FältForsk Box 7032, 750 07 Uppsala Tel. 018-671825 Fax: 018-673529 E-mail: [email protected] Konsekvensbeskrivning T. Leuchovius 2005-06-03 FÖRSÖKSVERKSAMHETEN - FRAMTIDA DATAHANTERING I SVERIGE & NORDEN Försöksorganisationen i Sverige - bakgrund Jordbrukets fältförsöksverksamhet inom mark/växt-området har varit och är en viktig informationskälla för utvecklingen av moderna jordbruksmetoder. I Sverige har SLU (och tidigare Lantbrukshögskolan) haft en ledande och samordnande roll sedan 1900-talets mitt. På 1960-talet skapade Lantbrukshögskolan den försöksorganisation som i princip används ännu idag. Man byggde upp, på den tiden mycket moderna, datorbaserade system för att samla in, lagra och statistiskt bearbeta enskilda försök och sammanställa större försöksserier. Utvecklingen drevs av en då omfattande, och till stor del statligt finansierad försöksverksamhet. Lantbrukshögskolan inrättade ett antal statsagronomtjänster med ämnesansvar för olika delar av den tillämpade forskningen på mark/växtområdet. Vidare samordnades försöksorganisationen regionalt genom att fyra försöksdistrikt inrättades (södra, västra, östra och norra) under ledning av var sin distriktsförsöksledare. Inom varje distrikt fanns s.k. distriktsförsöksnämnder med representation från högskolan, rådgivning och näringsliv där försöksverksamheten diskuterades och planlades. Med den starka försöksorganisation som hade skapats, utvecklades försöksverksamheten starkt under en 30-årsperiod från slutet av 1960-talet till början av 1990-talet. Som mest utfördes ca 3000 fältförsök per år. Utvecklingen var möjlig eftersom finansieringen fortsatt till stor del var tryggad av statliga anslag. Efterhand ökade dock de s.k. länsförsöken som finansieras från handeln och rådgivningen. Datorsystemen från 1960-talet utvecklades och användes fortfarande. I och med utvecklingen av persondatorer som tog fart i mitten av 1980-talet, började dock de använda system att bli omoderna. Inom försöksverksamheten med svamp och skadedjur samt inom Norra försöksdistriktet övergick man till olika persondatorprogram. Under denna period bedrevs en omfattande teknik- och metodutveckling av dåvarande avdelningen för försöksteknik, placerad vid institutionen för arbetsmetodik och teknik (senare inst. för lantbruksteknik). Då det stod klart att man måste förbereda sig på förändringar, startade denna avdelning år 1985 en översyn av datahanteringen inom fältförsöksverksamheten. År 1989 inrättade dåvarande Lantbruksfakulteten en försöksledartjänst med ansvar för detta arbete. Under 1990-talet förändrades villkoren för försöksverksamheten i grunden. Jordbruket genomgick först ett nationellt omställningsprogram och genom Sveriges anslutning till EU kom vi därefter att omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. De statliga anslagen trappades ned och upphörde helt till s.k. ”mer produktionsinriktad” försöksverksamhet, t.ex. sortprovning. Förutsättningarna för kemikalieprovning förändrades genom att EU tillämpar ömsesidigt godkännande av preparat som provats i andra länder med liknande förutsättningar. För denna officiella provning ställer också EU krav enligt Good Experimental Practise (GEP). SLU erhöll ackreditering enligt GEP 1998. I detta system ingår försöksutförarna (ofta Hushållningssällskap i olika län) som underleverantörer. Reglerna för godkännande av växtsorter i Sverige mildrades (endast två år i provning mot tidigare tre). Under 1990-talet tvingades SLU också genomgå flera omgångar av besparingar. Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 1 Ändrade förutsättningar under 90-talet framtvingade en översyn av försöksorganisationen. Finansieringen av fältförsöken sker numera till större delen av handel och rådgivning. Dock har medel inom området ekologisk produktion fått ökad betydelse (både via SLU och regionalt). För att kunna fånga upp nya intressen organiserade sig Hushållningssällskapen i fem regionala försökssamarbeten: Skåne-försöken, Animaliebältet, Försök i väst, Östra Sverige försöken samt Svea försöken. Av de gamla försöksdistrikten är det numera endast Norra försöksdistriktet som lever vidare - beroende på att försöken här huvudsakligen utförs av SLU:s egna fältstationer. Näringen, med hushållningssällskapen som viktigaste operativa aktör, vill fortsatt se SLU som samordnare och metodutvecklare av verksamheten. SLU beslutade därför att inrätta Fältforskningsenheten (FFE) 1 maj 1999. Under 1998 stängdes det dataterminal-system vid Uppsala datacentral som var en förutsättning för att använda de datorprogram Lantbrukshögskolan utvecklade på 1960talet. Försöksavdelningarna vid SLU/Ultuna övergick då till den PC/Windows-baserade relationsdatabas som började utvecklas av avdelningen för försöksteknik omkring år 1990. Under perioden 1999-2005 samverkade man med hushållningssällskapen och tog även in vissa uppdrag från t.ex. HydroAgri (nuv. Yara) och Svensk Raps. Man utvecklade också en hemsida på Internet för att bättre samordna hanteringen av försöksdata och spridningen av försöksresultat. FFE:s personal har också (förutom verksamheten inom SLU:s institutioner) i stor omfattning deltagit i de regionala försöksorganisationernas planerings- och informationsträffar samt medverkat i de regionala försöksrapporter som publicerats. Internt inom SLU hade FFE dock svårare att göra sig gällande. SLU:s institutioner fungerar som självständiga enheter och FFE hade inga befogenheter att framtvinga en ökad samordning – och tvång är ju ingen framkomlig väg heller. De ursprungliga planerna att kunna anställa ett antal samordnare inom ett antal ämnesområden kunde ej förverkligas beroende på sjunkande försöksvolymer och på ovilja att sätta av gemensamma medel för detta. Under 2004 beslutades att FFE skulle läggas ned och dess samordningsfunktion ingå i någon befintlig institution vid fakulteten. Försöksverksamheten internationellt – bakgrund Under de senaste 50 åren har försöksverksamheten globalt genomgått en dramatisk teknisk utveckling. För att utföra fältförsök på ett vetenskapligt sätt krävs personer med specialistkunnande både inom försöksstatistik och praktiskt utförande – med alla de felkällor man måste tänka på för att i slutänden få användbara försöksresultat. Dessa förutsättningar för försöksverksamheten gäller i såväl rika som fattiga länder. Den tekniska utvecklingen, t.ex. tekniken med portionssådd, har revolutionerat effektiviteten i försöksverksamheten och takten i sortprovningen (där fältförsöken ofta var den begränsade faktorn) kunde 10- eller rent av 100-faldigas. Datorer, moderna statistikprogram och Internet har på samma sätt inneburit omvälvningar. När Världsbanken år 1971 påbörjade uppbyggnaden av The Consultative Group on International Agricultural Research (CGIAR), kunde 15 stora forskningscentra över hela världen omgående utnyttja den starka teknik- och metodutveckling som då skedde inom fältförsöksverksamheten. I de flesta länder i världen, såväl utvecklingsländer som industriländer, domineras fältforskningen av ledande forskningsinstitut, ofta med nationell samordning inom en viss specialitet (t.ex. i Frankrike). Sverige har valt en i sammanhanget ovanlig väg genom att SLU:s roll också innefattar den verksamhet som i andra länder vanligen sköts av separata forskningsinstitut. Många universitet i USA bedriver dock t.ex. försöksverksamhet med egna fältstationer. I olika länder i Östeuropa, med forna Sovjetunionen i spetsen, har försöksverksamheten varit nationellt samordnad men metoderna i försöksverksamheten blivit föråldrade. Sedan Sovjetunionens fall har Ryssland kvar organisatoriska strukturer i försöksverksamheten, men pengar saknas för att bedriva en omfattande fältforskning. Avsevärda begränsningar Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 2 finns t.ex. också vad gäller möjligheterna att utbyta sortmaterial med andra länder. I Kina finns såväl nationell samordning som omfattande resurser avsatta för försöksverksamhet, bl.a. en mycket omfattande sortprovning, växtförädling och satsning på utsädesindustrin. I Norge har Landbrukets Forsöksringer (LFR) tillsammans med Planteforsk en organisation liknande den svenska och med en god nationell samordning. I Danmark domineras försöksverksamheten av Dansk Landbrugsrådgivning, med en allmänt uppbyggd försöksorganisation liknande den svenska, samt Danmarks Jordbruksforskning (med ett instituts normalt specialiserade fältverksamhet). Island har en nationell samordning (endast ca 50 försök om året). Finland har ett par ledande forskningsinstitut men ingen nationell samordning. Sveriges, Norges och Danmarks (delen Dansk Landbrugsrådgivning) organisation av försöksverksamheten har mycket gemensamt. Man har stora möjligheter till att utveckla organisationen på ett effektivt sätt. Den organisation och de system man utvecklar kan hantera de flesta typer av situationer i fältförsöken. Dessutom arbetar man mycket utåtriktat mot jordbruket. Denna typ av system är intressanta för länder som har en tvärvetenskaplig, nationell samordning av försöksverksamheten. Utmaningen ligger i att förbättra systemen så att de även kan vara intressanta för ledande forskningsinstitut och större företag. Man måste dock vara medveten om att många forskningsinstitut, samt de flesta större handelsföretag inom jordbruksområdet, är så pass specialiserade att de inte efterfrågar denna typ av generell försöksorganisation. Datahantering – utvecklingen i Sverige Den datahantering som Lantbrukshögskolan byggde upp på 1960-talet baserades på man stansade styrkort och datakort som sedan kördes i olika datorprogram skrivna i datorspråket Fortran. Data lagrades genom att styrkort och datakort sparades. Korten lästes in och de olika rutinerna kördes. Resultatet skrevs ut på centralskrivare och skickades eller lades i beställarens/avdelningens resp. fack. Programvaran utvecklades och underhölls centralt av, från början, ett flertal personer vid Lantbrukshögskolans dataavdelning. I samarbete med Uppsala universitet hade man tidigt tillgång till datorer och system vid Uppsala datacentral (UDAC). UDAC införde kring 1970 terminalsystemet GUTS (Göteborgs Universitets Terminal System) vilket man kunde ansluta sig till via Upnet/Upnod (ett system med seriell datakommunikation). Nu kunde försöksavdelningarna arbeta via datorterminaler, t.ex. stansa in data via terminalen istället för att stansa kort, beställa olika programkörningar, spara resultat på filer samt skriva ut resultaten. Man fick resultaten tillbaka snabbare, kunde säkerhetskopiera till bandstationer mm. Införandet av terminalnätverken innebar en kraftig effektivisering av arbetet. Bearbetningssystemet utvecklades och var modernt ännu i mitten av 1980-talet då persondatorerna på allvar gjorde entré. Lantbrukshögskolan och SLU har många gånger varit föregångare inom datahanteringen. Redan tidigt insåg man möjligheterna med statistikprogrammet Statistical Analysis System (SAS). Eftersom SAS tidigt fanns för stordatorer kunde man använda det i framtagna system. Redan på 1970-talet tog man de första stegen för att registrera rådata med hjälp av datorteknik. Man prövade att gradera m.m. genom att fylla i protokoll som sedan skulle läsas in med OCR-teknik (Optical Character Recording). Försöket föll inte väl ut vid denna tidpunkt (och man var nog ute lite före sin tid). I början av 1980-talet började vi se de första bärbara, batteridrivna datorerna och avdelningen för försöksteknik startade med att utveckla datainsamlingsprogram för fältförsöksverksamheten. Under åren 1984 till 1989 inköptes sedan, delvis med centrala utrustningspengar vid SLU, ett 50-tal svenska datainsamlare av märket Micronic vilka sedan har använts under 20 års tid (några fungerar fortfarande). De är nu omoderna. Istället används nu olika typer av handdatorer med Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 3 Windows Pocket PC. Datainsamlingsprogrammen är flerspråkiga och kan direktregistrera vikter från vågar mm. I slutet av 1980-talet hade persondatorer med operativsystemet MS-DOS blivit dominerande. Nu kommer också det grafiska Windows-gränssnittet. Försöksavdelningarna inom svamp/skadedjursområdet arbetar med olika persondatorprogram medan övriga ännu använder de system som utvecklades på 1960-talet. Norra försöksdistriktet överger dock de system som körs på Ultuna (kördes också vid Umeå datacentral) och börjar använda persondatorer. Vid Röbäcksdalen tar man initiativ till att utveckla ett fältförsöksprogram, kallat FFP. Gamla rutiner för resultatbearbetning och resultatutskrift används som förebilder. Programmet utvecklades i programspråket Pascal. Avdelningen för försöksteknik deltog aktivt i denna utveckling. För trädgårdsområdet anlitade några försöksstationer en privat konsult som utvecklade programpaketet HORTO, programmerat i språket Basic. Kring 1990 visar det sig dock att datorutvecklingen gått så snabbt att varken FFP eller HORTO skulle vara moderna särskilt länge (HORTO användes dock till slutet av 1990talet). Windows hade nu slagit igenom på allvar. Det hade några år funnits ett antal relationsdatabaser tillgängliga för persondatorer. Nu kom det första systemet för Windows, nämligen Superbase. Det visade sig att Superbase relationsdatabas var relativt snabb. Den kunde också distribueras till användarna som färdiga programpaket innehållande en s.k. runtime-modul – utan krav på att slutanvändarna skulle skaffa en egen Superbaselicens. Med erfarenheterna från FFP vid Röbäcksdalen utvecklades därför ett relationsdatabas-program för försöken. År 1991 gick man över till Superbase PC-databas. Under de följande åren utvecklades systemet vidare och några hushållningssällskap i södra Sverige började använda systemet. De stora försöksavdelningarna vid Ultuna fortsatte med det gamla terminalbaserade systemet samtidigt som man deltog i utvecklingen av PC-databasen. Sedan början av 1990-talet ökade användningen av Internet, inte minst inom universitetsvärlden. Detta ledde till att terminalsystemet vid UDAC samt nätverket Upnet/Upnod år 1998 ersattes med TCP/IP-nätverk och terminalsystemet GUTS togs ur drift. I detta läge hade Ultuna-avdelningarna inget annat val än att gå över till PC-databasen. Efter vissa inkörningsproblem, bl.a. problem med att läsa över gamla data till databasen, har systemet fungerat allt bättre. Man har svängt från att vara mycket negativa till att idag nästan lovorda systemet. De viktigaste händelserna under 2000-talet är att PC-databaserna nu kompletteras med uppläggning i en web-baserad databas. Samordning av rutiner och kodning av data förbättras och FFF:s webbsidor fungerar allt mer som en informationskälla där resultat och noteringar om fältförsöken löpande publiceras. Samtliga försöksregioner medverkar till att fylla webbsystemet med innehåll. Det skall dock nämnas att Skåne-försöken har ett eget webbsystem för de regionala försöken i Skåne. Dessa försök hittas ej på FFE:s hemsidor i de fall SLU inte deltar i planering eller försöksbearbetning. Datahanteringssystemen inom SLU och vid Hushållningssällskapen är helt dominerande i Sverige. Ett par hushållningssällskap använder Agriculture Research Manager (ARM) i några få försök som utförs på uppdrag av kemikaliefirmor. Dessa försöksdata rapporteras direkt till firmorna och hanteras ej i de gemensamma systemen. Från kemikaliefirmorna finns dock ett önskemål om att få resultaten från även andra försök (t.ex. provning enligt GEP) som ARM datafiler. ARM är mycket väl anpassat till preparatprovning men programmets datastruktur lämpar sig inte för gemensamma datahanteringssystem. Hantering av försöksdata – internationellt Det är svårt att greppa detta stora område, men utifrån FFE:s internationella kontakter kan man urskilja några trender. En sådan är att stora handelsföretag, såsom växtförädlare och Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 4 kemikaliefirmor, ofta driver den tekniska utvecklingen på många områden. Storleksfördelar gör att man kan satsa resurser på att få sådana tekniska system som passar den egna organisationen och som dessutom ofta kan samverka med dess ekonomisystem. Större företag kan betala för avancerad maskinteknik, inklusive datahanteringssystem. Vi har sett hur många tillverkare av försöksutrustning erbjuder datainsamlingssystem till såväl fältmaskiner som laboratorieutrustning. Lösningarna varierar och kan därför vara svåra att utnyttja i mer generella datasystem som man vill skall vara oberoende av de försöksmaskiner mm. som man väljer. En möjlighet till standardisering har kommit på senare år, framtvingad av ny maskin- och informationsteknik inom precisionsodlingen. Under 1970- och 1980-talet då försöksverksamheten över hela världen hade goda resurser, kunde en omfattande investering i maskin- och datorteknik ske. Många datahanteringssystem byggdes nu upp vid forskningsinstitut över hela världen. Systemen anpassades för resp. verksamhetsområden. Många arbetade tidigt med system för växtförädling/sortprovning där det finns stora vinster att hämta med att använda så bra försöksdesign som möjligt (antal sorter man kan prova per försök, begränsning av effekten av inbördes konkurrens mellan sorterna etc.). Systemen kördes såväl på stordatorer som på persondatorer. Innan Internet slog igenom från ca 1990, överfördes många av de gamla stordatorsystemen till PC-program. Från mitten av 1980-talet blev relationsdatabaser alltmer tillgängliga och anpassades även till persondatorer. Standard Query Language (SQL) etablerades och med tekniken Open Data Base Connectivity (ODBC) hade man öppnat möjligheterna för modern datahantering. Man kunde skriva sökprogram baserat på SQL-standarden och koppla dessa till valfri databas via Internet med hjälp av ODBC-tekniken. Under andra halvan av 1990-talet hade World Wide Web standarderna (html- och xml-program) blivit så standardiserade att man kunde integrera systemen på en högre nivå och börja införa s.k. Intranät som kan samverka med olika datakällor. I detta sammanhang visar relationsdatabaserna sin styrka genom att de kan anpassas och byggas ut i takt med nya behov. SQL-standarden och ODBC-tekniken utgör grunden men det är Web-tekniken som gjort systemen tillgängliga för gemene man. Persondatorprogram lever givetvis vidare. Av både ekonomiska och forskningsmässiga skäl ställs ökade krav på internationellt samarbete, och dessa möts ofta med såväl storleksrationaliseringar och specialiseringar. När det gäller datahantering skärps kraven på koordination och datautbyte med hjälp av modern IT. Fram till ca 1990 såg man rationaliseringar med att basera datahanteringssystemen på olika persondatorprogram. Idag går utvecklingen åter mot stordatorsystem (server-lösningar) - nu webbaserade istället för de äldre terminalbaserade systemen. Många system, såsom den svenska försöksdatabasen, kom att utvecklas medan PCbaserade program fortfarande var huvudspåret. Vid samma tid utvecklades t.ex. Agriculture Research Manager (ARM). Inom främst växtskyddsområdet utvecklades en del internationella standarder, t.ex. kodning av all växter och skadegörare enligt EPPO/Bayer systemet. EPPO (European Plant Protection Organisation) har från EU ett officiellt samordningsuppdrag när det gäller tillämpningsföreskrifter för Good Experimental Practice (GEP). Denna standard, tillsammans med en datakodstandard framtagen av American Crop Protection Association (ACPA) utnyttjas av ARM. ARM finns även i en version för sortförsök. Nackdelen med ARM är att programmet inte lagrar data i en relationsdatabas och då inte lämpar sig datautbyte och samkörning i fleranvändarmiljö via Internet. ARM är annars mycket väl anpassat till den typ av försök det tagits fram för. De datahanteringssystem som börjat utvecklas under 1990-talet eller senare baseras vanligen på Internet-lösningar kombinerat med relationsdatabaser och/eller indexerade textdatabaser. Stora sökmotorer på webben söker av och indexerar funna ord så att man Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 5 snabbt skall hitta sökträffarna. På samma sätt ger en riktigt indexerad (indexering uppgifter man söker kan snabbt hittas om de sorteras i indexlistor) relationsdatabas effektiva sökmöjligheter. De större etablerade relationsdatabaserna har effektiva rutiner för att samtidigt hantera ett stort antal användare. Även den svenska Superbase-databasen kan hantera flera samtidiga användare – dock inte lika effektivt. Ingen inventering har gjorts av tillgängliga försöksprogram baserade på access till relationsdatabaser via Internet. Det mycket långt utvecklade systemet vid Dansk Landbrugsrådgivning (LR) i Århus har redovisats vid internationella konferenser inom organisationen International Association on Mechanization of Field Experiments (IAMFE). Vid dessa konferenser har inte framkommit andra som har något liknande system. IAMFE planerar att starta en internationell expertgrupp för att bevaka utvecklingen. En relationsdatabas för försöksdata togs tidigt fram av HydroAgri (numera Yara) i Landskrona. Systemet har sedan utvecklats vidare av Yaras huvudkontor i Hanninghof, Tyskland. Vid utvecklingen tog man kontakter både med LR och FFE. Det danska systemet, Yaras system och den svenska försöksdatabasen har i princip samma datastruktur men utnyttjas på olika sätt. Det svenska systemet används framför allt som ett 1-användarsystem med ett definierat datautbytesformat mot andra installationer. Det danska systemet utnyttjar Internet så att alla användare samtidigt arbetar mot samma databas. Under de senaste 5 åren har LR öppnat möjligheten för nordisk samverkan kring deras system. Yaras system togs fram för att hantera försöksdata integrerat med övriga administrativa system. Det är ej tillgängligt utanför det egna företaget. I likhet med Yara, kan man med säkerhet finna ett antal andra företagsspecifika system, mer eller mindre anpassade efter resp. företags organisation. Det svenska datahanteringssystemet – nuläge och utvecklingsmöjligheter Kärnan i det svenska systemet är relationsdatabasen Superbase för persondatorer. Systemet har utvecklats sedan 1990 och fick en stor användning år 1998. De flesta hushållningssällskap och försöksavdelningar vid SLU använder systemet, i viss mån även Yara och Scandinavian Seed. Svalöf Weibull har också en kopia men använder inte systemet aktivt. Databasen kan köras som 1-användar eller fler-användarsystem. Grundstenarna i systemet är 10-15 år gamla och utnyttjar inte 32-bitarstekniken i dagens Windowsversioner. Dock har systemet ändå goda prestanda då det framtagits för betydligt långsammare persondatorer i Windows-systemets barndom. Försöksdatabasen stödjer inte heller långa filnamn men dessa kan ändå listas och hanteras av systemet. Källkoden är skriven i ett interpreterande, Basic-liknande programmeringsspråk (interpreterande – resp. programrad översätts till exekverbar kod varje gång raden körs). Detta medför ett betydligt långsammare program än om man har applikationen komplett i en färdigöversatt s.k. exe-fil. Problemet är inte så allvarligt eftersom den mesta databashantering ändå går snabbt. Den utförs av maskinöversatt kod i runtime-modulen och dess programtillägg (dll-filer). Databasprogrammet är endast till liten del skrivet med objektorienterad kod (för hantering av de inmatningsformulär användaren ser). Vid en ev. framtida utveckling bör programmet därför delvis skrivas om. Delvis kan det ske med nuvarande programpaket då Superbase år 1995 införde stöd för objektorienterad programmering. En stor fördel med Superbase har varit att systemet kan distribueras till användarna utan att dessa måste ha en egen licens av programmet. Tillverkarna av Superbase, Superbase Inc. (www.superbase.com) har i många års tid aviserat att man skall ta fram ett nytt grundspråk, SIMPOL. Enligt dess nyhetsgrupper är en test-version på gång (senast angivet hösten 2004), men detta har man sagt tidigare också. Skulle SIMPOL bli färdigställt, blir en uppgradering av databasen intressantare. Program i SIMPOL kompileras och körs som färdiga program på samma sätt som t.ex. Visual Basic. Detta Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 6 skulle dramatiskt öka programmet snabbhet vid utskrift av resultatblanketter mm samt i vissa typer av datautdrag för seriesammanställningar. Dessutom skulle nuvarande program delvis kunna konverteras med speciella översättningsverktyg tillhandahållna av Superbase. Det är mycket osäkert om, och i så fall när, SIMPOL kan bli tillgängligt. För att passa i en större försöksorganisation är det mest rationellt att arbeta flera mot samma databas. Superbase kan köras på detta sätt och det är även möjligt att köra programmet mot andra databaser via ODBC. Så länge osäkerheten består kring Superbase framtida utveckling är det dock sannolikt bättre att använda andra, idag mer etablerade, utvecklingsverktyg. I allt större utsträckning utnyttjas webben för samordning av datahanteringssystemen. I det svenska systemet överförs färdigbearbetade försök i stor utsträckning till FFE:s webbsystem. Det systemet baseras på en MS-SQL server databas och webbhotellet vid SLU:s IT-avdelning i Umeå (datorerna bamse.slu.se och picea.slu.se). Programmeringen sker med Macromedia ColdFusion samt i form av SQL-procedurer (dessutom viss design och JavaScript via Frontpage). Utvecklingsverktygen är kraftfulla och det är i princip möjligt att bygga upp en gemensam försöksdatabas utifrån detta system. För närvarande matas systemet via uppladdning av olika datafiler. Det innehåller inte inmatningsformulär för att lägga upp och hantera pågående försök med all de rutiner som finns för utskrift av fältkort, etiketter, resultatblanketter, utdrag för seriesammanställningar osv. Olika program har utvecklats för datainsamling i fält och på laboratorium. Redan i mitten av 1980-talet togs en fältdator med datainsamlingsprogram fram. Det var den svenska Micronic som anpassades för våra behov. Programmen skrevs i språket Forth, översattes till maskinkod och brändes på en insticksmodul (s.k. PROM-minne) som distribuerades och sattes in i handdatorn. Systemet är idag föråldrat men några datorer används fortfarande. För ca fem år sedan påbörjades utvecklingen av nya program för handdatorer med Windows CE (numera Pocket PC). Programmen är skrivna i objektorienterad kod i Visual Basic v. 6. P.g.a. av dåligt stöd för seriell kommunikation i det nyare Visual Basic Net, har inte utvecklingen flyttas till denna miljö. Programmen är dock fullt moderna. Microsoft har ett programtillägg som gör att nyare PocketPC-datorer kan köra program skrivna i Visual Basic 6. F.n. finns program på svenska, engelska och tyska för datorerna Husky Fx21, HP IpaQ, PC Allegro samt JettCe. Microsoft har nyligen släppt version Microsoft Mobile 5.0 som är en sammanslagning av PocketPC och två andra system för mobiltelefoner. Det är ännu oklart om utvecklade datainsamlingsprogram (Visual Basic 6) kommer att kunna köras i detta operativsystem. För datainsamling på labb används ett äldre program som kördes på Provcentralen under många år. Det kommunicerar även med nyare NIT-instrument och kommer fortsatt att utnyttjas av vissa hushållningssällskap, AgriLab, Norrländsk jordbruksvetenskap samt Inst. för markvetenskap. Endast mindre utvecklingsinsatser görs här. Dock utgör provhanteringen en flaskhals då resultaten snabbt skall fram på hösten. Man får därför bevaka och föreslå åtgärder som underlättar beställning av analyser och inrapportering av resultat. Erfarenheter från AnalyCen:s rapporteringssystem kan utnyttjas. Försöksdatabasen vid Dansk Landbruksrådgivning - nuläge och nordisk utveckling Sedan början av 1990-talet har Dansk Landbrugsrådgivning (LR) utvecklat sitt nuvarande gemensamma datahanteringssystem för försöksverksamheten. Med centrum i Århus, och med ca 60 lokala rådgivningskontor, utför man ca 2000 försök per år. Organisationen av försöksverksamheten liknar mycket det svenska systemet där SLU är central samordnare och hushållningssällskapen utför, men även planerar, försöken samt arbetar aktivt med rådgivning. En organisation med många aktörer, precis som i Sverige, ställer stora krav på att datahanteringen kan ske effektivt, korrekt och snabbt. Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 7 Det utvecklade systemet består idag av en MS-SQL relationsdatabas (egentligen flera för högsta säkerhet och datareplikering) kombinerat med en beräkningsmotor baserad på statistikprogrammet SAS. F.n. sker uppläggningen av försöksplaner centralt genom att några specialister vid LR kör en rutin i SAS. När väl försöksplanen är upplagd arbetar sedan alla med utläggning av enskilda försök samt inrapportering av rådata. Speciella rutiner finns för inläsning av data från eget analyslaboratorium samt från ett fåtal andra laboratorier. Systemet har en omfattande kvalitetskontroll av resultaten i de enskilda försöken. Utföraren måste bocka av och godkänna de rådata som matas in. Olika moment markeras som utförda då begärda uppgifter mottagits av (lagts in i) systemet. Då tillräckliga rådata inrapporterats genereras automatiskt resultaten från de enskilda försöken och görs tillgängliga för alla som deltar i försökets genomförande. Försöksledaren kvalitetskontrollerar varje försök och godkänner eller underkänner det. Godkända försök blir normalt sedan offentligt tillgängliga. Sammanställningar av försöksserier sker normalt endast inom samma försöksserie. I Sverige gör vi ofta bredare sammanställningar. De beräkningar som utförs i försöken styrs oftast av den gröda som förekommer. Datainsamling sker med handterminaler, dock utan direktloggning av data från vågar etc. Före år 2002 var det danska systemet ej tillgängligt för andra. Det var möjligt att köpa in sig och utnyttja systemet men inte att delta i och påverka systemets utformning. I början av 2000-talet ändrade dock LR sin internationella policy och skall nu mera aktivt söka medel och medverka i internationella projekt. En orsak till detta är att krympande statliga och andra anslag drabbar även LR och dess försöksverksamhet. Behovet och motivationen ökar därmed för att samarbeta om försökshanteringen mellan de nordiska länderna. På initiativ av LR träffades därför i januari 2002 representanter från Danmark, Sverige, Norge och Finland. Mötet skedde i Århus och vid detta, samt vid ett följande möte, arbetade man fram en kravspecifikation för en eventuell gemensamt nordisk försöksdatabas. Man enades om att detta var fullt möjligt att åstadkomma och att det i Norden endast var det danska systemet som kunde utvecklas för att klara samtliga krav. I övriga länder skulle en nyutveckling bli nödvändig. Parallellt med de tekniska diskussionerna konstaterade gruppen att en löpande samordning av terminologi och försöksmetoder var förutsättningar för ett framgångsrikt nordiskt system. Utan en ämnesmässig samordning skulle potentialen med en samordnad teknik inte utnyttjas till fullo. I framtiden måste de nordiska länderna klara konkurrensen med andra delar av Europa så att man totalt sett kan lägga ut en tillräcklig mängd försök under nordiska förhållanden. Med den framtagna kravspecifikationen som grund, bestämdes att de fyra länderna i slutet av år 2003 skulle ge besked om man ville delta i utvecklingen av ett sådant system. För Sveriges del svarade vi att vi måste avvakta, främst beroende på pågående utredning rörande försöksverksamhetens och Fältforskningsenhetens framtida organisation i Sverige. Finland var intresserade men en nationell samordning saknas. Det fick i så fall bli upp till berörda forskningsinstitut att medverka. I Norge hade Planteforsk och landbrukets forsöksringer under några år utrett hur man skulle förnya sitt datahanteringssystem. Man beslutade att delta i det nordiska utvecklingsprojektet och har, som enda land, skrivit avtal med LR om detta. Då bara ett land hittills gått med, kunde ej samtliga punkter på kravspecifikationen uppfyllas från start. De viktigaste kraven var att lägga till en Internetbaserad modul för uppläggning av försöksplaner, att göra databasen flerspråkig, att medge decentraliserad användning av systemets samtliga planläggningsrutiner (design av försöksplan, uppläggning av beräkningar för resultatredovisningen, underhåll av tabeller med standardtexter) samt att införa nya rutiner för import och export av data. LR gör 2005 en stor satsning för att möta dessa krav. Norge deltar med några försöksserier och erfarenheterna skall sammanställas hösten 2005. Om norrmännen är nöjda med resultatet kan de delta i större skala från våren 2006. Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 8 Frågan har flera gånger väckts om inte Danmarks jordbruksforskning (DJF) kan tänkas medverka i en gemensam nordisk försöksdatabas. Man har sedan många år byggt upp egna rutiner, främst baserade på persondatorprogram. Då man utför GEP-provning åt kemikaliefirmor har man använt olika program såsom ARM, Pesticide Research Manager (PRM) och FieldPro. Samtliga dessa är PC-program, väl anpassade för sitt ändamål. De fungerar dock ej som bas för ett gemensamt, mer generellt datahanteringssystem. Över huvud taget är det tveksamt om gemensamma datahanteringssystem någonsin kommer att ersätta system som används i mer specialiserade undersökningar. Visserligen kan det säkert göras rent tekniskt men försöksvolymerna kan vara för små för att motivera ett byte av system i dessa fall. Undantaget är dock ARM. Detta program är allmänt förekommande och generella försöksdatabaser bör omfatta import/exportmöjligheter från/till ARM. Framtida nordiskt samarbete En viss framtida utveckling av det svenska datahanteringssystemet kommer alltid att behövas oavsett om man vill satsa på ett gemensamt nordiskt system eller inte. En fortsatt samordning av datakodningen är nödvändig. Likaså måste vi i Sverige ha en bra webbtjänst för att sprida information och resultat kring försöken. En bättre nordisk samordning av försöksmetoder och terminologi är starkt önskvärd oavsett vilket tekniskt samarbete man har inom Norden. Det är viktigt att ha möjlighet att planera samnordiska försöksserier och att kunna utbyta data kring dessa mellan länderna. Speciellt finns ett behov att i södra Sverige planera försöksserier tillsammans med Danmark. Följande utvecklingsvägar kan vara aktuella de närmaste fem åren A. Nuvarande PC-databas underhålls och ersätts sedan av ett nytt PC-baserat system på 5-10 års sikt. Webbsidan byggs ut vid behov. B. Nuvarande svenska webb-databas genomgår en mer omfattande utveckling för att omfatta rutiner för datainmatning och utskrift av försöksplaner och försöksresultat C. Sverige deltar i hela eller delar av det modifierade danska Internet-baserade systemet samtidigt som integrationen med den svenska webbtjänsten utvecklas I det sistnämnda alternativet är det viktigt att import/exportmöjligheterna mot det danska systemet är så goda att man har valfrihet att ta hem data till egna datorer för t.ex. seriesammanställningar och djupare analyser. Verksamhetsplan och resursbehov den kommande 5-årsperioden Gemensamt för all alternativ är att ämnesgrupperna via FältForsk bör delta i nordiskt samarbete för att bättre samordna terminologi och försöksmetoder. Man bör särskilt utvärdera vilket behov som finns av samnordiska försöksserier inom sitt område. Följande åtgärder bör göras oavsett valet av tekniskt system A-C (år från-till) • Löpande systemunderhåll och förbättringar i integrationen med webbtjänsten. Fortlöpande utbildning i systemen ordnas årligen (05-09) • Åtgärder för att förbättra datahanteringen i växtskyddsförsök. Import/export från ARM. Upprättande av nationell preparatlista. Bättre stöd för detaljerade försöksled (05-06) • Färdigställande av kodningsmallar för variabelkoder, sortkoder, planbeteckningar & gödselmedelskoder. Uppdatering av befintliga databaser under vintern 05-06 • Kodning, konvertering och inlagring av försöksdata inom växtnäringsområdet. Kan ske tidigast 06-07 och förutsätter ev. ett övergripande beslut om detta • Kodning, konvertering och inlagring av försöksdata från Norrländsk växtodling, bl.a. samordning av använda sortnummer (07-08) • Utvecklingsarbete gällande försöksplanering och statistisk-redovisning samt genomförande av fortbildning inom området (ansvar för ny statistikstjänst, 05-09) Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 9 • • Medverkan i informationssatsningar och andra samverkansprojekt i den omfattning som SLU centralt eller NL-fakulteten ev. beslutar. Internationell bevakning och utvecklingen av standarder och datasystem inom försöksverksamheten När det gäller konvertering av gamla data blir arbetssättet beroende på vilken databas som slutligen väljs. Den nuvarande PC-databasen kommer att användas som arbetsverktyg i denna process då systemet redan har ett antal konverteringsverktyg för detta. Inläsning av gamla data kräver framför allt en arbetsinsats av berörda institutioner. För att påskynda denna process kan vissa medel ev. beviljas från FältForsk inom ramen för de medel som reserverats för att motsvara den extra halvtidstjänsten inom området datahantering. Löpande kostnader för enskilda programlicenser har ej tagits med. Ingen investering i hårdvara överstigande 50 kkr bedöms aktuell under perioden. Till Miljödata betalas en årlig avgift för visning av kartor. Denna uppskattas ligga på ca 35 kkr/år (inkl. ett finmaskigare vägnät). Resursbehov – teknikutveckling: Infosamverkan, Internet & externt: Resursbehov – samordning mm: Stöd inlagring av gamla data: 300 kkr/år (30 % av nuvarande heltidstjänst) 200 kkr/år (20 % av nuvarande heltidstjänst) 200 kkr/år (40 % av föreslagen halvtidstjänst) 100 kkr/år vardera under år 2006, 2007 och 2008 A. Nuvarande system utvecklas och förnyas med bibehållen PC-baserad databas • Konvertering av nuvarande PC-program till objektorienterad kod och kompilerat i maskinkod - Superbase/SIMPOL, VisualBasic/Access eller annat (07-08) • Fortsatt utveckling och underhåll av datainsamlingsprogram för fältdatorer (05-09) Resursbehov – teknikutveckling: Resursbehov – samordning mm: 500 kkr/år (50 % av nuvarande heltidstjänst) 200 kkr/år (40 % av föreslagen halvtidstjänst) Total kostnad, alt A., 2006-2009: Årlig kostnad därefter: 2800 kkr (utöver gemensamma kostnader) 700 kkr B. Nuvarande webbsystem utvecklas, interaktiv inmatning/hantering av försöksdata • Uppgradering av nuvarande SQL databas med interaktiva inmatningsrutiner och rutiner för utskrift av listor och resultat (07-08) • Integrering av webb-databas med statistikprogrammet SAS (SAS IntrNet) för datautdrag och seriesammanställningar (07-09) • Nuvarande PC-databas underhålls under hela perioden fram till år 2009. Systemet behålls körbart även efter år 2009 p.g.a. konverteringsprogram mot äldre data. • Fortsatt utveckling och underhåll av datainsamlingsprogram för fältdatorer samt framtagning av förbättrade export/importrutiner mot PC-databas och fältdatorer (07-09) Resursbehov – teknikutveckling: Integration med SAS: Resursbehov – samordning mm: 500 kkr/år (50 % av nuvarande heltidstjänst) 800 kkr totalt för år 07-08 (uppbyggnad, konsulthjälp) 200 kkr/år (40 % av föreslagen halvtidstjänst) Total kostnad, alt B., 2006-2009: Årlig kostnad därefter: 3600 kkr (utöver gemensamma kostnader) 700 kkr I detta alternativ bygger man vidare på den webbdatabas som finns. Framför allt tillkommer ett behörighetssystem (inloggning) för de som skall lägga in data i databasen samt integration med SAS. Här bedöms att extra engångsinsatser behövs. Expertis finns inom SLU bl.a. kommande statistiktjänst inom FältForsk samt personer vid avdelningen för integrerat växtskydd (EVP) och växtnäringslära (Markvetenskap). Integration med SAS Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 10 bedöms nödvändig för att beräkningar av resultat för enskilda försök samt försöksserier skall kunna genomföras på ett riktigt sätt i förhållande till använd försöksplan. Man utnyttjar här CGI-script (Common Gateway Interface) som är en standard för anrop och körning av program (också koppling till databaser) via webbsidor. Coldfusion stödjer kommunikation via CGI, kan automatiskt hoppa mellan olika program, läsa/skriva textfiler, skicka e-post och mycket annat. Möjligen med undantag för integrationen med SAS, där expertis på SAS-programmering behövs, bedöms programmeringsverktyget Coldfusion tillsammans med viss design i Frontpage och procedurer i övrigt MS-SQL vara kraftfulla nog för att bygga upp systemet. C. FältForsk deltar i den nordiska databasen och samordnar med egen webbportal Detta alternativ beskrivs mer omgående eftersom det inte är helt jämförbart med alternativ A och B. Utöver ett ämnesmässigt samarbete mellan de nordiska länderna, sker här ett tekniskt samarbete kring ett gemensamt system där målsättningen är att flera länder delar på arbetet med teknisk utveckling och underhåll i ett system som då omfattar huvuddelen av utvecklingsbehovet vad gäller datainsamling i fält och på laboratorium samt för uppläggning, lagring, bearbetning och presentation av resultat från enskilda försök. Beroende på ambitionsnivå kan man sedan välja att exportera data ur det nordiska systemet för att köra speciella sammanställningar eller, för viktiga och årliga sammanställningar, lägga upp dessa körningar i det gemensamma systemet. I och med att Norge under 2005 deltar i det nordiska systemet på försök, gör nu LR en omfattande satsning för att anpassa systemet efter nordiska krav. Norge beräknas delta i större utsträckning redan 2006. Om Sverige också deltar innebär det att (minst) tre nordiska länder (de med störst volym försök) kan dela på drift och teknisk utveckling av ett samnordiskt system. I de förstudier som gjorts bedöms de totala utvecklingskostnaderna för att fullt ut anpassa systemet att uppgå till ca 5000 kkr. Den årliga driftskostnaden har beräknats till ca 700 kkr. Åtminstone ca 1500 kkr, bedöms kunna erhållas från nationella forskningsråd (en liten del även från nordiska ministerrådet) under förutsättning att alla tre länderna under hösten 2005 (alt. våren 2006) lämnar in en gemensam ansökan till forskningsråd i resp. land. LR gör under 2005, på uppdrag av nordiska ministerrådet, en förstudie av de organisatoriska förutsättningarna för ett nordiskt samarbete (de tekniska förutsättningarna är redan utredda med positivt resultat). Vid ett möte under hösten 2005 skall förstudien presenteras för beslutsfattare i resp. land varefter förstudien avslutas/inlämnas. Det är alltså först under hösten 2005 som alla detaljer kring detta alternativ är klara. De kostnader och bedömningar som görs är därför preliminära. Erfarenheterna från det arbete som görs för Norges medverkan måste också följas upp under hösten. Vid ett besök vid LR i Århus den 31/5 och 1/6 2005, har jag inhämtat detaljerad information om de olika åtgärder som kommer att behövas för att anpassa systemet efter svenska krav. På många punkter sammanfaller kraven med de önskemål som PlanteForsk ställt upp för år 2005. Följande krav bör från Sveriges sida ställas på ett nordiskt system: Portabilitet: Systemet skall vara uppbyggt så att man vid behov kan lägga upp det på SLU:s egna servrar. Förmodligen är det mest ekonomiskt att köra systemet för samtliga länder på ett ställe (det blir då Danmark). De årliga driftskostnaderna kan då delas på deltagande länder. Man får dock handlingsutrymme att agera om man inte i framtiden skulle vara nöjd med samarbetet. Kravet är också viktigt med tanke på att man skall välja standardlösningar och väl etablerade utvecklingsverktyg programmering av systemets olika delar. Nuvarande system är baserat på MS-SQL server som databas och SAS som statistikprogram och detta passar också bra för SLU. Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 11 Flerspråkighet: Arbetet med detta pågår redan i och med Norges medverkan och skall fungera helt ut från år 2006. Varje land som deltar måste översätta engelska texter till sitt eget språk och därefter är systemet språkligt anpassat. Nationella koder: I listor över sorter, gödselmedel, preparat samt för använda variabelkoder har ställts krav på att kunna använda nationella kodsystem. Denna del skall också vara klar under 2005. Decentraliserad användning: Systemet skall kunna administreras decentraliserat med olika behörighetsnivåer för försöksledare, utförare etc. Skall vara infört under 2005. Försöksplanmodul och minst 4 faktorer: Denna modul är ett grundkrav då man i annat fall inte kan lägga upp försöksplaner via webbsidor. För 2005 har Norge fått hjälp av LR med uppläggning av försöksplaner, men modulen skall vara på plats till hösten 2005. Dock klarar nuvarande system bara 3 behandlingsfaktorer medan vi ibland behöver 4. Möjligheter till fritextfält: Det danska systemet utnyttjar främst standardtexter. Huvudskälen är att man då alltid anger en uppgift på samma sätt samt att man får en automatisk översättning av innehållet då man byter språk. Sverige har krävt att man vid uppläggning av försöksled också skall kunna ange dessa som fri text utan att man måste lägga upp standardtext i gemensamma listor. Systemet skall alltså ha denna möjlighet även om det rekommenderas att man använder den sparsamt. I alla andra sammanhang förekommer att man lämnar kommentarer. Sådana texter finns i systemet redan tidigare och översätts inte vid byte av språk. Bättre beräkningsmodul: Nuvarande system bygger på att man för varje gröda utför ett antal upplagda beräkningar. Denna del måste göras mer flexibel och kunna styras genom att man kan ange beräkningsmall för resp. försöksplan (om man avstår kan den generella mallen köras). Modul för seriesammanställning: Här finns idag standardrutiner för att köra balanserade data och endast inom samma försöksserie. På denna punkt finns behov av omfattande förbättringar och där kan Sverige bidra med erfarenheter av hur detta kan lösas och styras. Man skall kunna söka fram (ev. märka upp) i vilka sammanställningar de olika försöksplanerna skall ingå samt mer fritt kunna designa den statistiska analysen. Export/import till persondatorer och till fältdatorer: Denna punkt är också avgörande för att man skall kunna lagra in eller ta ut data som finns i systemet. Bl.a. är det aktuellt att kunna importera rådata från datainsamlare, importera gamla försöksdata samt exportera hela färdigbearbetade enskilda försök. Oavsett vilket system man använder under pågående växtodlingsår, måste man alltid kunna överföra data till andra informationssystem. Det är också en säkerhetsfråga att varje land kommer att vilja spara egna säkerhetskopior av försöksmaterialet. Kartvisning och nationella anpassningar: Systemet måste innehålla vissa möjligheter till nationella val. F.n. använder vi svenska kartkoordinater länkat till Miljödatas kartvisningsprogram. LR använder UTM (Universal Transverse Mercator) som är en internationell kartprojektionsstandard som bl.a. programmet SAS använder. Det danska systemet, i sitt nuvarande skick, är mycket genomarbetat i hela kedjan från det att försöksplanen är upplagd tills dess att de enskilda försöksresultaten presenteras. I denna stora del behövs ingen särskild utveckling. System kräver kvittering (som kan spåras till person) av olika genomförda moment. Här är det danska systemet vida överlägset det svenska. Om också alla ovanstående förbättringar genomförs, kommer det totala systemet att bli mycket kraftfullt. En förutsättning för att kunna påverka och bli delägare i systemet är att man gör en kraftfull insats och deltar fullt ut i utvecklingsarbetet redan från början. Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 12 Sammanfattning av resursbehov för alternativ C Här antas att Sverige bidrar med 30 % av utvecklings- och driftskostnader samt att 1500 kkr av de totala utvecklingskostnaderna kommer att erhållas från forskningsråd. Om inget land beviljar forskningsmedel, ökar den svenska andelen av utvecklingskostnaderna med 450 kkr. Visst insatser kan göras av undertecknad men jag bedömer att danskarna utför 80-90 % av utvecklingsarbetet. Om man efter utvecklingstiden önskar göra omfattande förändringar får deltagande länder besluta om detta senare. Jag förutsätter vidare att kostnaderna för den löpande driften årligen följs upp och ev. åtgärder vidtas för driva systemet till lägsta möjliga kostnad. Vid en medverkan i det nordiska systemet måste FältForsk stå för underhåll av gemensamma förteckningar på det svenska språket samt arbeta med rutiner för att importera/exportera data samt för att samköra systemet med FältForsks webbsidor och befintliga databaser. Utveckling nordiskt system: Årlig driftskostnad nordiskt system: Resursbehov – teknikutveckling: Resursbehov – samordning mm: 1050 kkr (engångskostnad, 30 % av 3500 kkr) 210 kkr (30 % av 700 kkr) 100 kkr/år (10 % av nuvarande heltidstjänst) 200 kkr/år (40 % av föreslagen halvtidstjänst) Total kostnad, alt C., 2006-2009: Årlig kostnad därefter: 3090 kkr (utöver gemensamma kostnader) 510 kkr Sammanfattande kommentarer och slutsatser Denna genomgång av datahanteringen inom fältförsöksverksamheten syftar till att belysa vikten av långsiktig planering av försöksverksamhetens arbetssätt. När det gäller datahanteringen gjordes viktiga vägval vid slutet av 1960- och 1980-talen. Den inriktning man valde påverkade i mycket stor utsträckningen verksamheten under 15-20 år därefter. De beslut man fattar i mitten av 2000-talet blir viktigt för hur datahanteringssystemen ser om några år och framför allt på 2010-talet. För närvarande kan vi sägas trimma in det system vi byggt upp sedan början av 1990-talet. Den starka utvecklingen av Internet och mobil kommunikationsteknik gör att det inte längre finns några tekniska hinder att satsa på gemensamma databaser och gemensamt utvecklingsarbete mellan de nordiska länderna. En gemensam nordisk satsning kräver, för att bli kraftfull och spara pengar, att såväl Danmark, Sverige och Norge deltar. I dessa länder finns, och kommer att finnas, huvuddelen av fältförsöken i Norden. Danmark och Norge deltar redan. Ett svenskt deltagande, med aktiv medverkan, både finansiellt och personellt, från FältForsk under 2-3 år framåt, skall säkerställa att det gemensamma systemet klarar alla svenska krav. Alternativen A-B ovan är inte helt jämförbara med alt C. I de förstnämnda två alternativen måste man långsiktigt sätta av tekniska utvecklingsresurser samt säkerställa en dubblering av viss kritisk kompetens så att systemen utvecklas och fungerar utan driftsstörningar. F.n. budgeteras för 1 heltids- och en halvtidstjänst inom området. Vid en nordisk samordning klarar man sig, efter den inledande utvecklingsperioden, med sammantaget högst en tjänst. Jag har f.n. arbetat med hela spektrumet datainsamling – PC-databas – Webbdatabas/Internet. Ett nordiskt samarbete omfattas av merparten av denna utveckling och därmed ersätter den mellan 50 och 80 % av en heltidstjänst samt att en dubblering av kompetens inte behövs. Mot denna besparing står att man får en ökad årlig driftskostnad motsvarande 20 - 30% an en heltidstjänst. Den totala kostnadsbesparingen för alternativ C bör på längre sikt därför egentligen kunna uppgå till ca 500 kkr/år jämfört med A eller B. En nordisk samordning vad gäller datatekniken ger på köpet även de bästa förutsättningarna för ett närmare samarbete med genomförande av gemensamma försöksserier inom vissa ämnesområden. Vidare läggs en bas för ökat internationellt Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 13 samarbete utanför Norden. De nordiska länderna får ett unikt datahanteringssystem som kan ’hänga med’ i den snabba tekniska utvecklingen och som dessutom, genom sitt språkoberoende, kan bli intressant även för andra länder. Man kan ju fråga sig varför stora jordbruksländer då inte redan gjort ett sådant system. Svaret är att man har haft starka forskningsinstitut, ofta specialiserade på olika ämnesområden. Då optimerar man sina system för de egna behoven. Man utvecklar inte de mer generella system som vi i Norden behöver använda. Jag rekommenderar att försöksverksamheten väljer alternativ C och satsar på det nordiska samarbetet också vad gäller datahanteringssystemen. Om ett positivt beslut inte kan fattas nu, bör man istället avvakta till slutet november-december 2005. Då hinner man invänta resultatet av Lars Kjaer's förstudie samt ta del av årets erfarenheter från Norge. Om Sverige väljer att delta kommer de svenska kraven att byggas in i systemet från vintern 2005-2006 och löpande under 2006. Systemet kan också testköras under 2006 med ett par mindre försöksserier. Under slutet av år 2006 följs utvecklingsarbetet upp. Man kan då välja att stiga av samarbetet eller träffa ett slutligt avtal med de andra nordiska länderna om villkoren för den fortsatta systemutvecklingen och driften. Under åren 2007-2009, parallellt med att äldre data också konverteras och läggs in, kan användningen successivt ökas till att omfatta 90 % eller mer av försöksvolymen. Det kommer dock alltid att finnas försök som utförs på uppdrag av firmor vilka kräver särskild hantering t.ex. via programmet ARM. Försöksverksamheten – framtida datahantering i Sverige & Norden. Sida 14