Bildningsnämndens kvalitetsredovisning för förskolan

1 (32)
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Datum
Vår beteckning
Ert datum
Er beteckning
Kvalitetsredovisning
Förskola 2014
Katrineholms kommuns förskolor
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och
lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt
erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov
och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska
barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas (LPFÖ
09/10).
Välkommen till Katrineholms kommuns förskolor
Läge för liv och lust!
2 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
SAMMANFATTANDE INLEDNING .......................................................... 4
1.
GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ......................... 5
1.1 ORGANISATION ........................................................................................................................................................ 5
Barn .......................................................................................................................................................................... 5
Personal.................................................................................................................................................................... 5
Resultat .................................................................................................................................................................... 5
Förskoleenkät ........................................................................................................................................................... 5
Analys beträffande organisation och personalresurser ........................................................................................... 6
1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP ..................................................................................................................................... 7
Resultat .................................................................................................................................................................... 8
Förskoleenkät ........................................................................................................................................................... 8
Analys beträffande styrning och ledarskap .............................................................................................................. 9
1.3 KOMMUNIKATION .................................................................................................................................................. 10
Resultat .................................................................................................................................................................. 10
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 10
Analys beträffande kommunikation ....................................................................................................................... 12
1.4 KOMPETENS ........................................................................................................................................................... 13
Resultat .................................................................................................................................................................. 13
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 13
Kompetensportalen ................................................................................................................................................ 14
Analys beträffande kompetens .............................................................................................................................. 14
1.5 RESURSUTNYTTJANDE ........................................................................................................................................... 15
Resultat .................................................................................................................................................................. 15
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 15
Analys beträffande resursutnyttjande ................................................................................................................... 16
1.6 IMAGE .................................................................................................................................................................... 17
Resultat .................................................................................................................................................................. 17
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 17
Analys beträffande image ...................................................................................................................................... 19
2.
HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT ............................... 19
2.1UTVECKLING OCH LÄRANDE ................................................................................................................................... 19
Resultat .................................................................................................................................................................. 20
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 20
Analys beträffande utveckling och lärande ............................................................................................................ 21
Styrkor .................................................................................................................................................................... 22
Förbättringsområden ............................................................................................................................................. 22
Åtgärder för förbättring ......................................................................................................................................... 22
2.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL ....................................................................................................................................... 23
Resultat .................................................................................................................................................................. 23
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 23
Analys beträffande trygghet och trivsel ................................................................................................................. 25
2.3 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN ................................................................................................................. 26
Resultat .................................................................................................................................................................. 26
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 26
Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen ............................................................................................. 27
2.4 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL .......................................................................................................................... 28
Resultat .................................................................................................................................................................. 28
3 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 28
Analys beträffande arbetssätt och pedagogroll..................................................................................................... 29
Styrkor .................................................................................................................................................................... 29
Förbättringsområden ............................................................................................................................................. 30
Åtgärder för förbättring ......................................................................................................................................... 30
2.5 FÖRÄLDRAINFLYTANDE ......................................................................................................................................... 30
Resultat .................................................................................................................................................................. 30
Förskoleenkät ......................................................................................................................................................... 30
Analys beträffande föräldrainflytande ................................................................................................................... 31
4 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Sammanfattande inledning
I Katrineholms kommun finns det 25 kommunala förskolor samt två fristående förskolor. Denna
kvalitetsredovisning omfattar de kommunala förskolor som idag erbjuder plats åt 1700 barn.
Förskolorna finns med god spridning i kommunen i centralorten samt i kransorterna. Ett fåtal
förskolor har två avdelningar medan de flesta har fyra avdelningar. Några av förskolorna har upp
till sex avdelningar. Den fysiska miljön är skiftande och just nu befinner sig kommunen i en
intensiv utbyggnad och nybyggnation av förskolor främst inom centralorten.
Förskolorna började arbeta med Qualis som kvalitetssäkringsverktyg år 2012.
Den nationella statistiken visar att Katrineholms kommun lägger mindre resurser per invånare än
riket och länet när det gäller förskola. Katrineholms kommun hade däremot 2013 en högre andel
behörig personal inom förskola än snittkommunen, dock låg personaltätheten inom förskolan i
Katrineholm något under riket.
Inom förskolan har antalet barn de senaste fem åren ökat och prognosen visar på fortsatt ökning.
Könsfördelningen mellan flickor och pojkar är i förskolan jämn med 51 procent pojkar och 49
procent flickor.
Den tillströmning av barn och elever som skett de sista åren och som väntas fortsätta även
kommande år kommer att öka trängseln i våra förskolor. En plan för utbyggnad för förskolan de
kommande åren finns framtagen, dock kommer det finnas svårigheter i att bereda barn plats på
önskad förskola och inom önskad tid innan denna utbyggnad har kommit till stånd.
Kvalitetssäkring och utveckling av arbetssätt behövs för att möta kommande behov och för att
kunna ge ökat stöd till den allt större andelen nyanlända barn i Katrineholms kommun.
Under 2014 har antalet barn i kommunens förskolor ökat och till följd av detta har barngruppernas
storlek på flera håll blivit större. Bildningsförvaltningen har ont om lokaler, framför allt i tätorten,
men även i Forssjö och Bie. Även brist på teknisk utrustning och teknisk kompetens inom vissa
enheter i förskolan har uppmärksammats.
Fler barn föds i Katrineholm än tidigare och ökningen av antalet barn i förskolan är kraftig i
tätorten och på några håll på landsbygden. Den plan som finns för förskolans utbyggnad innebär att
förskolan i Nävertorp kommer att byggas ut och stå klar i början av 2016. Redan i oktober 2015
kommer alla platser i kommunens befintliga förskolor att vara fulla (undantaget vissa förskolor på
landsbygden). I detta finns ingen plan på minskning av barngruppernas storlek. Inom förskolan
sker ökningen till stor del genom att nyanlända vuxna ofta skaffar barn kort efter att de anlänt till
Sverige, dessa barn räknas inte som nyanlända.
Förskolans verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i
skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens
ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av
kommunfullmäktige.
5 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
1. Grundfakta och förutsättningar
1.1 Organisation
Arbetslaget för förskolan ska samverka och anpassa verksamheten till alla barn i förskolan så att de utvecklas så långt
som möjligt (LPFÖ 98/10).
Barn
Antal barn innevarande läsår
Avläsningsdatum
15/10
Pojkar
Flickor
787
Totalt
756
1543
Barn med utländsk bakgrund
Alla barn med utländsk bakgrund enligt
nedanstående definition* 15/10
Pojkar
Flickor
Antal barn med
utländsk bakgrund
363
Totalt antal barn
inskrivna
1543
%
179
787
22,7
184
756
24,3
23,5
*Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands
Personal
Personalresurser
Totalt antal anställda
(ej elevassistent)
omräknat i
helårsarbetare
Antal anställda
i pedagogisk
verksamhet (ej
elevassistent)
222,3
255
Varav antal med
Varav antal med
Totalt antal elevassistenter
förskollärarexamen förskollärarlegitimation omräknat i heltider
161
86
Resultat
Förskoleenkät
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Förskolan har en väl fungerande organisation
57
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
Förskolan har en bra mötesstruktur
63
Förskolan har en väl fungerande organisation
64
Mitt arbetslag fungerar väl
85
I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter
81
Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av
verksamheten
71
11,7
6 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Qualis
F.
Organisa
tion
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Förskolans
organisation
har en tydlig
struktur.
Förskolan är
organiserad i
grupper utifrån
barnens behov
och intressen.
Förskolan har
ett
välfungerande
beslutssystem.
Förskolan har
en väl
fungerande
organisation i
arbetslag och
ledning som
garanterar en
god daglig
verksamhet.
Arbetslagen tar
fullt ansvar för
och följer upp
varje barns
utveckling och
lärande.
Förskolan har
en organisation
som stödjer
utveckling och
som utvecklas
med sitt
uppdrag.
Organisationen
s alla delar
samverkar och
ökar
därigenom
successivt
måluppfyllelse
n.
Förskolechefe
n har metoder
för att följa
upp sin
organisation.
Förskolan har
utformade och
förankrade
uppdrag på
flera nivåer.
Förskolan har
en effektiv
mötesstruktur
som stödjer
dialog.
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Förskolan
utvärderar
kontinuerligt
sin
organisation
och
mötesstruktur.
Steg 4
Arbetslagen
prioriterar och
fördelar
arbetsuppgifter
Steg 5
Förskolan
utvärderar
systematiskt
att den egna
organisationen
stödjer
genomförandet
av det
nationella
uppdraget.
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande organisation och personalresurser
Alla förskolor har en tydlig organisation som består av förskolechef och arbetslagsledare och arbetslag. Barngrupperna
är organiserade utifrån behov och intressen. Förskolorna har organiserat sig på olika sätt en del har syskongrupper
medan andra organiserat sig i åldersgrupper. Förskolechefen följer upp genom att ordna ett antal möten,
medarbetarsamtal, Qualisenkäter, arbetsplatsträffar, områdesråd mm. Beslutssystemet inom förskolan är ett tydligt
system genom samverkansavtalet när det rör organisation, ekonomi, kompetensutveckling och arbetsmiljöfrågor.
7 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Däremot finns en otydlighet i de pedagogiska frågorna. Mötesstruktur finns men fungerar olika på olika förskolor. Man
efterfrågar effektivare möten mer tid till att träffas Olika förankrade uppdrag finns på förskolan, språkutvecklare, NTA,
nyckelpersoner, kulturombud som har till uppgift att driva verksamheten framåt.( vet att vi skrev med flera uppdrag
som lagledare osv) I de fall där dagordning finns på mötena behöver pedagogerna öva sig på att diskutera rätt saker i
rätt forum skriver flera förskolor, många har en dagordning men har svårt att hålla sig till att diskutera det de ska.
Styrkor





Tydlig organisation
Förskolechefen har metoder för att följa upp/utvärdera organisationen.
Organisation med många pilotuppdrag, som bland annat nyckelpersoner i läroplansarbetet.
Förskolorna organiserar grupper utifrån barnens behov och intressen.
Förskolan har en tydlig organisation som är tydlig och strukturerad.
Förbättringsområden



Mötesrutiner
Stöd i att hålla en god mötesordning.
Arbeta med beslutssystemet på förskolan.
Åtgärder för förbättring


Pedagogisk handledning på alla förskolor som kan stötta i arbete med att hålla fokus på att diskutera rätt saker
i rätt forum.
Introducera årsplanen som är ett stöd för pedagogerna i att hålla fokus på vad som behöver göras i
grundverksamheten.
1.2 Styrning och ledarskap
All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention.
Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det
övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet.
Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (LPFÖ 98/10)
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett
barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden)
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att
utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas,
dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns
erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också
kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras
kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig och meningsfull.
Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och
genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar
ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka
åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt
i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av
utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster
ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10)
8 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Resultat
Förskoleenkät
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Jag känner till förskolans mål
62
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen
60
I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga
71
Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten
72
Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska
kvalitetsarbete
Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap
78
Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling
71
I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget
80
Qualis
G.
Styrning
och
ledarskap
61
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Förskolan har
egna
prioriterade
verksamhets
mål utifrån de
nationella
målen.
Föräldrarna
känner till
förskolans
egna
prioriterade
verksamhets
mål.
Förskolan har
ett ledarskap
på alla nivåer
som skapar
förståelse och
delaktighet.
Det finns
fungerande
mål och
utvärdering på
alla nivåer som
ligger till
grund för
fortsatt
utveckling.
Förskolechefe
n stimulerar
till stor
variation i
arbetet med
genomförandet
av förskolans
mål.
Mål och
utvärdering
utgör grund för
systematiska
förbättringar.
Förskolan har
strategier för
att koppla nya
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet till
förskolans mål
och långsiktiga
kvalitetsutveck
ling.
Personalen
känner till
förskolans
egna
prioriterade
verksamhetsm
ål.
Förskolan
dokumenterar
och utvärderar
sina egna
prioriterade
verksamhetsm
ål.
Förskolan har
påbörjat ett
kvalitetsarbete.
Förskolan har
ett öppet och
tillgängligt
ledarskap på
alla nivåer.
Förskolechefe
n ser till att
förskolan
kontinuerligt
planerar, följer
upp och
utvecklar
utbildningen.
Ledarskapet är
tydligt och
strategiskt på
alla nivåer.
Förskolechefe
n uppmuntrar
pedagogerna
att analysera
och bepröva
sina egna
erfarenheter
och jämföra
dem med
andras.
Det finns ett
tydligt
ledarskap för
lärandet i alla
delar av
verksamheten.
All personal är
väl insatt i och
känner sig
delaktig i det
systematiska
kvalitetsarbetet
Förskolan har
en långsiktig
plan för
kvalitetsutveck
ling, som har
sin grund i
utvärderingar
och påvisade
effekter på
undervisninge
n.
Det
systematiska
kvalitetsarbetet
är ett
förhållningssät
t som omfattas
av all personal.
9 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande styrning och ledarskap
Kvalitetsarbetets upplägg sker på de alla flesta förskolorna i en årscykel och presenteras grafiskt
med hjälp av ett årshjul. De förskolor som ännu inte har ett årshjul, har påbörjat detta arbete.
Arbetslag tillsammans med förskolechef använder sig av kvalitetssäkringsverktyget Qualis. Med
hjälp av detta verktyg tas de prioriterade målen fram. Till sin hjälp i arbetet använder arbetslagen
och förskolechefen olika forum för uppföljning av verksamheten.
Några av dessa forum är arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, samverkansgrupp, områdesråd,
avdelningsplaneringar, reflektionsträffar mm.
Metoder som används är exempelvis pedagogisk dokumentation, loggböcker, självvärdering,
observationer, utvärderingar, analyser samt Qualisenkäter. Svaren i vårens Qualisenkäter visar på
stor variation beträffande föräldrarnas kännedom om förskolans mål; allt från 82,3% till 31,2%
föräldrar som anser att de har kunskaper om förskolans mål.
Flertalet förskolor beskriver i sina rapporter behovet av att intensifiera sina utvärderingar kring de
prioriterade målen.
Beträffande förskolornas självskattningar ser vi en stor variation mellan de olika enheterna. De
enheter som skattar sig lågt är nyöppnade förskolor samt förskolor som har bytt förskolechef vid
flertalet tillfällen.
10 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Styrkor
De styrkor som är gemensamma för kommunens alla förskolor är att alla förskolor har tydliga
mötesrutiner samt att alla har regelbundna möten där olika frågor behandlas. En annan styrka som
framträder tydligt är att, med undantag av några få förskolor, alla förskolor har skapat ett årshjul
för det pågående kvalitetsarbetet.
Förbättringsområden
Förbättringsområden som träder fram och som är gemensamma för alla kommunens förskolor är att
behovet på att ställa krav på allas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet är stor. Vidare
behöver de olika rollerna i ledarskapet på olika nivåer förtydligas och pedagogerna behöver
medvetandegöras om det egna ansvaret i sitt uppdrag. Att hitta kontinuitet i utvärderingsmetoderna
är också av stor vikt.
Åtgärder för förbättring
 Skapa möjligheter för allas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet
 Förtydliga de olika rollerna i ledarskapet och medvetandegöra pedagogerna om det egna
ansvaret i uppdraget
 Hitta kontinuitet i utvärderingsmetoderna
 Se över möjligheterna att skapa ett gemensamt årshjul för alla enheter
1.3 Kommunikation
Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att
stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och
lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för
att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver
särskilt stöd (LPFÖ 98/10).
Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Service- och
teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch.
Resultat
Förskoleenkät
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan
75
Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet
75
11 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter
74
Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation
76
Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och
närsamhället i övrigt
40
Qualis
H.
Kommunika
tion
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Information
ges vid
inträffade
händelser och
uppkomna
behov.
Förskolan har
metoder för att
sprida
information,
kunskaper och
erfarenheter.
Föräldrarna får
god och
kontinuerlig
information
som berör
deras barn.
Modern teknik
används för att
förbättra
service och
kommunikatio
n internt och
externt.
Förskolan har
metoder för att
samla och ta
tillvara resultat
av
omvärldsbevak
ning.
Förskolan har
strategier för
sitt deltagande
i externa
nätverk.
Förskolan har
skriftliga
rutiner för att
ta emot och
utreda
klagomål mot
utbildningen.
Förskolan har
etablerade
rutiner för att
samarbeta med
berörda
grundskolor.
Det interna
och externa
samtalsklimate
t är öppet och
förtroendefullt.
Förskolan har
en etablerad
kommunikatio
n med
socialtjänsten,
myndigheter
och
närsamhället i
övrigt.
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Förskolan har
en fungerande
pedagogisk
samverkan
med
grundskolan.
Steg 4
12 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Analys beträffande kommunikation
På kommunövergripande nivå finns den dagliga och direkta kontakten med föräldrar som en viktig
styrka i kommunikationsledet. Andra sätt att nå föräldrarna är genom exempelvis månadsbrev,
väggdokumentation, föräldramöten och Lärknuten. Förskolorna använder sig i förekommande fall
även av tolk, modersmålslärare och kulturtolk för att underlätta kommunikationen med föräldrarna.
Förskolorna har metoder för att sprida information och kunskap genom olika mötesforum så som
avdelningsmöten, arbetsplatsträffar, lagledarmöten och samverkansmöten.
Klagomålshanteringen följer de rutiner och anvisningar som är gällande inom Katrineholms
kommun och som följer stadgarna i de aktuella styrdokumenten.
Samarbetet mellan förskola och skola varierar beroende på den fysiska närheten till skolan. För att
Katrineholms kommuns förskolor tillsammans ska nå steg 2 krävs det att samtliga förskolor har
etablerade rutiner för samarbete med grundskolan.
Det samarbetet som sker idag mellan förskolan och skolan sker i form av besök i förskoleklassen
för blivande förskoleklasselever samt vid överlämningen från förskola till förskoleklass. Vår
bedömning är att förskolorna med små justeringar i frågan kan nå steg 2 eller högre.
Beträffande den moderna tekniken som ett kommunikationsled, görs bedömningen att alla
förskolor använder den i den mån man behärskar tekniken, men önskan finns att utveckla
kompetensen både internt och externt.
Gång på gång påpekas vikten av ett aktivt arbete med värdegrundsfrågor kopplat till läroplan och
kommunens övergripande mål i syfte att skapa samsyn och öppet samtalsklimat på förskolorna.
Styrkor
Det finns utarbetade rutiner för klagomålshantering och kommunikation både internt och externt.
Förskolorna använder sig av olika flera kommunikationskanaler och forum för att nå föräldrarna.
Några av dessa är Lärknuten, väggdokumentation, föräldramöten, veckobrev.
Förbättringsområden
Utveckla användandet den moderna tekniken som bland annat Lärknuten erbjuder.
Utveckla samtalsklimatet på förskolorna i syfte att stärka det interna samtalsklimatet.
Åtgärder för förbättring
 Vidareutveckla användandet av Lärknuten och förskolornas webbplats
 Arbeta konkret med värdegrundsfrågor kopplat till läroplan och kommunens övergripande
mål för att skapa samsyn på förskolorna.
13 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
1.4 Kompetens
Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen och legitimation.
Av skolagens 2 kap. 34§ framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till
kompetensutveckling.
Katrineholms kommuns skolplan och verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha
minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling
av personalen.
Resultat
Förskoleenkät
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola
70
Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens
behov
Det finns en plan för min kompetensutveckling
70
Qualis
I.
Kompetens
51
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Förskolan har
en hög andel
medarbetare
med utbildning
för arbete med
barn.
Kompetens
utvecklingen
är kopplad till
individernas
och
verksamhetens
behov.
Förskolan har
gemensamma
och
individuella
kompetensutvecklingspla
ner.
Uppföljning
och
tillämpning av
genomförd
kompetensutve
ckling görs
regelbundet.
Kompetensutvecklingen
är grundad på
utvärderingar
med koppling
till förskolans
långsiktiga
utveckling.
Förskolan
avsätter
sammantaget
goda resurser
för såväl
gemensam
som
individuell
kompetensutve
ckling.
Förskolan har
en hög andel
medarbetare
med
pedagogisk
högskoleutbild
ning.
Det finns en
tydlig koppling
mellan
förskolans
strävan mot
högre
måluppfyllelse
och
arbetslagens
samt
individens
kompetensutveckling.
Planer och
metoder för
kompetensutve
ckling prövas
och uppdateras
successivt med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Förskolan har
en plan för
introduktion av
nyanställda.
Förskolan har
god kontinuitet
i
bemanningen.
Förskolan
tillämpar
framgångsrika
metoder för att
rekrytera
personal på
kort och lång
sikt.
Förskolan
arbetar aktivt
med
karriärplanerin
g för sina
medarbetare.
Pedagogerna
arbetar
genomgående
utifrån
beprövad
erfarenhet.
14 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Kompetensportalen
Ingen av Katrineholms förskolor uppger att de använder sig av Kompetensportalen. Några få har
påbörjat, men inte fortsatt användningen. Skälet som uppges är att Kompetensportalens utformning
av den del som gäller pedagogisk verksamhet behöver ses över, utvecklas och anpassas till den
pedagogiska verksamheten.
Analys beträffande kompetens
Förskolan har en hög andel medarbetare med rätt behörighet och med pedagogisk
högskoleutbildning. Andel årsarbetare med förskollärarutbildning anställda i Katrineholms
kommun är 65 % mot 56 % i riket. Vidare är andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i
Katrineholms kommun 65 % mot 56 % i riket totalt.
Förskolorna följer kommunens riktlinjer med två förskollärare och en barnskötare per avdelning
inne i centrala Katrineholm, däremot uppnås inte dessa direktiv i ytterområdena (steg 1). Under
hösten 2014 har förskolecheferna i kommunen gemensamt tagit fram en plan för introduktion av
nyanställda. Denna plan är dock inte fullt implementerad i alla verksamheter än.
Även en plan för övergripande utbildningar för kommunens förskolepersonal är framtagen.
Detta arbete har skett i samråd och genom diskussioner med nyckelpersoner från varje förskola.
Alla utbildningar som erbjuds har en stark förankring i läroplanen. Nästa steg i utvecklingen är att
15 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
kartlägga och utveckla metoder för uppföljning av kompetensutveckling, vilket påpekas i ett flertal
rapporter.
Styrkor
En av de största och mest betydelsefulla styrkorna är att Katrineholms kommun har hög andel
pedagoger med förskollärarutbildning och pedagogisk högskoleexamen anställda på kommunala
förskolor. Vidare framträder det tydligt att utbildningsinsatserna har bra koppling till
verksamhetens styrdokument och pedagogernas och verksamhetens behov av utveckling.
Förbättringsområden
Tid för att implementera och delge olika kompetenser i verksamheten behöver avsättas och
förutsättningar för att omsätta all kompetensutveckling i praktiken behöver skapas. Dessutom
behöver planen för introduktion av nyanställda implementeras på alla enheter snarast.
Åtgärder för förbättring
 Genom pedagogisk handledare skapa förutsättningar att omsätta all kompetensutveckling i
praktiken, med fokus på enheter där förskollärartätheten är lägre.
 Se över Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet.
 Skapa möjligheter för att delge förvärvade kunskaper och kompetens
 Implementering av introduktionsplanen för nyanställda
1.5 Resursutnyttjande
Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och barns olika behov. Barn och barn ska ges
stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och
barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma och stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11)
Resultat
Förskoleenkät
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser
51
16 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Qualis
J.
Resursutnyttjande
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Ekonomisk
uppföljning
görs av
löpande
intäkter och
kostnader.
Ekonomi i
balans.
Förskolan har
metoder för att
skapa
delaktighet i
ekonomin.
Metoder för
resurshanterin
g utvecklas på
flera nivåer.
Effektivt
resursutnyttjan
de tillämpas i
alla delar av
verksamheten.
Insatta resurser
utnyttjas väl
och leder till
hög
måluppfyllelse
i det nationella
uppdraget.
Alla
medarbetare
har fokus på
och tillämpar
metoder för
god
resurshanterin
g.
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Prognoser görs
i relation till
budget och
utfall.
Förskolans
resursfördelnin
g är anpassad
till barnens
behov av
utveckling och
stöd.
Tid avsätts för
återkommande
diskussioner
om
kvalitetssäkrin
g av
utbildningen
dvs. innehåll
och arbetssätt.
Förskolechefe
n säkerställer
att stöd och
resurser finns
för det
systematiska
kvalitetsarbetet
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Analys beträffande resursutnyttjande
Den omorganisation som gjordes 1/8 2013 har gjort att förskolorna har haft svårt följa upp
budgeten. Man har inte kunnat urskilja hur de specifika förskolorna har legat till i budgeten. Under
17 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
vårterminen har dock olika rutiner arbetats fram för att underlätta arbetet med budgeten. Alla
förskolor utom tre har en budget i balans.
Förskolecheferna gör varje månad, tillsammans med ekonomen en uppföljning av ekonomin.
Samverkansmöten, arbetsplatsträffar, avdelningsmöten och arbetslagsledarmöten är olika
regelbundna forum där de olika förskolornas personal får tal del av budgeten. Samordning av olika
inköp sker i vissa av områdena och på enhetsnivå.
På de olika förskolorna finns en hög medvetenhet om hur man på bästa sätt ska använda de resurser
som man har. Vid ev. frånvaro görs alltid en bedömning av dagsläget och hur man på bästa sätt
löser situationen, vikarie eller ej. Ett område har anställt behovsanpassad resurs för att kunna ha,
för barnens skull, kända vikarier då behov uppstår. Ett område har valt att tillsätta en kvalitetspool
som avlöser ordinarie personal i den dagliga verk-samheten för t.ex. kvalitetsarbete.
Styrkor
Idag görs det regelbundna uppföljningar av ekonomin av chefer och ekonomer och budgeten är en
stående punkt på dagordningen vid samverkansmöten och arbetsplatsträffar.
Personalen är mycket flexibel i sitt arbete för att få verksamheten att fungera optimalt.
Förbättringsområden
Budgetprognoserna behöver förbättras så att de enskilda avdelningarnas resultat blir tydligare. Vi
behöver även tydliggöra och synliggöra resursbehovet i de olika verksamheterna för att sedan
kunna samordna i de olika samordningsområdena.
Åtgärder för förbättring
 Förbättra budgetprognoserna så att de enskilda avdelningarnas resultat blir tydligare.
 Tydliggöra och synliggöra resursbehovet i de olika verksamheterna för att sedan kunna
samordna i de olika samordningsområdena.
1.6 Image
Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen.
Resultat
Förskoleenkät
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Förskolan har ett gott rykte
73
Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i vår förskola
82
Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola
84
18 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
Vår förskola har ett gott rykte
80
Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola
85
Totalt sett är jag nöjd med vår förskola
84
Qualis
K.
Image
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Förskolan gör
försök att
påverka sin
image.
Förskolans
verksamhet
och alla
grupper/
avdelningar/
arbetslag
bidrar till
förskolans
image.
Förskolan har
flera metoder
för att
informera om
sin verksamhet
och
marknadsföra
sig själv.
Förskolan har
metoder för att
kontinuerligt
utvärdera och
förbättra sin
image.
Förskolan har
en god image.
Förskolan har
bibehållit eller
förbättrat sin
image över tid.
Förskolan
arbetar
systematiskt
med
utvecklingen
av sin image.
Steg 6
Steg 7
Förskolan
följer upp hur
imagen har
påverkats av
de egna
insatserna.
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Förskolans
image speglar
den faktiska
verksamheten.
Steg 3
Imagen speglar
förskolans
förmåga att
genomföra det
nationella
uppdraget.
Steg 4
Förskolan är
känd för att ha
hög
måluppfyllelse
i det nationella
uppdraget.
Steg 5
19 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Analys beträffande image
Den förvaltningsövergripande analysen av process Image visar på stora skillnader mellan de olika
enheterna. De förskolor som skattat sig lågt i sina analyser av processen beskriver att de försöker
påverka sin image positivt genom att använda pedagoger som ambassadörer för sina förskolor.
Man pratar gott om sin verksamhet till både föräldrar, bekanta och allmänheten.
Analysen visar på behovet av att diskutera själva begreppet ”image” på förvaltningsövergripande
nivå samt att ge pedagogerna verktyg att arbeta med sin verksamhets image.
Ett fåtal förskolor har använt ordet RÖTT (respekt, öppenhet, tydlighet och tillit) som står för
kommunens gemensamma värdegrund. Dock behöver alla arbeta mer aktivt med värdegrunden. I
alla förskolornas analyser beskrivs behovet av att förbättra sina metoder för marknadsföring.
Styrkor
Förskolorna är engagerade till att påverka sin image positivt. Alla har en vilja att marknadsföra sig
via olika metoder, enkäter, webbsidan, Lär knuten och dagliga möten med föräldrar.
Förbättringsområden
Förskolorna behöver diskutera vad image betyder.
Varje förskola behöver gå igenom vad RÖTT står för och göra detta till en levande värdegrund som
ska prägla vår förhållningsätt i alla möten. Förskolorna behöver olika metoder för marknadsföring.
Åtgärder för förbättring
 Diskutera image kopplat till RÖTT.
 Marknadsföra sig via olika metoder.
2. Huvudprocesser och resultat
2.1Utveckling och lärande
Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri
grundutbildning.
Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildare en helhet.
Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda
lärandet samt ta till vara och stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet
och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter,
intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet
(LPFÖ 98/10).
Förmågan att upptäcka och använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer
framträdande roll.
I skolplanen för åren 2012-2014 lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett
vardagsarbete som präglas av variation och som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och
20 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar och utreder stödbehov
tidigt och att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan
stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare.
Resultat
Förskoleenkät
Barnenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Jag får ofta visa vad jag lär mig
75
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och
lärande
Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn
67
I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation
72
I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och
naturvetenskap
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
55
Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med
barnens utveckling och lärande
Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer
76
Vår förskola har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens
lärande
69
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
A.
Utveckling
och lärande
Lärandemiljön
är öppen,
innehållsrik
och
inbjudande.
Förskolan har
metoder för att
följa upp och
dokumentera
varje barns
allsidiga
utveckling och
lärande.
Barnen
stimuleras och
utmanas i sin
sociala
utveckling.
Pedagogerna
stimulerar och
utmanar varje
barns
utveckling och
lärande.
Förskolan
lägger stor vikt
vid miljö – och
naturvårds
frågor.
Förskolan
följer en tydlig
planering för
att utveckla
varje barns
språk– och
kommunikatio
ns-utveckling.
Förskolan
bedriver
systematisk
metodutveckli
ng avseende
utveckling och
lärande med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Utforskande,
nyfikenhet och
lust att lära
utgör grunden
för den
pedagogiska
verksamheten.
Handlingsplan
er används för
arbetet med
barn i behov
av särskilt
stöd.
Förskollärarna
tar ett särskilt
ansvar för det
pedagogiska
arbetet i
förskolan.
Förskolan har
tillgång till
specialpedago
gisk
kompetens.
Förskolan
arbetar aktivt
med språkoch
kommunikatio
ns-utveckling,
matematik,
naturvetenskap
och
teknik.
Förskolan
planerar, följer
upp och
utvecklar
utbildningen
kontinuerligt
för att öka
varje barns
möjligheter till
utveckling och
lärande.
Olika former
av
dokumentation
och
utvärdering
används
regelbundet för
att följa upp
barnens
utveckling och
lärande.
Förskolan har
fokus på språk
och
kommunikatio
n i alla
situationer.
81
Katrineholm % innevarande läsår
91
Förskolan har
skapat ett
klimat där
barnen
stimuleras att
lära av
varandra.
Förskollärarna
tar ett särskilt
ansvar för att
resultat av
dokumentation
, uppföljningar
och
utvärderingar
används för att
utveckla
förskolans
kvalitet.
Förskolan
följer en tydlig
planering
för att utveckla
varje barns
förståelse för
matematik,
naturvetenskap
och teknik.
21 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande utveckling och lärande
Tydliga framsteg i arbetet med utveckling och lärande beskrivs av alla förskolor och man för i
bevis de förbättringar som har skett på förskolorna under terminen.
Den gemensamma nämnaren för alla Katrineholms kommuns förskolor är att samtliga förskolor bedöms
uppfylla kriterier för steg 1 samt att samtliga förskolor bedöms att vara på god väg att uppfylla eller redan
uppfyller kriterier för steg 2, 3 och 4.
I förskolornas skriftliga redovisningar står det att läsa att pedagogerna har ökat sin medvetenhet kring
utveckling och lärande sedan förra skattningen samt att man med hjälp av nätverksträffar,
kompetensutveckling och diskussioner fördjupat sitt arbete och fått bredare kunskap i ämnet.
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära är grunden för förskolans arbete.
Personalen utformar verksamhetens miljöer och innehåll såväl inomhus som utomhus efter barnens
behov och intressen i linje med läroplanens mål. Förskolorna beskriver att lärandemiljöer anpassas
utifrån barnens intressen och behov. Materialet byts ut och anpassas till de aktiviteter som är
aktuella. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att förverkliga sina idéer och utveckla dem. Betoning
på skapande, stimulerande och utforskande miljöer som utformas och förändras efter barnens
behov och intressen återfinns i alla redovisningar, även om vissa förskolors utemiljöer behöver
utvecklas ytterligare.
Personalen arbetar medvetet för att barnens inflytande ska få stor plats i verksamheten och påverka val av
projekt, lekar, material och teman som bidrar till utformning av verksamheten. Detta åskådliggörs och
preciseras på ett tydligt sätt när språket och kommunikationskanaler behöver anpassas för barn med annat
22 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
modersmål. Förskolor med många barn med rötter i andra länder ger goda exempel på konkreta processer
där läroplanen vävs in i dagliga rutiner, experiment och aktiviteter.
När behov av särskilt stöd uppstår för ett barn samarbetar pedagogerna med föräldrarna för att
upprätta en handlingsplan. Som stöd finns också en pedagogisk handledare och stödteamets
personal vid mer specifika behov.
Förskolorna fokuserar på språkutveckling i många olika sammanhang, inte minst genom de
vardagliga samtalen, bokläsning, rim och ramsor, munmotoriska övningar, sång och i
förekommande fall tecken som stöd för språket.
För att stimulera matematiskt tänkandet hos barnen läggs fokus på att räkna, leta mönster, mäta,
titta på likheter och olikheter samt att göra kategoriseringar av olika slag. Förskolorna har tillgång
till NTA-lådor och arbetar genom det med olika experiment.
Ett tydligt förhållningssätt med ledorden trygghet, lärande och glädje genomsyrar alla våra
verksamheter som präglas av utvecklande, lärorika och utmanande miljöer. Miljöer där språk,
matematik och teknik ingår i vardagens olika situationer samt planerade aktiviteter och experiment.
Stora framsteg nämns återigen inom området pedagogisk dokumentation av barnens utveckling
genom bl.a. portfolio, iPad, TRAS, fotografier, väggdokumentation och observationer, även om
behovet av avsättning av tid för dokumentation eftersträvas.
Styrkor
Pedagogisk dokumentation och arbete med läroplanen, där språk, matematik och teknik ligger som
grund, har sats i fokus.
Det råder en hög medvetenhet hos pedagogerna om hur de på bästa sätt kan fånga barnens
nyfikenhet och intressen. Miljön och materialet anpassas till den aktuella barngruppen och en vilja
att ständigt förbättra och utveckla verksamheten finns.
Gott stöd och tillgång till handledning från bl.a. elevhälsans stödteam när det gäller barn i behov av
särskilt stöd finns att tillgå och bra rutiner kring detta har skapats över tid. Pedagogernas
kompetens att möta barnens språk, matematik och sociala utveckling är väl utvecklad.
Förbättringsområden
Behovet av stöd och utbildning i dokumentation och analyser av dessa efterfrågas av pedagogerna.
Även tid för gemensamma reflektioner och handledningar, där det pågående arbetet med den
pedagogiska dokumentationen står i fokus, eftersträvas.
Digital teknik används i större utsträckning än förut på våra förskolor, men behovet av
kompetensutveckling och tid för att höja pedagogernas digitala kompetens är ett stort
förbättringsområde.
Den låga responsen på föräldraenkäter är ett återkommande tema i förskolornas redovisningar och
behovet av att nå fler föräldrar nämns som ett stort förbättringsområde.
Åtgärder för förbättring
 Utveckla och systematisera analysarbetet i syfte att hitta metoder för identifiering av
utveckling på individnivå
 Höja digital kompetens i personalgrupperna
 Hitta metoder för att nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäter och engagerar sig i
barnets vardag
23 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
2.2 Trygghet och trivsel
Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras,
hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung.
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (LPFÖ 98/10)
I Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet
och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och
som främjar god hälsa.
Förskolan och den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen
kapitel 6§8och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och
incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och
åtgärder. Alla medarbetare och brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också
hur föräldrarna informeras om planen.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls vikten av att barn och föräldrar känner sig trygga i de
pedagogiska verksamheterna.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja
jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så
att olikheter möts och integration främjas.
Resultat
Förskoleenkät
Barnenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Jag tycker om att vara på förskolan
86
Jag är en bra kompis
86
Jag har någon att leka med på förskolan
86
Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan
86
Jag tycker maten smakar gott på förskolan
72
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
Mitt barn trivs på förskolan
94
Förskolan erbjuder bra mat
64
Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling
62
Personalen engagerar sig i mitt barn
83
Förskolan är välstädad
70
Förskolan har en stimulerande utemiljö
65
24 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
Jag trivs på min arbetsplats
89
Barnen trivs på förskolan
96
Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och
gentemot
Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och
ömsesidig respekt
I vår förskola har vi enats om gemensamma normer
97
Qualis
B.
Trygghet
och trivsel
91
74
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Förskolans
fysiska miljö
upplevs som
trygg och
säker.
Förskolan
arbetar aktivt
för att skapa
ett klimat som
präglas av
trygghet och
trivsel.
Engagemang
präglar
förskolan.
Förskolan har
förankrade
metoder för att
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling.
Förskolan
arbetar utifrån
förankrade
metoder för att
varje barn ska
utveckla
förståelse för
allas lika
värde.
Varje barn ges
utrymme att
reflektera över
etiska
dilemman och
livsfrågor i
vardagen.
Förskolan
bedriver ett
systematiskt
förbättringsarb
ete när det
gäller
värdegrundsar
bete med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Förskolan har
förankrade
metoder för att
ge varje barn
tillsammans
med sina
föräldrar en
god
introduktion i
förskolan.
Förskolan har
dokumenterad
e
säkerhetsrutine
r.
Förskola
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Steg 1
Förskolan har
ett
förebyggande
och
dokumenterat
arbete för att
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling.
Pedagogerna
har ett
gemensamt
förhållningssät
t och
bemötande
som
genomsyrar
hela
verksamheten.
Steg 2
Förhållandet
inom
personalgrupp
en samt mellan
personal och
barn
kännetecknas
av förtroende
och ömsesidig
respekt.
Förskolan
mäter och
följer
kontinuerligt
upp barnens
trygghet,
trivsel och
säkerhet.
Steg 3
Förskolan har
en
dokumenterad
gemensam
värdegrund
som synliggörs
i det dagliga
arbetet.
Förskolan
arbetar aktivt
och medvetet
för att påverka
och stimulera
barnen att
omfatta vårt
samhälles
grundläggande
demokratiska
värderingar.
Steg 4
Förskolans
metoder för att
hantera
konflikter och
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling
utvärderas
kontinuerligt.
Steg 5
Steg 6
Steg 7
25 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Analys beträffande trygghet och trivsel
Den fysiska miljön upplevs som trygg och säker på de flesta förskolor. I de fall där den inte
upplevs som trygg gäller detta utomhusmiljön med t.ex. avsaknad av staket.
För att skapa trygghet har förskolorna inskolningssamtal med föräldrarna och på vissa förskolor
även uppföljningssamtal.
Alla förskolor har säkerhetsrutiner men dessa behöver på en del förskolor förankras bättre speciellt
vid vikariebehov och nya medarbetare.
Förskolorna har tydliga dagliga rutiner som skapar trygghet och trivsel. Pedagogernas
förhållningssätt bygger på PUG. Detta innebär att pedagogerna berömmer, bekräftar, lyfter fram
det positiva och lär barnen att de kan. Alla förskolorna värnar om den dagliga kontakten med
föräldrarna i samband med lämning och hämtning.
Likabehandlingsplaner finns på alla förskolor. De olika förskolorna har kommit olika långt med
hur denna är förankrad i det dagliga arbetet. Ett ständigt värdegrundsarbete pågår i de olika
barngrupperna på förskolorna. Detta arbete behöver dokumenteras och synliggöras i verksamheten.
I utvecklingssamtal, samtal med barn och föräldrar i det dagliga arbetet samt genom årliga enkäter i
Qualis får barn och föräldrar svara på frågor om trygghet, trivsel och säkerhet.
Styrkor
Förskolorna har stort fokus på barnens inflytande och delaktighet i verksamheten.
Ett ständigt pågående arbete för att utveckla den fysiska miljön förs på de olika förskolorna. En
trygg miljö som utmanar och lockar barnen till lek och aktivitet är målet.
Förskolorna har bra inskolningsplaner och lägger stor vikt vid den dagliga kontakten med
föräldrarna för att skapa trygghet och trivsel.
Förbättringsområden
Fördjupade diskussioner om förhållningssätt, bemötande, diskriminering och likabehandlingsplaner
bör föras och även förankras hos föräldrarna.
Värdegrundsarbetet som pågår behöver dokumenteras och synliggöras både för föräldrar och ny
personal.
Rutiner för hur olika säkerhetsrutiner introduceras för vikarier och nya medarbetare behöver
arbetas fram.
26 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Åtgärder för förbättring
 Dokumentera och synliggöra värdegrundsarbetet
 Ta fram metoder för säkerhetsrutiner
2.3 Barns delaktighet i lärprocessen
Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda
egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i
förhållande till barnets ålder och mognad.
I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt
efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen
själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska
verksamheten (Lpfö 98).
Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse och engagemang
samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all
personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov och
önskemål.
Barn ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10)
Resultat
Förskoleenkät
Barnenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Jag får ofta välja vad jag vill göra
71
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
Barnen är delaktiga i lärprocessen
72
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
C.
Barns
delaktighet i
lärprocessen
Barnens
intresse,
förmågor och
behov präglar
den
pedagogiska
verksamhetens
utformning.
Pedagogerna
följer upp
arbetet med
barnens
delaktighet.
Varje barns
lärprocesser
dokumenteras
kontinuerligt
och synliggörs
för barnet och
föräldrarna.
Varje barn
stimuleras att
reflektera över
sitt lärande.
Varje barn
görs medvetet
om olika sätt
att lära.
Barnen har ett
reellt
inflytande över
arbetssätt och
verksamhetens
innehåll.
Varje barn är
delaktigt i
dokumentation
en av sitt
lärande.
Alla pedagoger
bedriver
genom
dokumentation
och
utvärdering ett
systematiskt
arbete för att få
barnen att
reflektera över
sitt lärande.
Ett
systematiskt
arbete bedrivs
för att öka
barnens
delaktighet i
lärprocessen
med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Lärandemiljön
skapar goda
förutsättningar
för barnens
delaktighet.
Barnen
uppmuntras att
göra egna val i
sitt lärande.
Det finns en
tydlig koppling
mellan
utvecklingssamtalet och
förskolans
arbete med
barnets
utveckling och
lärande.
Barnen ges
möjlighet att
medverka i
kvalitetsarbetet
27 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen
Alla förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation, däremot saknas rutiner för att kunna arbeta
systematiskt med de olika delarna i t ex delaktighet. De beskriver hur de genom samtal, fångar upp
barnens intressen och förmågor. En del förskolor är inspirerade av Reggio Emilia pedagogiken, där
lärandemiljöerna varieras och pedagogerna skapar rum i rummen för att utmana barnens kreativa
förmåga. Alla förskolor anpassar material och lärandemiljöer för barnen och materialet finns i
barnens höjd så de kan välja själva vad de vill göra. De anpassade miljöerna utifrån barnens
intresse skapar goda förutsättningar för delaktighet. För att fånga barnens lärprocesser behöver
dokumentationen förbättras, för närvarande pågår en utbildning i detta område
Många förskolor klassar sig på steg två men vi kan inte se på beskrivningarna hur man följer upp
barnens delaktighet. De förskolor som har skattat sig lågt förklarar och beskriver bättre hur de
följer upp arbetet med barns delaktighet.
Styrkor
Pedagogisk dokumentation
Lyssnar in barnens tankar och ideér
Anpassar lärandemiljöerna utifrån barnens behov och intresse
28 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förbättringsområden
Utveckla den pedagogiska dokumentationen med fördjupad analys inom deloråden
Att bättre synliggöra barnens lärprocesser
Åtgärder för förbättring
 Förbättrade analyskunskaper
 Möjliggöra kollegialt arbete kring barns lärprocesser
2.4 Arbetssätt och pedagogroll
Av skolagens 1 kap. 5§ framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Resultat
Förskoleenkät
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling
och lärande
Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen
79
Qualis
D.
Arbetssätt
och
pedagogroll
68
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Materialet
finns
tillgängligt för
barnen.
Kreativitet och
skapande
präglar
arbetssätt och
lärande.
Verksamheten
är rolig,
stimulerande
och lärorik för
alla barn.
Pedagogerna
stimulerar och
utmanar
barnen i att
utveckla
självständighet
och tillit till sin
egen förmåga.
Barnen
uppmuntras till
många
uttrycksformer
som lek, bild,
rörelse, sång
och musik
samt dans och
drama.
Pedagogerna
utmanar
barnen att
pröva olika
lösningar av
egna och
andras
problem.
En samsyn
kring
kunskapsbegre
pp och
kunskaps utveckling
präglar
pedagogernas
arbete med
barnens
lärande.
Det finns en
tydlig
progression i
förskolans
arbetssätt
utifrån varje
barns
förutsättningar.
Förskolan
bedriver ett
systematiskt
arbete med
utveckling av
arbetssätt och
arbetsformer
utifrån
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Leken ligger
till grund för
barnens
lärande.
Arbetssätt och
pedagogroll
präglas av
variation och
flexibilitet.
Pedagogerna
dokumenterar
och omprövar
regelbundet
arbetssätt och
arbetsformer.
Arbetssätt och
arbetsformer
dokumenteras
och utvärderas
regelbundet i
arbetslagen.
Pedagogerna
använder
gemensamma
former för
dokumentation
av den
pedagogiska
verksamheten.
Utvärderingarn
a bidrar till
undervisninge
ns och den
pedagogiska
verksamhetens
utveckling.
Pedagogerna
reflekterar,
analyserar och
utvecklar
regelbundet sin
egen roll i
relation till
barnens
utveckling och
lärande
Olika
arbetssätt och
arbetsformer
utvärderas och
jämförs med
varandra för
att ta reda på
vilka arbetssätt
som har bäst
effekt för såväl
barngruppen
som varje
barn.
29 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande arbetssätt och pedagogroll
De förskolor som skattat sig lågt arbetar aktivt med diskussioner kring hur tillgängligt materialet
ska vara. Dock ser vi en ökad medvetenhet i analyserna kring den egna pedagogrollen och flera
förskolor uttrycker att de har strukturerade diskussioner kring arbetssätt och begrepp.
Pedagogerna är närvarande i rutinsituationer och i andra aktiviteter som t.ex. konstruktion,
skapande mm. Pedagogernas förhållningssätt är medforskande pedagoger som ser barnet som
kompetent. Barnen lär sig att lita på sin kompetens.
Pedagogerna introducerar barnen i miljö och material, uppmuntrar de att på egen hand prova nya
saker och våga ta egna initiativ. Detta leder till självständiga barn som utvecklar ett större
självförtroende och tillit till sin egen förmåga.
Pedagogernas arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet genom bland annat arbetet med
kvalitetssäkringssystemet Qualis, genom reflektionstider, samtal och diskussioner.
Styrkor
I förskolornas analyser framkommer att man har mer strukturerade diskussioner om arbetssätt och
pedagogroll. Pedagogerna låter barnens behov och intressen ligga till grund för verksamheten.
Flertalet av förskolorna uttrycker att de är flexibla och förändrar miljön utifrån behov och intresse.
30 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förbättringsområden
Behovet av att skapa forum för diskussioner om dokumentation och reflektion utifrån den egna
verksamheten samt möjlighet till kollegialt lärande utrycks av både pedagoger som förskolechefer.
Åtgärder för förbättring


Pedagogisk dokumentation
Handledning i systematiskt kvalitetsarbete
2.5 Föräldrainflytande
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att
skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete skall
därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de
nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är
därför en förutsättning för barns och föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98).
Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10)
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov och barns
och föräldrars önskemål.
Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012- 2014 slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid
vardagar när behov föreligger.
Resultat
Förskoleenkät
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling
och lärande
Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av
verksamheten
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
42
Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet
61
Qualis
E.
Föräldrainflytande
53
Katrineholm % innevarande läsår
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Föräldrarna
känner till
förskolans
uppdrag och
hur
verksamheten
bedrivs.
Pedagogerna
uppmuntrar
föräldrarna att
engagera sig i
verksamheten.
Förskolan
samverkar med
föräldrarna
kring barnets
utveckling och
lärande.
Metoder för att
göra
föräldrarna
delaktiga i
barnens
utveckling
utvärderas och
utvecklas
kontinuerligt.
Förskolan
involverar
föräldrarna i
utvärderingen
och
förbättringen
av
verksamheten.
Föräldrarna
har inflytande
över hur
förskolans
verksamhet
utformas för
att nå målen.
Nya former för
föräldrainflyta
nde utvecklas
systematiskt
och
kontinuerligt
med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Pedagogerna
tar ansvar för
att skapa en
tillitsfull
relation med
föräldrarna.
Pedagogerna
följer upp på
vilket sätt
föräldrarna vill
engagera sig i
verksamheten.
Föräldrarna
ges möjlighet
att delta i
kvalitetsarbetet
Förskolan
följer upp
föräldrarnas
inflytande.
Förskolan har
forum för
samråd med
föräldrarna.
31 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
Förskola
Steg 1
Asplunden
Backa
Bie
Björkvik
Borgen
Fågelbo
Gersnäs
Guldregnet
Häringe
Lasstorp
Mysak
Norrgården
Näverstugan
Pandan
Påfågeln
Regndroppen
Räven
Saltkråkan
Stavstugan
Sörgården
Tjädern
Trädgården
Ängstugan
Örnen
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande föräldrainflytande
Den gemensamma nämnaren för alla Katrineholms förskolor är att samtliga 24 förskolor bedöms uppfylla
kraven för steg 1. Föräldrarna i våra förskolor känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs.
Pedagogerna ger goda exempel på olika tillvägagångssätt som används för att skapa en tillitsfull relation
med föräldrarna.
Föräldrainflytandet främjas genom bland annat föräldramöten, områdesråd, föräldraråd, inskolning,
den årliga enkäten samt inte minst den dagliga kontakten.
Rutiner för inskolningsmetoder fungerar bra på alla våra förskolor. Redan under detta moment görs
föräldrarna uppmärksamma på vilket inflytande i verksamhet de har möjlighet till genom att bland
annat få en inblick i förskolans uppdrag.
I utvecklingssamtalen bjuds föräldrarna in för att föra samtal kring barnets utveckling och lärande.
Den dagliga kontakten ses som en styrka i uppbyggandet av tillitsfulla relationer som i sin tur
skapar grunden till delaktighet. Ett välkomnande förhållningssätt och positivt bemötande bygger
upp en tillitsfull relation som inbjuder till samtal om barnets utveckling och lärande.
Sammanfattningsvis bör det påpekas att Katrineholms kommuns förskolor erbjuder flera olika
forum där föräldrarna inbjuds till delaktighet i barnens utveckling och lärande.
För att nå steg 3 och även högre steg krävs det dock att förskolorna utvecklar ett systematiskt
uppföljningsarbete för föräldrarnas inflytande. En del av lösningen för att komma vidare i
32 (32)
Datum
Vår beteckning
2015-03-16
processen beskrivs ligga i satsningen på att utbilda personal i professionella samtal. Syftet med
denna satsning är att skapa likvärdigt innehåll i samtalen på alla förskolor i kommunen.
Styrkor
Fungerande inskolningsmetoder är en av de styrkorna som lyfts i förskolornas redovisningar. Att
förskolorna har många olika informationskanaler där både pedagoger och föräldrar kan samverka
med varandra påpekas från flera håll som en styrka i processen.
Vidare lyfts satsningen i professionella samtal, vars syfte är att skapa likvärdigt innehåll i samtalen
på alla förskolor i kommunen, som en styrka som kommer att lyfta Katrineholms kommuns
förskolor till nya nivåer gällande föräldrainflytande.
Förbättringsområden
En tydligare koppling mellan verksamhet och våra styrdokument behöver utvecklas. Det finns även
behov att hitta former för utvärdering och uppföljning av föräldrarnas delaktighet och inflytande.
Åtgärder för förbättring
 En tydligare koppling mellan verksamheten och våra styrdokument