Senast uppdaterad 2009-05-15
Källsjön
Sjöuppgifter Källsjön
Koordinater (X / Y):
683582 / 154935
Höjd över havet (m):
232
Län:
Gävleborg (21)
Sjöyta (ha):
27
Kommun:
Hudiksvall
Maxdjup (m):
17
Vattensystem (SMHI):
Nianån (46)
Medeldjup (m):
7,7
Kalkstart & kalkningsmetod:
1984, våtmark uppströms sjön
Sjöbeskrivning
Fisksamhällets utveckling under
provfiskeserien
Källsjön är till stora delar omgiven av myr- och
skogsmark. Sjön är långsmal, med branta stränder som snabbt sluttar utför mot sjöns djupare
delar. Stränderna i norra änden kantas av gungfly
som går relativt långt ut i sjön. Övrig vegetation
är bland annat säv, sjöfräken, gul- och vit näckros
och starr (Östlund 2005).
Sjön klassas som humös och vattnet är därför
tämligen brunt (Persson & Wilander 2002). Det
genomsnittliga siktdjupet (värden i augusti) för
de senaste tre åren har varit 1,6 m. Det är lägre
än referensvärdet (3,5 m) och ger en måttlig
status enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Sjön är näringsfattig då den genomsnittliga totalfosforhalten 2005-2007 var 8,7
μg/l. Halten är i något högre än referensvärdet
för en typisk sjö i regionen och motsvarar hög
status enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007).
Källsjön började kalkas 1984 och metoderna
har i huvudsak varit våtmarkskalkning (Bergquist 2008). Efter kalkning har pH med några få
undantag varit över 6 och alkaliniteten över 0,15
mekv/l (Persson och Wilander 2002).
Under provfiskeserien har fångsterna av abborre
har varierat en hel del mellan åren. Åldersanalyser har visat att rekryteringen är god och särskilt
starka årsklasser föddes 1995, 2003 och 2006.
Mört fångades vid två provfisketillfällen (3 st
1993 och 1 st 1994). Samtliga mörtar var över 17
cm och individerna fångade 1993 var 11+, 6+
och 5+ år gamla och den som fångades 1994 var
22+ år. Det visade sig att samtliga mörtar haft en
mycket bra tillväxt under det senaste året, vilket
talar för att mörtarna satts ut i sjön. Mört har
inte haft etablerat bestånd i sjön tidigare (Paul
Andersson muntligen) och avsaknaden av konkurrens med andra mörtar gjorde att tillväxten
blev extra stor när mörtarna kom ut i Källsjön.
Anmärkningsvärt är att den 22 år gamla mörten, som hade slutat att växa i sin ursprungssjö,
åter började växa när den hamnade i Källsjön.
Sannolikt var mörtarna överbliven betesfisk som
släppts ut i sjön efter fiske. Utsättningen har inte
lett till att ett bestånd bildats i sjön.
Nors är en fiskart som oftast förekommer i
förhållandevis stora och djupa sjöar och sällan i
små, bruna sjöar som Källsjön. Därför är förekomsten av nors i Källsjön något förvånande.
I Källsjön är norsarna i regel under 10 cm och
fångsterna domineras av fiskar på runt 8-9 cm.
Åldersanalyser har dock visat att åldersfördelningen är mycket varierad. Norsar i storleksintervallet 8-9 cm kan vara allt mellan 1 och 7
år gamla. Det förefaller alltså som att norsarna
slutar växa relativt redan vid ca 2 års ålder men
att de kan leva betydligt längre.
Fisksamhället
Vid provfiske har abborre, gädda, nors, mört
och öring fångats. Källsjöns fisksamhälle utgörs
främst av abborre som starkt dominerar fångsten
i bottennäten. Fångsten är förhållandevis låg
vilket tyder på att fiskproduktionen är begränsad
i sjön. Abborren växer långsamt och få abborrar
verkar bli tillräckligt stora för att övergå till fiskdiet. Trots att Källsjön är en förhållandevis liten
sjö finns det ett pelagiskt fisksamhälle som till
stor del utgörs av nors. Öring har fångats vid ett
tillfälle, i de pelagiska näten år 2000. Öring finns
i de tillrinnande bäckarna och uppträder åtminstone sporadiskt i sjön. Tidigare, senast 1994, har
det även gjorts enstaka fångster av mört.
143
Senast uppdaterad 2009-05-15
Klassificering enligt
bedömningsgrunder (EQR8)
Referenser
Bergquist 2008. Sammanställning av kalkningsuppgifter för IKEU-sjöar och vattendrag. Rapport
– specialprojekt S4-07 inom IKEU-projektet 2007.
Tillgänglig: <http://info1.ma.slu.se/IKEU/IKEUpresent/IKEU_Publ/PDF/Bergquist2008_Kalkningar.
pdf> [2009-02-23]
Vid 2008 års provfiske klassades den sammanvägda bedömningen som ”god ekologisk status”
(grön). Vid de tidigare provfiskena har den ekologiska statusen varierat mellan ”god” och ”måttlig”
ekologisk status. Ju närmare 1 p-värdet är för
en indikator desto närmare referensvärdet är
provfiskeresultatet. Indikatorerna indikerar därmed endast små avvikelser från referensvärdet.
Z-värdena visar om avvikelsen är ”för mycket”
(positiva värden) eller ”för lite” (negativa värden)
jämfört med referensvärdet. För att en indikator
ska betraktas som signifikant avvikande från
referensvärdet bör Z-värdet antingen vara högre
än 2 (högre än förväntat) eller lägre än -2 (lägre
än förväntat). För samtliga indikatorer var avvikelserna från referensvärdet små.
Naturvårdsverket 2007. Bilaga A till handbok
2007:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 133 sidor. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/
publikationer/620-0148-3.pdf [2009-01-27].
Persson, G. & Wilander, A. 2002. Allmän vattenkemi före och efter kalkning i sjöar inom Intergrerad KalkEffektUppföljning. Institutionen för
miljöanalys, SLU, Uppsala. Rapport 2002:8 ISSN
1403-977X.
Östlund, M., 2005. Vattenvegetation i kalkade
sjöar: tillstånd och utveckling i IKEU-sjöar.
Uppsala. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport
2005:25. 14 s. kartor, diagr., tab.
Källsjön
300
200
2008
2006
2004
2002
100
0
2008
2006
2004
2002
2000
1998
0
1996
Nors
400
2000
Abborre
500
1998
10
Abborre
1996
FISKART
600
1994
Vikt (g) per ansträngning
15
1994
Antal per ansträngning
20
5
FISKART
Källsjön
Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för abborre och nors vid de olika provfisketillfällena i Källsjön.
Tidsserien börjar 1994 vilket var det första året som de nordiska näten började användas vid provfiske. Fångsten är
korrigerad efter areaandelen av olika djupzoner.
Antal nors i Källsjön år 2008 (B & P)
50
Antal abborre i Källsjön år 2008
10
40
8
30
Antal
Antal
12
5
20
2
10
0
0
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
Storleksfördelningen för abborre (bottennät) och nors (bottennät och pelagiska nät sammanslagna) vid provfisket år
2008 i Källsjön.
144
Senast uppdaterad 2009-05-15
Z-värden Källsjön 2008
EQR8 Källsjön 2008
Antal inhemska arter
Antal inhemska arter
Artdiversitet: Simpson's
D (antal)
Artdiversitet: Simpson's
D (antal)
Artdiversitet: Simpson's
D (biomassa)
Artdiversitet: Simpson's
D (biomassa)
Relativ biomassa av
inhemska arter
Relativ biomassa av
inhemska arter
Relativt antal individer
av inhemska arter
Relativt antal individer
av inhemska arter
Medelvikt i totala
fångsten
Medelvikt i totala
fångsten
Andel potentiellt
fiskätande abborrfiskar
Andel potentiellt
fiskätande abborrfiskar
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
Sammanvägt fiskindex,
EQR8
-4,0 -3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
Z-värde
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
P-värde
Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8 vid
provfisket 2008. Figuren anger p-värden och ju närmare
1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet.
Den sammanvägda bedömningen anger bedömningen av
sjöns ekologiska status. Blå färg innebär ”hög ekologisk
status”, grön färg ”God ekologisk status”, gul färg ”Måttlig
status”, orange ”otillfredsställande status” och röd färg
”dålig status”. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå
minst god ekologisk status.
Z-värdena visar om avvikelsen för respektive indikator
är högre (större än 0) eller lägre än referensvärdet
(mindre än 0). Om Z-värdet är nära noll överensstämmer
provfiskeresultatet med referensvärdet.
1,0
Källsjön
Totalvikt
(g)
Medelvikt
(g)
Antal/nät
Vikt/nät
(g)
Antal nät
Antal
fiskar
Vikt (g)
Abborre
Gädda
Nors
TOTALT
Abborre
Gädda
Nors
TOTALT
<3
5
18,8
,6
,0
19,4
751,2
632,4
,0
1383,6
Bottennät
Djupzon (m)
3-5.9
6-11.9
5
3
6,8
,3
,4
,0
,2
,0
7,4
,3
142,2
42,7
196,0
,0
,6
,0
338,8
42,7
0,4
2008
2006
2004
2002
2000
0,0
1998
0,2
1996
Abborre
Gädda
Nors
TOTALT
Abborre
Gädda
Nors
TOTALT
Abborre
Gädda
Nors
TOTALT
Abborre
Gädda
Nors
TOTALT
Abborre
Gädda
Nors
TOTALT
0,6
1994
Antal nät
Totalantal
Källsjön
683582, 154935
20080807
Pelagiska
Bottennät
Bottennät
nät
korrigerad
16
4
16
129
4
116,1
5
1
4,2
1
66
,5
135
71
120,8
4595
22
4403,6
4142
1444
3771,0
3
181
1,6
8740
1647
8176,2
35,6
5,5
37,9
828,4
1444,0
906,5
3,0
2,7
3,0
289,0
484,1
315,8
8,1
1,0
7,3
,3
,3
,3
,1
16,5
,0
8,4
17,8
7,5
287,2
5,5
275,2
258,9
361,0
235,7
,2
45,3
,1
546,3
411,8
511,0
EQR8
0,8
Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen
(EQR8) varierat mellan de olika provfisketillfällena i sjön.
Den streckade linjen anger gränsen för god ekologisk
status.
Abborre
Gädda
Nors
Medel
127,89
536,67
81,45
Källsjön
683582, 154935
20080807
Störst
Minst
338
52
645
332
96
72
Källsjön
683582, 154935
20080807
Pelagiska nät
Bottennät korrigerad
Djupzon (m)
Djupzon (m)
12-19.9
0-6
6-12
<3
3-5.9
6-11.9
12-19.9
3
2
2
5
5
3
3
,0
2,0
,0
19,3
3,7
,4
,0
,0
,5
,0
,6
,2
,0
,0
,0
31,5
1,5
,0
,1
,0
,0
,0
34,0
1,5
19,9
4,0
,4
,0
,0
11,0
,0
769,2
77,4
56,9
,0
,0
722,0
,0
647,6
106,6
,0
,0
,0
85,5
5,0
,0
,3
,0
,0
,0
818,5
5,0
1416,8 184,3
56,9
,0
145
Antal
133
6
67