Senast uppdaterad 2009-05-15 Källsjön Sjöuppgifter Källsjön Koordinater (X / Y): 683582 / 154935 Höjd över havet (m): 232 Län: Gävleborg (21) Sjöyta (ha): 27 Kommun: Hudiksvall Maxdjup (m): 17 Vattensystem (SMHI): Nianån (46) Medeldjup (m): 7,7 Kalkstart & kalkningsmetod: 1984, våtmark uppströms sjön Sjöbeskrivning Fisksamhällets utveckling under provfiskeserien Källsjön är till stora delar omgiven av myr- och skogsmark. Sjön är långsmal, med branta stränder som snabbt sluttar utför mot sjöns djupare delar. Stränderna i norra änden kantas av gungfly som går relativt långt ut i sjön. Övrig vegetation är bland annat säv, sjöfräken, gul- och vit näckros och starr (Östlund 2005). Sjön klassas som humös och vattnet är därför tämligen brunt (Persson & Wilander 2002). Det genomsnittliga siktdjupet (värden i augusti) för de senaste tre åren har varit 1,6 m. Det är lägre än referensvärdet (3,5 m) och ger en måttlig status enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Sjön är näringsfattig då den genomsnittliga totalfosforhalten 2005-2007 var 8,7 μg/l. Halten är i något högre än referensvärdet för en typisk sjö i regionen och motsvarar hög status enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Källsjön började kalkas 1984 och metoderna har i huvudsak varit våtmarkskalkning (Bergquist 2008). Efter kalkning har pH med några få undantag varit över 6 och alkaliniteten över 0,15 mekv/l (Persson och Wilander 2002). Under provfiskeserien har fångsterna av abborre har varierat en hel del mellan åren. Åldersanalyser har visat att rekryteringen är god och särskilt starka årsklasser föddes 1995, 2003 och 2006. Mört fångades vid två provfisketillfällen (3 st 1993 och 1 st 1994). Samtliga mörtar var över 17 cm och individerna fångade 1993 var 11+, 6+ och 5+ år gamla och den som fångades 1994 var 22+ år. Det visade sig att samtliga mörtar haft en mycket bra tillväxt under det senaste året, vilket talar för att mörtarna satts ut i sjön. Mört har inte haft etablerat bestånd i sjön tidigare (Paul Andersson muntligen) och avsaknaden av konkurrens med andra mörtar gjorde att tillväxten blev extra stor när mörtarna kom ut i Källsjön. Anmärkningsvärt är att den 22 år gamla mörten, som hade slutat att växa i sin ursprungssjö, åter började växa när den hamnade i Källsjön. Sannolikt var mörtarna överbliven betesfisk som släppts ut i sjön efter fiske. Utsättningen har inte lett till att ett bestånd bildats i sjön. Nors är en fiskart som oftast förekommer i förhållandevis stora och djupa sjöar och sällan i små, bruna sjöar som Källsjön. Därför är förekomsten av nors i Källsjön något förvånande. I Källsjön är norsarna i regel under 10 cm och fångsterna domineras av fiskar på runt 8-9 cm. Åldersanalyser har dock visat att åldersfördelningen är mycket varierad. Norsar i storleksintervallet 8-9 cm kan vara allt mellan 1 och 7 år gamla. Det förefaller alltså som att norsarna slutar växa relativt redan vid ca 2 års ålder men att de kan leva betydligt längre. Fisksamhället Vid provfiske har abborre, gädda, nors, mört och öring fångats. Källsjöns fisksamhälle utgörs främst av abborre som starkt dominerar fångsten i bottennäten. Fångsten är förhållandevis låg vilket tyder på att fiskproduktionen är begränsad i sjön. Abborren växer långsamt och få abborrar verkar bli tillräckligt stora för att övergå till fiskdiet. Trots att Källsjön är en förhållandevis liten sjö finns det ett pelagiskt fisksamhälle som till stor del utgörs av nors. Öring har fångats vid ett tillfälle, i de pelagiska näten år 2000. Öring finns i de tillrinnande bäckarna och uppträder åtminstone sporadiskt i sjön. Tidigare, senast 1994, har det även gjorts enstaka fångster av mört. 143 Senast uppdaterad 2009-05-15 Klassificering enligt bedömningsgrunder (EQR8) Referenser Bergquist 2008. Sammanställning av kalkningsuppgifter för IKEU-sjöar och vattendrag. Rapport – specialprojekt S4-07 inom IKEU-projektet 2007. Tillgänglig: <http://info1.ma.slu.se/IKEU/IKEUpresent/IKEU_Publ/PDF/Bergquist2008_Kalkningar. pdf> [2009-02-23] Vid 2008 års provfiske klassades den sammanvägda bedömningen som ”god ekologisk status” (grön). Vid de tidigare provfiskena har den ekologiska statusen varierat mellan ”god” och ”måttlig” ekologisk status. Ju närmare 1 p-värdet är för en indikator desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Indikatorerna indikerar därmed endast små avvikelser från referensvärdet. Z-värdena visar om avvikelsen är ”för mycket” (positiva värden) eller ”för lite” (negativa värden) jämfört med referensvärdet. För att en indikator ska betraktas som signifikant avvikande från referensvärdet bör Z-värdet antingen vara högre än 2 (högre än förväntat) eller lägre än -2 (lägre än förväntat). För samtliga indikatorer var avvikelserna från referensvärdet små. Naturvårdsverket 2007. Bilaga A till handbok 2007:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 133 sidor. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Documents/ publikationer/620-0148-3.pdf [2009-01-27]. Persson, G. & Wilander, A. 2002. Allmän vattenkemi före och efter kalkning i sjöar inom Intergrerad KalkEffektUppföljning. Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. Rapport 2002:8 ISSN 1403-977X. Östlund, M., 2005. Vattenvegetation i kalkade sjöar: tillstånd och utveckling i IKEU-sjöar. Uppsala. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2005:25. 14 s. kartor, diagr., tab. Källsjön 300 200 2008 2006 2004 2002 100 0 2008 2006 2004 2002 2000 1998 0 1996 Nors 400 2000 Abborre 500 1998 10 Abborre 1996 FISKART 600 1994 Vikt (g) per ansträngning 15 1994 Antal per ansträngning 20 5 FISKART Källsjön Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för abborre och nors vid de olika provfisketillfällena i Källsjön. Tidsserien börjar 1994 vilket var det första året som de nordiska näten började användas vid provfiske. Fångsten är korrigerad efter areaandelen av olika djupzoner. Antal nors i Källsjön år 2008 (B & P) 50 Antal abborre i Källsjön år 2008 10 40 8 30 Antal Antal 12 5 20 2 10 0 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Längd (cm) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Längd (cm) Storleksfördelningen för abborre (bottennät) och nors (bottennät och pelagiska nät sammanslagna) vid provfisket år 2008 i Källsjön. 144 Senast uppdaterad 2009-05-15 Z-värden Källsjön 2008 EQR8 Källsjön 2008 Antal inhemska arter Antal inhemska arter Artdiversitet: Simpson's D (antal) Artdiversitet: Simpson's D (antal) Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) Relativ biomassa av inhemska arter Relativ biomassa av inhemska arter Relativt antal individer av inhemska arter Relativt antal individer av inhemska arter Medelvikt i totala fångsten Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) Sammanvägt fiskindex, EQR8 -4,0 -3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Z-värde 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 P-värde Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8 vid provfisket 2008. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Den sammanvägda bedömningen anger bedömningen av sjöns ekologiska status. Blå färg innebär ”hög ekologisk status”, grön färg ”God ekologisk status”, gul färg ”Måttlig status”, orange ”otillfredsställande status” och röd färg ”dålig status”. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Z-värdena visar om avvikelsen för respektive indikator är högre (större än 0) eller lägre än referensvärdet (mindre än 0). Om Z-värdet är nära noll överensstämmer provfiskeresultatet med referensvärdet. 1,0 Källsjön Totalvikt (g) Medelvikt (g) Antal/nät Vikt/nät (g) Antal nät Antal fiskar Vikt (g) Abborre Gädda Nors TOTALT Abborre Gädda Nors TOTALT <3 5 18,8 ,6 ,0 19,4 751,2 632,4 ,0 1383,6 Bottennät Djupzon (m) 3-5.9 6-11.9 5 3 6,8 ,3 ,4 ,0 ,2 ,0 7,4 ,3 142,2 42,7 196,0 ,0 ,6 ,0 338,8 42,7 0,4 2008 2006 2004 2002 2000 0,0 1998 0,2 1996 Abborre Gädda Nors TOTALT Abborre Gädda Nors TOTALT Abborre Gädda Nors TOTALT Abborre Gädda Nors TOTALT Abborre Gädda Nors TOTALT 0,6 1994 Antal nät Totalantal Källsjön 683582, 154935 20080807 Pelagiska Bottennät Bottennät nät korrigerad 16 4 16 129 4 116,1 5 1 4,2 1 66 ,5 135 71 120,8 4595 22 4403,6 4142 1444 3771,0 3 181 1,6 8740 1647 8176,2 35,6 5,5 37,9 828,4 1444,0 906,5 3,0 2,7 3,0 289,0 484,1 315,8 8,1 1,0 7,3 ,3 ,3 ,3 ,1 16,5 ,0 8,4 17,8 7,5 287,2 5,5 275,2 258,9 361,0 235,7 ,2 45,3 ,1 546,3 411,8 511,0 EQR8 0,8 Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen (EQR8) varierat mellan de olika provfisketillfällena i sjön. Den streckade linjen anger gränsen för god ekologisk status. Abborre Gädda Nors Medel 127,89 536,67 81,45 Källsjön 683582, 154935 20080807 Störst Minst 338 52 645 332 96 72 Källsjön 683582, 154935 20080807 Pelagiska nät Bottennät korrigerad Djupzon (m) Djupzon (m) 12-19.9 0-6 6-12 <3 3-5.9 6-11.9 12-19.9 3 2 2 5 5 3 3 ,0 2,0 ,0 19,3 3,7 ,4 ,0 ,0 ,5 ,0 ,6 ,2 ,0 ,0 ,0 31,5 1,5 ,0 ,1 ,0 ,0 ,0 34,0 1,5 19,9 4,0 ,4 ,0 ,0 11,0 ,0 769,2 77,4 56,9 ,0 ,0 722,0 ,0 647,6 106,6 ,0 ,0 ,0 85,5 5,0 ,0 ,3 ,0 ,0 ,0 818,5 5,0 1416,8 184,3 56,9 ,0 145 Antal 133 6 67