Framtida datahantering i Sverige och Norden

FältForsk
Box 7032, 750 07 Uppsala
Tel. 018-671825 Fax: 018-673529 E-mail: [email protected]
Konsekvensbeskrivning
T. Leuchovius 2005-06-03
FÖRSÖKSVERKSAMHETEN - FRAMTIDA DATAHANTERING I SVERIGE & NORDEN
Försöksorganisationen i Sverige - bakgrund
Jordbrukets fältförsöksverksamhet inom mark/växt-området har varit och är en viktig
informationskälla för utvecklingen av moderna jordbruksmetoder. I Sverige har SLU (och
tidigare Lantbrukshögskolan) haft en ledande och samordnande roll sedan 1900-talets
mitt. På 1960-talet skapade Lantbrukshögskolan den försöksorganisation som i princip
används ännu idag. Man byggde upp, på den tiden mycket moderna, datorbaserade
system för att samla in, lagra och statistiskt bearbeta enskilda försök och sammanställa
större försöksserier. Utvecklingen drevs av en då omfattande, och till stor del statligt
finansierad försöksverksamhet. Lantbrukshögskolan inrättade ett antal statsagronomtjänster med ämnesansvar för olika delar av den tillämpade forskningen på mark/växtområdet. Vidare samordnades försöksorganisationen regionalt genom att fyra
försöksdistrikt inrättades (södra, västra, östra och norra) under ledning av var sin
distriktsförsöksledare. Inom varje distrikt fanns s.k. distriktsförsöksnämnder med
representation från högskolan, rådgivning och näringsliv där försöksverksamheten
diskuterades och planlades.
Med den starka försöksorganisation som hade skapats, utvecklades försöksverksamheten
starkt under en 30-årsperiod från slutet av 1960-talet till början av 1990-talet. Som mest
utfördes ca 3000 fältförsök per år. Utvecklingen var möjlig eftersom finansieringen fortsatt
till stor del var tryggad av statliga anslag. Efterhand ökade dock de s.k. länsförsöken som
finansieras från handeln och rådgivningen. Datorsystemen från 1960-talet utvecklades och
användes fortfarande. I och med utvecklingen av persondatorer som tog fart i mitten av
1980-talet, började dock de använda system att bli omoderna. Inom försöksverksamheten
med svamp och skadedjur samt inom Norra försöksdistriktet övergick man till olika
persondatorprogram. Under denna period bedrevs en omfattande teknik- och
metodutveckling av dåvarande avdelningen för försöksteknik, placerad vid institutionen för
arbetsmetodik och teknik (senare inst. för lantbruksteknik). Då det stod klart att man måste
förbereda sig på förändringar, startade denna avdelning år 1985 en översyn av
datahanteringen inom fältförsöksverksamheten. År 1989 inrättade dåvarande
Lantbruksfakulteten en försöksledartjänst med ansvar för detta arbete.
Under 1990-talet förändrades villkoren för försöksverksamheten i grunden. Jordbruket
genomgick först ett nationellt omställningsprogram och genom Sveriges anslutning till EU
kom vi därefter att omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. De statliga anslagen
trappades ned och upphörde helt till s.k. ”mer produktionsinriktad” försöksverksamhet,
t.ex. sortprovning. Förutsättningarna för kemikalieprovning förändrades genom att EU
tillämpar ömsesidigt godkännande av preparat som provats i andra länder med liknande
förutsättningar. För denna officiella provning ställer också EU krav enligt Good
Experimental Practise (GEP). SLU erhöll ackreditering enligt GEP 1998. I detta system
ingår försöksutförarna (ofta Hushållningssällskap i olika län) som underleverantörer.
Reglerna för godkännande av växtsorter i Sverige mildrades (endast två år i provning mot
tidigare tre). Under 1990-talet tvingades SLU också genomgå flera omgångar av
besparingar.
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
1
Ändrade förutsättningar under 90-talet framtvingade en översyn av försöksorganisationen.
Finansieringen av fältförsöken sker numera till större delen av handel och rådgivning.
Dock har medel inom området ekologisk produktion fått ökad betydelse (både via SLU och
regionalt). För att kunna fånga upp nya intressen organiserade sig Hushållningssällskapen
i fem regionala försökssamarbeten: Skåne-försöken, Animaliebältet, Försök i väst, Östra
Sverige försöken samt Svea försöken. Av de gamla försöksdistrikten är det numera endast
Norra försöksdistriktet som lever vidare - beroende på att försöken här huvudsakligen
utförs av SLU:s egna fältstationer. Näringen, med hushållningssällskapen som viktigaste
operativa aktör, vill fortsatt se SLU som samordnare och metodutvecklare av
verksamheten. SLU beslutade därför att inrätta Fältforskningsenheten (FFE) 1 maj 1999.
Under 1998 stängdes det dataterminal-system vid Uppsala datacentral som var en
förutsättning för att använda de datorprogram Lantbrukshögskolan utvecklade på 1960talet. Försöksavdelningarna vid SLU/Ultuna övergick då till den PC/Windows-baserade
relationsdatabas som började utvecklas av avdelningen för försöksteknik omkring år 1990.
Under perioden 1999-2005 samverkade man med hushållningssällskapen och tog även in
vissa uppdrag från t.ex. HydroAgri (nuv. Yara) och Svensk Raps. Man utvecklade också
en hemsida på Internet för att bättre samordna hanteringen av försöksdata och
spridningen av försöksresultat. FFE:s personal har också (förutom verksamheten inom
SLU:s institutioner) i stor omfattning deltagit i de regionala försöksorganisationernas
planerings- och informationsträffar samt medverkat i de regionala försöksrapporter som
publicerats. Internt inom SLU hade FFE dock svårare att göra sig gällande. SLU:s
institutioner fungerar som självständiga enheter och FFE hade inga befogenheter att
framtvinga en ökad samordning – och tvång är ju ingen framkomlig väg heller. De
ursprungliga planerna att kunna anställa ett antal samordnare inom ett antal
ämnesområden kunde ej förverkligas beroende på sjunkande försöksvolymer och på ovilja
att sätta av gemensamma medel för detta. Under 2004 beslutades att FFE skulle läggas
ned och dess samordningsfunktion ingå i någon befintlig institution vid fakulteten.
Försöksverksamheten internationellt – bakgrund
Under de senaste 50 åren har försöksverksamheten globalt genomgått en dramatisk
teknisk utveckling. För att utföra fältförsök på ett vetenskapligt sätt krävs personer med
specialistkunnande både inom försöksstatistik och praktiskt utförande – med alla de
felkällor man måste tänka på för att i slutänden få användbara försöksresultat. Dessa
förutsättningar för försöksverksamheten gäller i såväl rika som fattiga länder. Den tekniska
utvecklingen, t.ex. tekniken med portionssådd, har revolutionerat effektiviteten i
försöksverksamheten och takten i sortprovningen (där fältförsöken ofta var den
begränsade faktorn) kunde 10- eller rent av 100-faldigas. Datorer, moderna
statistikprogram och Internet har på samma sätt inneburit omvälvningar.
När Världsbanken år 1971 påbörjade uppbyggnaden av The Consultative Group on
International Agricultural Research (CGIAR), kunde 15 stora forskningscentra över hela
världen omgående utnyttja den starka teknik- och metodutveckling som då skedde inom
fältförsöksverksamheten. I de flesta länder i världen, såväl utvecklingsländer som
industriländer, domineras fältforskningen av ledande forskningsinstitut, ofta med nationell
samordning inom en viss specialitet (t.ex. i Frankrike). Sverige har valt en i sammanhanget
ovanlig väg genom att SLU:s roll också innefattar den verksamhet som i andra länder
vanligen sköts av separata forskningsinstitut. Många universitet i USA bedriver dock t.ex.
försöksverksamhet med egna fältstationer.
I olika länder i Östeuropa, med forna Sovjetunionen i spetsen, har försöksverksamheten
varit nationellt samordnad men metoderna i försöksverksamheten blivit föråldrade. Sedan
Sovjetunionens fall har Ryssland kvar organisatoriska strukturer i försöksverksamheten,
men pengar saknas för att bedriva en omfattande fältforskning. Avsevärda begränsningar
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
2
finns t.ex. också vad gäller möjligheterna att utbyta sortmaterial med andra länder. I Kina
finns såväl nationell samordning som omfattande resurser avsatta för försöksverksamhet,
bl.a. en mycket omfattande sortprovning, växtförädling och satsning på utsädesindustrin.
I Norge har Landbrukets Forsöksringer (LFR) tillsammans med Planteforsk en
organisation liknande den svenska och med en god nationell samordning. I Danmark
domineras försöksverksamheten av Dansk Landbrugsrådgivning, med en allmänt
uppbyggd försöksorganisation liknande den svenska, samt Danmarks Jordbruksforskning
(med ett instituts normalt specialiserade fältverksamhet). Island har en nationell
samordning (endast ca 50 försök om året). Finland har ett par ledande forskningsinstitut
men ingen nationell samordning.
Sveriges, Norges och Danmarks (delen Dansk Landbrugsrådgivning) organisation av
försöksverksamheten har mycket gemensamt. Man har stora möjligheter till att utveckla
organisationen på ett effektivt sätt. Den organisation och de system man utvecklar kan
hantera de flesta typer av situationer i fältförsöken. Dessutom arbetar man mycket
utåtriktat mot jordbruket. Denna typ av system är intressanta för länder som har en
tvärvetenskaplig, nationell samordning av försöksverksamheten. Utmaningen ligger i att
förbättra systemen så att de även kan vara intressanta för ledande forskningsinstitut och
större företag. Man måste dock vara medveten om att många forskningsinstitut, samt de
flesta större handelsföretag inom jordbruksområdet, är så pass specialiserade att de inte
efterfrågar denna typ av generell försöksorganisation.
Datahantering – utvecklingen i Sverige
Den datahantering som Lantbrukshögskolan byggde upp på 1960-talet baserades på man
stansade styrkort och datakort som sedan kördes i olika datorprogram skrivna i
datorspråket Fortran. Data lagrades genom att styrkort och datakort sparades. Korten
lästes in och de olika rutinerna kördes. Resultatet skrevs ut på centralskrivare och
skickades eller lades i beställarens/avdelningens resp. fack. Programvaran utvecklades
och underhölls centralt av, från början, ett flertal personer vid Lantbrukshögskolans
dataavdelning.
I samarbete med Uppsala universitet hade man tidigt tillgång till datorer och system vid
Uppsala datacentral (UDAC). UDAC införde kring 1970 terminalsystemet GUTS
(Göteborgs Universitets Terminal System) vilket man kunde ansluta sig till via
Upnet/Upnod (ett system med seriell datakommunikation). Nu kunde försöksavdelningarna
arbeta via datorterminaler, t.ex. stansa in data via terminalen istället för att stansa kort,
beställa olika programkörningar, spara resultat på filer samt skriva ut resultaten. Man fick
resultaten tillbaka snabbare, kunde säkerhetskopiera till bandstationer mm. Införandet av
terminalnätverken innebar en kraftig effektivisering av arbetet. Bearbetningssystemet
utvecklades och var modernt ännu i mitten av 1980-talet då persondatorerna på allvar
gjorde entré.
Lantbrukshögskolan och SLU har många gånger varit föregångare inom datahanteringen.
Redan tidigt insåg man möjligheterna med statistikprogrammet Statistical Analysis System
(SAS). Eftersom SAS tidigt fanns för stordatorer kunde man använda det i framtagna
system. Redan på 1970-talet tog man de första stegen för att registrera rådata med hjälp
av datorteknik. Man prövade att gradera m.m. genom att fylla i protokoll som sedan skulle
läsas in med OCR-teknik (Optical Character Recording). Försöket föll inte väl ut vid denna
tidpunkt (och man var nog ute lite före sin tid). I början av 1980-talet började vi se de första
bärbara, batteridrivna datorerna och avdelningen för försöksteknik startade med att
utveckla datainsamlingsprogram för fältförsöksverksamheten. Under åren 1984 till 1989
inköptes sedan, delvis med centrala utrustningspengar vid SLU, ett 50-tal svenska
datainsamlare av märket Micronic vilka sedan har använts under 20 års tid (några fungerar
fortfarande). De är nu omoderna. Istället används nu olika typer av handdatorer med
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
3
Windows Pocket PC. Datainsamlingsprogrammen är flerspråkiga och kan direktregistrera
vikter från vågar mm.
I slutet av 1980-talet hade persondatorer med operativsystemet MS-DOS blivit
dominerande. Nu kommer också det grafiska Windows-gränssnittet. Försöksavdelningarna
inom svamp/skadedjursområdet arbetar med olika persondatorprogram medan övriga
ännu använder de system som utvecklades på 1960-talet. Norra försöksdistriktet överger
dock de system som körs på Ultuna (kördes också vid Umeå datacentral) och börjar
använda persondatorer. Vid Röbäcksdalen tar man initiativ till att utveckla ett
fältförsöksprogram, kallat FFP. Gamla rutiner för resultatbearbetning och resultatutskrift
används som förebilder. Programmet utvecklades i programspråket Pascal. Avdelningen
för försöksteknik deltog aktivt i denna utveckling. För trädgårdsområdet anlitade några
försöksstationer en privat konsult som utvecklade programpaketet HORTO, programmerat
i språket Basic.
Kring 1990 visar det sig dock att datorutvecklingen gått så snabbt att varken FFP eller
HORTO skulle vara moderna särskilt länge (HORTO användes dock till slutet av 1990talet). Windows hade nu slagit igenom på allvar. Det hade några år funnits ett antal
relationsdatabaser tillgängliga för persondatorer. Nu kom det första systemet för Windows,
nämligen Superbase. Det visade sig att Superbase relationsdatabas var relativt snabb.
Den kunde också distribueras till användarna som färdiga programpaket innehållande en
s.k. runtime-modul – utan krav på att slutanvändarna skulle skaffa en egen Superbaselicens. Med erfarenheterna från FFP vid Röbäcksdalen utvecklades därför ett
relationsdatabas-program för försöken. År 1991 gick man över till Superbase PC-databas.
Under de följande åren utvecklades systemet vidare och några hushållningssällskap i
södra Sverige började använda systemet. De stora försöksavdelningarna vid Ultuna
fortsatte med det gamla terminalbaserade systemet samtidigt som man deltog i
utvecklingen av PC-databasen. Sedan början av 1990-talet ökade användningen av
Internet, inte minst inom universitetsvärlden. Detta ledde till att terminalsystemet vid UDAC
samt nätverket Upnet/Upnod år 1998 ersattes med TCP/IP-nätverk och terminalsystemet
GUTS togs ur drift. I detta läge hade Ultuna-avdelningarna inget annat val än att gå över
till PC-databasen. Efter vissa inkörningsproblem, bl.a. problem med att läsa över gamla
data till databasen, har systemet fungerat allt bättre. Man har svängt från att vara mycket
negativa till att idag nästan lovorda systemet.
De viktigaste händelserna under 2000-talet är att PC-databaserna nu kompletteras med
uppläggning i en web-baserad databas. Samordning av rutiner och kodning av data
förbättras och FFF:s webbsidor fungerar allt mer som en informationskälla där resultat och
noteringar om fältförsöken löpande publiceras. Samtliga försöksregioner medverkar till att
fylla webbsystemet med innehåll. Det skall dock nämnas att Skåne-försöken har ett eget
webbsystem för de regionala försöken i Skåne. Dessa försök hittas ej på FFE:s hemsidor i
de fall SLU inte deltar i planering eller försöksbearbetning.
Datahanteringssystemen inom SLU och vid Hushållningssällskapen är helt dominerande i
Sverige. Ett par hushållningssällskap använder Agriculture Research Manager (ARM) i
några få försök som utförs på uppdrag av kemikaliefirmor. Dessa försöksdata rapporteras
direkt till firmorna och hanteras ej i de gemensamma systemen. Från kemikaliefirmorna
finns dock ett önskemål om att få resultaten från även andra försök (t.ex. provning enligt
GEP) som ARM datafiler. ARM är mycket väl anpassat till preparatprovning men
programmets datastruktur lämpar sig inte för gemensamma datahanteringssystem.
Hantering av försöksdata – internationellt
Det är svårt att greppa detta stora område, men utifrån FFE:s internationella kontakter kan
man urskilja några trender. En sådan är att stora handelsföretag, såsom växtförädlare och
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
4
kemikaliefirmor, ofta driver den tekniska utvecklingen på många områden. Storleksfördelar
gör att man kan satsa resurser på att få sådana tekniska system som passar den egna
organisationen och som dessutom ofta kan samverka med dess ekonomisystem. Större
företag kan betala för avancerad maskinteknik, inklusive datahanteringssystem. Vi har sett
hur många tillverkare av försöksutrustning erbjuder datainsamlingssystem till såväl
fältmaskiner som laboratorieutrustning. Lösningarna varierar och kan därför vara svåra att
utnyttja i mer generella datasystem som man vill skall vara oberoende av de
försöksmaskiner mm. som man väljer. En möjlighet till standardisering har kommit på
senare år, framtvingad av ny maskin- och informationsteknik inom precisionsodlingen.
Under 1970- och 1980-talet då försöksverksamheten över hela världen hade goda
resurser, kunde en omfattande investering i maskin- och datorteknik ske. Många
datahanteringssystem byggdes nu upp vid forskningsinstitut över hela världen. Systemen
anpassades för resp. verksamhetsområden. Många arbetade tidigt med system för
växtförädling/sortprovning där det finns stora vinster att hämta med att använda så bra
försöksdesign som möjligt (antal sorter man kan prova per försök, begränsning av effekten
av inbördes konkurrens mellan sorterna etc.). Systemen kördes såväl på stordatorer som
på persondatorer. Innan Internet slog igenom från ca 1990, överfördes många av de
gamla stordatorsystemen till PC-program.
Från mitten av 1980-talet blev relationsdatabaser alltmer tillgängliga och anpassades även
till persondatorer. Standard Query Language (SQL) etablerades och med tekniken Open
Data Base Connectivity (ODBC) hade man öppnat möjligheterna för modern
datahantering. Man kunde skriva sökprogram baserat på SQL-standarden och koppla
dessa till valfri databas via Internet med hjälp av ODBC-tekniken. Under andra halvan av
1990-talet hade World Wide Web standarderna (html- och xml-program) blivit så
standardiserade att man kunde integrera systemen på en högre nivå och börja införa s.k.
Intranät som kan samverka med olika datakällor. I detta sammanhang visar
relationsdatabaserna sin styrka genom att de kan anpassas och byggas ut i takt med nya
behov. SQL-standarden och ODBC-tekniken utgör grunden men det är Web-tekniken som
gjort systemen tillgängliga för gemene man.
Persondatorprogram lever givetvis vidare. Av både ekonomiska och forskningsmässiga
skäl ställs ökade krav på internationellt samarbete, och dessa möts ofta med såväl
storleksrationaliseringar och specialiseringar. När det gäller datahantering skärps kraven
på koordination och datautbyte med hjälp av modern IT. Fram till ca 1990 såg man
rationaliseringar med att basera datahanteringssystemen på olika persondatorprogram.
Idag går utvecklingen åter mot stordatorsystem (server-lösningar) - nu webbaserade
istället för de äldre terminalbaserade systemen.
Många system, såsom den svenska försöksdatabasen, kom att utvecklas medan PCbaserade program fortfarande var huvudspåret. Vid samma tid utvecklades t.ex.
Agriculture Research Manager (ARM). Inom främst växtskyddsområdet utvecklades en del
internationella standarder, t.ex. kodning av all växter och skadegörare enligt EPPO/Bayer
systemet. EPPO (European Plant Protection Organisation) har från EU ett officiellt
samordningsuppdrag när det gäller tillämpningsföreskrifter för Good Experimental Practice
(GEP). Denna standard, tillsammans med en datakodstandard framtagen av American
Crop Protection Association (ACPA) utnyttjas av ARM. ARM finns även i en version för
sortförsök. Nackdelen med ARM är att programmet inte lagrar data i en relationsdatabas
och då inte lämpar sig datautbyte och samkörning i fleranvändarmiljö via Internet. ARM är
annars mycket väl anpassat till den typ av försök det tagits fram för.
De datahanteringssystem som börjat utvecklas under 1990-talet eller senare baseras
vanligen på Internet-lösningar kombinerat med relationsdatabaser och/eller indexerade
textdatabaser. Stora sökmotorer på webben söker av och indexerar funna ord så att man
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
5
snabbt skall hitta sökträffarna. På samma sätt ger en riktigt indexerad (indexering uppgifter man söker kan snabbt hittas om de sorteras i indexlistor) relationsdatabas
effektiva sökmöjligheter. De större etablerade relationsdatabaserna har effektiva rutiner för
att samtidigt hantera ett stort antal användare. Även den svenska Superbase-databasen
kan hantera flera samtidiga användare – dock inte lika effektivt.
Ingen inventering har gjorts av tillgängliga försöksprogram baserade på access till
relationsdatabaser via Internet. Det mycket långt utvecklade systemet vid Dansk
Landbrugsrådgivning (LR) i Århus har redovisats vid internationella konferenser inom
organisationen International Association on Mechanization of Field Experiments (IAMFE).
Vid dessa konferenser har inte framkommit andra som har något liknande system. IAMFE
planerar att starta en internationell expertgrupp för att bevaka utvecklingen. En
relationsdatabas för försöksdata togs tidigt fram av HydroAgri (numera Yara) i Landskrona.
Systemet har sedan utvecklats vidare av Yaras huvudkontor i Hanninghof, Tyskland. Vid
utvecklingen tog man kontakter både med LR och FFE.
Det danska systemet, Yaras system och den svenska försöksdatabasen har i princip
samma datastruktur men utnyttjas på olika sätt. Det svenska systemet används framför allt
som ett 1-användarsystem med ett definierat datautbytesformat mot andra installationer.
Det danska systemet utnyttjar Internet så att alla användare samtidigt arbetar mot samma
databas. Under de senaste 5 åren har LR öppnat möjligheten för nordisk samverkan kring
deras system. Yaras system togs fram för att hantera försöksdata integrerat med övriga
administrativa system. Det är ej tillgängligt utanför det egna företaget. I likhet med Yara,
kan man med säkerhet finna ett antal andra företagsspecifika system, mer eller mindre
anpassade efter resp. företags organisation.
Det svenska datahanteringssystemet – nuläge och utvecklingsmöjligheter
Kärnan i det svenska systemet är relationsdatabasen Superbase för persondatorer.
Systemet har utvecklats sedan 1990 och fick en stor användning år 1998. De flesta
hushållningssällskap och försöksavdelningar vid SLU använder systemet, i viss mån även
Yara och Scandinavian Seed. Svalöf Weibull har också en kopia men använder inte
systemet aktivt. Databasen kan köras som 1-användar eller fler-användarsystem.
Grundstenarna i systemet är 10-15 år gamla och utnyttjar inte 32-bitarstekniken i dagens
Windowsversioner. Dock har systemet ändå goda prestanda då det framtagits för
betydligt långsammare persondatorer i Windows-systemets barndom.
Försöksdatabasen stödjer inte heller långa filnamn men dessa kan ändå listas och
hanteras av systemet. Källkoden är skriven i ett interpreterande, Basic-liknande
programmeringsspråk (interpreterande – resp. programrad översätts till exekverbar kod
varje gång raden körs). Detta medför ett betydligt långsammare program än om man har
applikationen komplett i en färdigöversatt s.k. exe-fil. Problemet är inte så allvarligt
eftersom den mesta databashantering ändå går snabbt. Den utförs av maskinöversatt kod
i runtime-modulen och dess programtillägg (dll-filer). Databasprogrammet är endast till
liten del skrivet med objektorienterad kod (för hantering av de inmatningsformulär
användaren ser). Vid en ev. framtida utveckling bör programmet därför delvis skrivas om.
Delvis kan det ske med nuvarande programpaket då Superbase år 1995 införde stöd för
objektorienterad programmering.
En stor fördel med Superbase har varit att systemet kan distribueras till användarna utan
att dessa måste ha en egen licens av programmet. Tillverkarna av Superbase, Superbase
Inc. (www.superbase.com) har i många års tid aviserat att man skall ta fram ett nytt
grundspråk, SIMPOL. Enligt dess nyhetsgrupper är en test-version på gång (senast
angivet hösten 2004), men detta har man sagt tidigare också. Skulle SIMPOL bli
färdigställt, blir en uppgradering av databasen intressantare. Program i SIMPOL
kompileras och körs som färdiga program på samma sätt som t.ex. Visual Basic. Detta
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
6
skulle dramatiskt öka programmet snabbhet vid utskrift av resultatblanketter mm samt i
vissa typer av datautdrag för seriesammanställningar. Dessutom skulle nuvarande
program delvis kunna konverteras med speciella översättningsverktyg tillhandahållna av
Superbase. Det är mycket osäkert om, och i så fall när, SIMPOL kan bli tillgängligt.
För att passa i en större försöksorganisation är det mest rationellt att arbeta flera mot
samma databas. Superbase kan köras på detta sätt och det är även möjligt att köra
programmet mot andra databaser via ODBC. Så länge osäkerheten består kring
Superbase framtida utveckling är det dock sannolikt bättre att använda andra, idag mer
etablerade, utvecklingsverktyg.
I allt större utsträckning utnyttjas webben för samordning av datahanteringssystemen. I det
svenska systemet överförs färdigbearbetade försök i stor utsträckning till FFE:s
webbsystem. Det systemet baseras på en MS-SQL server databas och webbhotellet vid
SLU:s IT-avdelning i Umeå (datorerna bamse.slu.se och picea.slu.se). Programmeringen
sker med Macromedia ColdFusion samt i form av SQL-procedurer (dessutom viss design
och JavaScript via Frontpage). Utvecklingsverktygen är kraftfulla och det är i princip möjligt
att bygga upp en gemensam försöksdatabas utifrån detta system. För närvarande matas
systemet via uppladdning av olika datafiler. Det innehåller inte inmatningsformulär för att
lägga upp och hantera pågående försök med all de rutiner som finns för utskrift av fältkort,
etiketter, resultatblanketter, utdrag för seriesammanställningar osv.
Olika program har utvecklats för datainsamling i fält och på laboratorium. Redan i mitten
av 1980-talet togs en fältdator med datainsamlingsprogram fram. Det var den svenska
Micronic som anpassades för våra behov. Programmen skrevs i språket Forth, översattes
till maskinkod och brändes på en insticksmodul (s.k. PROM-minne) som distribuerades
och sattes in i handdatorn. Systemet är idag föråldrat men några datorer används
fortfarande. För ca fem år sedan påbörjades utvecklingen av nya program för handdatorer
med Windows CE (numera Pocket PC). Programmen är skrivna i objektorienterad kod i
Visual Basic v. 6. P.g.a. av dåligt stöd för seriell kommunikation i det nyare Visual Basic
Net, har inte utvecklingen flyttas till denna miljö. Programmen är dock fullt moderna.
Microsoft har ett programtillägg som gör att nyare PocketPC-datorer kan köra program
skrivna i Visual Basic 6. F.n. finns program på svenska, engelska och tyska för datorerna
Husky Fx21, HP IpaQ, PC Allegro samt JettCe. Microsoft har nyligen släppt version
Microsoft Mobile 5.0 som är en sammanslagning av PocketPC och två andra system för
mobiltelefoner. Det är ännu oklart om utvecklade datainsamlingsprogram (Visual Basic 6)
kommer att kunna köras i detta operativsystem.
För datainsamling på labb används ett äldre program som kördes på Provcentralen under
många år. Det kommunicerar även med nyare NIT-instrument och kommer fortsatt att
utnyttjas av vissa hushållningssällskap, AgriLab, Norrländsk jordbruksvetenskap samt Inst.
för markvetenskap. Endast mindre utvecklingsinsatser görs här. Dock utgör
provhanteringen en flaskhals då resultaten snabbt skall fram på hösten. Man får därför
bevaka och föreslå åtgärder som underlättar beställning av analyser och inrapportering av
resultat. Erfarenheter från AnalyCen:s rapporteringssystem kan utnyttjas.
Försöksdatabasen vid Dansk Landbruksrådgivning - nuläge och nordisk utveckling
Sedan början av 1990-talet har Dansk Landbrugsrådgivning (LR) utvecklat sitt nuvarande
gemensamma datahanteringssystem för försöksverksamheten. Med centrum i Århus, och
med ca 60 lokala rådgivningskontor, utför man ca 2000 försök per år. Organisationen av
försöksverksamheten liknar mycket det svenska systemet där SLU är central samordnare
och hushållningssällskapen utför, men även planerar, försöken samt arbetar aktivt med
rådgivning. En organisation med många aktörer, precis som i Sverige, ställer stora krav på
att datahanteringen kan ske effektivt, korrekt och snabbt.
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
7
Det utvecklade systemet består idag av en MS-SQL relationsdatabas (egentligen flera för
högsta säkerhet och datareplikering) kombinerat med en beräkningsmotor baserad på
statistikprogrammet SAS. F.n. sker uppläggningen av försöksplaner centralt genom att
några specialister vid LR kör en rutin i SAS. När väl försöksplanen är upplagd arbetar
sedan alla med utläggning av enskilda försök samt inrapportering av rådata. Speciella
rutiner finns för inläsning av data från eget analyslaboratorium samt från ett fåtal andra
laboratorier. Systemet har en omfattande kvalitetskontroll av resultaten i de enskilda
försöken. Utföraren måste bocka av och godkänna de rådata som matas in. Olika moment
markeras som utförda då begärda uppgifter mottagits av (lagts in i) systemet. Då
tillräckliga rådata inrapporterats genereras automatiskt resultaten från de enskilda
försöken och görs tillgängliga för alla som deltar i försökets genomförande.
Försöksledaren kvalitetskontrollerar varje försök och godkänner eller underkänner det.
Godkända försök blir normalt sedan offentligt tillgängliga. Sammanställningar av
försöksserier sker normalt endast inom samma försöksserie. I Sverige gör vi ofta bredare
sammanställningar. De beräkningar som utförs i försöken styrs oftast av den gröda som
förekommer. Datainsamling sker med handterminaler, dock utan direktloggning av data
från vågar etc.
Före år 2002 var det danska systemet ej tillgängligt för andra. Det var möjligt att köpa in
sig och utnyttja systemet men inte att delta i och påverka systemets utformning. I början av
2000-talet ändrade dock LR sin internationella policy och skall nu mera aktivt söka medel
och medverka i internationella projekt. En orsak till detta är att krympande statliga och
andra anslag drabbar även LR och dess försöksverksamhet. Behovet och motivationen
ökar därmed för att samarbeta om försökshanteringen mellan de nordiska länderna. På
initiativ av LR träffades därför i januari 2002 representanter från Danmark, Sverige, Norge
och Finland. Mötet skedde i Århus och vid detta, samt vid ett följande möte, arbetade man
fram en kravspecifikation för en eventuell gemensamt nordisk försöksdatabas.
Man enades om att detta var fullt möjligt att åstadkomma och att det i Norden endast var
det danska systemet som kunde utvecklas för att klara samtliga krav. I övriga länder skulle
en nyutveckling bli nödvändig. Parallellt med de tekniska diskussionerna konstaterade
gruppen att en löpande samordning av terminologi och försöksmetoder var förutsättningar
för ett framgångsrikt nordiskt system. Utan en ämnesmässig samordning skulle potentialen
med en samordnad teknik inte utnyttjas till fullo. I framtiden måste de nordiska länderna
klara konkurrensen med andra delar av Europa så att man totalt sett kan lägga ut en
tillräcklig mängd försök under nordiska förhållanden.
Med den framtagna kravspecifikationen som grund, bestämdes att de fyra länderna i slutet
av år 2003 skulle ge besked om man ville delta i utvecklingen av ett sådant system. För
Sveriges del svarade vi att vi måste avvakta, främst beroende på pågående utredning
rörande försöksverksamhetens och Fältforskningsenhetens framtida organisation i
Sverige. Finland var intresserade men en nationell samordning saknas. Det fick i så fall bli
upp till berörda forskningsinstitut att medverka. I Norge hade Planteforsk och landbrukets
forsöksringer under några år utrett hur man skulle förnya sitt datahanteringssystem. Man
beslutade att delta i det nordiska utvecklingsprojektet och har, som enda land, skrivit avtal
med LR om detta. Då bara ett land hittills gått med, kunde ej samtliga punkter på
kravspecifikationen uppfyllas från start. De viktigaste kraven var att lägga till en Internetbaserad modul för uppläggning av försöksplaner, att göra databasen flerspråkig, att
medge decentraliserad användning av systemets samtliga planläggningsrutiner (design av
försöksplan, uppläggning av beräkningar för resultatredovisningen, underhåll av tabeller
med standardtexter) samt att införa nya rutiner för import och export av data. LR gör 2005
en stor satsning för att möta dessa krav. Norge deltar med några försöksserier och
erfarenheterna skall sammanställas hösten 2005. Om norrmännen är nöjda med resultatet
kan de delta i större skala från våren 2006.
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
8
Frågan har flera gånger väckts om inte Danmarks jordbruksforskning (DJF) kan tänkas
medverka i en gemensam nordisk försöksdatabas. Man har sedan många år byggt upp
egna rutiner, främst baserade på persondatorprogram. Då man utför GEP-provning åt
kemikaliefirmor har man använt olika program såsom ARM, Pesticide Research Manager
(PRM) och FieldPro. Samtliga dessa är PC-program, väl anpassade för sitt ändamål. De
fungerar dock ej som bas för ett gemensamt, mer generellt datahanteringssystem. Över
huvud taget är det tveksamt om gemensamma datahanteringssystem någonsin kommer
att ersätta system som används i mer specialiserade undersökningar. Visserligen kan det
säkert göras rent tekniskt men försöksvolymerna kan vara för små för att motivera ett byte
av system i dessa fall. Undantaget är dock ARM. Detta program är allmänt förekommande
och generella försöksdatabaser bör omfatta import/exportmöjligheter från/till ARM.
Framtida nordiskt samarbete
En viss framtida utveckling av det svenska datahanteringssystemet kommer alltid att
behövas oavsett om man vill satsa på ett gemensamt nordiskt system eller inte. En fortsatt
samordning av datakodningen är nödvändig. Likaså måste vi i Sverige ha en bra
webbtjänst för att sprida information och resultat kring försöken. En bättre nordisk
samordning av försöksmetoder och terminologi är starkt önskvärd oavsett vilket tekniskt
samarbete man har inom Norden. Det är viktigt att ha möjlighet att planera samnordiska
försöksserier och att kunna utbyta data kring dessa mellan länderna. Speciellt finns ett
behov att i södra Sverige planera försöksserier tillsammans med Danmark.
Följande utvecklingsvägar kan vara aktuella de närmaste fem åren
A. Nuvarande PC-databas underhålls och ersätts sedan av ett nytt PC-baserat system på
5-10 års sikt. Webbsidan byggs ut vid behov.
B. Nuvarande svenska webb-databas genomgår en mer omfattande utveckling för att
omfatta rutiner för datainmatning och utskrift av försöksplaner och försöksresultat
C. Sverige deltar i hela eller delar av det modifierade danska Internet-baserade systemet
samtidigt som integrationen med den svenska webbtjänsten utvecklas
I det sistnämnda alternativet är det viktigt att import/exportmöjligheterna mot det danska
systemet är så goda att man har valfrihet att ta hem data till egna datorer för t.ex.
seriesammanställningar och djupare analyser.
Verksamhetsplan och resursbehov den kommande 5-årsperioden
Gemensamt för all alternativ är att ämnesgrupperna via FältForsk bör delta i nordiskt
samarbete för att bättre samordna terminologi och försöksmetoder. Man bör särskilt
utvärdera vilket behov som finns av samnordiska försöksserier inom sitt område.
Följande åtgärder bör göras oavsett valet av tekniskt system A-C (år från-till)
• Löpande systemunderhåll och förbättringar i integrationen med webbtjänsten.
Fortlöpande utbildning i systemen ordnas årligen (05-09)
• Åtgärder för att förbättra datahanteringen i växtskyddsförsök. Import/export från ARM.
Upprättande av nationell preparatlista. Bättre stöd för detaljerade försöksled (05-06)
• Färdigställande av kodningsmallar för variabelkoder, sortkoder, planbeteckningar &
gödselmedelskoder. Uppdatering av befintliga databaser under vintern 05-06
• Kodning, konvertering och inlagring av försöksdata inom växtnäringsområdet. Kan ske
tidigast 06-07 och förutsätter ev. ett övergripande beslut om detta
• Kodning, konvertering och inlagring av försöksdata från Norrländsk växtodling, bl.a.
samordning av använda sortnummer (07-08)
• Utvecklingsarbete gällande försöksplanering och statistisk-redovisning samt
genomförande av fortbildning inom området (ansvar för ny statistikstjänst, 05-09)
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
9
•
•
Medverkan i informationssatsningar och andra samverkansprojekt i den omfattning
som SLU centralt eller NL-fakulteten ev. beslutar.
Internationell bevakning och utvecklingen av standarder och datasystem inom
försöksverksamheten
När det gäller konvertering av gamla data blir arbetssättet beroende på vilken databas
som slutligen väljs. Den nuvarande PC-databasen kommer att användas som
arbetsverktyg i denna process då systemet redan har ett antal konverteringsverktyg för
detta. Inläsning av gamla data kräver framför allt en arbetsinsats av berörda institutioner.
För att påskynda denna process kan vissa medel ev. beviljas från FältForsk inom ramen
för de medel som reserverats för att motsvara den extra halvtidstjänsten inom området
datahantering.
Löpande kostnader för enskilda programlicenser har ej tagits med. Ingen investering i
hårdvara överstigande 50 kkr bedöms aktuell under perioden. Till Miljödata betalas en årlig
avgift för visning av kartor. Denna uppskattas ligga på ca 35 kkr/år (inkl. ett finmaskigare
vägnät).
Resursbehov – teknikutveckling:
Infosamverkan, Internet & externt:
Resursbehov – samordning mm:
Stöd inlagring av gamla data:
300 kkr/år (30 % av nuvarande heltidstjänst)
200 kkr/år (20 % av nuvarande heltidstjänst)
200 kkr/år (40 % av föreslagen halvtidstjänst)
100 kkr/år vardera under år 2006, 2007 och 2008
A. Nuvarande system utvecklas och förnyas med bibehållen PC-baserad databas
• Konvertering av nuvarande PC-program till objektorienterad kod och kompilerat i
maskinkod - Superbase/SIMPOL, VisualBasic/Access eller annat (07-08)
• Fortsatt utveckling och underhåll av datainsamlingsprogram för fältdatorer (05-09)
Resursbehov – teknikutveckling:
Resursbehov – samordning mm:
500 kkr/år (50 % av nuvarande heltidstjänst)
200 kkr/år (40 % av föreslagen halvtidstjänst)
Total kostnad, alt A., 2006-2009:
Årlig kostnad därefter:
2800 kkr (utöver gemensamma kostnader)
700 kkr
B. Nuvarande webbsystem utvecklas, interaktiv inmatning/hantering av försöksdata
• Uppgradering av nuvarande SQL databas med interaktiva inmatningsrutiner och rutiner
för utskrift av listor och resultat (07-08)
• Integrering av webb-databas med statistikprogrammet SAS (SAS IntrNet) för
datautdrag och seriesammanställningar (07-09)
• Nuvarande PC-databas underhålls under hela perioden fram till år 2009. Systemet
behålls körbart även efter år 2009 p.g.a. konverteringsprogram mot äldre data.
• Fortsatt utveckling och underhåll av datainsamlingsprogram för fältdatorer samt
framtagning av förbättrade export/importrutiner mot PC-databas och fältdatorer (07-09)
Resursbehov – teknikutveckling:
Integration med SAS:
Resursbehov – samordning mm:
500 kkr/år (50 % av nuvarande heltidstjänst)
800 kkr totalt för år 07-08 (uppbyggnad, konsulthjälp)
200 kkr/år (40 % av föreslagen halvtidstjänst)
Total kostnad, alt B., 2006-2009:
Årlig kostnad därefter:
3600 kkr (utöver gemensamma kostnader)
700 kkr
I detta alternativ bygger man vidare på den webbdatabas som finns. Framför allt
tillkommer ett behörighetssystem (inloggning) för de som skall lägga in data i databasen
samt integration med SAS. Här bedöms att extra engångsinsatser behövs. Expertis finns
inom SLU bl.a. kommande statistiktjänst inom FältForsk samt personer vid avdelningen för
integrerat växtskydd (EVP) och växtnäringslära (Markvetenskap). Integration med SAS
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
10
bedöms nödvändig för att beräkningar av resultat för enskilda försök samt försöksserier
skall kunna genomföras på ett riktigt sätt i förhållande till använd försöksplan. Man utnyttjar
här CGI-script (Common Gateway Interface) som är en standard för anrop och körning av
program (också koppling till databaser) via webbsidor. Coldfusion stödjer kommunikation
via CGI, kan automatiskt hoppa mellan olika program, läsa/skriva textfiler, skicka e-post
och mycket annat. Möjligen med undantag för integrationen med SAS, där expertis på
SAS-programmering behövs, bedöms programmeringsverktyget Coldfusion tillsammans
med viss design i Frontpage och procedurer i övrigt MS-SQL vara kraftfulla nog för att
bygga upp systemet.
C. FältForsk deltar i den nordiska databasen och samordnar med egen webbportal
Detta alternativ beskrivs mer omgående eftersom det inte är helt jämförbart med alternativ
A och B. Utöver ett ämnesmässigt samarbete mellan de nordiska länderna, sker här ett
tekniskt samarbete kring ett gemensamt system där målsättningen är att flera länder delar
på arbetet med teknisk utveckling och underhåll i ett system som då omfattar huvuddelen
av utvecklingsbehovet vad gäller datainsamling i fält och på laboratorium samt för
uppläggning, lagring, bearbetning och presentation av resultat från enskilda försök.
Beroende på ambitionsnivå kan man sedan välja att exportera data ur det nordiska
systemet för att köra speciella sammanställningar eller, för viktiga och årliga
sammanställningar, lägga upp dessa körningar i det gemensamma systemet.
I och med att Norge under 2005 deltar i det nordiska systemet på försök, gör nu LR en
omfattande satsning för att anpassa systemet efter nordiska krav. Norge beräknas delta i
större utsträckning redan 2006. Om Sverige också deltar innebär det att (minst) tre
nordiska länder (de med störst volym försök) kan dela på drift och teknisk utveckling av ett
samnordiskt system. I de förstudier som gjorts bedöms de totala utvecklingskostnaderna
för att fullt ut anpassa systemet att uppgå till ca 5000 kkr. Den årliga driftskostnaden har
beräknats till ca 700 kkr. Åtminstone ca 1500 kkr, bedöms kunna erhållas från nationella
forskningsråd (en liten del även från nordiska ministerrådet) under förutsättning att alla tre
länderna under hösten 2005 (alt. våren 2006) lämnar in en gemensam ansökan till
forskningsråd i resp. land. LR gör under 2005, på uppdrag av nordiska ministerrådet, en
förstudie av de organisatoriska förutsättningarna för ett nordiskt samarbete (de tekniska
förutsättningarna är redan utredda med positivt resultat). Vid ett möte under hösten 2005
skall förstudien presenteras för beslutsfattare i resp. land varefter förstudien
avslutas/inlämnas.
Det är alltså först under hösten 2005 som alla detaljer kring detta alternativ är klara. De
kostnader och bedömningar som görs är därför preliminära. Erfarenheterna från det arbete
som görs för Norges medverkan måste också följas upp under hösten. Vid ett besök vid
LR i Århus den 31/5 och 1/6 2005, har jag inhämtat detaljerad information om de olika
åtgärder som kommer att behövas för att anpassa systemet efter svenska krav. På många
punkter sammanfaller kraven med de önskemål som PlanteForsk ställt upp för år 2005.
Följande krav bör från Sveriges sida ställas på ett nordiskt system:
Portabilitet: Systemet skall vara uppbyggt så att man vid behov kan lägga upp det på
SLU:s egna servrar. Förmodligen är det mest ekonomiskt att köra systemet för samtliga
länder på ett ställe (det blir då Danmark). De årliga driftskostnaderna kan då delas på
deltagande länder. Man får dock handlingsutrymme att agera om man inte i framtiden
skulle vara nöjd med samarbetet. Kravet är också viktigt med tanke på att man skall välja
standardlösningar och väl etablerade utvecklingsverktyg programmering av systemets
olika delar. Nuvarande system är baserat på MS-SQL server som databas och SAS som
statistikprogram och detta passar också bra för SLU.
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
11
Flerspråkighet: Arbetet med detta pågår redan i och med Norges medverkan och skall
fungera helt ut från år 2006. Varje land som deltar måste översätta engelska texter till sitt
eget språk och därefter är systemet språkligt anpassat.
Nationella koder: I listor över sorter, gödselmedel, preparat samt för använda
variabelkoder har ställts krav på att kunna använda nationella kodsystem. Denna del skall
också vara klar under 2005.
Decentraliserad användning: Systemet skall kunna administreras decentraliserat med olika
behörighetsnivåer för försöksledare, utförare etc. Skall vara infört under 2005.
Försöksplanmodul och minst 4 faktorer: Denna modul är ett grundkrav då man i annat fall
inte kan lägga upp försöksplaner via webbsidor. För 2005 har Norge fått hjälp av LR med
uppläggning av försöksplaner, men modulen skall vara på plats till hösten 2005. Dock
klarar nuvarande system bara 3 behandlingsfaktorer medan vi ibland behöver 4.
Möjligheter till fritextfält: Det danska systemet utnyttjar främst standardtexter. Huvudskälen
är att man då alltid anger en uppgift på samma sätt samt att man får en automatisk
översättning av innehållet då man byter språk. Sverige har krävt att man vid uppläggning
av försöksled också skall kunna ange dessa som fri text utan att man måste lägga upp
standardtext i gemensamma listor. Systemet skall alltså ha denna möjlighet även om det
rekommenderas att man använder den sparsamt. I alla andra sammanhang förekommer
att man lämnar kommentarer. Sådana texter finns i systemet redan tidigare och översätts
inte vid byte av språk.
Bättre beräkningsmodul: Nuvarande system bygger på att man för varje gröda utför ett
antal upplagda beräkningar. Denna del måste göras mer flexibel och kunna styras genom
att man kan ange beräkningsmall för resp. försöksplan (om man avstår kan den generella
mallen köras).
Modul för seriesammanställning: Här finns idag standardrutiner för att köra balanserade
data och endast inom samma försöksserie. På denna punkt finns behov av omfattande
förbättringar och där kan Sverige bidra med erfarenheter av hur detta kan lösas och
styras. Man skall kunna söka fram (ev. märka upp) i vilka sammanställningar de olika
försöksplanerna skall ingå samt mer fritt kunna designa den statistiska analysen.
Export/import till persondatorer och till fältdatorer: Denna punkt är också avgörande för att
man skall kunna lagra in eller ta ut data som finns i systemet. Bl.a. är det aktuellt att kunna
importera rådata från datainsamlare, importera gamla försöksdata samt exportera hela
färdigbearbetade enskilda försök. Oavsett vilket system man använder under pågående
växtodlingsår, måste man alltid kunna överföra data till andra informationssystem. Det är
också en säkerhetsfråga att varje land kommer att vilja spara egna säkerhetskopior av
försöksmaterialet.
Kartvisning och nationella anpassningar: Systemet måste innehålla vissa möjligheter till
nationella val. F.n. använder vi svenska kartkoordinater länkat till Miljödatas
kartvisningsprogram. LR använder UTM (Universal Transverse Mercator) som är en
internationell kartprojektionsstandard som bl.a. programmet SAS använder.
Det danska systemet, i sitt nuvarande skick, är mycket genomarbetat i hela kedjan från det
att försöksplanen är upplagd tills dess att de enskilda försöksresultaten presenteras. I
denna stora del behövs ingen särskild utveckling. System kräver kvittering (som kan
spåras till person) av olika genomförda moment. Här är det danska systemet vida
överlägset det svenska. Om också alla ovanstående förbättringar genomförs, kommer det
totala systemet att bli mycket kraftfullt. En förutsättning för att kunna påverka och bli
delägare i systemet är att man gör en kraftfull insats och deltar fullt ut i utvecklingsarbetet
redan från början.
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
12
Sammanfattning av resursbehov för alternativ C
Här antas att Sverige bidrar med 30 % av utvecklings- och driftskostnader samt att 1500
kkr av de totala utvecklingskostnaderna kommer att erhållas från forskningsråd. Om inget
land beviljar forskningsmedel, ökar den svenska andelen av utvecklingskostnaderna med
450 kkr. Visst insatser kan göras av undertecknad men jag bedömer att danskarna utför
80-90 % av utvecklingsarbetet. Om man efter utvecklingstiden önskar göra omfattande
förändringar får deltagande länder besluta om detta senare. Jag förutsätter vidare att
kostnaderna för den löpande driften årligen följs upp och ev. åtgärder vidtas för driva
systemet till lägsta möjliga kostnad.
Vid en medverkan i det nordiska systemet måste FältForsk stå för underhåll av
gemensamma förteckningar på det svenska språket samt arbeta med rutiner för att
importera/exportera data samt för att samköra systemet med FältForsks webbsidor och
befintliga databaser.
Utveckling nordiskt system:
Årlig driftskostnad nordiskt system:
Resursbehov – teknikutveckling:
Resursbehov – samordning mm:
1050 kkr (engångskostnad, 30 % av 3500 kkr)
210 kkr (30 % av 700 kkr)
100 kkr/år (10 % av nuvarande heltidstjänst)
200 kkr/år (40 % av föreslagen halvtidstjänst)
Total kostnad, alt C., 2006-2009:
Årlig kostnad därefter:
3090 kkr (utöver gemensamma kostnader)
510 kkr
Sammanfattande kommentarer och slutsatser
Denna genomgång av datahanteringen inom fältförsöksverksamheten syftar till att belysa
vikten av långsiktig planering av försöksverksamhetens arbetssätt. När det gäller
datahanteringen gjordes viktiga vägval vid slutet av 1960- och 1980-talen. Den inriktning
man valde påverkade i mycket stor utsträckningen verksamheten under 15-20 år därefter.
De beslut man fattar i mitten av 2000-talet blir viktigt för hur datahanteringssystemen ser
om några år och framför allt på 2010-talet. För närvarande kan vi sägas trimma in det
system vi byggt upp sedan början av 1990-talet.
Den starka utvecklingen av Internet och mobil kommunikationsteknik gör att det inte längre
finns några tekniska hinder att satsa på gemensamma databaser och gemensamt
utvecklingsarbete mellan de nordiska länderna. En gemensam nordisk satsning kräver, för
att bli kraftfull och spara pengar, att såväl Danmark, Sverige och Norge deltar. I dessa
länder finns, och kommer att finnas, huvuddelen av fältförsöken i Norden. Danmark och
Norge deltar redan. Ett svenskt deltagande, med aktiv medverkan, både finansiellt och
personellt, från FältForsk under 2-3 år framåt, skall säkerställa att det gemensamma
systemet klarar alla svenska krav.
Alternativen A-B ovan är inte helt jämförbara med alt C. I de förstnämnda två alternativen
måste man långsiktigt sätta av tekniska utvecklingsresurser samt säkerställa en dubblering
av viss kritisk kompetens så att systemen utvecklas och fungerar utan driftsstörningar. F.n.
budgeteras för 1 heltids- och en halvtidstjänst inom området. Vid en nordisk samordning
klarar man sig, efter den inledande utvecklingsperioden, med sammantaget högst en
tjänst. Jag har f.n. arbetat med hela spektrumet datainsamling – PC-databas –
Webbdatabas/Internet. Ett nordiskt samarbete omfattas av merparten av denna utveckling
och därmed ersätter den mellan 50 och 80 % av en heltidstjänst samt att en dubblering av
kompetens inte behövs. Mot denna besparing står att man får en ökad årlig driftskostnad
motsvarande 20 - 30% an en heltidstjänst. Den totala kostnadsbesparingen för alternativ C
bör på längre sikt därför egentligen kunna uppgå till ca 500 kkr/år jämfört med A eller B.
En nordisk samordning vad gäller datatekniken ger på köpet även de bästa
förutsättningarna för ett närmare samarbete med genomförande av gemensamma
försöksserier inom vissa ämnesområden. Vidare läggs en bas för ökat internationellt
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
13
samarbete utanför Norden. De nordiska länderna får ett unikt datahanteringssystem som
kan ’hänga med’ i den snabba tekniska utvecklingen och som dessutom, genom sitt
språkoberoende, kan bli intressant även för andra länder.
Man kan ju fråga sig varför stora jordbruksländer då inte redan gjort ett sådant system.
Svaret är att man har haft starka forskningsinstitut, ofta specialiserade på olika
ämnesområden. Då optimerar man sina system för de egna behoven. Man utvecklar inte
de mer generella system som vi i Norden behöver använda.
Jag rekommenderar att försöksverksamheten väljer alternativ C och satsar på det nordiska
samarbetet också vad gäller datahanteringssystemen. Om ett positivt beslut inte kan fattas
nu, bör man istället avvakta till slutet november-december 2005. Då hinner man invänta
resultatet av Lars Kjaer's förstudie samt ta del av årets erfarenheter från Norge.
Om Sverige väljer att delta kommer de svenska kraven att byggas in i systemet från
vintern 2005-2006 och löpande under 2006. Systemet kan också testköras under 2006
med ett par mindre försöksserier. Under slutet av år 2006 följs utvecklingsarbetet upp.
Man kan då välja att stiga av samarbetet eller träffa ett slutligt avtal med de andra nordiska
länderna om villkoren för den fortsatta systemutvecklingen och driften.
Under åren 2007-2009, parallellt med att äldre data också konverteras och läggs in, kan
användningen successivt ökas till att omfatta 90 % eller mer av försöksvolymen. Det
kommer dock alltid att finnas försök som utförs på uppdrag av firmor vilka kräver särskild
hantering t.ex. via programmet ARM.
Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden.
Sida
14