Bilaga Läkemedel och njurfunktion Läkemedel/läkemedelsgrupper vars användning och/eller dosering behöver anpassas till njurfunktionen. Listan omfattar endast preparat som finns, och vanligen används, i peroralberedning. Sorterade utifrån ATC-kod. ATC Läkemedel / läkemedelsgrupp A02BA A07EC02 A10BA02 A10BB histamin-2-receptorantagonister mesalazin metformin sulfonureider A12A A12B N02BA C01AA05 kalcium kalium acetylsalicylsyra digoxin C03A tiazider C03D/C03E C07AA07 C07AB03 C07AB07 C09A/C09B C09C/C09D kaliumsparande diuretika sotalol atenolol bisoprolol ACE-hämmare angiotensin II-antagonister (ARB) C10AA01 G04BD simvastatin urologiska spasmolytika J01EA/J01EE J01MA J01XE01 trimetoprim/trimetoprim-sulfa fluorokinoloner nitrofurantoin J05AB01 J05AB11 M01A M04AA01 M05BA/M05BB N02A aciklovir valaciklovir cox-hämmare (NSAID) exkl.glukosamin allopurinol bisfosfonater opioider N03AX12 N03AX16 N04BC05 N05AX08 N06AB04 N06AX11 N06AX16 gabapentin pregabalin pramipexol risperidon citalopram mirtazapin venlafaxin Anmärkning Främst glibenklamid, på grund av aktiva metaboliter och lång effektduration. Förutom mätning av njurfunktion bör S-digoxin kontrolleras. Risk för försämrad eller utebliven effekt av tiazider vid nedsatt njurfunktion. Risk för påverkan på njurfunktion och elektrolytnivåer, främst kalium, även av ARB som elimineras huvudsakligen genom metabolism. Graden av njurfunktionsberoende varierar mellan preparat inom gruppen Förutom ökad biverkningsrisk avtar effekten vid nedsatt njurfunktion. Risk för ytterligare försämring av njurfunktionen. Buprenorfin (N02AE01) kräver enligt FASS ingen dosjustering vid nedsatt njurfunktion