att handlingar och aktiviteter har till syfte att vägra medlemmarna av en
viss grupp tillgång till resurser som andra grupper har tillgång till. Han understryker dock att det
måste skiljas mellan diskriminering och fördomar fast begreppen har många likheter. En grupp
kan diskrimineras utan att det finns några fördomar om den gruppens medlemmar.50
Enligt nationalekonomisk teori kan två olika typer av diskriminering urskiljas, nämligen
preferensdiskriminering och statistisk diskriminering, vilka jag behandlar nedan.
Statistisk diskriminering
Med statistisk diskriminering förstås att individer tillskrivs vissa egenskaper som anses gälla
generellt för människor som tillhör samma grupp. Genomsnittliga skillnader mellan olika grupper
får alltså avgöra behandlingen av individer i grupperna. Statistisk diskriminering föreligger således
om en person tillhörig en viss etnisk grupp får sämre behandling, än en person som tillhör en annan,
med hänvisning till vad som kan antas utgöra generella skillnader mellan grupper. Detta gäller även
om det kan läggas fram statistiskt stöd för att det finns skillnader mellan grupperna.
Nobelpristagaren Gary Becker är upphovsman till teorin om preferensdiskriminering. Denna tar
sikte på efterfrågan av arbetskraft. Den bygger på ett antagande om att de som diskriminerar har
fördomar och därigenom smak för att diskriminera.
Preferens diskriminering
I vissa fall av preferensdiskriminering kan en arbetsgivare ha ekonomiska motiv att inte anställa
någon som tillhör en etnisk minoritet. Enligt preferensteorin kommer diskriminering att försvinna
på sikt eftersom det inte finns någon som vinner på den. Teorin bygger på tanken att arbetsgivare
som diskriminerar kommer att förlora marknadsandelar när det finns andra arbetsgivare som inte
diskriminerar. Både statistisk och preferensdiskriminering strider mot bestämmelsen om olaga
diskriminering i 16 kap. 9 § BrB, eftersom denna kräver att alla människor bedöms efter sina
49
50
Bok: Bonniers Lexikon 4, Ljubljana: Lidman Production AB, 1998, s. 232
Giddens, 2003, s. 553
22
individuella egenskaper eller sitt eget beteende och inte efter vad som på mer eller mindre goda
grunder kan antas känneteckna en viss grupp som individen tillhör.51
Psykologen Michael Eysenck förklarar i sin bok Psykologi, Ett integrerat perspektiv 2000 att
preferenser och diskriminering inte är detsamma som fördomar, vilka innebär en negativ
värdering av en annan människa på grund av en eller annan generell egenskap. En annan individ
värderas negativt som en följd av att den senare tillhör en viss etnisk grupp.52
Det existerar både sociologiska och psykologiska tolkningar när det gäller fördomar och
diskriminering. Psykologiska teorier hjälper oss att förstå karaktären av en fördomsfull attityd.
Eysenck förklarar begreppet fördomar med att när det görs en jämförelse mellan grupper har
människorna en benägenhet att tydligt framhäva skillnaderna mellan grupperna utifrån de
dimensioner som används för att få en bättre värdering av ingruppen.53
En psykologisk tolkning är stereotypt tänkande, vilket innebär fördomsfulla attityder mot
minoritetsgrupper och främmande kulturer. Åsikter, ilska och vissa föreställningar riktas mot en
folkgrupp eller människor som inte direkt är orsaken till känslorna. Giddens skriver ”Människor
visar sin antagonism mot syndabockar, vilka får skulden för allt som inte är bra”.
Syndabockstänkandet riktas ofta mot grupper som till det yttre skiljer sig från majoriteten och
som har liten makt vilket gör dem till ett tacksamt mål. Ett sådant tänkande medför ofta
projiceringar det vill säga att man omedvetet tillskriver andra personer sina egna åsikter.54
Enligt Goffman är en vanlig föreställning att opersonliga kontakter mellan främlingar är
särskilt utsatta för stereotypa reaktioner, men han påvisar dock att dessa kategoriska attityder går
tillbaka när folk kommer i närmare kontakt med varandra, lär känna varandra. Det stereotypa
tänkandet ersätts med tiden av sympati, förståelse och realistisk bedömning av personliga
egenskaper.55
Giddens skriver att man till sociologiska tolkningar kan räkna etnocentrism, som innebär
misstänksamhet mot främlingar. Främlingar uppfattas ofta som främmande varelser, som
barbarer eller som moraliskt underlägsna.
51
SOU 2001:39 Justitiedepartementet, Betänkande från 1999 års diskrimineringsutredning s. 32
Bok: Michael Eysenck, Psykologi, Ett integrerat perspektiv, Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 353
53
Eysenck, 2000, s. 444
54
Giddens, 2003, s. 234
55
Goffman, 1972, s. 59
52
23
Man uppfattar och värderar andra kulturer i ljuset av den egna. Olika kulturer skiljer sig
mycket åt, därför är det inte överraskande att människor som kommer från en främmande kultur
ofta har svårt för att förlika sig med de beteenden som människor från en annan kultur är vana
vid. Giddens påpekar dock att det även är svårt att acceptera en kulturell syn på situationer som
går tvärs emot normer och värderingar som man tar för givna och som betraktas som normala.56
Slutenhet är ett annat begrepp vilket innebär att en grupp ser till att det finns tydliga och
svårgenomträngliga gränser som skiljer dem från andra. Man begränsar möjligheterna och
separerar grupperna från varandra.57
3.3.2 Teorier om utseendets betydelse
Giddens framhäver att det finns tydliga skillnader mellan människor när det gäller deras utseende
och att en del av dessa är ärftliga, men frågan varför vissa av skillnaderna utgör en grund för
diskriminering och fördomar, medan andra är mer neutrala, har inget som helst med biologi att
göra. Rasskillnader måste därför tolkas som fysiska variationer som urskiljs av en viss grupp
människor eller ett helt samhälle som socialt betydelsefullt. Skillnader i hudfärg är ofta en sådan
viktig egenskap, medan olikheter i hårfärg är neutrala i detta avseende.58
Goffman talade om visibilitet och ”visibel” defekt. När en viss individs stigma är mycket
påfallande visibelt, blir hans stigma bekant redan vid en flyktig kontakt med andra. Det finns fall
av visibilitet som inte påverkar bedömningen av stigman. Till exempel att en handikappad som
sitter i rullstol vid ett konferensbord kan bli relativt obemärkt, medan en person med talfel som
egentligen är mycket mindre handikappad än mannen i rullstol knappast kan öppna munnen utan
att alla skulle märka hans defekt. Hudfärg räknas som en ”visibel” defekt som kan ha initial
inverkan på individens kvalifikationer. Det räknas inte som ett handikapp men räknas ändå som
en visibel defekt på grund av bedömningen av personen i fråga.59
3.3.3 Social kompetens och kulturellt avvikande
Sociologen Anders Persson skriver i sin bok Social kompetens 2000 att ordet social för det mesta
betyder anpasslig. Han betonar även att social kompetens handlar om individens sätt att fungera
56
Giddens, 2003, s. 42
Giddens, 2003, s. 236
58
Giddens, 2003, s. 229
59
Goffman, 1972, s. 57
57
24
i relationer med andra individer. Persson understryker vikten av gruppaspekten och menar att
social kompetens innebär förmågan att fungera i en grupp eller förmågan att fungera i relationer
med andra individer eller en kombination av båda.60
Han framhåller att gruppaspekten av social kompetens syftar på förmågan att smidigt smälta in
i en grupp och tar upp platsannonsernas utformning som exempel där vikten av att kunna vara en
i gruppen, att kunna smälta in i en grupp betonas som den viktigaste egenskap en sökande ska ha.
Persson nämner egenskaper som flexibilitet, mycket god samarbetsförmåga och serviceinriktning
som viktiga kompetenser som krävs av den arbetssökande.
Enligt Durkheim betyder ordet social en bestämd betydelse endast om det uteslutande
betecknar sådana fenomen, som inte sorterar under några tidigare upprättade och namngivna
kategorier av fakta. Det är således de, som utgör sociologins särskilda undersökningsobjekt.61
Socialpsykologiprofessorn Johan Asplund framlägger i sin bok Det sociala livets elementära
former 1992 den sociala kompetensen som en förmåga till både skapande, upprätthållande,
förändring och avveckling av sociala relationer. Han tar upp enkla exempel som till exempel hur
man klarar sig i vardagssituationer som i en Konsum-kö, eller hur man avslutar ett telefonsamtal.
Han betonar att om en individ har vuxit upp i en helt annan kultur än vår agerar denne på ett
annat sätt, på ett sätt som kan anses vara normal för personen.62 Enligt Anders Persson har
avsaknaden av social kompetens att göra med upplevda brister i relationer mellan individ och
grupp respektive individ och individ .63
Giddens tar i sin bok Sociologi 2003 upp Durkheims teorier om behovet av avvikande
personer i samhället. Durkheim betonade dock att olika kulturella avvikelser kan vara en tillgång
för samhället. Han menade att det inte kan finnas ett samhälle där alla är överens om normer och
värderingar och dessutom kan följa dem. Det moderna samhället rymmer många olika
subkulturer och ett beteende som är konformt i en viss miljö, men som mycket väl kan betraktas
som avvikande i en annan omgivning. Enligt Durkheim är avvikelsen nödvändig för samhället
eftersom den har en adaptiv funktion. Genom att införa nya idéer och frågor i samhället utgör
avvikelsen en innovativ kraft som skapar en förändring.64
60
Bok: Anders Persson, Social kompetens, Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 12
Durkheim, 1978, s. 22
62
Bok: Johan Asplund, Det sociala livets elementära former, Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1992, s. 133
63
Persson, 2000, s. 13
64
Giddens, 2003, s.198
61
25
3.3.4 Teorier om språkets betydelse
Språket är ofta och nära förknippat med social och etnisk identitet, men även som ett medel för
integration och som grund för grupptillhörighet. Forskarna är överens om att människan med
språkets hjälp kollektiviseras in i gemensamma uppfattningar och attityder inom en viss kultur.
Den symboliska interaktionismen har en inriktning på språk och mening. Filosofen och
socialpsykologen George Herbert Mead åsyftade att språket gör det möjligt för oss att bli
medvetna varelser – medvetna om vår egen individualitet. Språket gör att vi kan betrakta oss
själva med andras ögon.65
A symbol which answers to a meaning in that experience of the first individual and which also calls
out the meaning in the second individual. Where the gesture reaches that situation it has become
what we call `language´. It is now a significant symbol and it signifies a certain meaning (Mead,
1934/1962:46).66
Några av teoretikerna ser språket som ett samhällsfenomen. Eysenck betonar att språket starkt
bidrar till att göra oss till människor och sociala varelser. Språket är utan tvivel avgörande för vår
existens. Språket är grundläggande för all kommunikation och hjälper oss att förmedla tankar och
känslor.67
Durkheim satte betydelsen av språket i sociala sammanhang och ansåg att människornas idéer,
begrepp och föreställningar är resultatet av en social eller kulturell påverkan. Han hänvisade till
språket som en överindividuell struktur och skrev ”När individerna växer upp inom en
språkgemenskap, tillägnar de sig också kollektivt givna sätt att tänka och kategorisera”. Han
påstod vidare att det råder ett samband mellan den sociala strukturen och det sätt på vilket
verkligheten struktureras genom språket.68
Forskaren Annick Sjögren beskriver i sin bok En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt
1996 språk som något förbundet med sociala och kulturella erfarenheter så som maktrelationer.
Enligt henne riktas inte intresset mot språket i sig utan mot människorna, språkanvändarna, och
språkets roll i deras sociala och kulturella relationer.69
65
Giddens, 2003, s. 33
Ritzer, 2000. s. 347
67
Eysenck, 2000. s. 236
68
Bok: Heine Andersen & Lars Bo Kaspersen, Klassisk och modern samhällsteori, Lund: Studentlitteratur, 1996,
s.81
69
Bok: Annick Sjögren, Ann Runfors, Ingrid Ramberg, En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt, Tumba:
Mångkulturellt centrum, 1996, s. 10
66
26
Även antropologen och etnologen Gillis Herlitz tar i sin bok Kulturgrammatik 1999 upp
kommunikationens betydelse i sociala sammanhang. Han skriver att det sociala sammanhang
inom vilket kommunikation alltid äger rum, kan spela en stor roll för de inblandades ageranden
och förväntningar. Enligt Herlitz har kommunikationen även betydelse för hur en person beter sig
annorlunda i olika sammanhang. Det är just i mötet med andra kulturer risken är särskilt stor att
man lämnar meddelanden man inte avsett. Han menar att varje kultur har utvecklat sina egna
mönster av kommunikation till olika sammanhang till exempel underordnad – jämställd överordnad. För att kunna förstå den tvärkulturella kommunikationen är det viktigt att människan
inser var någonstans på den andres statusskala denne befinner sig och vilka regler som gäller för
den positionen.70
Forskaren Wuokko Knocke i sin bok Våra nya systrar 1988 håller med om detta. Hon framhåller
att även när man behärskar svenska språket ganska bra i vardagssituationer, kan man sakna
kunskaper för att klara sig i mer ovanliga sammanhang. En hel del av den kompetens som dagens
marknadsekonomi kräver kan man nog inte skaffa sig på annat sätt än genom att leva ett liv i
Sverige. Hon accentuerar att det är viktigt att förstå språket men även viktigt att kunna förstå vad
som sägs mellan raderna. Språkfrågan har alltså många sidor och språket har stor betydelse när
man ska söka jobb. Språket är inte bara tekniskt annorlunda i det nya landet utan det delar också
upp verkligheten på ett annat sätt, står för andra känsloladdningar och speglar hela kulturens
värderingar och regler.71
70
71
Bok: Gillis Herlitz, Kulturgrammatik, Uppsala: Uppsala Publishing House AB, 1999, s. 64
Bok: Wuokko Knocke, Våra nya systrar, Borås: Svenska kommunalarbetarförbundet, 1988, s. 26
27
4 Resultat och presentation av enkät och samtalsmaterial
4.1 Urval
I min enkätundersökning arbetade jag efter strategiskt urval, då min handledare valde ut
informanterna jag skulle intervjua och låta besvara mina enkäter. Några av kvinnorna har jag lärt
känna närmare på grund av att de ofta sökte kontakt med sin arbetsförmedlare som även var min
handledare. Informanterna har varit inskrivna på AUC en längre tid och har under tiden deltagit i
olika projekt. Sju av kvinnorna kommer från Mellanöstern, två från Somalien och tre från
Kosovo. Alla var mellan 25-40 år gamla. Den ena kvinnan från Somalien hade psykiskt relaterat
handikapp. Alla kvinnorna har bott i Sverige i minst tre år, men en av kvinnorna är uppvuxen i
landet. Kvinnorna har varierande utbildningsbakgrunder från hemlandet. Deras språkkunskaper
var väldigt skiftande. En av dem pratade perfekt skånska, eftersom hon var uppvuxen i Skåne,
men de andra kvinnornas språkkunskaper var minimala. Gemensamt för dem är att ingen av dem
har lyckats få eller i ett fall behålla ett jobb i Sverige.
4.2 Utvärdering av enkätmaterial
1. Hur länge har du bott i Sverige?
Majoriteten, tio av tolv har bott i Sverige mer än fem år, en kvinna kom hit för fyra år sedan och
en för tre år sedan. Alla utom en kvinna kom till Sverige med sina män från hemlandet.
Vistelsetid i Sverige
Antal år
antal pers.
3-5 år
2 pers
6-10 år
9 pers
Mer än 15 år
1 pers
Summa
12 pers
28
2. Har du utländsk eller svensk utbildning?
Elva kvinnor svarade att de har utländsk utbildning medan en kvinna hade svensk grundskola och
gymnasieutbildning, eftersom hon har bott i Sverige sedan hon var liten.
Utbildningsgrad
Grundskoleutbildning i
hemlandet
Yrkesutbildning i
hemlandet
Gymnasie
utbildning
i hemlandet
Svensk gymnasie
utbildning
SFI
tre kvinnor
fyra kvinnor
fyra kvinnor
en kvinna
elva kvinnor
Utbildningsnivån kan vara en förklaring som orsak till den låga sysselsättningen bland personer
med utomnordiskt ursprung. Utländsk utbildning värderas oftast mindre än en svensk och ofta
visar sig inte en högskoleutbildning vara till fördel för en invandrare i samma utsträckning som
för personer med svenskt ursprung.
3. Vad ser du för hinder för att få ett arbete i Sverige?
Först och främst ansåg de intervjuade att utländsk bakgrund, utländskt namn och avsaknad av
kontakter är en nackdel när man ska söka arbete i Sverige.
Tre av kvinnorna från Mellanöstern svarade att det är deras utseende och namn som är ett
hinder i arbetsgivarens ögon. Sju kvinnor svarade att det överhuvudtaget är utländsk bakgrund
som är orsaken till arbetslösheten. En svarade att det är avsaknad av arbetsgivarkontakter som
utgör svårigheten i att hitta ett arbete. En kvinna från Kosovo svarade att hon inte vill söka arbete
utanför Malmö på grund av att hon har barn, men i Malmö finns inget arbete för henne. Hon
ansåg alltså att geografiskt avstånd var ett hinder för henne.
29
Avsaknad av
kontakter
En
Annat
en
ORSAK TILL
ARBETSLÖSHET
Utländskt namn och
utseende
tre
Utländsk bakgrund
sju
4. Vad är det som styr ditt yrkesval
Två av informanterna påverkades av deras traditionella syn på kvinno- och mansarbeten. De ville
jobba med kvinnoyrken (barnskötare) och kunde inte alls tänka sig att jobba med manliga yrken.
Barnskötarutbildningen var ett fint kvinnligt jobb som de skulle trivas med, men
Arbetsförmedlingen har för närvarande inga utbildningar till barnskötare. Och deras yrkesval
styrs av Arbetsförmedlingens utbud, som finansierar utbildningen.
Två av kvinnorna från Mellanöstern ville först förbättra sina svenskkunskaper eftersom de trodde
att det var ett hinder till att få ett arbete. De trodde inte att deras språkkunskaper och bakgrunder
var tillräckliga för att våga söka mera kvalificerade jobb, som svenskarna har. En kvinna från
Kosovo svarade att hon inte ville jobba med sitt gamla yrke (frisör) och sökte enbart städjobb,
som det inte fanns så många av. På frågan varför hon ville städa svarade hon att hennes granne
jobbade inom samma yrke och att grannen tyckte det var ett bra jobb. Fyra kvinnor svarade att
deras yrkesval helt och hållet styrs av deras familjeliv. Det får inte vara nattjobb på grund av att
de har många barn och det får inte vara jobb som är utanför Malmö för då tar resan till jobbet för
lång tid, som de kunde tillbringa med familjen istället.
30
Tre kvinnor kom inte på något svar.
Val av yrke
Kvinnoyrke
två
Familjeomständigheter
fyra
Tips från vänner och bekanta en
Svenskkunskaper
2
Inget svar
två
tre
5. Hur skulle ditt liv förändras genom att få ett arbete?
Kvinnornas svar belyste att ett arbete skulle förändra deras liv både positivt och negativt. Tre av
dem svarade att ett arbete skulle förändra deras liv negativt, eftersom de inte skulle kunna sköta
sina vanliga sysslor i hemmet lika bra som nu. Tre kvinnor svarade att deras ekonomi skulle
förbättras och de skulle slippa få ekonomisk hjälp av staten. Fyra kvinnor svarade att de skulle
vara glada att få ett arbete för att slippa gå till Arbetsförmedlingen och vara delaktiga i
meningslösa projekt och åtgärder.
Två kvinnor gav inget svar.
4
3,5
3
2,5
2
1,5
inte kunna vara
hemma med
familjen
ekonomin
förbättras
slippa åtgärer
1
0,5
inget svar
0
31
6. Hur upplever du kontakten med AUC?
Sju kvinnor svarade att de upplever kontakten med AUC:s personal mycket bra. Två ansåg att
Af:s uppgift skulle vara att hitta ett arbete till dem och inte tvinga kvinnorna till olika åtgärder
och kryssade för ”mindre bra”. De såg inte någon större mening med att bli kallad till AUC.
Mötet med arbetsförmedlaren ger inte särskilt mycket när det gäller att hitta ett arbete. En kvinna
tyckte att AUC inte har hjälpt henne alls, då hon har varit arbetslös länge och hade svårt att få
kontakt med sin handläggare. Hon tyckte att kontakten med AUC var dålig. Två personer
efterlyste flera praktikplatser för att få kontakt med det svenska arbetslivet men tyckte trots det att
kontakten var bra med AUC.
7
6
5
4
3
2
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dåligt
Vet ej
1
0
7. Hur ser du på dina chanser att få ett arbete i Sverige på en skala från 1-5?
Kvinnan som var uppvuxen i Sverige var helt säker på att hon skulle få arbete inom kort och
svarade att hon hoppades på att få ett arbete snart. Hon bedömde sina chanser som fem på skalan.
En kvinna skulle gå på anställningsintervju dagen efter så hon värderade sina chanser till tre. Fem
av kvinnorna svarade att de ser sina arbetschanser minimala och skrev två, och tre av de
utfrågade såg också framtiden mörkt an och svarade att de ser sina chanser som minimala att få
ett arbete och skrev ett. Två kvinnor har inte besvarat frågan. På skalan nedan står siffran 1 för
minimala chanser och siffran 5 står för mycket höga chanser.
32
1 kvinna
-
5 poäng
1 kvinna
-
3 poäng
5 kvinnor
-
2 poäng
3 kvinnor
-
1 poäng
2 kvinnor
-
vet ej
8. Vad skulle du vilja göra i framtiden?
Frågan besvarades av en kvinna att hon skulle vilja arbeta som sin handläggare det vill säga att
hjälpa folk på Arbetsförmedlingen. Kvinnan som var uppvuxen i Sverige svarade att hon enbart
ville arbeta med handel, i en klädes- eller kosmetikaffär. En kvinna ville arbeta som
barnsköterska. En kvinna angav att hon inte hade någon aning, men kanske städerska eftersom
hennes granne rekommenderade henne arbetet som verkade trevligt och lugnt. Nio av kvinnorna
svarade på frågan med vet ej.
9. Skulle du vilja studera med studielån?
Till denna fråga svarade först en kvinna av tolv att hon är beredd att ta lån, men det framkom
senare att hon hade missuppfattat frågan och hennes svar överensstämde med de andra. Alla tolv
svarade alltså att de inte ville ta studielån. Hellre tar de en utbildning som Arbetsförmedlingen
betalar trots att de inte skulle trivas med yrket.
10. Hur är det att vara kvinna i Sverige?
En kvinna svarade att hon inte tyckte det var någon skillnad, eftersom hon själv avgör hur hon
vill bli bemött i familjen eller i samhället som kvinna. Det är hennes egna värderingar som gällde
för henne. Åtta svarade att det är lättare att vara kvinna i sina hemländer. Delvis på grund av att
man har sina familjer omkring sig som hjälper till med barnuppfostran och hushåll. Barnen är
oftast hela släktens angelägenhet och man har större kontaktnät med släktingar och bekanta som
kan hjälpa en med hushållet. De framhävde att man uppskattar kvinnligheten på ett helt annat sätt
i hemlandet och man förväntar sig inte av en kvinna att arbeta i förvärvslivet. Två kvinnor ansåg
33
att det är lättare att vara kvinna i Sverige på grund av jämställdheten. Vidare tyckte hon att
kvinnan har mer fritid genom all hjälp med skolor och barnomsorg.
En kvinna missuppfattade frågan och svarade att hon blir bra behandlad av sin man så hennes
svar kan inte räknas eftersom frågan missuppfattades helt.
8
7
ingen skillnad
6
lättare i
hemlandet
5
4
lättare i
Sverige
3
2
misuppfattade
frågan
1
0
11. Umgås du med svenskar eller har du svenska vänner? Om inte vad tror du detta beror
på?
Alla de tolv kvinnorna som svarade hade på något sätt kontakt med svenskar. Det framkom dock
senare att de uppfattar ordet bekanta och vänner på ett helt annat sätt än det man gör i Sverige.
De kan till exempel betrakta en handledare som en nära vän och därför är kanske svaren lite
missvisande. Kvinnan som är uppvuxen i Sverige svarade att hon hade en del svenska kompisar
från skolan, men deras kontakt är idag nästan obefintlig och hon kryssade i sällan. Elva av
kvinnorna var gifta med män från sina hemländer eller från samma kultur och umgicks nästan
uteslutande med sina landsmän och kryssade för ibland. Som förklaring fick jag veta att
kvinnorna hade barn som umgicks med svenska kompisar. Två kvinnor hade svenska grannar de
brukade prata med och åtta av kvinnornas umgänge av svenskar i huvudsak bestod av tjänstemän
eller kursansvariga från olika åtgärdsprogram.
Kontakt med
ibland
sällan
ofta
aldrig
svenskar
JA_______________10______________1_________1_________0__________________
Nej______________0_____________________0___________________0_______________
34
12. Har du varit på någon anställningsintervju?
En kvinna var nära en anställning som städerska så hon bad sin handläggare att ta telefonkontakt
med den blivande arbetsgivaren. Hon hade ingen erfarenhet av anställningsintervjuer, men trodde
att det nog skulle vara ganska enkelt att prata med arbetsgivaren. Kvinnan som är uppvuxen i
Sverige har varit på många anställningsintervjuer. Hon har fått några jobb men kunde inte behålla
dem på grund av familjeorsaker. Tio kvinnor svarade att de aldrig har varit på intervjuer,
eftersom de deltagit i olika åtgärder där Arbetsförmedlingen har skött kontakten med
kursanordnaren.
Ja
-
1
Nej -
11
13. Kan du tänka dig att jobba inom ett yrke som inte är typiskt kvinnligt?
Ingen av kvinnorna ville jobba inom traditionellt manliga yrken (till exempel inom bygget) utan
ville bevara sina traditioner när det gäller att arbeta inom kvinnoyrken. Delvis för att familjen
skulle acceptera deras yrkesval men även på grund av egna värderingar. Det finns för närvarande
en bussutbildning där kursdeltagarna enbart består av kvinnor, men ingen av mina intervjuade var
intresserade av detta. Det ansågs som ett fysiskt svårt och krävande arbete och de ansåg att de
inte skulle kunna klara av att jobba på kvällarna och vara utan man och barn.
Ja
- 0
Nej - 12
14. Vad är de tre viktigaste sakerna för dig?
1. Viktigast:
Alla de tolv informanterna svarade att familjen var det viktigaste.
2. Näst viktigast:
Tio av tolv uppgav att det näst viktigaste var ett arbete. Två svarade att det näst viktigaste
var hälsan.
35
3. Minst viktigast:
Som det tredje viktigaste svarade två kvinnor att få ett arbete var det minst viktigaste för
dem. Fem svarade att bli accepterad av svenskar och fem svarade att ekonomin kom på
den minst viktigaste platsen.
36
5 Analys
Tidigare tog jag upp psykologiska och sociologiska teorier för att belysa problematiken kring de
muslimska kvinnornas etablering i arbetslivet. I min sammanfattade analys ska jag söka en
förståelse kring detta med hjälp av enkätsvaren, som jag knyter an till dessa teorier, för att
slutligen komma fram till ett resultat och till en förståelse av problemet.
Jag kan konstatera att de muslimska kvinnornas:
•
Sociala ställningar
•
Den annorlunda tolkningen av arbetets värde
•
Kvinnornas bild av sig själva
alla är omständigheter som hindrar dessa kvinnors etablering i arbetslivet och samhället. Detta
resulterar i sin tur till motstånd från arbetsgivarens sida och påverkar slutligen kvinnornas
självbild negativt.
5.1 Individens sociala ställning i samhället
Under tiden jag har arbetat med mitt examensarbete har jag kommit fram till att den muslimska
kvinnans självförtroende påverkas både av kvinnornas syn på sig själva och också samhällets syn
på dem. På grund av det påverkas även arbetsgivarens syn på dessa kvinnor.
För en lyckad integration krävs det inte bara att samhället ska lära sig att acceptera dessa
kvinnors traditioner och normer utan det krävs också att de muslimska kvinnorna ska anpassa sig
till samhällets normer. Detta är ett stort dilemma. Om utifall de muslimska kvinnorna anpassar
sig till det svenska samhällets normer måste de ge upp sina egna värderingar och traditioner och
samtidigt riskera att bli utstötta av sina egna. Håller de sig till sina egna normer och övertygelser
riskerar de att bli utstötta av det svenska samhället.
Jag har kommit fram till att de muslimska kvinnornas etablering i det svenska arbetslivet
aldrig riktigt kan genomföras utan att det medför konsekvenser för individen på grund av
omständigheter som försvårar förståelsen för varandras kulturer.
37
Durkheim målar upp en bild av det idealiska samhället och menar att ett idealiskt samhälle ska
ses som en integrerad helhet där alla strukturer och aktörer smälter in i varandra.72 Durkheim
uppfattar samhället som en helhet som består av ömsesidigt beroende delar, men så är det inte
riktigt för de muslimska kvinnorna. Samhället förstår inte dem och de förstår inte samhället som
gör att deras integration nästan blir omöjlig. Samhället strävar efter att den muslimska kvinnan
ska integreras, men frågan är om hon vill integreras. Till integrationen krävs att hon ändrar
övertygelse, självuppfattning och tankebanor, men detta är inte lätt när man är född och
uppfostrad med dessa krav och normer.
För Weber orsakas de existerade konflikterna i samhället av omständigheter så som status
ekonomi och makt.73 Han menar att samhällets klassuppdelning är ett resultat av de ekonomiska
skillnader som existerar mellan olika samhällsklasser och denna indelning har inte riktigt med
ägandet att göra. För Weber handlar klassuppdelningen om kvalifikationer och färdigheter som
betygsätts på arbetsmarknaden. Klassuppdelningen stämmer överens med materiella och sociala
orättvisor som hör samman med olika typer av anställning och arbete. Han menar att individens
sociala ställning beror på dennes utbildning som i sin tur leder till ett bra arbete som bestämmer
dennes sociala umgänge och påverkar individens livsmöjligheter. Han tycker att personer med
högre lön har bättre arbetsvillkor som leder till bättre livsmöjligheter än personer med
okvalificerade arbeten. På arbetsmarknaden dominerar den härskande klassens tolkningar som
har företräde.
De flesta okvalificerade arbetena i sverige utförs dock av invandrare och vi hittar dessa
personer oftast i städyrken eller i andra okvalificerade yrken. Men muslimska kvinnor befinner
sig ännu lägre på klasslistan, eftersom de flesta inte har något arbete alls och därmed varken
innehar ekonomisk, politisk eller social makt.
Jag har i min undersökning kommit fram till att individer som befinner sig längst ner på
löneskalan och arbetar inom okvalificerade arbeten samt individer som går utan arbete ofta
saknar motivation till utveckling. Detta i sin tur leder inte heller till nya krav på deras kunskaper.
De flesta av de muslimska kvinnorna hamnar i Arbetsförmedlingens olika åtgärdsprogram, där de
inte upplever någon större stimulans.
72
73
Giddens, 2003, s. 31
Ritzer, 2000, s. 122-123
38
Webers påstående att valet av yrket skulle vara den viktigaste faktorn för individens sociala
ställning stämmer kanske inte längre i dagens samhälle, men har dock fortfarande stor betydelse
när det gäller individens livsmöjligheter och levnadsstandard.
5.2 Arbetets värde
Teorierna jag tog upp i mitt arbete belyser arbetets karaktär som avgörande faktor till individens
sociala status och ställning i samhället, men jag kom fram till att arbetets värde uppfattas
annorlunda av kvinnorna i min undersökning. Kvinnorna ser inte arbetet som en möjlighet till att
höja deras sociala ställning utan de ser det som en negativ omständighet som skulle påverka deras
familjesituation.
Giddens förklarar detta synsätt med att arbetslöshet uppfattas olika utifrån klasstillhörighet.
Jag har tidigare tagit upp Giddens påstående om att det för personer som befinner sig längst ner
på löneskalan kan effekterna av arbetslösheten handla om en försämrad ekonomisk situation,
medan individer från medelklassen oftare tycker att arbetslösheten drabbar deras sociala status.74
Det är dock bara tre av kvinnorna i min undersökning som angav att ifall de skulle få ett arbete att
det skulle betyda ekonomiska fördelar för dem.
Arbete är centralt för många människor, både som vardagsverksamhet men även som livsmål
och livsstil som utgör en viktig del av vårt liv. För Giddens betyder arbetet aktivitetsnivå och
utgör en stabiliserande och strukturerande faktor i människors psykologiska situation. Att ha ett
arbete innebär variation, tidsmässig struktur och pengar. Den arbetslöse kan känna sig överflödig
och onyttig, vilket i sin tur påverkar självförtroendet. Så tolkas arbetets värde av forskare och
sociologer. Uppfattning om arbetets värde kan dock skifta från person till person. Hur viktigt
arbetet är kan variera beroende av religiösa övertygelser och traditioner från uppfostran, men
även andra omständigheter kan påverka. Ur enkätsvaren framkommer det att det finns en stor
skillnad mellan sociologernas tolkning av arbetets värde och mina informanters egen övertygelse.
Enligt teoretikerna ger arbetet ofta en känsla av stabil personlig och social identitet. Detta kan
inte stämma i den muslimska kvinnans fall eftersom hon är uppfostrad till att vara mor och den
som tar hand om hushållet. Allt annat går emot hennes egen övertygelse, hennes personlighet och
sociala identitet.
74
Giddens, 2003, s. 352
39
5.3 Kvinnornas syn på sig själva
Flera av mina informanter uppfattade arbetets värde som en negativ förändring i deras liv.
Arbetet skulle för många muslimska kvinnor leda till en förändrad familjesituation i hemmet och
en förändrad balans mellan den traditionella synen på mannen och kvinnan. Denna förklaring kan
stödjas med Parsons teori om arbetsfördelningen mellan könen. Jag har tidigare diskuterat
Parsons påstående om att en familj fungerar effektivast om det finns en tydlig karaktär i
arbetsfördelningen mellan könen.75 Han lägger tonvikten på kvinnans emotionella roll som mor,
som ger trygghet åt barnen och mannens instrumentella roll som familjeförsörjare.
John Bowl går ännu längre bort och påstår att en frånvarande mamma kan orsaka barnen
sociala problem senare i livet.76 Ett sådant påstående att kvinnor som arbetar skulle försumma
sina barn ger bara bekräftelse på den muslimska kulturens syn på familjeroller.
Kvinnornas rangordning i frågan Vad är de tre viktigaste sakerna för dig stödjer denna teori.
Det viktigaste är att familjen ska må bra och jobbet kommer i andra hand. Skulle kvinnorna börja
arbeta skulle deras traditionella kvinnoroller förändras i familjen. Det framgår av enkäten att alla
de tolv kvinnorna ville arbeta inom kvinnliga yrken.
•
Att inte behöva arbeta sena nätter
•
Att inte behöva åka långt till arbetet
är ytterligare omständigheter som de betraktar som det viktigaste när man ska få ett arbete. De
skulle inte träffa barnen så ofta och inte kunna utföra hemarbetet i lika stor utsträckning och det
skulle kunna leda till att de inte skulle betraktas som en bra kvinna i den muslimska mannens
ögon vilket i sin tur skulle kunna medföra konsekvenser för hela familjen. Kvinnornas yrkesval
styrs alltså av normer och traditioner som ofta är i total obalans med samhällets krav. Det krävs
alltså inte bara att samhället ska förstå den muslimska kvinnan utan det krävs även kvinnans vilja
att förstå det nya samhället för att få en balans mellan de två världarna.
75
76
•
Att inte bli förstådd
•
Att se sig som annorlunda
Giddens, 2003, s. 118
Giddens, 2003, s. 118
40
•
Att bli betraktad som annorlunda
är omständigheter som påverkar självförtroendet och den egna självbilden. Det krävs en
ömsesidig förståelse och respekt för varandras kultur för ett bra samarbete mellan den muslimska
kvinnan och det nya hemlandet.
Jag hänvisar till Goffmans beskrivning av den stigmatiserades situation.77 Jag har diskuterat
hans idéer om huruvida den stigmatiserade ska möta samhällets krav och dölja sitt stigma för att
till varje pris anpassa sig till de normala eller ifall denne ska vidgå sitt stigma och riskera
utstötning från sina egna. Om man ska anpassa sig till de normala måste man veta hur de
normala är. Det krävs att man smälter in i samhället och försöker lära känna och förstå de
normala.
Detta är ett stort hinder på vägen eftersom de flesta muslimska kvinnornas umgänge nästan
uteslutande består av sina egna landsmän. Enligt min enkätundersökning hade alla tolv
informanter bara sporadisk kontakt med svenskar. Den kontakt de hade var på grund av barnens
kompisar eller genom myndighetspersoner. För flera av dem består den enda kontakten med
svenskar av myndighetspersoner och tjänstemän som till och med betraktas som nära vänner.
Kvinnorna ser tjänstemännen som signifikanta andra i sina liv. De lyssnar till och följer deras
råd. Tjänstemännen fungerar som länken mellan kvinnornas egen värld och det svenska
samhället.
Jag relaterar till Giddens teori där han förklarar beteendet med att det är svårt att acceptera en
kulturell syn på situationer, som går tvärs emot normer och värderingar som man tar för givna
och som betraktas som normala.78
Goffmans teori om detta avståndstagande påpekar att det är den opersonliga kontakten mellan
främlingar som gör att vi dömer varandra i förväg. Jag håller med hans tankegång om att denna
kategoriska attityd och misstänksamhet mot varandra går tillbaka när folk kommer närmare i
kontakt med varandra och lär känna varandra. Med tiden kan då denna misstänksamhet övergå till
ömsesidig respekt och förståelse.
En annan viktig avgörande faktor som påverkar självförtroendet anser jag vara kvinnornas
egen självbild och deras karaktär som kvinna. Den muslimska kulturens annorlunda syn på
77
78
Goffman, 1972, baksidan av boken
Giddens, 2003, s. 42
41
jämställdhet och genusordning skiljer sig markant mot den man är van vid i västvärlden. Den
muslimska religionen tolkar kvinnans roll först och främst som mor och som den ansvarig för
hushållsarbetet.
5.4 Arbetsgivarens bild som påverkar den egna självbilden
Vad är det som orsakar arbetsgivarens motstånd till muslimska kvinnor? Omständigheterna som
hindrar kvinnornas inträde på arbetsmarknaden ses lika av både teoretikerna och
enkätundersökningen. Teoretikerna tar upp diskriminering och fördomar som främsta orsaker till
arbetsgivarens motstånd. Diskriminering innefattar både bedömningen av utseenden, det
kulturella avvikandet och kvinnornas annorlunda sociala identitet. Jag vill här hänvisa till
kvinnornas svar på enkäten där de framhäver utländsk bakgrund, utländskt namn som orsaker till
arbetsgivarens motstånd. En kvinna ser dock problemet ur ett annat perspektiv och nämner
avsaknaden av kontaktnät som främsta orsaken till arbetslöshet.
Ur enkäten framkommer det att elva av kvinnorna inte ens hade erfarenhet av
arbetsgivarkontakter och att endast en av tolv någonsin har varit på anställningsintervju.
Jag har tidigare tagit upp en förklaring från Eysenck till varför det är så, varför inte kvinnan ens
kommer så långt som till en anställningsintervju.79 Han förklarar att man ofta gör en jämförelse
mellan den egna gruppen och den andra som gör att skillnaderna framhävs tydligt. Denna
jämförelse leder till att man ser den egna gruppen positivt medan man dömer den andra på grund
av att den skiljer sig markant från den egna.
Kvinnornas traditionella huvudduk gör att de skiljer sig från det normala. Bärandet av slöjan
ger den muslimska kvinnan dubbla budskap. Medan huvudduken stärker kvinnornas
självförtroende, ger slöjan en negativ bild ute i samhället som gör att kvinnans eget
självförtroende utåt mot svenskar påverkas.
Detta kan förklaras med Goffmans teori där han talar om visibilitet och visibel defekt.80 När en
viss individs stigma är mycket påfallande visibelt, blir hans stigma bekant redan vid en flyktig
kontakt med andra. Bärandet av slöja kan därför räknas som en visibel defekt som grundar
bedömningen av personen i fråga.
79
80
Eysenck, 2000, s. 353
Goffman, 1972, s. 57
42
Den muslimska kvinnan vill inte ta av sin slöja och vet redan i förväg att slöjan inte kommer att
accepteras av de flesta svenska arbetsgivare. Hon har inte tillräckligt självförtroende att stå för sin
sak och vill inte kämpa för att bevisa att det faktiskt finns en personlighet bakom slöjan.
6 Slutkommentarer
De muslimska kvinnornas inträde på arbetsmarknaden försvåras och begränsas av olika
omständigheter. Dessa omständigheter har sina rötter i både kvinnornas egna kulturella
uppfattningar men även det svenska samhällets inställning. Ordet invandrarkvinnan fylls med
stereotyper konstruerade av samhället och den muslimska kvinnan stämplas ofta med
benämningar som lågutbildad och förtryckt.
Syftet med min uppsats har varit att betona och hitta orsakerna bakom dessa faktorer genom att se
på kvinnornas situation ur psykologisk och sociologisk synvinkel. Jag ville lyfta fram orsakerna
som gör den muslimska kvinnan osynlig i samhällets ögon.
Samtalen med mina informanter var intressanta, då jag fick en helt annan bild av
problematiken än jag hade innan jag påbörjade arbetet om ämnet. Jag fick lätt kontakt med
kvinnorna och ibland fick jag känslan att detta kunde bero på att jag själv har utländsk bakgrund.
Ibland kändes det som om de talade om sina bryderier utifrån de gemensamma erfarenheter vi
hade, nämligen att vara invandrare. Senare under mitt arbete som studie- och yrkesvägledare är
det möjligtvis en omständighet som jag måste kunna hantera för att kunna behålla en viss
auktoritet.
Efter att jag har arbetat med teorierna och enkätsvaren blev jag övertygad om att problemet
kring den muslimska kvinnans etablering är mycket svårare än jag trodde. Jag anser nu i
efterhand att det är svårt att hitta en lösning på min problemställning eftersom jag ser det som ett
dilemma då det krävs att individen förändrar hela sin uppfattning, övertygelse och identitet. De
muslimska kvinnornas svårigheter att komma in på arbetsmarknaden leder ofta till att olika
arbetsmarknadsåtgärder eller socialbidrag blir den enda försörjnings- och
sysselsättningsmöjligheten för dem. Att vara beroende av samhället, att inte bli betraktad som en
självständig individ, att bli osynligjord av samhället leder till dåligt självförtroende som gör att
man accepterar sin situation och inte strävar efter förändringar.
43
Jag ser det som en ytterst viktig uppgift att integrera dessa muslimska kvinnor i det svenska
samhället, att öppna dörrar till främmande kulturer för att underlätta förståelsen för varandras
värderingar och kulturer.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Den forskning som idag finns om de muslimska kvinnornas situation på arbetsmarknaden är
förhållandevis begränsad och därför ser jag det som angeläget att det görs fler studier kring de
muslimska kvinnornas etablering i det svenska arbetslivet.
Ett förslag att skriva om är hur förändringarna ska ske såväl som från samhället och från de
muslimska kvinnornas sida. Ett annat förslag skulle kunna vara att undersöka svårigheterna med
etableringsprocessen ur arbetsgivarens synvinkel genom att genomföra en undersökning med
dem. Det skulle även vara intressant att belysa problemet ur studie- och yrkesvägledarens synsätt.
44
Referenslitteratur
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo, 1996, Klassisk och modern samhällsteori, Lund:
Studentlitteratur
Asplund, Johan, 1992, Det sociala livets elementära former, Göteborg: Bokförlaget Korpen
Bonniers Lexikon 4, 1998, Ljubljana: Lidman Production AB
Bonniers Lexikon 9, Ljubljana: Lidman Production AB, 1998
Connell, R.W, 1999, Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos
Durkheim, Èmile, 1978, Sociologins metodregler, Göteborg: Bokförlaget Korpen
Eklund, Klas, 2001, Vår ekonomi, Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Elias, Norbert, 1994, The Established and the Outsiders, London: Sage
Eysenck, Michael, 2000, Psykologi, Ett integrerat perspektiv, Lund: Studentlitteratur
Giddens, Anthony, 2003, Sociologi, Lund: Studentlitteratur
Goffman, Erving, 1972, Stigma, Den avvikandes roll och identitet, Stockholm: Prisma
Gonäs, Lena m fl (red), 2001, Könssegregering i arbetslivet, Stockholm:
Arbetslivsinstitutet & författarna
Herlitz, Gillis, 1999, Kulturgrammatik, Uppsala: Uppsala Publishing House AB
Heyman, Anna-Greta, 1990, Invanda kulturer och invandrarkulturer, Arlöv: Berlings
Knocke, Wuokko, 1988, Våra nya systrar, Borås: Svenska kommunalarbetarförbundet
Kvinnors arbetsmarknad, Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1993:8
Lundh, Christer m fl, 2002, Arbete? Var god dröj!, Stockholm: SNS förlag
Persson, Anders, 2000, Social kompetens, Lund: Studentlitteratur
Ritzer, George, 2000, Sociological Theory, McGraw-Hill Higher Education
Sjögren, Annick m fl, 1996, En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt, Tumba:
Mångkulturellt centrum
SOU 1995:76, Invandrarpolitiska kommittén, Arbete till invandrare
45
SOU 2001:39, Justitiedepartementet, Betänkande från 1999 års diskrimineringsutredning
SCB
Statens invandrarverk
Stigendal, Mikael, 1999, Sociala värden i olika sociala världar, Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan, 1997, Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan, 2001, Enkätboken, Lund: Studentlitteratur
46
Bilagor
Statistiska bilagor
Arbete och arbetslöshet
Bild 1
Kort och långtidsarbetslösa kvinnor
Bild 2
Arbetslösa under mätveckan fördelade efter världsdel och kön i procent
47
Bild 3
År i förvärvsarbete - födda i Sverige och födda utomlands under perioden 1960-2002
Med år i förvärvsarbete menas det antal år som en person i 16 års ålder i populationen skulle arbeta under sitt liv om
årets förvärvsfrekvenser blir bestående.
48
Språk
Bild 4
Antal elever i SFI efter modersmål och kön läsåret 2001/02
Bild 5
Bedömning av olika frågor om svenska språket bland utrikes födda med utländsk utbildning som inte hade arbete
under mätveckan i procent.
49
Utbildning
Bild 6
Utbildningsnivå för utrikes födda från de tio största födelseländerna 2003. 25-64 år
Källor till bild 1-6 från www.scb.se
50
Invandring till Sverige
Bild 7
De 20 största grupperna i Sverige
födelseland
språk
2001
Finland
finska, svenska
193465
Jugoslavien
serbiska, kroatiska,
bosniska, Makedonska
73274
Irak
kurdiska, arabiska,
turkmenska
55696
Bosnien-Hercegovina
bosniska, kroatiska
52198
Iran
farsi
51844
Norge
norska
43414
Polen
polska
40506
Danmark
danska
38870
Tyskland
tyska
38857
Turkiet
turkiska, assyriska,
kurdiska
32453
Chile
spanska
27153
Libanon
arabiska, assyriska
20228
Storbritannien och Nordirland
engelska
15458
USA
engelska
14711
Syrien
arabiska
14646
Ungern
ungerska
14027
Somalia
somaliska
13489
Rumänien
rumänska
11954
Etiopien
tigrinja
11722
Indien
engelska, gujarati, punjabi 11474
Källa: Statistiska centralbyrån och Immigrant-institutet
51
Bild 8
Större flyktinggrupper mottagna i Sverige sedan 1940
Vet du att det har kommit nya flyktinggrupper till Sverige under hela vår livstid, om vi är födda
efter 1930?
* ca 121 000 nordiska flyktingar
vid vapenstilleståndet 1945 fanns ca 60 000 finska
krigsbarn samt 18 000 danskar och 43 000 norrmän i
Sverige
* ca 30 000 balter
under och efter andra världskriget
* ca 45 000 flyktingar från tyska
koncentrationsläger
överföring av flyktingar 1945-49 genom de s.k.
Bernadotte- och UNRRA-aktionerna samt genom
enskilda initiativ
* ca 15 000 ungrare
revolten 1956 och politiska förföljelser under 1970-,
1980- och 1990-talen
* ca 6 000 tjecker
Pragvåren och invasionen i Tjeckoslovakien 1968, 7080- och 90-talet
* ca 20 000 polacker
revolter, oroligheter, förföljelser fr.o.m. slutet av 1960talet, militärövertagandet december 1981
* ca 77 000 jugoslaver varav ca 28
000 bosnier
under 1950-, 1960- och 1990-talen
* ca 5 000 greker
under juntatiden 1967-74
* ca 20 000 kurder
krig och oroligheter i Turkiet, Iran, Irak och Syrien
sedan början av 1970-talet
* ca 20 000 assyrier och syrianer
motsättningar mellan kristna och muslimer i Turkiet
och Mellersta Östern, utvandring från 1975
* ca 9 000 s.k. vietnamkineser
förföljelser av båtflyktingar, slutet av 70-talet
* ca 22 000 irakier
oroligheter på 1980- och 90-talet
* ca 40 000 iranier
den iranska revolutionen 1979 och kriget mellan Iran
och Irak 1980-1988
* ca 25 000 chilenare
sedan militärkuppen 1973
* ca 10 000 övriga latinamerikaner
politiska förföljelser i Argentina, Bolivia, Ecuador,
Uruguay m.fl. länder på 1970-talet
* ca 11 000 eritreaner
krig i Eritrea sedan slutet av 1960-talet
* ca 13 000 palestinier
krig i Libanon
* ca 9 000 somalier
oroligheter och krig i Somalia, Etiopien och Kenya
under 1980- och 1990-talen
52
Bild 9
Statistik över invandringen 1980-1997
Arbetskraftsinvandring
Permanent uppehålls- och arbetstillstånd för bosättning i Sverige av rena arbetsmarknadsskäl
beviljas i princip bara om arbetskraftsbehovet inte kan tillgodoses inom Sverige. Exempel på
grupper som får tillstånd är sådana som har nyckelfunktioner inom näringslivet.
Under 1997 beviljades ca 433 uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl jämfört med 274 år
1996. Andelen kvinnor var 23 procent.
Uppehållstillstånd arbetskraftsinvandring 1997 efter kön
Antal Kvinnor %
Polen
17 6
35
Ryska Federationen 24 2
8
Indien
14 3
21
Japan
24 1
4
Kina
53 9
17
USA
128 39
30
Australien
20 1
5
Övriga
153 37
24
Totalt
433 98
23
Bild 10
Beviljade uppehållstillstånd 1980-1997
År
Flyktingar Anhöriga Arbetskraft Adoptivbarn Gäststuderande
1980-84* 4 700
7 000
740
1 140
510
1985-89* 14 800
12 400 180
1 150
660
1990
12 800
22 200 260
920
1 140
1991
18 700
21 200 300
1 090
970
1992
12 800
19 700 210
920
1 230
1993
36 500
19 800 160
880
1 600
1994
44 900
26 000 130
890
1 100
1995
5 600
19 700 190
790
1 500
1996
4 800
18 800 270
800
1 800
1997
9 600
18 900 430
700
2 400
*medeltal
53
Bild 11
Antal och andel uppehållstillstånd av olika flyktingskäl och
humanitära skäl under 1988-1997
År Kvot Konvention Krigsvägran De facto Skyddsb. Hum. skäl Totalt antal
1988 9 % 23 %
7%
37 %
23 %
16 125
1989 8 % 16 %
1%
32 %
42 %
24 879
1990 11 % 17 %
31 %
41 %
12 839
1991 9 % 8 %
20 %
63 %
18 663
1992 27 % 5 %
19 %
49 %
12 791
1993 3 % 3 %
11 %
84 %
36 482
1994 17 % 2 %
6%
75 % 1) 44 875
1995 34 % 3 %
25 %
38 %
5 642
1996 34 % 3 %
34 %
29 %
4 832
1997 12 % 14 %
upphört!
upphört! 8 %
66 %
9596
Bild 8-11 är källan: Statens Invandrarverk
54
Enkät
1. Hur länge har du bott i Sverige?
Mindre än fem år
Mer än fem år
2. Har du utländsk eller svensk utbildning?
o Utländsk grundskola
o Utländsk gymnasieskola
o Utländsk högskola
o Utländsk yrkesskola
o Svensk grundskola
o Svensk gymnasieskola
o Svensk högskola
o Svensk yrkesskola
3. Vad ser du för hinder för att få ett arbete i Sverige?
o Utländskt namn
o Avsaknad av kontakter
o Utländsk bakgrund
o Utseende
o Språk
o Annat
55
Jag är född här
4. Vad är det som styr ditt yrkesval?
o Att ha ett kvinnligt arbete
o Familjeomständigheter
o Tips från bekanta
o Språkkunskaper
o Annat
5. Hur skulle ditt liv förändras genom att få ett arbete?
o Mindre tid med familjen
o Bättre ekonomi
o Att kunna slippa åtgärder
o Bättre självförtroende
o Annat
6. Hur upplever du kontakten med Auc?
o Bra
o Mindre bra
o Dåligt
o Vet ej
7. Hur ser dina jobbchanser ut på en skala från 1-5? 1 är minimala och 5 är maximala.
o 1
o 2
o 3
o 4
o 5
56
8. Vad skulle du vilja göra i framtiden?
o Arbeta
o Studera
o Vara hemma med barnen
o Annat
9. Skulle du vilja studera med studielån?
o Ja
o Nej
o Kanske
o Vet ej
10. Hur är det att vara kvinna i Sverige?
o Ingen skillnad från hemlandet
o Lättare att vara kvinna i Sverige
o Svårare att vara kvinna i Sverige
o Annat
11. Umgås du med svenskar? Om inte, vad kan det bero på?
o Ibland
o Sällan
o Ofta
o Aldrig
(svara bara om svaret är aldrig):
57
o Språkligt missförstånd
o Tror inte de vill umgås med dig
o Känner inga svenskar
12. Har du varit på en anställningsintervju i Sverige?
o Ja
o Nej
13. Kan du tänka dig att arbeta inom manliga yrken?
o Ja
o Nej
o Kanske
14. Vad är de tre viktigaste sakerna för dig?
o Familj
o Arbete
o Egna värderingar
o Ekonomi
o Hälsan
o Att bli accepterad av samhället
58
Begreppsdefinition 2.
Flykting
Med flykting menas en utlänning som befinner sig utanför det land som han är medborgare i, därför
att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en
viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller
på grund av fruktan vill begagna sig av detta lands skydd. Som flykting ska även avses den som är
statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare haft sin vanliga
vistelseort och som inte kan eller på grund av fruktan inte vill återvända dit.81
Kvotflykting
Flykting som under organiserade former överförs till ett mottagarland och får uppehållstillstånd
inom ramen för den flyktingkvot som landet årligen fastställer. De s.k. kvotflyktingarna väljs i regel
ut bland särskilt utsatta grupper, t.ex. i flyktingläger, i samråd med FN:s flyktingkommissarie. Den
svenska flyktingkvoten har omfattat 1000-2000 personer per år.82
Invandring
Immigration, inflyttning av människor som mer varaktigt bosätter sig i ett land. Man skiljer mellan
dem som i första hand kommer hit för att arbeta (arbetskraftsinvandring) och asylsökande som flyr
från förföljelse, krig. 83
81
Mats Wingborg. Flyktingar i världen, Europa och Sverige, 1995. ISBN: 91 7168 636 3
Bonniers lexikon1999. Ljubljana, Tryckning Mladinska Knjiga.
83
Bonniers lexikon1999. Ljubljana, Tryckning Mladinska Knjiga.
82
59
