1 (32) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning Ert datum Er beteckning Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Katrineholms kommuns förskolor Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas (LPFÖ 09/10). Välkommen till Katrineholms kommuns förskolor Läge för liv och lust! 2 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 SAMMANFATTANDE INLEDNING .......................................................... 4 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ......................... 5 1.1 ORGANISATION ........................................................................................................................................................ 5 Barn .......................................................................................................................................................................... 5 Personal.................................................................................................................................................................... 5 Resultat .................................................................................................................................................................... 5 Förskoleenkät ........................................................................................................................................................... 5 Analys beträffande organisation och personalresurser ........................................................................................... 6 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP ..................................................................................................................................... 7 Resultat .................................................................................................................................................................... 8 Förskoleenkät ........................................................................................................................................................... 8 Analys beträffande styrning och ledarskap .............................................................................................................. 9 1.3 KOMMUNIKATION .................................................................................................................................................. 10 Resultat .................................................................................................................................................................. 10 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 10 Analys beträffande kommunikation ....................................................................................................................... 12 1.4 KOMPETENS ........................................................................................................................................................... 13 Resultat .................................................................................................................................................................. 13 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 13 Kompetensportalen ................................................................................................................................................ 14 Analys beträffande kompetens .............................................................................................................................. 14 1.5 RESURSUTNYTTJANDE ........................................................................................................................................... 15 Resultat .................................................................................................................................................................. 15 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 15 Analys beträffande resursutnyttjande ................................................................................................................... 16 1.6 IMAGE .................................................................................................................................................................... 17 Resultat .................................................................................................................................................................. 17 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 17 Analys beträffande image ...................................................................................................................................... 19 2. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT ............................... 19 2.1UTVECKLING OCH LÄRANDE ................................................................................................................................... 19 Resultat .................................................................................................................................................................. 20 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 20 Analys beträffande utveckling och lärande ............................................................................................................ 21 Styrkor .................................................................................................................................................................... 22 Förbättringsområden ............................................................................................................................................. 22 Åtgärder för förbättring ......................................................................................................................................... 22 2.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL ....................................................................................................................................... 23 Resultat .................................................................................................................................................................. 23 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 23 Analys beträffande trygghet och trivsel ................................................................................................................. 25 2.3 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN ................................................................................................................. 26 Resultat .................................................................................................................................................................. 26 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 26 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen ............................................................................................. 27 2.4 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL .......................................................................................................................... 28 Resultat .................................................................................................................................................................. 28 3 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 28 Analys beträffande arbetssätt och pedagogroll..................................................................................................... 29 Styrkor .................................................................................................................................................................... 29 Förbättringsområden ............................................................................................................................................. 30 Åtgärder för förbättring ......................................................................................................................................... 30 2.5 FÖRÄLDRAINFLYTANDE ......................................................................................................................................... 30 Resultat .................................................................................................................................................................. 30 Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 30 Analys beträffande föräldrainflytande ................................................................................................................... 31 4 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Sammanfattande inledning I Katrineholms kommun finns det 25 kommunala förskolor samt två fristående förskolor. Denna kvalitetsredovisning omfattar de kommunala förskolor som idag erbjuder plats åt 1700 barn. Förskolorna finns med god spridning i kommunen i centralorten samt i kransorterna. Ett fåtal förskolor har två avdelningar medan de flesta har fyra avdelningar. Några av förskolorna har upp till sex avdelningar. Den fysiska miljön är skiftande och just nu befinner sig kommunen i en intensiv utbyggnad och nybyggnation av förskolor främst inom centralorten. Förskolorna började arbeta med Qualis som kvalitetssäkringsverktyg år 2012. Den nationella statistiken visar att Katrineholms kommun lägger mindre resurser per invånare än riket och länet när det gäller förskola. Katrineholms kommun hade däremot 2013 en högre andel behörig personal inom förskola än snittkommunen, dock låg personaltätheten inom förskolan i Katrineholm något under riket. Inom förskolan har antalet barn de senaste fem åren ökat och prognosen visar på fortsatt ökning. Könsfördelningen mellan flickor och pojkar är i förskolan jämn med 51 procent pojkar och 49 procent flickor. Den tillströmning av barn och elever som skett de sista åren och som väntas fortsätta även kommande år kommer att öka trängseln i våra förskolor. En plan för utbyggnad för förskolan de kommande åren finns framtagen, dock kommer det finnas svårigheter i att bereda barn plats på önskad förskola och inom önskad tid innan denna utbyggnad har kommit till stånd. Kvalitetssäkring och utveckling av arbetssätt behövs för att möta kommande behov och för att kunna ge ökat stöd till den allt större andelen nyanlända barn i Katrineholms kommun. Under 2014 har antalet barn i kommunens förskolor ökat och till följd av detta har barngruppernas storlek på flera håll blivit större. Bildningsförvaltningen har ont om lokaler, framför allt i tätorten, men även i Forssjö och Bie. Även brist på teknisk utrustning och teknisk kompetens inom vissa enheter i förskolan har uppmärksammats. Fler barn föds i Katrineholm än tidigare och ökningen av antalet barn i förskolan är kraftig i tätorten och på några håll på landsbygden. Den plan som finns för förskolans utbyggnad innebär att förskolan i Nävertorp kommer att byggas ut och stå klar i början av 2016. Redan i oktober 2015 kommer alla platser i kommunens befintliga förskolor att vara fulla (undantaget vissa förskolor på landsbygden). I detta finns ingen plan på minskning av barngruppernas storlek. Inom förskolan sker ökningen till stor del genom att nyanlända vuxna ofta skaffar barn kort efter att de anlänt till Sverige, dessa barn räknas inte som nyanlända. Förskolans verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. 5 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Arbetslaget för förskolan ska samverka och anpassa verksamheten till alla barn i förskolan så att de utvecklas så långt som möjligt (LPFÖ 98/10). Barn Antal barn innevarande läsår Avläsningsdatum 15/10 Pojkar Flickor 787 Totalt 756 1543 Barn med utländsk bakgrund Alla barn med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 Pojkar Flickor Antal barn med utländsk bakgrund 363 Totalt antal barn inskrivna 1543 % 179 787 22,7 184 756 24,3 23,5 *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Personal Personalresurser Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) 222,3 255 Varav antal med Varav antal med Totalt antal elevassistenter förskollärarexamen förskollärarlegitimation omräknat i heltider 161 86 Resultat Förskoleenkät Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Förskolan har en väl fungerande organisation 57 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår Förskolan har en bra mötesstruktur 63 Förskolan har en väl fungerande organisation 64 Mitt arbetslag fungerar väl 85 I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter 81 Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten 71 11,7 6 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Qualis F. Organisa tion Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Förskolans organisation har en tydlig struktur. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande. Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationen s alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelse n. Förskolechefe n har metoder för att följa upp sin organisation. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Steg 4 Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter Steg 5 Förskolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Steg 6 Steg 7 Analys beträffande organisation och personalresurser Alla förskolor har en tydlig organisation som består av förskolechef och arbetslagsledare och arbetslag. Barngrupperna är organiserade utifrån behov och intressen. Förskolorna har organiserat sig på olika sätt en del har syskongrupper medan andra organiserat sig i åldersgrupper. Förskolechefen följer upp genom att ordna ett antal möten, medarbetarsamtal, Qualisenkäter, arbetsplatsträffar, områdesråd mm. Beslutssystemet inom förskolan är ett tydligt system genom samverkansavtalet när det rör organisation, ekonomi, kompetensutveckling och arbetsmiljöfrågor. 7 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Däremot finns en otydlighet i de pedagogiska frågorna. Mötesstruktur finns men fungerar olika på olika förskolor. Man efterfrågar effektivare möten mer tid till att träffas Olika förankrade uppdrag finns på förskolan, språkutvecklare, NTA, nyckelpersoner, kulturombud som har till uppgift att driva verksamheten framåt.( vet att vi skrev med flera uppdrag som lagledare osv) I de fall där dagordning finns på mötena behöver pedagogerna öva sig på att diskutera rätt saker i rätt forum skriver flera förskolor, många har en dagordning men har svårt att hålla sig till att diskutera det de ska. Styrkor Tydlig organisation Förskolechefen har metoder för att följa upp/utvärdera organisationen. Organisation med många pilotuppdrag, som bland annat nyckelpersoner i läroplansarbetet. Förskolorna organiserar grupper utifrån barnens behov och intressen. Förskolan har en tydlig organisation som är tydlig och strukturerad. Förbättringsområden Mötesrutiner Stöd i att hålla en god mötesordning. Arbeta med beslutssystemet på förskolan. Åtgärder för förbättring Pedagogisk handledning på alla förskolor som kan stötta i arbete med att hålla fokus på att diskutera rätt saker i rätt forum. Introducera årsplanen som är ett stöd för pedagogerna i att hålla fokus på vad som behöver göras i grundverksamheten. 1.2 Styrning och ledarskap All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) 8 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Resultat Förskoleenkät Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Jag känner till förskolans mål 62 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen 60 I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 71 Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten 72 Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap 78 Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling 71 I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 80 Qualis G. Styrning och ledarskap 61 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Förskolan har egna prioriterade verksamhets mål utifrån de nationella målen. Föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhets mål. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Förskolechefe n stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. Förskolan har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolans mål och långsiktiga kvalitetsutveck ling. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsm ål. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Förskolechefe n ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Förskolechefe n uppmuntrar pedagogerna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet Förskolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisninge n. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssät t som omfattas av all personal. 9 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Analys beträffande styrning och ledarskap Kvalitetsarbetets upplägg sker på de alla flesta förskolorna i en årscykel och presenteras grafiskt med hjälp av ett årshjul. De förskolor som ännu inte har ett årshjul, har påbörjat detta arbete. Arbetslag tillsammans med förskolechef använder sig av kvalitetssäkringsverktyget Qualis. Med hjälp av detta verktyg tas de prioriterade målen fram. Till sin hjälp i arbetet använder arbetslagen och förskolechefen olika forum för uppföljning av verksamheten. Några av dessa forum är arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, samverkansgrupp, områdesråd, avdelningsplaneringar, reflektionsträffar mm. Metoder som används är exempelvis pedagogisk dokumentation, loggböcker, självvärdering, observationer, utvärderingar, analyser samt Qualisenkäter. Svaren i vårens Qualisenkäter visar på stor variation beträffande föräldrarnas kännedom om förskolans mål; allt från 82,3% till 31,2% föräldrar som anser att de har kunskaper om förskolans mål. Flertalet förskolor beskriver i sina rapporter behovet av att intensifiera sina utvärderingar kring de prioriterade målen. Beträffande förskolornas självskattningar ser vi en stor variation mellan de olika enheterna. De enheter som skattar sig lågt är nyöppnade förskolor samt förskolor som har bytt förskolechef vid flertalet tillfällen. 10 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Styrkor De styrkor som är gemensamma för kommunens alla förskolor är att alla förskolor har tydliga mötesrutiner samt att alla har regelbundna möten där olika frågor behandlas. En annan styrka som framträder tydligt är att, med undantag av några få förskolor, alla förskolor har skapat ett årshjul för det pågående kvalitetsarbetet. Förbättringsområden Förbättringsområden som träder fram och som är gemensamma för alla kommunens förskolor är att behovet på att ställa krav på allas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet är stor. Vidare behöver de olika rollerna i ledarskapet på olika nivåer förtydligas och pedagogerna behöver medvetandegöras om det egna ansvaret i sitt uppdrag. Att hitta kontinuitet i utvärderingsmetoderna är också av stor vikt. Åtgärder för förbättring Skapa möjligheter för allas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet Förtydliga de olika rollerna i ledarskapet och medvetandegöra pedagogerna om det egna ansvaret i uppdraget Hitta kontinuitet i utvärderingsmetoderna Se över möjligheterna att skapa ett gemensamt årshjul för alla enheter 1.3 Kommunikation Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (LPFÖ 98/10). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Resultat Förskoleenkät Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan 75 Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet 75 11 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter 74 Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation 76 Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt 40 Qualis H. Kommunika tion Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. Förskolan har metoder för att samla och ta tillvara resultat av omvärldsbevak ning. Förskolan har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt. Förskolan har en etablerad kommunikatio n med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Steg 5 Steg 6 Steg 7 Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. Steg 4 12 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Analys beträffande kommunikation På kommunövergripande nivå finns den dagliga och direkta kontakten med föräldrar som en viktig styrka i kommunikationsledet. Andra sätt att nå föräldrarna är genom exempelvis månadsbrev, väggdokumentation, föräldramöten och Lärknuten. Förskolorna använder sig i förekommande fall även av tolk, modersmålslärare och kulturtolk för att underlätta kommunikationen med föräldrarna. Förskolorna har metoder för att sprida information och kunskap genom olika mötesforum så som avdelningsmöten, arbetsplatsträffar, lagledarmöten och samverkansmöten. Klagomålshanteringen följer de rutiner och anvisningar som är gällande inom Katrineholms kommun och som följer stadgarna i de aktuella styrdokumenten. Samarbetet mellan förskola och skola varierar beroende på den fysiska närheten till skolan. För att Katrineholms kommuns förskolor tillsammans ska nå steg 2 krävs det att samtliga förskolor har etablerade rutiner för samarbete med grundskolan. Det samarbetet som sker idag mellan förskolan och skolan sker i form av besök i förskoleklassen för blivande förskoleklasselever samt vid överlämningen från förskola till förskoleklass. Vår bedömning är att förskolorna med små justeringar i frågan kan nå steg 2 eller högre. Beträffande den moderna tekniken som ett kommunikationsled, görs bedömningen att alla förskolor använder den i den mån man behärskar tekniken, men önskan finns att utveckla kompetensen både internt och externt. Gång på gång påpekas vikten av ett aktivt arbete med värdegrundsfrågor kopplat till läroplan och kommunens övergripande mål i syfte att skapa samsyn och öppet samtalsklimat på förskolorna. Styrkor Det finns utarbetade rutiner för klagomålshantering och kommunikation både internt och externt. Förskolorna använder sig av olika flera kommunikationskanaler och forum för att nå föräldrarna. Några av dessa är Lärknuten, väggdokumentation, föräldramöten, veckobrev. Förbättringsområden Utveckla användandet den moderna tekniken som bland annat Lärknuten erbjuder. Utveckla samtalsklimatet på förskolorna i syfte att stärka det interna samtalsklimatet. Åtgärder för förbättring Vidareutveckla användandet av Lärknuten och förskolornas webbplats Arbeta konkret med värdegrundsfrågor kopplat till läroplan och kommunens övergripande mål för att skapa samsyn på förskolorna. 13 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34§ framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Katrineholms kommuns skolplan och verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Resultat Förskoleenkät Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola 70 Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling 70 Qualis I. Kompetens 51 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. Kompetens utvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutve ckling görs regelbundet. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. Förskolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutve ckling. Förskolan har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbild ning. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda. Förskolan har god kontinuitet i bemanningen. Förskolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Förskolan arbetar aktivt med karriärplanerin g för sina medarbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. 14 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Kompetensportalen Ingen av Katrineholms förskolor uppger att de använder sig av Kompetensportalen. Några få har påbörjat, men inte fortsatt användningen. Skälet som uppges är att Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet behöver ses över, utvecklas och anpassas till den pedagogiska verksamheten. Analys beträffande kompetens Förskolan har en hög andel medarbetare med rätt behörighet och med pedagogisk högskoleutbildning. Andel årsarbetare med förskollärarutbildning anställda i Katrineholms kommun är 65 % mot 56 % i riket. Vidare är andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i Katrineholms kommun 65 % mot 56 % i riket totalt. Förskolorna följer kommunens riktlinjer med två förskollärare och en barnskötare per avdelning inne i centrala Katrineholm, däremot uppnås inte dessa direktiv i ytterområdena (steg 1). Under hösten 2014 har förskolecheferna i kommunen gemensamt tagit fram en plan för introduktion av nyanställda. Denna plan är dock inte fullt implementerad i alla verksamheter än. Även en plan för övergripande utbildningar för kommunens förskolepersonal är framtagen. Detta arbete har skett i samråd och genom diskussioner med nyckelpersoner från varje förskola. Alla utbildningar som erbjuds har en stark förankring i läroplanen. Nästa steg i utvecklingen är att 15 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 kartlägga och utveckla metoder för uppföljning av kompetensutveckling, vilket påpekas i ett flertal rapporter. Styrkor En av de största och mest betydelsefulla styrkorna är att Katrineholms kommun har hög andel pedagoger med förskollärarutbildning och pedagogisk högskoleexamen anställda på kommunala förskolor. Vidare framträder det tydligt att utbildningsinsatserna har bra koppling till verksamhetens styrdokument och pedagogernas och verksamhetens behov av utveckling. Förbättringsområden Tid för att implementera och delge olika kompetenser i verksamheten behöver avsättas och förutsättningar för att omsätta all kompetensutveckling i praktiken behöver skapas. Dessutom behöver planen för introduktion av nyanställda implementeras på alla enheter snarast. Åtgärder för förbättring Genom pedagogisk handledare skapa förutsättningar att omsätta all kompetensutveckling i praktiken, med fokus på enheter där förskollärartätheten är lägre. Se över Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet. Skapa möjligheter för att delge förvärvade kunskaper och kompetens Implementering av introduktionsplanen för nyanställda 1.5 Resursutnyttjande Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och barns olika behov. Barn och barn ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma och stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Förskoleenkät Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 51 16 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Qualis J. Resursutnyttjande Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Ekonomi i balans. Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Metoder för resurshanterin g utvecklas på flera nivåer. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshanterin g. Steg 5 Steg 6 Steg 7 Prognoser görs i relation till budget och utfall. Förskolans resursfördelnin g är anpassad till barnens behov av utveckling och stöd. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkrin g av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Förskolechefe n säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Steg 4 Analys beträffande resursutnyttjande Den omorganisation som gjordes 1/8 2013 har gjort att förskolorna har haft svårt följa upp budgeten. Man har inte kunnat urskilja hur de specifika förskolorna har legat till i budgeten. Under 17 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 vårterminen har dock olika rutiner arbetats fram för att underlätta arbetet med budgeten. Alla förskolor utom tre har en budget i balans. Förskolecheferna gör varje månad, tillsammans med ekonomen en uppföljning av ekonomin. Samverkansmöten, arbetsplatsträffar, avdelningsmöten och arbetslagsledarmöten är olika regelbundna forum där de olika förskolornas personal får tal del av budgeten. Samordning av olika inköp sker i vissa av områdena och på enhetsnivå. På de olika förskolorna finns en hög medvetenhet om hur man på bästa sätt ska använda de resurser som man har. Vid ev. frånvaro görs alltid en bedömning av dagsläget och hur man på bästa sätt löser situationen, vikarie eller ej. Ett område har anställt behovsanpassad resurs för att kunna ha, för barnens skull, kända vikarier då behov uppstår. Ett område har valt att tillsätta en kvalitetspool som avlöser ordinarie personal i den dagliga verk-samheten för t.ex. kvalitetsarbete. Styrkor Idag görs det regelbundna uppföljningar av ekonomin av chefer och ekonomer och budgeten är en stående punkt på dagordningen vid samverkansmöten och arbetsplatsträffar. Personalen är mycket flexibel i sitt arbete för att få verksamheten att fungera optimalt. Förbättringsområden Budgetprognoserna behöver förbättras så att de enskilda avdelningarnas resultat blir tydligare. Vi behöver även tydliggöra och synliggöra resursbehovet i de olika verksamheterna för att sedan kunna samordna i de olika samordningsområdena. Åtgärder för förbättring Förbättra budgetprognoserna så att de enskilda avdelningarnas resultat blir tydligare. Tydliggöra och synliggöra resursbehovet i de olika verksamheterna för att sedan kunna samordna i de olika samordningsområdena. 1.6 Image Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. Resultat Förskoleenkät Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Förskolan har ett gott rykte 73 Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i vår förskola 82 Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 84 18 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår Vår förskola har ett gott rykte 80 Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola 85 Totalt sett är jag nöjd med vår förskola 84 Qualis K. Image Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Förskolan gör försök att påverka sin image. Förskolans verksamhet och alla grupper/ avdelningar/ arbetslag bidrar till förskolans image. Förskolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Förskolan har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Förskolan har en god image. Förskolan har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Förskolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Steg 6 Steg 7 Förskolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Förskolans image speglar den faktiska verksamheten. Steg 3 Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. Steg 4 Förskolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Steg 5 19 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Analys beträffande image Den förvaltningsövergripande analysen av process Image visar på stora skillnader mellan de olika enheterna. De förskolor som skattat sig lågt i sina analyser av processen beskriver att de försöker påverka sin image positivt genom att använda pedagoger som ambassadörer för sina förskolor. Man pratar gott om sin verksamhet till både föräldrar, bekanta och allmänheten. Analysen visar på behovet av att diskutera själva begreppet ”image” på förvaltningsövergripande nivå samt att ge pedagogerna verktyg att arbeta med sin verksamhets image. Ett fåtal förskolor har använt ordet RÖTT (respekt, öppenhet, tydlighet och tillit) som står för kommunens gemensamma värdegrund. Dock behöver alla arbeta mer aktivt med värdegrunden. I alla förskolornas analyser beskrivs behovet av att förbättra sina metoder för marknadsföring. Styrkor Förskolorna är engagerade till att påverka sin image positivt. Alla har en vilja att marknadsföra sig via olika metoder, enkäter, webbsidan, Lär knuten och dagliga möten med föräldrar. Förbättringsområden Förskolorna behöver diskutera vad image betyder. Varje förskola behöver gå igenom vad RÖTT står för och göra detta till en levande värdegrund som ska prägla vår förhållningsätt i alla möten. Förskolorna behöver olika metoder för marknadsföring. Åtgärder för förbättring Diskutera image kopplat till RÖTT. Marknadsföra sig via olika metoder. 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Utveckling och lärande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (LPFÖ 98/10). Förmågan att upptäcka och använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren 2012-2014 lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation och som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och 20 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar och utreder stödbehov tidigt och att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Resultat Förskoleenkät Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Jag får ofta visa vad jag lär mig 75 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn 67 I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation 72 I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 55 Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer 76 Vår förskola har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande 69 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling och lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Förskolan lägger stor vikt vid miljö – och naturvårds frågor. Förskolan följer en tydlig planering för att utveckla varje barns språk– och kommunikatio ns-utveckling. Förskolan bedriver systematisk metodutveckli ng avseende utveckling och lärande med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Handlingsplan er används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Förskolan har tillgång till specialpedago gisk kompetens. Förskolan arbetar aktivt med språkoch kommunikatio ns-utveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande. Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande. Förskolan har fokus på språk och kommunikatio n i alla situationer. 81 Katrineholm % innevarande läsår 91 Förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation , uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Förskolan följer en tydlig planering för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. 21 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Analys beträffande utveckling och lärande Tydliga framsteg i arbetet med utveckling och lärande beskrivs av alla förskolor och man för i bevis de förbättringar som har skett på förskolorna under terminen. Den gemensamma nämnaren för alla Katrineholms kommuns förskolor är att samtliga förskolor bedöms uppfylla kriterier för steg 1 samt att samtliga förskolor bedöms att vara på god väg att uppfylla eller redan uppfyller kriterier för steg 2, 3 och 4. I förskolornas skriftliga redovisningar står det att läsa att pedagogerna har ökat sin medvetenhet kring utveckling och lärande sedan förra skattningen samt att man med hjälp av nätverksträffar, kompetensutveckling och diskussioner fördjupat sitt arbete och fått bredare kunskap i ämnet. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära är grunden för förskolans arbete. Personalen utformar verksamhetens miljöer och innehåll såväl inomhus som utomhus efter barnens behov och intressen i linje med läroplanens mål. Förskolorna beskriver att lärandemiljöer anpassas utifrån barnens intressen och behov. Materialet byts ut och anpassas till de aktiviteter som är aktuella. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att förverkliga sina idéer och utveckla dem. Betoning på skapande, stimulerande och utforskande miljöer som utformas och förändras efter barnens behov och intressen återfinns i alla redovisningar, även om vissa förskolors utemiljöer behöver utvecklas ytterligare. Personalen arbetar medvetet för att barnens inflytande ska få stor plats i verksamheten och påverka val av projekt, lekar, material och teman som bidrar till utformning av verksamheten. Detta åskådliggörs och preciseras på ett tydligt sätt när språket och kommunikationskanaler behöver anpassas för barn med annat 22 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 modersmål. Förskolor med många barn med rötter i andra länder ger goda exempel på konkreta processer där läroplanen vävs in i dagliga rutiner, experiment och aktiviteter. När behov av särskilt stöd uppstår för ett barn samarbetar pedagogerna med föräldrarna för att upprätta en handlingsplan. Som stöd finns också en pedagogisk handledare och stödteamets personal vid mer specifika behov. Förskolorna fokuserar på språkutveckling i många olika sammanhang, inte minst genom de vardagliga samtalen, bokläsning, rim och ramsor, munmotoriska övningar, sång och i förekommande fall tecken som stöd för språket. För att stimulera matematiskt tänkandet hos barnen läggs fokus på att räkna, leta mönster, mäta, titta på likheter och olikheter samt att göra kategoriseringar av olika slag. Förskolorna har tillgång till NTA-lådor och arbetar genom det med olika experiment. Ett tydligt förhållningssätt med ledorden trygghet, lärande och glädje genomsyrar alla våra verksamheter som präglas av utvecklande, lärorika och utmanande miljöer. Miljöer där språk, matematik och teknik ingår i vardagens olika situationer samt planerade aktiviteter och experiment. Stora framsteg nämns återigen inom området pedagogisk dokumentation av barnens utveckling genom bl.a. portfolio, iPad, TRAS, fotografier, väggdokumentation och observationer, även om behovet av avsättning av tid för dokumentation eftersträvas. Styrkor Pedagogisk dokumentation och arbete med läroplanen, där språk, matematik och teknik ligger som grund, har sats i fokus. Det råder en hög medvetenhet hos pedagogerna om hur de på bästa sätt kan fånga barnens nyfikenhet och intressen. Miljön och materialet anpassas till den aktuella barngruppen och en vilja att ständigt förbättra och utveckla verksamheten finns. Gott stöd och tillgång till handledning från bl.a. elevhälsans stödteam när det gäller barn i behov av särskilt stöd finns att tillgå och bra rutiner kring detta har skapats över tid. Pedagogernas kompetens att möta barnens språk, matematik och sociala utveckling är väl utvecklad. Förbättringsområden Behovet av stöd och utbildning i dokumentation och analyser av dessa efterfrågas av pedagogerna. Även tid för gemensamma reflektioner och handledningar, där det pågående arbetet med den pedagogiska dokumentationen står i fokus, eftersträvas. Digital teknik används i större utsträckning än förut på våra förskolor, men behovet av kompetensutveckling och tid för att höja pedagogernas digitala kompetens är ett stort förbättringsområde. Den låga responsen på föräldraenkäter är ett återkommande tema i förskolornas redovisningar och behovet av att nå fler föräldrar nämns som ett stort förbättringsområde. Åtgärder för förbättring Utveckla och systematisera analysarbetet i syfte att hitta metoder för identifiering av utveckling på individnivå Höja digital kompetens i personalgrupperna Hitta metoder för att nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäter och engagerar sig i barnets vardag 23 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 2.2 Trygghet och trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och som främjar god hälsa. Förskolan och den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6§8och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls vikten av att barn och föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna. I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Resultat Förskoleenkät Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Jag tycker om att vara på förskolan 86 Jag är en bra kompis 86 Jag har någon att leka med på förskolan 86 Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan 86 Jag tycker maten smakar gott på förskolan 72 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår Mitt barn trivs på förskolan 94 Förskolan erbjuder bra mat 64 Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling 62 Personalen engagerar sig i mitt barn 83 Förskolan är välstädad 70 Förskolan har en stimulerande utemiljö 65 24 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår Jag trivs på min arbetsplats 89 Barnen trivs på förskolan 96 Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 97 Qualis B. Trygghet och trivsel 91 74 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel. Engagemang präglar förskolan. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förskolan bedriver ett systematiskt förbättringsarb ete när det gäller värdegrundsar bete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. Förskolan har dokumenterad e säkerhetsrutine r. Förskola Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Steg 1 Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssät t och bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Steg 2 Förhållandet inom personalgrupp en samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet. Steg 3 Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Steg 4 Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Steg 5 Steg 6 Steg 7 25 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Analys beträffande trygghet och trivsel Den fysiska miljön upplevs som trygg och säker på de flesta förskolor. I de fall där den inte upplevs som trygg gäller detta utomhusmiljön med t.ex. avsaknad av staket. För att skapa trygghet har förskolorna inskolningssamtal med föräldrarna och på vissa förskolor även uppföljningssamtal. Alla förskolor har säkerhetsrutiner men dessa behöver på en del förskolor förankras bättre speciellt vid vikariebehov och nya medarbetare. Förskolorna har tydliga dagliga rutiner som skapar trygghet och trivsel. Pedagogernas förhållningssätt bygger på PUG. Detta innebär att pedagogerna berömmer, bekräftar, lyfter fram det positiva och lär barnen att de kan. Alla förskolorna värnar om den dagliga kontakten med föräldrarna i samband med lämning och hämtning. Likabehandlingsplaner finns på alla förskolor. De olika förskolorna har kommit olika långt med hur denna är förankrad i det dagliga arbetet. Ett ständigt värdegrundsarbete pågår i de olika barngrupperna på förskolorna. Detta arbete behöver dokumenteras och synliggöras i verksamheten. I utvecklingssamtal, samtal med barn och föräldrar i det dagliga arbetet samt genom årliga enkäter i Qualis får barn och föräldrar svara på frågor om trygghet, trivsel och säkerhet. Styrkor Förskolorna har stort fokus på barnens inflytande och delaktighet i verksamheten. Ett ständigt pågående arbete för att utveckla den fysiska miljön förs på de olika förskolorna. En trygg miljö som utmanar och lockar barnen till lek och aktivitet är målet. Förskolorna har bra inskolningsplaner och lägger stor vikt vid den dagliga kontakten med föräldrarna för att skapa trygghet och trivsel. Förbättringsområden Fördjupade diskussioner om förhållningssätt, bemötande, diskriminering och likabehandlingsplaner bör föras och även förankras hos föräldrarna. Värdegrundsarbetet som pågår behöver dokumenteras och synliggöras både för föräldrar och ny personal. Rutiner för hur olika säkerhetsrutiner introduceras för vikarier och nya medarbetare behöver arbetas fram. 26 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Åtgärder för förbättring Dokumentera och synliggöra värdegrundsarbetet Ta fram metoder för säkerhetsrutiner 2.3 Barns delaktighet i lärprocessen Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse och engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande. I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov och önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) Resultat Förskoleenkät Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Jag får ofta välja vad jag vill göra 71 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår Barnen är delaktiga i lärprocessen 72 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Varje barn är delaktigt i dokumentation en av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentation och utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet 27 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Alla förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation, däremot saknas rutiner för att kunna arbeta systematiskt med de olika delarna i t ex delaktighet. De beskriver hur de genom samtal, fångar upp barnens intressen och förmågor. En del förskolor är inspirerade av Reggio Emilia pedagogiken, där lärandemiljöerna varieras och pedagogerna skapar rum i rummen för att utmana barnens kreativa förmåga. Alla förskolor anpassar material och lärandemiljöer för barnen och materialet finns i barnens höjd så de kan välja själva vad de vill göra. De anpassade miljöerna utifrån barnens intresse skapar goda förutsättningar för delaktighet. För att fånga barnens lärprocesser behöver dokumentationen förbättras, för närvarande pågår en utbildning i detta område Många förskolor klassar sig på steg två men vi kan inte se på beskrivningarna hur man följer upp barnens delaktighet. De förskolor som har skattat sig lågt förklarar och beskriver bättre hur de följer upp arbetet med barns delaktighet. Styrkor Pedagogisk dokumentation Lyssnar in barnens tankar och ideér Anpassar lärandemiljöerna utifrån barnens behov och intresse 28 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förbättringsområden Utveckla den pedagogiska dokumentationen med fördjupad analys inom deloråden Att bättre synliggöra barnens lärprocesser Åtgärder för förbättring Förbättrade analyskunskaper Möjliggöra kollegialt arbete kring barns lärprocesser 2.4 Arbetssätt och pedagogroll Av skolagens 1 kap. 5§ framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Resultat Förskoleenkät Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen 79 Qualis D. Arbetssätt och pedagogroll 68 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Materialet finns tillgängligt för barnen. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem. En samsyn kring kunskapsbegre pp och kunskaps utveckling präglar pedagogernas arbete med barnens lärande. Det finns en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar. Förskolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Leken ligger till grund för barnens lärande. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Utvärderingarn a bidrar till undervisninge ns och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar regelbundet sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande Olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. 29 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Analys beträffande arbetssätt och pedagogroll De förskolor som skattat sig lågt arbetar aktivt med diskussioner kring hur tillgängligt materialet ska vara. Dock ser vi en ökad medvetenhet i analyserna kring den egna pedagogrollen och flera förskolor uttrycker att de har strukturerade diskussioner kring arbetssätt och begrepp. Pedagogerna är närvarande i rutinsituationer och i andra aktiviteter som t.ex. konstruktion, skapande mm. Pedagogernas förhållningssätt är medforskande pedagoger som ser barnet som kompetent. Barnen lär sig att lita på sin kompetens. Pedagogerna introducerar barnen i miljö och material, uppmuntrar de att på egen hand prova nya saker och våga ta egna initiativ. Detta leder till självständiga barn som utvecklar ett större självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Pedagogernas arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet genom bland annat arbetet med kvalitetssäkringssystemet Qualis, genom reflektionstider, samtal och diskussioner. Styrkor I förskolornas analyser framkommer att man har mer strukturerade diskussioner om arbetssätt och pedagogroll. Pedagogerna låter barnens behov och intressen ligga till grund för verksamheten. Flertalet av förskolorna uttrycker att de är flexibla och förändrar miljön utifrån behov och intresse. 30 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förbättringsområden Behovet av att skapa forum för diskussioner om dokumentation och reflektion utifrån den egna verksamheten samt möjlighet till kollegialt lärande utrycks av både pedagoger som förskolechefer. Åtgärder för förbättring Pedagogisk dokumentation Handledning i systematiskt kvalitetsarbete 2.5 Föräldrainflytande Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barns och föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98). Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012- 2014 slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid vardagar när behov föreligger. Resultat Förskoleenkät Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Katrineholm % innevarande läsår Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 42 Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet 61 Qualis E. Föräldrainflytande 53 Katrineholm % innevarande läsår Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Förskolan involverar föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten. Föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. Nya former för föräldrainflyta nde utvecklas systematiskt och kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna. Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna. 31 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 Förskola Steg 1 Asplunden Backa Bie Björkvik Borgen Fågelbo Gersnäs Guldregnet Häringe Lasstorp Mysak Norrgården Näverstugan Pandan Påfågeln Regndroppen Räven Saltkråkan Stavstugan Sörgården Tjädern Trädgården Ängstugan Örnen Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Analys beträffande föräldrainflytande Den gemensamma nämnaren för alla Katrineholms förskolor är att samtliga 24 förskolor bedöms uppfylla kraven för steg 1. Föräldrarna i våra förskolor känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs. Pedagogerna ger goda exempel på olika tillvägagångssätt som används för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna. Föräldrainflytandet främjas genom bland annat föräldramöten, områdesråd, föräldraråd, inskolning, den årliga enkäten samt inte minst den dagliga kontakten. Rutiner för inskolningsmetoder fungerar bra på alla våra förskolor. Redan under detta moment görs föräldrarna uppmärksamma på vilket inflytande i verksamhet de har möjlighet till genom att bland annat få en inblick i förskolans uppdrag. I utvecklingssamtalen bjuds föräldrarna in för att föra samtal kring barnets utveckling och lärande. Den dagliga kontakten ses som en styrka i uppbyggandet av tillitsfulla relationer som i sin tur skapar grunden till delaktighet. Ett välkomnande förhållningssätt och positivt bemötande bygger upp en tillitsfull relation som inbjuder till samtal om barnets utveckling och lärande. Sammanfattningsvis bör det påpekas att Katrineholms kommuns förskolor erbjuder flera olika forum där föräldrarna inbjuds till delaktighet i barnens utveckling och lärande. För att nå steg 3 och även högre steg krävs det dock att förskolorna utvecklar ett systematiskt uppföljningsarbete för föräldrarnas inflytande. En del av lösningen för att komma vidare i 32 (32) Datum Vår beteckning 2015-03-16 processen beskrivs ligga i satsningen på att utbilda personal i professionella samtal. Syftet med denna satsning är att skapa likvärdigt innehåll i samtalen på alla förskolor i kommunen. Styrkor Fungerande inskolningsmetoder är en av de styrkorna som lyfts i förskolornas redovisningar. Att förskolorna har många olika informationskanaler där både pedagoger och föräldrar kan samverka med varandra påpekas från flera håll som en styrka i processen. Vidare lyfts satsningen i professionella samtal, vars syfte är att skapa likvärdigt innehåll i samtalen på alla förskolor i kommunen, som en styrka som kommer att lyfta Katrineholms kommuns förskolor till nya nivåer gällande föräldrainflytande. Förbättringsområden En tydligare koppling mellan verksamhet och våra styrdokument behöver utvecklas. Det finns även behov att hitta former för utvärdering och uppföljning av föräldrarnas delaktighet och inflytande. Åtgärder för förbättring En tydligare koppling mellan verksamheten och våra styrdokument