#vivässarvälfärden skola
Så lyfter
vi elevernas
resultat
Så lyfter
vi elevernas
resultat
#VIVÄSSARVÄLFÄRDEN SKOLA
Upplysningar om innehållet:
Charlotta Janson Josephsson, [email protected]
© Sveriges Kommuner och Landsting, 2016
ISBN: 978-91-7585-408-3
Foto: Folio, Maskot, Jörgen Wiklund, Kentaroo Tryman,
Rickard L Eriksson, Morgan Karlsson och Johanna Hanno
Produktion: Advant Produktionsbyrå
Tryck: LTAB, 2016
Så vässar vi skolan
Den svenska välfärden är bättre än sitt rykte. Det vill vi berätta.
Men bra kan bli bättre. Därför pågår hela tiden ett ständigt utvecklings­
arbete runt om i landets kommuner, landsting och regioner för att vässa
välfärdstjänsterna ytterligare.
Vi jobbar för att höja kvaliteten, öka tillgängligheten och ge snabbare
service. Vi vill utnyttja digitaliseringens möjligheter och vässa välfärden
genom smartare välfärd.
Med satsningen #vivässarvälfärden vill vi lyfta det som är bra, skapa dialog
om hur det kan bli ännu bättre och komma med konkreta förslag på hur det
kan gå till.
När det gäller utvecklingen av den svenska skolan och vår ambition att lyfta
elevernas resultat ser vi främst tre faktorer som behövs: bra lärare, bra ledar­
skap och bra samarbete. Mer om detta på sidan 15.
Trevlig läsning och delta gärna i diskussionen under #vivässarvälfärden!
Stockholm i juni 2016
Lena Micko
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting
Innehåll
7 Rena fakta om skolan
7 Sverige satsar på skolan
8 Hög lärartäthet och små klasser
8 Svenska elever trivs och känner sig trygga
8 Skillnaderna ökar
9Likvärdighet
11
12
12
13
15
Skolans utmaningar
En skola för alla
En starkare profession
Bättre förutsättningar för huvudmännen att leda och styra
Så vässar vi skolan
Bra lärare
16Kompetensutveckling
17 Rätt förutsättningar
Bra ledarskap
20 Stärk styrkedjan och skapa tillit
21 Följ upp resultat, analysera tillsammans och åtgärda
Bra samarbete
22 Samarbeta bättre inom kommunen
22 Samarbete mellan stat och huvudmän
Kapitel .
Svensk skola bättre
än sitt rykte.
6 Så lyfter vi elevernas resultat
KAP ITEL
1
Rena fakta om skolan
Bilden av den svenska skolan målas ofta i mörka färger och med svepande
penseldrag. Av tidningsartiklar och nyhetsinslag är det lätt att få intryck av
att det råder ett generellt katastrofläge. Man kan också få uppfattningen att
ingenting positivt händer i skolan. Den bilden stämmer inte.
Många kommuner och skolor arbetar målmedvetet för att förbättra under­
visningen och elevernas resultat. Det finns mycket positivt att lyfta fram, som
att de flesta – såväl lärare som elever och föräldrar – är nöjda med skolan.
Eller att Sverige hör till de länder i världen som satsar mest på skolan. Att lärare
är den yrkesgrupp vars löner ökar mest är också värt att betona. Samtidigt
finns det ett antal utmaningar.
Det är viktigt att diskussionen om skolan utgår från korrekta fakta. Nedan
diskuteras några av de faktorer som är centrala för utvecklingen av svensk
skola och som förekommer flitigt i den allmänna debatten.
Sverige hör till de
länder i världen som
satsar mest på skolan.
Sverige satsar på skolan
Sverige investerar mer i utbildning än många jämförbara länder. Mer än en
femtedel av den kommunala budgeten går till grund- och gymnasieskolan.
Om man även räknar med förskola och vuxenutbildning, satsar kommunerna
över 40 procent av sina budgetar på utbildning.
Totalt 6,8 procent av den svenska bruttonationalprodukten, BNP, går till
utbildning. Genomsnittet för EU-länderna är 5,6 procent1.
Not. 1.
OECD (2015) Improving schools in Sweden:
An OECD Perspective.
Så lyfter vi elevernas resultat 7
Kapitel 1. Rena fakta om skolan
Hög lärartäthet och små klasser
Lärartätheten hör
till de högsta i EU.
Ur ett internationellt perspektiv har Sverige få elever per klass. Enligt Skol­
verket består den genomsnittliga klassen i grundskolan av 19 elever.2 Hur stora
klasser och skolor är varierar över landet, främst beroende på om man bor i
glesbygd eller tätort. På högstadiet är klasserna lika stora idag som de var 2008,
medan klasstorleken har ökat något i de lägsta årskurserna. Lärartätheten
har ökat under hela 2000-talet och i dag går det tolv elever på varje lärare
i grundskolan. Den lärartätheten är bland de högsta i hela EU, särskilt för de
yngre eleverna.
Svenska elever trivs och känner sig trygga
De flesta elever trivs och känner sig trygga i skolan. De har också en positiv
syn på skolan och tycker att de får den hjälp de behöver. Även elevernas för­
äldrar är överlag nöjda med sin skola och tycker att lärarna bryr sig om och
respekterar deras barn. De flesta lärare trivs i skolan men andelen lärare som
känner sig stressade ökar. Samtidigt hör lärarna till dem som är mycket engage­
rade i sitt yrke – de tycker att deras jobb gör skillnad och att det är menings­
fullt att gå till jobbet.3
9 av 10 elever känner
sig trygga i skolan
Not. 2.
Skolverket 2014 Promemoria ”Elever i
grundskolan, läsår 2013/14”.
Not.3.
Skolverket 2016 ”Attityder till skolan 2015”,
SKL, Öppna jämförelser – grundskola 2016.
Not. 4.
Läs mer om samtliga punkter i Skolverket
2016 ”Attityder till skolan 2015” och SKL,
Öppna jämförelser – grundskola 2016.
Not. 5.
SKL Öppna jämförelser – Grundskola 2016.
8 Så lyfter vi elevernas resultat
>>Nio av tio elever i årskurserna 5 och 8 instämmer i påståendet
”jag känner mig trygg i skolan”.
>>Åtta av tio känner arbetsro.
>>Nio av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola och anser att
läraren bryr sig om och respekterar deras barn.
>>Nästan nio av tio lärare trivs bra på sin arbetsplats. Den andelen
har varit relativt stabil sedan de senaste decennierna.
>>Över hälften av lärarna upplever att de oftast eller alltid känner sig
stressade i arbetet. Många uppger att de stressas av administration,
dokumentation, för lite tid till planering av undervisningen och att
många elever behöver extra hjälp och stöd. Stressen har dock inte
ökat sedan 2012, enligt Skolverkets senaste undersökning och den
negativa trenden har brutits.
>>Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet.
De som arbetar med de yngsta eleverna trivs allra bäst.4
Skillnaderna ökar
Samtidigt som meritvärdet i årskurs nio når en rekordhög nivå, sjunker
andelen som blir behöriga till gymnasiet. Det tyder på att skillnaderna i
resultat ökar. Allt fler elever får riktigt höga betyg, samtidigt som fler också
får de allra lägsta. Andelen som befinner sig i mitten av betygsskalan minskar.
På en övergripande nationell nivå låg niornas meritvärde på drygt 217 poäng
läsåret 2014/15. Det är en höjning med 8,3 poäng sedan läsåret 2009/10. Men
det är bara strax över 85 procent av landets elever som är behöriga att börja
gymnasiet. Det är en nedgång med 1,3 procentenheter från året dessförinnan
och den lägsta siffran någonsin.5
Antalet år i svensk skola har stor betydelse för om en elev blir behörig till
gymnasiet eller inte. Uppemot 85 procent av den försämrade gymnasie­
behörigheten sedan läsåret 2005/06 kan enligt Skolverket förklaras av en
ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.6
Enligt OECD:s PISA-undersökning presterar svenska 15-åringar lägre än
OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.
Resultaten har sjunkit de senaste tio åren och fortsatte nedåt i undersökningen
2012. Sett över flera år har svenska 15-åringars prestationer sjunkit mest
jämfört med alla andra OECD-länder.7
Samtidigt visar gymnasieskolans genomströmning en svag ökning under
de senaste läsåren. I de två första elevkullarna som följt den reformerade
gymnasie­skolan (Gy 2011) uppnådde 63 respektive 65 procent examen inom
tre år. Av de elever som av olika skäl gick ett fjärde år, var andelen som full­
följde 78 procent. Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och
har också högre genomsnittlig betygspoäng.
SVENSK SKOLA I SIFFROR
>>
>>
>>
>>
>>
>>
>>
>>
>>
116 000 elever i förskoleklass
986 000 grundskoleelever
323 000 gymnasieelever
16 000 elever i grund- och
gymnasiesärskolan
126 000 lärare
4 845 grundskolor
1 300 gymnasieskolor
12,2 elever per lärare i
grundskolan
11,9 elever per lärare i
gymnasieskolan
Källa: Skolverket.
Likvärdighet
När det gäller skolan kan man prata om likvärdighet ur olika perspektiv – och
följaktligen också mäta likvärdigheten på olika sätt. Socioekonomiska villkor
som familjebakgrund är en parameter, skillnader mellan skolor och klasser
är en annan och skillnader mellan olika kommuner är en tredje. Alla tre före­
kommer i den allmänna debatten, men det är inte alltid klart vad som är vad
och vilka konsekvenserna är.
Familjebakgrunden, framför allt föräldrarnas utbildningsnivå, har betydelse
för betygsresultat i grundskolan. Undersökningar visar att familjebakgrunden
spelar stor roll, men att betydelsen inte har ökat sedan slutet av 1990-talet8.
I PISA 2012 hamnar Sverige på ett OECD-genomsnitt när det gäller familje­
bakgrundens betydelse för elevernas matematikkunskaper.
En annan aspekt av likvärdighet är skillnaderna mellan olika skolors res­
ultat. Den skillnaden har ökat betydligt sedan slutet av 1990-talet.9 Enligt en
under­sökning från IFAU10 beror de ökande resultatskillnaderna uteslutande
på en ökad skolsegregation. Bland annat går elever med utländsk och svensk
bakgrund i allt högre utsträckning på olika skolor. IFAU:s slutsats är att den
ökade skolsegregationen huvudsakligen beror på underliggande boende­
segregation.
Skillnaderna i elevresultat mellan olika kommuner är små. Enligt en av de
få forskningsrapporter som finns11 har de bara ökat något sedan 1980-talet,
och det har skett under de allra senaste åren. Generellt förklarar variationen
i kommunernas elevresultat endast ett par procent av den totala variationen
i betyg. Det är också så att spridningen i kostnader per elev och lärartäthet
mellan kommuner har minskat något sedan 1989.12
Not. 6.
Skolverket 2016: Invandringens betydelse
för skolresultaten. Skolverkets aktuella
analyser 2016.
Not. 7.
OECD, PISA 2012
Not. 8.
Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i
svensk grundskola? Rapport 374.
Not. 9.
Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i
svensk grundskola? Rapport 374, IFAU (2015)
Boendesegregation, skolsegregation, fritt
skolval och familjebakgrundens betydelse.
Not. 10.
IFAU (2015) Boendesegregation,
skolsegregation, fritt skolval och familje­
bakgrundens betydelse.
Not. 11.
Böhlmark, Anders, Holmlund Helena, (2011)
”20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt
med likvärdigheten?”
Not. 12.
SNS Statskontoret (2013)
”Resurserna i skolan”, rapport 2013.
Så lyfter vi elevernas resultat 9
Kapitel 1. Rena fakta om skolan
Generella insatser
inte lösningen.
10 Så lyfter vi elevernas resultat
KAP ITEL
2
Skolans utmaningar
Även om svensk skola har många styrkor och ett fantastiskt arbete sker varje
dag i klassrum, skolor och kommuner runt om i Sverige, finns det också ut­
maningar.
Vi lever i en tid där allt mer är möjligt, där kunskap finns tillgängligt för alla
på ett helt annat sätt än tidigare, där källkritiken är avgörande för det vi ska ta
till oss och där vi ställer allt högre krav. Det är inte längre godtagbart att gå ut
skolan utan betyg. Det är inte heller möjligt att hitta ett jobb utan utbildning
på samma sätt som tidigare.
Lägg därtill vår ökade medvetenhet och medias ökade betydelse – både so­
ciala och traditionella – där missnöje sprids ofta och lätt. Det påverkar bilden
av skolan och är en stor utmaning eftersom det i sin tur påverkar tilliten och
förtroendet för alla som arbetar i och med skolan. Skolor och huvudmän be­
skriver en situation där föräldrakontakter tar alltmer tid. Risken är givetvis
också stor att den negativa bilden påverkar läraryrkets attraktivitet.
Utifrån denna kontext finns det några centrala frågor som har särskilt stor
betydelse för skolans utveckling.
Bilden av skolan
påverkar tilliten
och förtroendet.
Så lyfter vi elevernas resultat 11
Kapitel 2. Skolans utmaningar
En skola för alla
Den negativa kunskaps­
utvecklingen behöver
brytas. Likvärdigheten
behöver stärkas.
Skolan ska ge alla elever förutsättningar att lyckas. Alla skolor behöver vara
bra skolor. Förra årets kunskapsresultat visar tydligt att skillnaderna mellan
elever ökar, fler elever får höga betyg och fler får låga betyg. Vi ser att den
negativa kunskapsutvecklingen behöver brytas. Likvärdigheten behöver
stärkas. Samtidigt vet vi att det ökande antalet nyanlända elever ställer höga
krav på kommuner och skolor och att en stor del av de nyanlända går i de skolor
som redan från början har störst utmaningar.
En starkare profession
Rekryteringsbehovet
av lärare kommer att
vara stort de kom­
mande åren.
Not. 13.
SKL 2015, Sveriges viktigaste jobb finns i väl­
färden – hur löser vi rekryteringsutmaningen?
12 Så lyfter vi elevernas resultat
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Vi står inför ett stort rekryterings­
behov av lärare. Stora pensionsavgångar väntar de kommande åren samtidigt
som barnkullarna ökar, inte minst med tanke på att det kommer ett ökat antal
nyanlända barn och ungdomar till skolan. Kommunerna kommer under en
tioårsperiod att behöva rekrytera omkring 55 000 nya lärare till grundsko­
lan och gymnasiet.13 Idag är lärarutbildningen den största yrkesutbildningen,
men vi behöver ännu fler sökande och utbildningsplatser.
Samtidigt som rekryteringsbehovet är stort, behöver vi stärka kompetensen
i den befintliga verksamheten i förskolor och skolor. Lärare behöver utvecklas
och lära under hela sitt yrkesliv. Ungefär en femtedel av de lärare som arbetar
i skolan saknar rätt behörighet. Det finns ett stort behov av vidareutbildning
och kompetensutveckling.
Lärare upplever idag en ökad stress och frustration över att förutsättningar
och ambitioner inte går ihop och att tid ofta läggs på fel saker. En utmaning är
därför att skapa bättre förutsättningar för lärare och skolledare att använda
sin tid på bästa sätt.
Bättre förutsättningar för huvudmännen att leda och styra
Förskolan och skolan i Sverige består av cirka 20 000 olika arbetsplatser.
Vilka som är de viktigaste frågorna varierar mellan olika kommuner – och
mellan skolor. Det finns inte en lösning på skolans utmaningar och inte ett
sätt att förbättra det som behöver bli bättre. I dagens skoldebatt framstår det
ofta som att problem är generella, vilket leder till krav på nationella reformer
trots att det kan vara lokala lösningar som behövs.
Det finns flera utmaningar som påverkar huvudmännens f­örutsättningar
att leda och styra skolan. Ofta fattas snabba beslut om nationella reformer, utan
ordentlig dialog med huvudmännen. Vi ser mer av detaljstyrning och att
m­andat och befogenheter inte följs åt. De alltfler öronmärkta statsbidragen
är problematiska och skapar osäkerhet och administration för huvudmännen.
Statens styrning skulle istället behöva vara mer långsiktig, flexibel och kunna
möta lokala behov på ett bättre sätt än idag. Problemen behöver åtgärdas på
rätt nivå. Alla måste ta ansvar utifrån sina respektive roller och mandat och
ansvar måste gå hand i hand. Det gäller oavsett om det är en nationell eller
kommunal satsning eller ett utvecklingsarbete på en enskild skola.
Staten behöver stödja huvudmännen på ett bättre sätt än idag och minska
detaljstyrningen. Huvudmännen behöver stärka styrkedjan lokalt och involvera
professionen och skolledarna i analyser och beslut.
”2014 hade Skolverket 65
bidrag att fördela. Det är
mångmiljardbelopp. Jag
förstår att politiken vill
verka handlingskraftig, men
det blir så kontraproduktivt.
Och de som inte söker får
något slags svartstämpel på
sig, fast de kanske är fullt
upptagna med det som
faktiskt behövs hos dem.”
Professor Elisabet Nihlfors, ordförande i
Huvudmännens expertråd för skolutveckling,
Skolledaren april 2016
Så lyfter vi elevernas resultat 13
Kapitel 1. Skolans utmaningar
Vi vill lyfta
elevernas resultat.
14 Så lyfter vi elevernas resultat
KAP ITEL
3
Så vässar vi skolan
För att möta skolans utmaningar och utveckla svensk skola behöver vi arbeta
tillsammans mot gemensamma mål. Staten och kommunerna har ett delat
ansvar för att lyfta elevernas resultat. Därför krävs samsyn kring vad som
behövs för att lyfta skolan på bästa sätt.
Stora statliga lösningar kan ge en illusion om att allt blir bättre. Men central
styrning är ingen mirakelmedicin. Det som ger resultat är det envisa och
kompetenta arbetet på lokal nivå. Det går att möta skolans utmaningar inom
nuvarande system.
Huvudmännens expertråd för skolutveckling redovisade nyligen sina slut­
satser om hur detta kan gå till. En unik grupp av skolchefer, forskare, rek­
torer och lärare har presenterat ett stort antal exempel på hur skolor och
h­uvudmän i praktiken har tagit itu med sina utmaningar. Det handlar om väl
b­eprövade metoder som fungerar här och nu – utifrån skilda lokala behov.
Tre områden är särskilt viktiga:
”De nationella reformerna
har duggat tätt de senaste
20 åren. De har varit närmare bestämt 55 stycken.
Flera av dem rundar huvudmännen och går rakt in i
skolan. I många fall har
också förutsättningarna
för en reform ändrats redan
innan den har hunnit börjat
verka i skolan.”
Per-Arne Andersson, chef för avdelningen
för utbildnings och arbetsmarknad, SKL,
SKL:s skolblogg
>>Lärarrollen – att systematiskt följa upp elevers kunskaper, att renodla
lärares arbetsuppgifter och utveckla det kollegiala lärandet.
>>Ledarskapet – att lokala politiker och tjänstemän har samma mål
kombinerat med tydlig rollfördelning där alla tar ansvar för sin del.
>>Samarbetet – att rollfördelningen mellan staten och de lokala huvud­
männen samt inom kommunerna, är tydlig så att ansvar och mandat följs
åt på alla nivåer.
Så lyfter vi elevernas resultat 15
Kapitel 3. Så vässar vi skolan
> Bra lärare
Det som spelar absolut störst roll för elevernas resultat är hur skickliga och
engagerade lärarna är. Deras kompetens och förutsättningar för att göra ett
bra jobb i klassrummet är avgörande för att kunna höja kvaliteten i skolan.
Kompetensutveckling
Ett sätt att höja lärarnas
kompetens och utveckla
undervisningen är att
stärka det kollegiala
lärandet.
Lärare måste ha rätt kompetens och möjlighet att fördjupa och bredda sin
kompetens under hela yrkeslivet. Hela kompetensutvecklingskedjan behöver
stärkas, från den grundläggande utbildningen till kompetensutveckling och
fortsatt lärande i vardagen. Kommuner och skolor bör ha en organisation som
tillgodoser behovet av löpande kompetensutveckling så effektivt som möjligt,
inklusive en långsiktig planering för kompetensförsörjningen. Det gäller inte
minst digitaliseringen och den möjlighet till förbättrad undervisning som den
innebär om den utnyttjas på rätt sätt i undervisningen.
Statens uppgift är att se till att lärarutbildningen ger de blivande lärarna
goda förutsättningar i sin framtida yrkesroll och säkrar upp att utbildnings­
platserna motsvarar de behov som finns.
Ett sätt att höja lärarnas samlade kompetens och utveckla undervisningen
är att stärka det kollegiala lärandet. Att lärare till exempel planerar under­
visningen tillsammans, observerar varandras lektioner och ger systematisk
återkoppling är enligt forskningen effektivt. Förstelärare och lektorer kan
bidra till att lyfta lärarnas samlade kompetens och skolledare se till att skapa
det utrymme som behövs.
Bättre koppling till universitet och högskolor
Det är viktigt att statens satsningar för att stärka lärarnas kompetens möter de
behov som finns i verksamheten och är flexibel – både vad gäller hur och när
de genomförs. Distansutbildningar kan till exempel användas i mycket större
utsträckning för höja lärarnas kompetens.
Skolans koppling till universitet/högskolor behöver stärkas. Det kan ske
till exempel genom att lärare själva forskar på ett område som har koppling
till deras yrkesroll. Lärare kan också utveckla sin kompetens gemensamt,
exempelvis genom att delta i så kallade forskarcirklar, som är knutna till ett
lärosäte. Vid flera universitet/högskolor finns forskarskolor, där yrkesverk­
samma lärare kan gå vidare till licentiat- eller doktorsexamen.
Staten och huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att se till att lärarnas
behov av kompetensutveckling tillgodoses.
16 Så lyfter vi elevernas resultat
SKRIVA SIG TILL LÄRANDE MED TEKNIKENS HJÄLP
I Sollentuna har man med mycket gott resultat använt sig av den
digitala tekniken för att förbättra elevernas resultat. I den så kallade
STL-modellen – som är en konkret metod för språkutveckling i alla
ämnen – kompletteras samarbetet i klassrummet med digital teknik.
Kombinationen av pedagogik och teknik underlättar för alla elever,
även dem med läs- och skrivsvårigheter, att delta i skriftliga sam­arbeten
med sina klasskamrater. Eleverna återkopplar på varandras texter,
som sedan publiceras digitalt.
Studier visar på förbättrade resultat, ökad likvärdighet, och att
eleverna upplever arbetssättet motiverande.
Läs mer på skl.se.
”Styrmodellen för skolan
ställer stora krav på alla
parter, inte minst vad gäller
tydligt ansvar och god kommunikation. Det är viktigt
att staten inte hastar fram
flera reformer nu, utan noga
tänker efter vilka problem
man vill lösa.”
Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för
utbildning och arbetsmarknad, SKL:s skolblogg
Rätt förutsättningar
De flesta lärare trivs i skolan och känner att arbetet är meningsfullt. Samtidigt
rapporterar många att de känner sig stressade. Det är viktigt att lärare får
koncentrera sig på att vara just lärare. De behöver tid och förutsättningar för
att kunna planera, undervisa och följa upp undervisningen.
Huvudmän och skolor kan avlasta lärarna, genom till exempel att vissa admi­
nistrativa uppgifter utförs av andra. Det kan också handla om arbetsfördelning,
att använda lärarnas kompetenser rätt så att de kommer till bäst nytta. Att ställa
sig frågan om vem som gör vad? Ökad samverkan med fritidshemmen och elev­
hälsan kan utveckla verksamheten på ett sätt som gör att läraren kan fokusera
på undervisningen samtidigt som eleverna ges bättre möjligheter att nå skolans
mål. Det finns mycket att vinna på att lärare i högre grad än idag planerar sin
undervisning tillsammans med kolleger.
Från centralt håll måste styrdokument och andra krav utvecklas så att
planeringsförutsättningar blir goda och att administration inte äter upp för
mycket av lärarnas tid.
Bra villkor
Bra lärare ska ha bra lön. Lönerna ska sättas på lokal nivå i en samverkans­
process med de fackliga organisationerna. Lönen ska vara individuell och dif­
ferentierad, vilket betyder att skickliga lärare ska kunna få större löneökningar.
Lärarna har på senare år haft en bättre löneutveckling än andra jämförbara
grupper på arbetsmarknaden. Löneutvecklingen är ett resultat av de priorite­
ringar som landets kommunpolitiker har gjort.
Det kommer fortsatt krävas ett strategiskt arbete för att stärka lärar­yrkets
attraktivitet och för att säkra kompetensförsörjningen. En god löne- och
karriär­utveckling och ett bra system för kompetensutveckling är viktiga delar
i det. Här behöver staten och huvudmännen gå hand i hand.
Bra lärare ska
ha bra lön
Så lyfter vi elevernas resultat 17
Kapitel 3. Så vässar vi skolan
Fler vägar in i läraryrket
Rekryteringen av
lärare måste breddas
Den rådande bristen och de kommande pensionsavgångarna inom lärar­kåren
gör att rekryteringen av lärare måste breddas. Det måste finnas fler vägar in i
yrket utan att kraven på kunskap och kompetens förändras. Regeringen kan
öppna för olika typer av kompletterande lärarutbildningar, förbättra distans­
utbildningen och stärka valideringen så att både praktiserande lärare och
personer med olika akademiska ämneskunskaper på ett flexibelt sätt kan bli
behöriga eller bredda sin behörighet. Det måste bli lättare att byta yrke och
bli lärare mitt i livet.
Stärk arbetssätt som fungerar
Lärarens undervisning och arbetssätt har avgörande betydelse för elevernas
lärande och utveckling. Mötet mellan lärare och elev i klassrummet behöver
hålla god kvalitet. Det är viktigt att lärarna – i klassrummet och tillsammans
med sina kollegor – stärker de arbetssätt som forskning och erfarenhet visar
SKL:S NIO ARBETSGIVARSTRATEGIER FÖR ATT MÖTA
REKRYTERINGSUTMANINGEN
Visa karriärmöjligheterna
18 Så lyfter vi elevernas resultat
>> Använd kompetenserna rätt
>> Bredda rekryteringen
>> Uppmuntra heltidsarbete
>> Förläng arbetslivet
>> Visa karriärmöjligheterna
>> Skapa engagemang
>> Utnyttja tekniken
>> Marknadsför jobben
>> Underlätta lönekarriär
främjar elevernas måluppfyllelse. Kunskap om hur man ställer frågor och ger
återkoppling som motiverar elevernas ansträngning och hur man startar,
genomför och avslutar en lektion, är avgörande. Eleverna behöver vara trygga,
delaktiga och ha arbetsro.
Grundläggande i kvalitetsarbetet är den löpande och systematiska upp­
följningen av elevernas utveckling, så att man får en bild av vad de kan och
inte kan. Erfarenheter visar att det är viktigt att följa deras utveckling över
en längre tid och att analysen används som utgångspunkt för prioriteringar
av utvecklingsområden.
Samarbetet mellan lärare bör också utvecklas. Det finns rutiner och verktyg
som kolleger kan använda för att planera och utvärdera undervisning tillsam­
mans. Lärare kan behöva kompetensutveckling och stöd för att bättre kunna
fånga upp elevernas utveckling och för att tidigt kunna ge rätt stöd. Det är rektor­
ernas och huvudmännens ansvar att se till att dessa förutsättningar uppfylls.
Eleverna behöver vara
trygga, delaktiga och
ha arbetsro.
LANDSKRONA – FORSKNING OCH INNOVATION
Landskrona har i sju år arbetat systematiskt med att utveckla för­
skolor och skolor. Att stärka skolledares och pedagogers kompetens
har varit en prioritering.
Kommunen har inte arbetat med en specifik metod, utan har satsat
på breda utvecklingsinsatser utifrån de behov som barn och elever
har. Vikten av uthållighet och uppföljning har ständigt poängterats.
Utvecklingsarbetet resulterade 2013 i konceptet Attraktiv skolkom­
mun, som syftar till att ta tillvara och sprida de goda erfarenheterna.
För att omsätta det innovativa och forskningsanknutna arbetssättet
finns en projektorganisation som driver på och stöttar arbetet med att
förbättra lärandet. Skolutvecklingens effekter på organisering, peda­
gogers arbetssätt och elevers måluppfyllelse följs upp och analyseras.
Därmed kan verksamheterna stärkas och satsningar bli mer effektiva.
Källa: Huvudmännens expertråd för skolutveckling.
SÖDERTÄLJE – TVÅ LÄRARE I KLASSRUMMET
I Södertälje har man i flera skolor infört tvålärarsystem. Två lärare pla­
nerar, undervisar, samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför
klassrummet. Elisabeth Gustavsson och Pia Andersson, SO-lärare på
Brunns­ängsskolan, ser många fördelar för eleverna. Behovet av vika­
rier har minskat. ”Det är tryggare. Vi är två som kan lära ut och lyssna.
Arbetsbördan blir mindre. Vi hinner med eleverna och de lär sig mer.”
Källa: Huvudmännens expertråd för skolutveckling och Skolvärlden, oktober 2015.
Så lyfter vi elevernas resultat 19
Kapitel 3. Så vässar vi skolan
> Bra ledarskap
Ledarskapet har betydelse på alla nivåer; från politiken till klassrummet.
Studier visar att det finns brister i styrkedjan, både från nationell till lokal
nivå och från huvudmännen till skolorna. Staten går ofta förbi huvudmännen
och vänder sig direkt till skolorna, eller sjösätter reformer utan att först ha
en dialog om de lokala förutsättningarna. På lokal nivå kan det också finnas
brister i kommunikation och måluppföljning.
Stärk styrkedjan och skapa tillit
Rektorerna behöver
använda sitt mandat i
större utsträckning
än idag.
20 Så lyfter vi elevernas resultat
För att stärka den ömsesidiga tilliten mellan lärare, skolledare, huvudmän och
staten, behövs en tydligare rollfördelning. Alla aktörer måste känna till och
respektera varandras uppdrag. Det gäller alla parter i styrkedjan. Ökad tillit
är inget som man enbart kan prata sig till, utan den är främst ett resultat av
konstruktiva handlingar och en öppen kommunikation mellan berörda aktörer.
Huvudmännen bör se efter vad som behöver förbättras i deras egen styr­
kedja och göra de insatser som behövs. Det kan till exempel handla om att
skapa mötesplatser för dialog och att tydliggöra uppdrag och befogenheter.
Skolans regelverk ger rektorer ett stort mandat. De har rätt att styra och
fatta beslut om skolans organisation och verksamhet. För att vara bra ledare
behöver rektorerna använda sitt mandat i större utsträckning än idag. Många
rektorer känner sig dock klämda mellan yttre krav och de möjligheter de ser
i sin egen vardag. Rektorer behöver ha både mod och mandat att använda
de befogenheter som rollen innebär. Samtidigt behöver huvudmännen ge
skolledarna förutsättningar för detta.
Följ upp resultat, analysera tillsammans och åtgärda
Engagerade lokala politiker är en framgångsfaktor i arbetet för att nå de
nationella kunskapskraven för skolan. Politikerna bör tillsammans med för­
valtningen följa upp, analysera och göra de insatser som krävs. Det är viktigt
att skolornas egna kvalitetsrapporter ligger till grund för kommunens förslag
på åtgärder.
Man kan vinna mycket på att ta vara på den kunskap som finns om fung­
erande skolutveckling och lära av goda exempel från andra kommuner. Det
kan till exempel ske genom samverkan mellan huvudmännen och lärosätena
inom en region.
Kommuner och rektorer bör göra aktiva prioriteringar i sin resurs­­för­
delning. Anlägg ett helhetsperspektiv, tänk långsiktigt och fokusera på det
som gör skillnad.
Engagerade lokala
politiker ger framgång.
EN TREDJEDEL AV KOMMUNERNA
FÖRBÄTTRAR STYRKEDJAN I SKL PISA 2015
Cirka en tredjedel av Sveriges kommuner deltar i SKL PISA 2015. Syftet
är att stärka styrning och ledning med fokus på att förbättra matematik­
resultaten. I varje kommun deltar politiker, förvaltningsledning, rektorer
och lärare. Kommunerna stöttar varandra i nätverk med att synliggöra
och stärka sex centrala områden för en god styrning och ledning. Varje
kommun granskar sin egen verksamhet med hjälp av övriga kommuner
i nätverket. All dokumentation från arbetet finns tillgänglig, uppdelad
per kommun och per område. Läs mer på skl.se.
Källa: SKL.
Så lyfter vi elevernas resultat 21
Kapitel 3. Så vässar vi skolan
> Bra samarbete
”Statsbidragen behöver
bli mer av sjöar att ösa
ur istället för strålar
att fånga.”
Anna Ekström, generealdirektör,
Skolverket på SKL:s skolriksdag
Bra samarbete är centralt för att kunna möta skolans utmaningar. Det hand­
lar både om relationen mellan staten och huvudmännen, liksom samarbetet
inom kommunen och på skolorna.
Samarbeta bättre inom kommunen
Samarbetet inom kommunen – mellan den politiska ledningen, förvaltning­
en, rektorer och lärare – behöver utvecklas. Alla nivåer bör vara delaktiga till
exempel i analyser före beslut om olika insatser. Det behövs också ett väl­
fungerande samarbete med elevhälsan, fritidshemmen och förskolan för att
främja elevernas lärande och utveckling. En tredjedel av landets kommuner
arbetar aktivt för att förbättra sin styrkedja och stärka dialog och kommu­
nikation.14 Skolan finns även i ett sammanhang och är beroende av vad som
händer i det omgivande samhället. Därför är det också viktigt att samarbetet
med andra samhällsfunktioner, till exempel socialtjänsten, fungerar väl.
Samarbete mellan stat och huvudmän
Not. 14.
http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/
sklssatsningarutvecklaskolan/matematik­
pisa.211.html
22 Så lyfter vi elevernas resultat
Samarbetet mellan staten och skolans huvudmän behöver bli bättre och mer
genomtänkt. Allt för många riktade statsbidrag och bristande stöd från skol­
myndigheterna riskerar att stjälpa istället för att hjälpa.
Sällan är stora nationella lösningar svaret på lokala problem. Därför be­
höver statens stöd till huvudmännen – i form av statsbidrag, kompetensut­
veckling, stödmaterial med mera – förändras. Det måste vara mer flexibelt,
långsiktigt och bättre anpassat till lokala behov.
Det finns goda möjligheter till utveckling inom det nuvarande systemet. Alla
vinner på att dessa tas tillvara. Ökad centralisering eller förstatligande är inte
svaret på utmaningarna i skolan. Den nuvarande utvecklingen mot ett större
ansvar för huvudmännen, kombinerat med ett mindre mandat, är ohållbar
och gynnar inte eleverna eller deras resultat.
Det bästa sättet att lyfta skolan och elevernas resultat är att bygga vidare
på det som fungerar väl och att stärka det utvecklingsarbete som redan pågår
i kommunerna och på skolorna. En förutsättning för detta är ett nära samar­
bete mellan stat och huvudmän där rollfördelningen är tydlig och ansvar och
mandat följs åt på alla nivåer.
FRAMGÅNGSRIKA SKOLKOMMUNER
1. Har bra ledare på alla nivåer
2.Lyfter fram skickliga lärare
3.Har höga förväntningar och ambitioner
4.Tar reda på hur det går och återkopplar
5.Har fungerande relationer inom hela verksamheten
6.Har tydlig ansvarsfördelning mellan politiker,
tjänstemän och rektorer
7.Fångar upp elever i behov av särskilt stöd
8.Har enats om skolans mål
Bygg vidare på
det som fungerar
Läs mer på skl.se.
Källa: SKL.
Så lyfter vi elevernas resultat 23
Så lyfter vi elevernas resultat 25
Så lyfter
vi elevernas
resultat
Svensk skola är bättre än sitt rykte. Men den kan bli ännu bättre. I den här
skriften redovisar vi förslag på hur det kan gå till. Genom bra lärare, bra
ledarskap och bra samarbete kan vi lyfta elevernas resultat.
Genom kommunikationssatsningen #vivässarvälfärden vill vi nyansera
bilden av svensk välfärd. Vi vill visa upp och sprida det som är bra, lyfta de
utmaningar som finns, bjuda in till dialog och gemensamt göra välfärden
ännu bättre. Den här rapporten är en del av denna fyraåriga satsning.
Använd hashtagen #vivässarvälfärden och följ oss på
Facebook/vivassarvalfarden, Twitter @Vivassarvalfard
och Instagram vivassarvalfarden
skl.se/vivassarvalfarden
Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se
ISBN: 978-91-7585-408-3
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
