Vårdprogram

Vårdprogram
Akut omhändertagande av
allergisk reaktion
Innehåll:
Inledning
Patofysiologi
Prehospitalt omhändertagande
Undersökning, anamnes, bedömning
Behandling Allergisk reaktion
Behandling Anafylaktisk reaktion
Eva Lindberg, läkare lungkliniken
Christer Jansson, läkare lungkliniken
Hans Blomberg, ambulansöverläkare
Isabell Kihlmark, utbildningssköterska ambulanssjukvården
Reviderat 111117 av Hans Blomberg och Jörgen Östman, utvecklingssköterska,
1
Inledning
Allergi och annan överkänslighet har mer än fördubblats de senaste 30 åren och tendensen är
fortsatt stigande. Nära 2,7 miljoner av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år anser själva att de
har allergiska besvär.
Hos barn dominerar födoämnen som orsak till chocktillståndet. Det är framförallt jordnöt, men
även andra nötter, ägg, mjölk och fisk som kan utlösa reaktionen. Hos vuxna dominerar skaldjur,
fisk och getingstick.
Patofysiologi
Vårt immunsystem fungerar som kroppens försvarssystem mot de otaliga olika substanser och
partiklar som är närvarande i luften som vi andas, i maten som vi äter och saker som vi rör vid.
Benämningen ”allergen” används för allt som utlöser en allergisk reaktion. Vanliga allergen är
pollen, mögel, pälsdjurs- och kvalsterallergen men även jordnötter, getingstick och den del
läkemedel har förmågan att orsaka en allergisk reaktion.
När ett allergen kommer in i kroppen hos en allergisk person sker en rad reaktioner och IgEantikroppar mot ett visst ämne produceras. Efter IgE-produktionen förflyttar sig dessa antikroppar
till så kallade mastceller, som det finns speciellt mycket av i näsan, ögonen, lungorna och i magoch tarmtrakten. IgE-antikropparna fäster sig på mastcellernas yta och väntar på sitt särskilda
allergen.
En allergisk reaktion inträffar i princip aldrig första gången som kroppen kommer i kontakt med
att ämne. Varför denna reaktion uppstår är inte helt klarlagd men det handlar om att
immunförsvaret missuppfattar vissa ämnen som skadliga för kroppen och därefter börjar
producera antikroppar. Detta kan ske första gången kroppen utsätts för ett ämne likväl som den
tionde gången. I och med detta så har kroppen blivit immuniserad mot ett visst ämne = antigen.
Nästa gång kroppen exponeras för samma antigen, finns redan beredskapen och immunförsvaret
kan genast angripa antigenet och oskadliggöra detta.
De vita blodkropparna producerar inte bara antikroppar utan frisätter också en mängd olika
kemiska ämnen (s.k. mediatorer) i syfte att förgöra angriparen. Dessa ämnen är också ett ”kemiskt
rop på hjälp” så att fler vita blodkroppar kommer till platsen och kan hjälpa till i försvaret. Det
mest kända ämnet är histamin som inducerar kärlvidgning, ökad genomsläpplighet för vätska
genom kärlen och sammandragning av luftrören m.m.
Andra ämnen är t.ex. leukotriener, serotonin och kemotaktiska substanser (substanser som
attraherar vita blodkroppar). Om dessa ämnen släpps ut på platsen där angriparen finns syftar det
till att effektivisera försvaret, men om man får en häftig frisättning av dessa ämnen ut i hela
kroppen kan följderna bli katastrofala – en anafylaktisk reaktion.
Man kan kortfattat säga att ju snabbare en reaktion kommer efter exponering av ett antigen, desto
kraftigare och allvarligare blir den allergiska reaktionen.
2
En överkänslig person kan få samma typ av symtom som en allergiker men immunsystemet är inte
inblandat.
Intolerans involverar inte heller immunsystemet. Vid laktosintolerans t.ex. är förmågan att bryta
ner laktos nedsatt. Glutenintolerans beror på överkänslighet mot gluten i sädesslag.
Anafylaxi är en potentiellt livshotande överkänslighetsreaktion som involverar flera organ i
kroppen, framförallt hud, hjärta, kärl och magtarmkanal. Reaktioner kan komma inom ett par
minuter eller efter ett par timmar efter det att man utsatts för något man inte tål. Vid svårare
reaktioner med blodtrycksfall och grumlat/förlorat medvetande talar man om anafylaktisk chock
(anafylaxi) eller allergichock. I folkmun används ofta ordet allergichock felaktigt även för
reaktioner som inte går med blodtrycksfall och påverkat medvetande.
Källa: Anafylaxi, rekomendationer för omhändertagande och behandling. SFFA 2009
Hud
Överkänslighet Klåda
Flush
/AllergiUrtikaria
reaktion
Angioödem
Anafylaxi
Grad 1
Ögon/Näsa
Röda ögon,
klåda
Rinit med
klåda
Nästäppa
Rinnsnuva
Nysningar
Mun/Mag-tarm
Munklåda
Läppsvullnad
Svullnadskänsla i
mun & svalg
Illamående
Lindrig buksmärta
Enstaka kräkningar
Ökad buksmärta
Diarré
Upprepade
kräkningar
Anafylaxi
Grad 2
Anafylaxi
Grad 3
Urin- och fecesavgång
Luftvägar
Heshet
Lindrig
bronkobstruktion
Skällhosta
Sväljningsbesvär
Medelsvår
bronkobstruktion
Hypoxi
Cyanos
Svår bronkobstruktion
Andningstopp
Hjärta/
Kärl
Takykardi
Allmänna
symtom
Trötthet
Uttalad trötthet
Rastlöshet
Oro
Svimningskänsla
Katastrofkänsla
Hypotoni
Förvirring
Bradykardi
Medvetslöshet
Arytmi
Hjärtstopp
3
Prehospitalt omhändertagande
Undersökning, anamnes och bedömning
För att undvika fördröjning av för patienten viktig behandling, måste rätt utrustning tas med:
andningsvårdsväska, läkemedel. Om man vid ankomsten inte kan bekräfta att patienten är vaken
eller att avståndet från fordonet är mycket långt tas även defibrillator med.
Vid larm om allegisk reaktion gäller att patienten bedöms enligt detta vårdprogram med inriktning
på en snabb initial bedömning och behandling av akuta livshot enligt AMLS*-pricipen.
A-Luftväg
B-Andning
C-Cirkulation
D-Medvetandegrad
E-Kritisk/ej kritisk,
Medicinskt inriktn.beslut
Fri/ofri? Stridor? Svullnad? Sväljsvårigheter? Läppsvullnad?
Snuva/nästäppa? Hosta? Nysningar? Heshet?
Pulsfrekvens, återfyllnad. Chocksymtom? Flush, urtikaria? Klåda i
händer/fotsulor/hårbotten? Illamående? Buksmärta?
AVPU, Orienterad x 3? Trötthet? Rastlös? Förvirrad? Orolig?
Vikta insatser/behandlingsåtgärder mot tid till sjukhus.
Kort plan för vidare handläggning.
Därefter (eller om möjligt parallellt) inhämtas anamnes, vitalparametrar och en riktad
undersökning görs:
S-Symtom
O-Hur började
P-Lindring/förvärring
Q-Kvalite
R-Region/utstrålning
S-Gradering
T-När/hur länge
A-Allergier
M-Mediciner
P-Tidigare sjukhistoria
L-Intag/elimination
E-Händelser före
Systemisk överkänslighetsreaktion. Påverkad andning,
cirkulation eller kraftig allmänpåverkan.
Hur började det? Successivt? Plötsligt?
Bättre/sämre beroende på kroppsställning? Liggande, sittande?
Hur känns svullnaden/klådan/buksmärtan? Katastrofkänsla?
Generell eller lokal reaktion?
Svår/lindrig reaktion? Anafylaxi grad 1, 2, 3?
När startade det, varaktighet? Snabbt förlopp – allvarligare!
Läkemedel? Födoämnen? Annat?
Astmamediciner? Kortison? Adrenalinpenna? Antibiotika?
Tagit egna mediciner, när?
Allergiska reaktioner tidigare? Astma? Övrig tidigare vård?
Behandlas med betablockerare? (minskar effekten av adrenalin)
Ätit? Druckit? Vattenkastning? Avföring? Kräkning? Alkohol?
Sysselsättning vid insjuknande (vila/ansträngning)?
Allergenexponering?
Vitalparametrar:
Andningsfrekvens, askultation, puls, blodtryck, medvetandegrad,
temp
Riktad Undersökning:
Slemhinnan i mun/svalg. Bukpalp. Ev EKG. Vid andra symtom görs
riktade undersökningar avseende dessa. Alltid EKG-övervakning vid
Adrenalin-administrering.
AF, saturation, puls, BT, subjektiv upplevelse, medvetandegrad
Utvärdering/uppföljning:
4
Behandling
Lätt allergisk reaktion/överkänslighet
(symtom som utvecklats under många timmar, tex utslag)
Låt patienten sitta i det läge han/hon vill (bra med hjärtläge på båren)
Mät andningsfrekvens, blodtryck/puls, saturation,.
Ge syrgas 4 l med näsgrimma om patienten har lättare andningspåverkan.
Sätt PVK.
Ge T Betapred 0,5 mg, 12 st, upplösta i lite vatten till vuxna och barn över 10 kg. Till barn under
10 kg ges 8 st.
Förflytta patienten till ambulansen.
Utvärdera den givna behandlingen genom att kontrollera blodtryck/puls, saturation och
andningsfrekvens
Svår allergisk reaktion, anafylaxi grad 1-2
(snabbt progredierande, heshet/lättare andningssvårigheter)
Låt patienten sitta i det läge han/hon vill (bra med hjärtläge på båren)
Mät andningsfrekvens, blodtryck/puls, EKG, saturation och auskultation lungor
Ge syrgas 4 l på näsgrimma om patienten har lätt andningspåverkan. Vid svår andningspåverkan
12-15 l på mask med reservoar.
Ge im inj Adrenalin 1 mg/ml, 0,5 ml i lårmuskulaturen till vuxna. Till barn ges 0,01 ml/kg, max
0,5 mg/dos. Dosen kan upprepas var 5-10 min v.b.
Sätt PVK.
Ge inj Solu-Cortef 50 mg/ml, 100 mg (2 ml) iv. Alternativt T Betapred 0,5 mg, 12 st, upplösta i
lite vatten till vuxna och barn över 10 kg, om patienten kan svälja. Till barn under 10 kg ge 8 st,
Inj Tavegyl 2 mg (2 ml) långsamt iv under noggrann kontroll.
Inhalation Ventoline 5mg vid bronkospasm.
Förflytta patienten till ambulansen.
Utvärdera den givna behandlingen genom att kontrollera blodtryck/puls, EKG, saturation,
andningsfrekvens och auskultation.
Fortsätt eventuell syrgasbehandling.
Anafylaktisk reaktion grad 3
(patienten i chock, uttalade andningssvårigheter)
Placera patienten i chockläge (höjd fotända).
Mät saturation, ge syrgas 12-15 l på mask med reservoar.
Mät andningsfrekvens, puls, blodtryck, koppla EKG för övervakning.
Ge im inj Adrenalin 1 mg/ml, 0,5 ml i lårmuskulaturen till vuxna. Till barn ges 0,01 ml/kg, max
0,5 mg/dos. Dosen kan upprepas var 5-10 min v.b.
Sätt grov PVK.
Inj Tavegyl 1mg/ml, 2 ml långsamt iv under noggrann kontroll.
Ge inj Solu-Cortef 50 mg/ml, 200 mg (4 ml) iv .
5
Sätt varm Ringer-Acetat 1 000 ml med övertryck.
Inhalation Ventoline 5mg vid bronkospasm.
Utvärdera den givna behandlingen genom att kontrollera
blodtryck/puls, EKG, saturation, andningsfrekvens och auskultation.
Fortsätt med Ringer-Acetat och ge eventuellt mer Adrenalin tills patientens blodtryck/puls ej
längre är symtomgivande.
Fortsätt syrgasbehandlingen.
Vid hypotension och medvetslöshet trots behandling enligt ovan, ge
Inj Adrenalin 0,1 mg/ml (OBS lägre styrka!) 1-3 ml långsamt i.v under samtidig EKGövervakning. Effekt inom 1 min. Upprepa v.b. Upprepade doser i det lägre dosintervallet är att
föredra då det innebär lägre risk för kardiella biverkningar.
Observera risken för sviktande egenandning hos patienter med svår reaktion. Var därför
beredd att assistera andningen.
Kom ihåg:
Basen i akutbehandlingen är alltid Adrenalin, Ringer-Acetat och syrgas.
6