SV SV Innehåll Bilaga I: Tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk

EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.3.2012
SWD(2012) 61 final
Part II
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
Huvuddrag i en gemensam strategisk ram för 2014–2020 för
Europeiska regionala utvecklingsfonden,
Europeiska socialfonden,
Sammanhållningsfonden,
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och
Europeiska havs- och fiskerifonden
BILAGOR
SV
SV
Innehåll
Bilaga I: Tematiska mål
1.
STÄRKA FORSKNING, TEKNISK UTVECKLING OCH INNOVATION ........................................ 3
2.
ÖKA TILLGÅNGEN TILL, ANVÄNDNINGEN AV OCH KVALITETEN PÅ INFORMATIONSOCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK ............................................................................................................... 8
3.
ÖKA KONKURRENSKRAFTEN HOS SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG, INOM
JORDBRUKET (FÖR EJFLU) SAMT INOM FISKE OCH VATTENBRUK (FÖR EHFF) ..................... 11
4.
STÖDJA ÖVERGÅNGEN TILL EN KOLDIOXIDSNÅL EKONOMI INOM ALLA SEKTORER 14
5.
FRÄMJA ANPASSNING, RISKFÖREBYGGANDE OCH RISKHANTERING I SAMBAND MED
KLIMATFÖRÄNDRINGAR ............................................................................................................................. 18
6.
SKYDDA MILJÖN OCH FRÄMJA EN HÅLLBAR ANVÄNDNING AV RESURSER ................... 20
7.
FRÄMJA HÅLLBARA TRANSPORTER OCH FÅ BORT FLASKHALSAR I VIKTIG
NÄTINFRASTRUKTUR ................................................................................................................................... 25
8.
FRÄMJA SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSKRAFTENS RÖRLIGHET ...................................... 28
9.
FRÄMJA SOCIAL INKLUDERING OCH BEKÄMPA FATTIGDOM ............................................. 32
10.
INVESTERA I UTBILDNING, FÄRDIGHETER OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE .......................... 37
11. FÖRBÄTTRA DEN INSTITUTIONELLA KAPACITETEN OCH EFFEKTIVITETEN HOS DEN
OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN ................................................................................................................ 41
BILAGA II: PRIORITERINGAR FÖR SAMARBETSVERKSAMHET ..................................................... 43
Bilaga II: Prioriteringar för samarbetsverksamhet
2/45
BILAGA I: TEMATISKA MÅL
1.
STÄRKA FORSKNING, TEKNISK UTVECKLING OCH INNOVATION
1.1
Huvudmål för GSR-fonderna
Överordnat mål för Europa 2020:
Förbättra villkoren för forskning och utveckling framför allt genom att få de totala offentliga
och privata investeringarna i denna sektor upp till en nivå som motsvarar 3 % av BNP.
Läget:
Baserat på nationella mål kommer EU 2020 fortfarande att ligga omkring 0,3 procentenheter
under målet på 3 %. FoU-investeringarna uppgick 2009 till 2,01 %1.
”Europas konkurrenskraft, vår kapacitet att skapa miljoner nya arbetsplatser som ersättning
för dem som försvann som en följd av krisen, och på det hela taget vår framtida
levnadsstandard [beror] av vår förmåga att stimulera innovation inom produkter, tjänster,
handel och samhällsmässiga processer och modeller”.2 Fonderna bör därför främst inriktas på
att få bort flaskhalsar för innovation och öka investeringarna i näringslivsforskning och
näringslivsutveckling genom nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer.
Nyckelåtgärder för Eruf:
–
Innovation i företag. Här ingår spridning och införande av ny teknik, särskilt viktig
möjliggörande teknik, genom samarbete med aktörer inom forsknings- och
utbildningsvärlden, tekniköverföring, tillämpad forskning, teknikutveckling och
demonstrationsanläggningar. Syftet är att hjälpa företagen att utveckla mer innovativa
produkter, processer, marknadsföring och tjänster och diversifiera den
nationella/regionala ekonomin genom nya verksamheter med hög tillväxt.
–
Kapacitetsuppbyggnad i medlemsstater och regioner för excellens inom forskning och
innovation (FoI) och teknologisk förändring. Detta kan ske genom investeringar i
innovativa lösningar, forskningsinfrastruktur och forskningsutrustning, särskilt sådant
som är av europeiskt intresse i samband med gemensam programplanering3,
forskningsinfrastruktur inom ramen för Esfri (”Europeiska strategiska forumet för
forskningsinfrastruktur”)4 och utveckling av regionala partnerskapsanläggningar samt
inom den europeiska strategiska planen för energiteknik5. Här ingår stöd till
1
2
3
4
5
KOM(2011) 815 slutlig, Årlig tillväxtöversikt 2012 – bilaga I.
KOM(2010) 546 slutlig, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin –
Innovationsunionen”.
Särskild kompetens kan byggas upp på nyckelområden för industrin och den ekonomiska utvecklingen, t.ex.
metrologisektorn, som ett led i det europeiska forskningsprogrammet för metrologi som stöder
kapacitetsuppbyggnad i vissa länder/regioner genom ett gemensamt program mellan 22 länder och EU.
Åtagande 5 inom ramen för Innovationsunionen, KOM(2010) 546 slutlig, Meddelande från kommissionen
till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén,
”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen”.
KOM(2009) 519 slutlig, ”Att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)”.
3
3/45
nationella/regionala forskningsanläggningar och teknikcentrum, kompetenscentrum och
forskningsbyar, med ett tydligt fokus på att förbättra den tillämpade forskningen genom
förstärkt samarbete med industrin för att dra maximal nytta av privata FoUinvesteringar.
–
Kapacitetsuppbyggnad i medlemsstater och regioner för snabbt ekonomiskt utnyttjande
av nya idéer som härrör från FoI. Här ingår stöd till kluster, partnerskap för samarbete
mellan aktörer inom forskning, utbildning och innovation, FoI-infrastruktur för företag,
främjande av företagsrådgivning i FoI-frågor, även på tjänsteområdet, centrum för
kreativitet, kulturell och kreativ verksamhet och social innovation, pilotprojekt och
demonstrationsverksamhet samt ökad efterfrågan på innovativa produkter genom
offentlig upphandling av innovation.
Nyckelåtgärder för EJFLU:
Främja innovation och kunskapsbasen i landsbygdsområden genom följande insatser:
–
Samarbete mellan jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna och andra aktörer
och bildande av kluster och nätverk. Samarbete på detta område kan ta sig uttryck i
pilotprojekt och utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker, inklusive
införande av koldioxidsnål och miljövänlig teknik.
–
Inrättande och utnyttjande av rådgivningstjänster, bl.a. avseende lantbruksekonomi,
jordbruk och skogsbruk, samtidigt som jordbrukare, skogsägare och små och medelstora
företag i landsbygdsområden ges tillgång till rådgivningstjänster för att nå bättre
ekonomiska resultat och miljöprestanda.
Stärka förbindelserna mellan jordbruk och skogsbruk och forskning och innovation genom
följande insatser:
–
1.2
Inrättande av operativa grupper som samlar jordbrukare, forskare, rådgivare, det civila
samhället och företag inom jordbruks- och livsmedelssektorerna för att utveckla och
genomföra innovativa projekt på områden av gemensamt intresse. Dessa operativa
grupper kommer att ingå i det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och
hållbarhet i jordbruket.
Allmänna genomförandeprinciper
Inom flaggskeppsinitiativet ”Innovationsunionen” har det betonats att fonderna bör utnyttjas
till fullo för att utveckla forsknings- och innovationskapacitet över hela Europa, baserat på
smarta specialiseringsstrategier. De kan säkra ett effektivare utnyttjande av offentliga medel
och stimulera privata investeringar6. Sådana strategier lägger grunden för investeringar i
forskning och innovation och säkerställer att verksamheten inriktas på regioners och
medlemsstaters särskilda ekonomiska styrkor och möjligheter. De gör det möjligt att
identifiera särskilda specialiseringar, teknikdiversifiering och produktdifferentiering,
processer och tjänster och bidrar till att dubbelarbete och fragmentering av insatserna undviks.
6
KOM(2011) 17 slutlig, meddelande från kommissionen, ”Regionalpolitikens bidrag till Europa 2020strategins mål för hållbar tillväxt”.
4
4/45
FoI-investeringar är viktiga för alla slags regioner i EU. Investeringarnas inriktning kommer
dock att återspegla utvecklingsnivån: tekniskt ledande regioner kommer att inrikta sig på att
behålla sitt försprång, medan perifera regioner kommer att sträva efter att komma i fatt och
utvecklas mot den högsta nivån. För att dessa mindre utvecklade regioner och
övergångsregioner ska kunna delta i det europeiska forskningsområdet och utveckla en
innovationsvänlig miljö för näringslivet och det civila samhället kommer det att vara särskilt
betydelsefullt att bygga upp forsknings- och innovationskapacitet7 och öka tillgången till
kunskap och FoI-utnyttjande genom att fokusera på tekniköverföring eller gemensam
utveckling av användningsområden för generell teknik inom ett eller flera områden av den
nationella/regionala ekonomin8, samt att kommersialisera forskningsresultat. I de mer
utvecklade regionerna bör investeringarna inriktas på att främja nya och snabbväxande
teknikbaserade företag och ett snabbt ekonomisk och kommersiellt utnyttjande av FoIresultat. Den regionala mångfalden kräver alltså olika strategier beroende på typen av region,
med olika tonvikt på att generera, sprida och anamma kunskap i ekonomin men med det
gemensamma målet att utveckla effektiva innovationssystem.
Mellanregionalt samarbete bör syfta till att göra sammanhållningspolitiken effektivare genom
att främja erfarenhetsutbyte mellan regioner så att utformningen och genomförandet av
operativa program förbättras.
EU-finansiering får inte ersätta privat finansiering. I stället bör finansieringsinstrument
utnyttjas för att dra maximal nytta av privat finansiering för forskning och innovation.9
När områdena för insatser för att stärka forskning och innovation fastställs bör hänsyn tas till
jämställdhet mellan könen. Om jämställdhetsaspekten beaktas i samband med forskning och
innovation som finansieras kan metoder och forskningsprodukter förbättras.
1.3
Komplementaritet och samordning
Det är väsentligt att stärka synergieffekterna och komplementariteten mellan
sammanhållningspolitiken och Horisont 2020, samtidigt som en tydlig arbetsfördelning dem
emellan fastställs. Det kan bidra till att öka mervärdet av EU:s FoI-politik. Den europeiska
dimensionen av det europeiska området för forskning tas till vara, samtidigt som dubbelarbete
och fragmentering av insatserna på nationell och regional nivå undviks.
För att stärka dessa synergieffekter i praktiken är det viktigt att de smarta
specialiseringsstrategierna
utformas10
av
nationella
och/eller
regionala
förvaltningsmyndigheter för sammanhållningsfonderna, i nära samarbete med de myndigheter
med ansvar för forskning och innovation som mest direkt berörs av Horisont 2020. Det är
också viktigt att intressenter som universitet och institutioner för högre utbildning, lokalt
näringsliv och arbetsmarknadens parter deltar. Den plattform för smart specialisering11 som
7
8
9
10
11
”Policy implications arising from ex-post evaluations of Cohesion Policy programmes 2000-2006 cofinanced by the ERDF (Objective 1 &2)”, sammanfattande rapport, mars 2010.
”Knowledge for Growth: prospects for science, technology and innovation”, Europeiska kommissionen,
november 2009.
KOM(2010) 546 slutlig, ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen”,
KOM(2010) 546 slutlig, s. 20.
Europaparlamentets resolution 2011/C 161 E/16 om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för
forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala
utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats.
KOM(2010) 546 slutlig, ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen”, s. 21.
5
5/45
inrättats av kommissionen bör utnyttjas för att stödja utvecklingen av dessa strategier.
Strategierna bör ta hänsyn till insatser i ledet både före och efter Horisont 2020 som
finansieras av GSR-fonderna. Såsom anges ovan betraktas båda alternativen, insatser i
tidigare respektive senare led, som nyckelåtgärder inom den gällande gemensamma
strategiska ramen.
–
Horisont 2020 stöder inte kapacitetsuppbyggnad och tar inte hänsyn till geografiska
särdrag när finansieringen fördelas. Insatser i tidigare led för att förbereda regionala
FoI-aktörer för deltagande i Horisont 2020-projekt skulle därför kunna utvecklas genom
kapacitetsuppbyggnad inom ramen för GSR-fonderna, särskilt genom Eruf. Här kan
ingå att förbättra FoI-infrastruktur och FoI-utrustning av europeiskt intresse, men även
mindre anläggningar för forskningssamverkan av regional betydelse som bygger ut för
att nå forskningsexcellens, modernisering av universitet och institutioner för högre
utbildning och forskningsorganisationer, samt utveckling av tekniska kontroller,
internationell partnersökning och informationskampanjer vid företag och teknikcentrum
för att främja och underlätta deltagande i Horisont 2020.
–
Insatser i ett senare led bör ge möjlighet att utnyttja och snabbt sprida FoI-resultat som
härrör från Horisont 2020 till marknaden, med särskilt fokus på att skapa en
innovationsvänlig företagsmiljö för små och medelstora företag12 och regional industri.
Det finns ett behov av att utnyttja GSR-fonderna för att utveckla företagstjänster,
finansiera inkubatorer, bilda särskilda nätverk och utveckla projekt vid universitet för
att stödja regionala små och medelstora företags första tillgång till EU-program som
Horisont 2020.
–
De åtgärder som föreslås av kommissionen inom den del av den samhälleliga
utmaningen ”Innovativa och säkra samhällen för alla” inom Horisont 2020 som handlar
om att ”Minska klyftorna inom innovation” kommer att bidra till att skapa
synergieffekter med sammanhållningspolitiken.
Insatser inom ramen för detta tematiska mål bör samordnas med insatser inom de tematiska
mål som rör IKT-utveckling, ökad konkurrenskraft hos små och medelstora företag och
investeringar i utbildning, färdigheter och livslångt lärande. De bör även samordnas med
Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och med ESF-finansiering för utveckling av mänskliga
resurser inom FoI inom ramen för de tematiska målen som gäller sysselsättning, utbildning
och social inkludering. Medlemsstaterna uppmanas att till fullo utnyttja synergieffekterna
mellan investeringar i FoI och användning av ESF för att finansiera moderniseringen av den
eftergymnasiala utbildningen. Här ingår utveckling av doktorandstudier, förbättring av
studenternas kapacitet och kompetens i fråga om forskning, forskarutbildning samt
nätverksarbete och partnerskap mellan forsknings- och teknikcentrum, institutioner för högre
utbildning och företag. Både ESF och Eruf kan samfinansiera partnerskap mellan utbildning,
näringsliv och forskning.
Dessa insatser bör samordnas med transnationella partnerskap mellan företag och
utbildningsinstitutioner i form av kunskapsallianser och allianser för sektorskompetens, som
kan stödjas genom programmet ”Erasmus för alla”13. I samband med pilotprojekt,
12
13
Expertgrupp för synergier mellan sjunde ramprogrammet, ramprogrammet för konkurrenskraft och
innovation och sammanhållningsfonderna, ”Final Report of the Synergies Expert Group”, Europeiska
kommissionen, juni 2011.
KOM(2011) 788 slutlig, ”EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott”.
6
6/45
demonstrationsverksamhet och offentlig upphandling av innovation bör hänsyn tas till
prioriteringarna för europeiska innovationspartnerskap. 14
För EJFLU gäller de allmänna principer som beskrivs ovan, men stödet bör därutöver inriktas
på att främja forskning som motsvarar de särskilda behoven hos framför allt småskaliga
jordbrukare och skogsägare, och på att främja utnyttjande av forskningsresultat och
tillämpning av innovation inom de sektorerna. Det nya europeiska innovationspartnerskapet
(EIP) för produktivitet och hållbarhet i jordbruket kommer att vara ett väsentligt sätt att
åstadkomma bättre kopplingar mellan forskning och jordbruksmetoder, särskilt genom
nätverket för europeiska innovationspartnerskap. De åtgärder som föreslås i anslutning till den
samhälleliga utmaningen ”Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning
och bioekonomi” inom Horisont 2020 bör stärka synergieffekterna med
landsbygdsutvecklingspolitiken och EHFF.
14
KOM(2010) 546 slutlig, ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen”, s. 22.
7
7/45
2.
ÖKA TILLGÅNGEN TILL, ANVÄNDNINGEN AV OCH KVALITETEN PÅ INFORMATIONSOCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK
2.1
Huvudmål för GSR-fonderna
Såsom anges i de integrerade riktlinjerna bör medlemsstaterna ”främja att
höghastighetsinternet byggs ut och utnyttjas som ett viktigt sätt att få tillgång till kunskap och
medverka till kunskapsgenerering”.15 En digital agenda för Europa16 syftar till att
åstadkomma smart och hållbar tillväxt för alla genom att fullborda den digitala inre
marknaden och utnyttja innovationspotentialen med snabbt och ultrasnabbt internet och
interoperabla tjänster och tillämpningar.17 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är
en kraftfull drivkraft för ekonomisk tillväxt, innovation och produktivitet som har betydelse
för ett stort antal områden.
Nyckelåtgärder för Eruf:
–
Utbyggnad av öppen, framtidssäker infrastruktur för nästa generations åtkomst, som till
rimlig kostnad är tillgänglig för alla i områden med låg anslutning och i de mindre
utvecklade områdenas ekonomiska centrum, för att skapa arbetstillfällen och bidra till
högre produktivitet och en mer konkurrenskraftig europeisk ekonomi.
–
E-förvaltningstillämpningar som syftar till att stärka innovation, modernisering av
offentliga förvaltningar och tillgång till dessa tjänster för allmänheten, även
marginaliserade grupper och personer med funktionsnedsättning.
–
IKT-tillämpningar som bidrar till att hantera framtidens samhälleliga utmaningar och
möjligheter såsom e-hälsa, åldrande befolkning, minskning av koldioxidutsläppen,
resurseffektivitet, utbildning, e-integration, energieffektivitet, e-förvaltning, integrerade
IKT-lösningar för ”smarta städer”, konsumentinformation och konsumentinflytande.
–
Investeringar i storskaligt utnyttjande av IKT-baserade innovationer inom och mellan
regioner för att ta itu med viktiga samhälleliga utmaningar.
Nyckelåtgärder för EJFLU:
Förbättrad tillgång till, användning av och kvalitet på allmänt tillgänglig IKT i
landsbygdsområden, genom
–
inrättande, förbättring och utbyggnad av bredbandsinfrastruktur, även passiv
bredbandsinfrastruktur,
–
IKT-tillämpningar och tjänster till stöd för landsbygdsområdens hållbarhet och
konkurrenskraft och för jordbruk och livsmedelsindustri,
–
digitalt innehåll av betydelse för landsbygdsturismens utveckling,
15
16
17
De integrerade riktlinjerna, riktlinje 4.
KOM(2010) 245 slutlig/2, ”En digital agenda för Europa”.
Åtagande 48, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och
sociala kommittén samt Regionkommittén, ”Flaggskeppsinitiativ: En digital agenda för Europa”.
8
8/45
–
främjande av digital kompetens utanför formella utbildningssystem bland jordbrukare,
skogsförvaltare och företag på landsbygden.
2.2
Allmänna genomförandeprinciper
Som en allmän regel bör stöd genom GSR-fonderna, särskilt genom bidragsinstrument,
inriktas på områden där de privata investeringarna är otillräckliga och marknaden inte ger
önskat resultat. Stödet bör om möjligt ges genom finansieringsinstrument.18 Möjligheten att
attrahera privat kapital för investeringar och utveckling av innovativa tjänster genom
kreditförstärkning med hjälp av Eruf och i samverkan med Fonden för ett sammanlänkat
Europa bör aktivt undersökas. Införandet av långsiktiga investeringsmodeller bör vara
förenligt med EU:s riktlinjer för bredbandsinvesteringar19, och efterlevnad av reglerna om
statligt stöd bör stärka regional innovation och konkurrenskraft, säkra en omfattande
konkurrens och skapa lika villkor för alla marknadsaktörer. Den infrastruktur som blir
resultatet bör möjliggöra uppdelning av tjänster på slutanvändarnivå, differentiering av
tjänster och obrutet oberoende för operatörer och tjänsteleverantörer.
IKT-baserad viktig möjliggörande teknik är en kraftfull övergripande drivkraft för innovation
inom ett stort antal ekonomiska och sociala sektorer. Investeringar i utveckling av IKTprodukter, tjänster och tillämpningar samt efterfrågerelaterade insatser bör inriktas på
användning av denna teknik för att hantera viktiga samhälleliga utmaningar och möjligheter
såsom hälsa och demografiska förändringar, energieffektivitet, e-förvaltning och stärkt
regional kapacitet för planering av dessa insatser i alla regioner. Insatser på detta område bör
syfta till att ge individen inflytande, stärka företagens konkurrenskraft och de offentliga
förvaltningarnas effektivitet och förbättra utnyttjande och spridning av data, öka regionernas
dragningskraft i förhållande till andra områden i världen och förhindra att ekonomisk
verksamhet flyttas och att mindre utvecklade områden avfolkas.
2.3
Komplementaritet och samordning
För att öka IKT-användningen och aktivt bidra till utvecklingen av digital kompetens bör
insatser inom ramen för detta tematiska mål kompletteras med insatser som stöds av ESF20 för
att främja digital kompetens i formella utbildningssystem, öka medvetenheten och
tillhandahålla effektiv IKT-utbildning och certifiering utanför formella utbildningssystem.
Här kan internetbaserade verktyg och digitala medier användas för omskolning och fortsatt
yrkesmässig utveckling. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att göra IKT-sektorn mer
attraktiv för ungdomar mellan 15 och 24 år och för kvinnor. Eftersom det digitala samhällets
fördelar bör vara tillgängliga för alla bör stödet också syfta till att integrera medlemmar av
missgynnade samhällsgrupper i digitalsamhället, t.ex. när det gäller e-tjänster och andra
stödåtgärder (digital kompetens och enkel tillgång till tjänster som gäller e-lärande, eutbildning, e-förvaltning, e-miljö och e-hälsa). Särskilda utmaningar som rör e-tillgänglighet
måste också hanteras.
EJFLU-investeringar i IKT bör användas på ett sätt som kompletterar liknande investeringar i
landsbygdsområden av Eruf (där stöd från Eruf är tillgängligt) och utbildningsinsatser på det
området inom ramen för ESF.
18
19
20
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén samt Regionkommittén, ”Flaggskeppsinitiativ: En digital agenda för Europa”.
http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/presenta/broadband2011/broadband2011_en.pdf
Inom de tematiska mål som avser sysselsättning, utbildning och social inkludering.
9
9/45
Samordning bör säkras med programmet ”Erasmus för alla”21, särskilt med strategiska
samarbetsprojekt som stöder främjande av digital kompetens och användning av IKT vid
utbildningsinstitutioner genom gränsöverskridande verksamhet.
Slutligen bör GSR-fonderna finansiera insatser som kompletterar investeringar av Fonden för
ett sammanlänkat Europa (FSE)22, som kommer att bidra till att finansiera den infrastruktur
som behövs för att bygga ut tjänster som rör elektronisk identitet, e-upphandling, elektroniska
sjukjournaler, Europeana, e-juridik och tulltjänster. FSE ska också säkra interoperabiliteten
och stå för kostnaderna för att driva infrastruktur på EU-nivå som kopplar samman
medlemsstaternas infrastrukturer. Samordning på nationell nivå mellan insatser inom ramen
för sammanhållningsfonderna, FSE och Horisont 2020 kommer att vara avgörande för att
säkra synergieffekter och komplementaritet och undvika dubbelarbete.
21
22
KOM(2011) 788 slutlig, ”EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott”.
KOM(2011) 665, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett
sammanlänkat Europa.
10
10/45
3.
ÖKA
3.1
Huvudmål för GSR-fonderna
KONKURRENSKRAFTEN HOS SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG, INOM
JORDBRUKET (FÖR EJFLU) SAMT INOM FISKE OCH VATTENBRUK (FÖR EHFF)
Små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och bidrar i stor
utsträckning till tillväxt, skapande av sysselsättning och sammanhållning. De står för två av
tre arbetstillfällen i den privata sektorn och bidrar med 58 % av det sammanlagda mervärde
som skapas av företagen i EU. Investeringar i små och medelstora företag kan därför i hög
grad bidra till tillväxt, sysselsättning och sammanhållning. Små och medelstora företag har en
tydlig roll att spela i hanteringen av strukturell förändring och övergång i en global
kunskapsbaserad ekonomi, liksom i skapandet av nya arbetstillfällen. Små och medelstora
företag har inte möjlighet att på egen hand skapa värdekedjor i större skala och är därför
beroende av att upprätta förbindelser inom och utanför sin ursprungsregion.
Insatser inom EJFLU för att stärka jordbrukssektorns konkurrenskraft kommer att bidra till att
säkra en hållbar livsmedelsproduktion i EU, skapa och bevara sysselsättning och åstadkomma
tillväxt
i
landsbygdsområden.
Bland
de
särskilda
utmaningarna
finns
jordbruksanläggningarnas storlek i vissa regioner, som hämmar konkurrenskraften, sektorns
åldersstruktur, med bara omkring 6 % av jordbrukarna under 35 år, och behovet av att främja
produktivitet och effektivitet för att hantera konkurrens från tredjeländer, stigande kostnader
för insatsvaror, förändringar på marknaden samt miljöutmaningar.
Nyckelåtgärder för Eruf:23
–
Investeringar i entreprenörskap, bl.a. tillhandahållande av startkapital, garantier, lån och
mezzanin- och såddkapital genom finansieringsinstrument, och stöd för utveckling av
affärsplaner.
–
Investeringar i kommersiellt utnyttjande av nya idéer och forskningsresultat samt
skapande av mer kunskapsintensiva företag genom insatser anpassade till små och
medelstora företags behov i olika utvecklingsskeden och längs innovationsvärdekedjan.
–
Företagsrådgivningstjänster, särskilt gällande nyföretagande, företagsöverlåtelser,
tillgång till nya marknader, affärsstrategi och övervakning, tekniköverföring och
prognoser samt användarorienterad och designdriven innovation, ökad
innovationsledningskapacitet och främjande av utveckling och utnyttjande av sådana
tjänster genom program för innovationskuponger.
–
Stödja utveckling av internetverktyg för att tillhandahålla riktad information och
underlätta lagstadgade förfaranden för små och medelstora företag, särskilt i fråga om
offentlig upphandling, arbetsrätt, socialförsäkring, beskattning och standardisering.
–
Utveckling
av
nya
affärsmodeller,
bl.a.
nya
värdekedjor
försäljningsorganisation, särskilt för att underlätta internationell etablering.
23
och
ny
KOM(2010) 614, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och
sociala kommittén och regionkommittén, ”Flaggskeppsinitiativ: En integrerad industripolitik för en
globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum”.
11
11/45
–
Utveckling av små och medelstora företag i tillväxtområden med koppling till
europeiska och regionala utmaningar som kreativ och kulturell verksamhet, nya former
av turism och innovativa tjänster som återspeglar nya samhälleliga behov eller
produkter och tjänster kopplade till en åldrande befolkning, omsorg och hälsa,
miljöinnovation, den koldioxidsnåla ekonomin och resurseffektivitet. Detta bör
samordnas med offentlig upphandling för att påskynda marknadens anammande av
innovativa lösningar för att hantera dessa utmaningar.
Nyckelåtgärder för EJFLU:
–
Omstrukturering av jordbruksanläggningar med stora strukturella svårigheter, särskilt
genom investeringar i jordbruksföretag för att förbättra en anläggnings resultat eller
stödja dess livskraft eller ekonomiska hållbarhet, investeringar i anslutning till
bearbetning, saluföring och utveckling av jordbruksprodukter eller investeringar i
infrastruktur för utveckling och anpassning av jordbruket.
–
Generationsskifte i jordbrukssektorn, särskilt genom stöd för nyföretagande till unga
jordbrukare.
–
Integrering av primärproducenter i livsmedelskedjan genom stöd för kvalitetsordningar,
marknadsföring på lokala marknader, horisontellt och vertikalt samarbete, nya
saluförings- och nätverksmöjligheter, utveckling av korta leveranskedjor och bildande
av producentgrupper.
–
Hantering av jordbruksrisker genom en rad verktyg för att hjälpa jordbrukare att
effektivt hantera tilltagande ekonomiska risker och miljörisker, t.ex. djur- och
växtsjukdomar, och stöd för investeringar i förebyggande och återställande åtgärder.
Nyckelåtgärder för EHFF:
–
Affärsutveckling, affärskompetens och entreprenörskap inom fiske och vattenbruk för
att öka de sektorernas konkurrenskraft, livskraft och hållbarhet.
–
Införande eller utveckling av nya eller förbättrade produkter, processer, tekniker och
lednings- och organisationssystem på alla nivåer i leveranskedjan inom fiske och
vattenbruk, för att öka mervärdet för fiskeri- och vattenbruksprodukter och sänka
produktionskostnaderna.
–
Förbättring av marknadsorganisationen inom fisket och vattenbruket.
3.2
Allmänna genomförandeprinciper
EU-stödet till små och medelstora företag från Eruf, EJFLU och EHFF måste göras mer
målinriktat och fokuseras på att öka små och medelstora företags konkurrenskraft och tillväxt
i enlighet med småföretagsakten och översynen av denna24. Insatserna bör innefatta samtliga
politiska instrument för små och medelstora företag. Medlemsstaterna bör tydligt övergå från
bidragsbaserade instrument till finansieringsinstrument, t.ex. tillhandahållande av startkapital,
garantier, lån och mezzanin- och såddkapital till stöd för små och medelstora företag. Detta
bör innefatta tillhandahållande genom EJFLU av finansieringsinstrument för att ge tillgång till
24
KOM(2008) 394 slutlig och KOM(2011) 78 slutlig.
12
12/45
kapital för produktiva investeringar i jordbruk, skogsbruk och livsmedelsindustri, och för små
och medelstora företag i landsbygdsområden. Stöd bör ges inom ramen för pågående initiativ
för att analysera och minska den administrativa och lagstiftningsmässiga bördan för små och
medelstora företag, med särskilt fokus på mikroföretag.
3.3
Komplementaritet och samordning
Insatser inom ramen för detta tematiska mål bör genomföras med hänsyn till att Europa har
alltför få entreprenörer och oproportionerligt få kvinnliga entreprenörer jämfört med de
manliga. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att ta itu med de faktorer som avskräcker
kvinnor från att bli entreprenörer. Insatser inom ramen för detta tematiska mål bör stärkas
med insatser som finansieras av ESF25 för att förbättra små och medelstora företags
konkurrenskraft. Dessa insatser bör inriktas på att utveckla små och medelstora företags
förmåga att förutse och hantera förändringar genom identifiering av trender i fråga om
sysselsättning och kompetens, stödja organisatorisk utveckling, information och rådgivning
till små och medelstora företag, införa innovativa former av arbetsorganisation och/eller
flexibla arbetstidsarrangemang samt främja företagens utbildningsinvesteringar. Insatser inom
ramen för detta tematiska mål bör också komplettera insatser som finansieras av ESF för att
stödja entreprenörskap, egenföretagande och nyföretagande (inom det tematiska målet
sysselsättning) och insatser till stöd för sociala företag med hjälp av ESF och Eruf (inom det
tematiska målet social inkludering).
Insatser inom ramen för detta tematiska mål bör komplettera insatser som finansieras inom
EU-programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag26, som
kommer att inriktas på finansieringsinstrument och stöd för företags internationella etablering
genom att 1) förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget
kapital och lån; 2) inrätta ett låneinstrument för att erbjuda små och medelstora företag direkta
lösningar eller andra lösningar med riskdelning genom finansiella intermediärer så att de kan
täcka sina lån; 3) förbättra tillgången till marknader inom och utanför unionen; 4) främja
entreprenörskap – utveckling av företagarkompetens och företagaranda, särskilt hos nyblivna
företagare, ungdomar, kvinnor och utsatta grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning.
25
26
Inom de tematiska mål som avser sysselsättning, utbildning och social inkludering.
KOM(2011) 834 slutlig.
13
13/45
4.
STÖDJA ÖVERGÅNGEN TILL EN KOLDIOXIDSNÅL EKONOMI INOM ALLA SEKTORER
4.1
Huvudmål för GSR-fonderna
Överordnat mål för Europa 2020:
Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer och med
30 % på vissa villkor.
Öka andelen förnybara energikällor i vår slutliga energiförbrukning till 20 % och
eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 %.
Läget27:
När det gäller 20-20-20-målen tyder nya prognoser för utsläppsminskningen28 på att EU som
helhet kommer att kunna nå målet på 20 % för minskningen av växthusgasutsläppen, men i ett
antal medlemsstater kommer det att behövas ytterligare insatser för att nå de bindande
nationella målen. När det gäller energieffektivitet pågår arbetet med den sammantagna
analysen av medlemsstaternas nationella mål. En rapport bör vara klar i början av 2012. Målet
på 20 % förnybar energi bör dock baserat på de rättsligt bindande nationella målen kunna nås
2020 om medlemsstaterna till fullo genomför sina handlingsplaner för förnybara energikällor.
På EU-nivå ökade andelen från 10,3 % 2008 till 11,6 %29 2009.
Bortom målen för 2020 beskrivs i meddelandet ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt
utsläppssnålt samhälle 2050”30 en strategi för att minska växthusgasutsläppen med 80–95 %
till 2050 jämfört med 1990 års nivåer, ett mål som Europeiska rådet enades om vid sitt möte
den 29–30 oktober 2009.
Eruf, Sammanhållningsfonden och EJFLU kan bidra till att påskynda genomförandet av EUlagstiftning om förnybar energi och energieffektivitet, i synnerhet direktivet om byggnaders
energiprestanda31, direktivet om energitjänster32, direktivet om förnybar energi33 och den
strategiska planen för energiteknik34.
Nyckelåtgärder för Eruf:
–
Investeringar i ökad användning av avtal om energiprestanda i sektorerna för offentliga
byggnader samt bostäder.
Nyckelåtgärder för Eruf och Sammanhållningsfonden:
27
28
29
30
31
32
33
34
KOM(2011) 815 slutlig, Årlig tillväxtöversikt 2012 – bilaga I.
KOM(2011) 1151, 7.10.2011.
Preliminära siffror.
KOM(2011) 112 slutlig.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av
energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av
energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och
2003/30/EG .
KOM(2009) 519 slutlig, ”Att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)”.
14
14/45
–
Energieffektivitet och utrustning för värme och kyla som utnyttjar förnybara
energikällor i offentliga byggnader, framför allt demonstration av byggnader med
nollutsläpp och plusenergihus, samt renovering av befintliga byggnader till minst
kostnadsoptimala nivåer.
–
Energieffektivitetsåtgärder och användning av förnybar energi i små och medelstora
företag (inklusive informationskampanjer).
–
Innovativ teknik för förnybar energi, i synnerhet teknik som nämns i den strategiska
planen för energiteknik35 och i energifärdplanen för 2050, tillsammans med andra och
tredje generationens biobränslen.
–
Stöd till havsbaserad produktion av förnybar energi, bl.a. tidvatten- och vågenergi.
–
Integrerade koldioxidsnåla strategier och handlingsplaner för hållbar energi i
stadsområden, inklusive gatubelysningssystem och smarta nät.
Nyckelåtgärder för EJFLU:
–
Effektivare energianvändning inom jordbruk och livsmedelsindustri genom
investeringar i energieffektivare byggnader och anläggningar, tillsammans med
rådgivning om energieffektivitet.
–
Underlätta tillhandahållande och användning av förnybara energikällor samt
biprodukter, avfall, restprodukter och andra icke-livsmedelsråvaror för att främja
bioekonomin genom investeringar i produktion och användning av förnybar energi på
jordbruksanläggningar, pilotprojekt för förbättrad användning av biprodukter,
investeringar i ny skogsbruksteknik för bearbetning av biomassa samt investeringar i
infrastruktur för förnybar energi i landsbygdsområden.
–
Minska utsläppen av kväveoxid och metan från jordbruket genom stöd för minskad
användning av kvävegödselmedel, förbättrade metoder för boskapsskötsel (för hantering
av animaliskt avfall) och stöd för klimatvänligare växelbruk.
–
Ökad koldioxidbindning och minskade utsläpp inom jordbruk och skogsbruk genom
agri-silvo-pastorala brukningssystem, plantering och underhåll av skog, klimatvänlig
förvaltning av nya och befintliga skogar, anläggande eller underhåll av frisk gräsmark
samt underhåll av torvmark.
Nyckelåtgärder för EHFF:
–
Stödja utveckling av koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla lösningar och öka
energieffektiviteten i samband med fiske och vattenbruk. Här ingår fiskefartyg, hamnar,
vattenbruksanläggningar och bearbetning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.
4.2
Allmänna genomförandeprinciper
GSR-fonderna bör effektivt bidra till uppnåendet av klimat- och energimålen för 2020,
särskilt de årliga bindande målen för medlemsstaternas växthusgasutsläpp under 2013–2020
35
KOM(2009) 519 slutlig, ”Att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)”.
15
15/45
inom ramen för beslutet om fördelning av insatserna.36 Stödet bör dock inte enbart inriktas på
målen för 2020 utan även på det långsiktiga målet för minskade koldioxidutsläpp till 2050.
Investeringarna bör framför allt bidra till att undvika inlåsning, ge incitament för framtidens
teknik och syfta till att minimera kostnaden för utsläppsminskningar under 40-årsperioden
fram till 2050.
Merparten av de klimatrelaterade investeringarna bör göras av den privata sektorn.
Medlemsstaterna och regionerna bör se till att offentlig finansiering kompletterar de privata
investeringarna och ger dem största möjliga effekt i stället för att ersätta dem. Inom
energieffektivitetssektorn bör alternativet att skapa värde för energibesparingar genom
marknadsmekanismer (energibesparingsskyldigheter, energitjänstföretag etc.) övervägas före
offentlig finansiering.
Finansieringsinstrument, bl.a. revolverande fonder och garantisystem, bör stödjas i fall där
potentialen för privata intäkter eller kostnadsbesparingar är stora. När det gäller faktiska
investeringar bör bidrag användas främst för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller för att
stödja innovativ teknik och investeringar som sträcker sig längre än till kostnadseffektiv
energieffektivitet och därmed garanterar att energibesparingarna och minskningarna av
växthusgasutsläppen är större än de som kan nås om verksamheten fortsätter som vanligt.
4.3
Komplementaritet och samordning
Det är viktigt att säkra samordning med befintliga klimatrelaterade instrument, både
finansieringsinstrument och instrument som inte är kopplade till finansiering. Stöd från GSRfonderna bör inte överlappa stöd från intäkter som kommer från auktionering av utsläppsrätter
inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem och bör komplettera stödordningar för förnybar
energi. Stödet bör därför inriktas på områden där befintliga incitament inte är tillräckliga.
Finansieringen från GSR-fonderna bör samordnas med stöd från programmet NER300, där
intäkter från auktionering av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem
används för att finansiera demonstrationsprojekt som avser innovativ teknik för förnybar
energi.37 Komplementaritet och samordning med Life, i synnerhet med integrerade projekt
som gäller begränsning av klimatförändringar, bör eftersträvas för att stärka det europeiska
mervärdet och nationella och regionala utvecklingsvinster.
Synergieffekter bör förstärkas mellan insatser inom ramen för detta tematiska mål och
åtgärder för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft genom att stödja nya företag
och verksamhet inom koldioxidsnåla och klimattåliga sektorer, förstärka forskning, teknisk
utveckling och innovation i fråga om energieffektivitet och förnybar energi samt främja
sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. ESF bör bidra till övergången till en koldioxidsnål
ekonomi genom stöd till tidig upptäckt av behov och brister i fråga om arbetskraft och
kompetens, reform av utbildningssystemen, anpassning av kompetens och kvalifikationer,
kompetenshöjning hos arbetskraften för att förbättra anställbarheten samt skapande av
arbetstillfällen i hållbara, koldioxidsnåla industri- och energisektorer.
36
37
Beslut nr 406/2009/EG.
Kommissionens beslut av den 3 november 2010 om kriterier och åtgärder för finansiering av kommersiella
demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO 2 samt
demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi inom ramen för det system för handel med
utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen som infördes genom Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/87/EG (2010/670/EU).
16
16/45
EJFLU bör stödja jordbrukets potential att bidra till utsläppsminskningar, särskilt genom att
minska utsläppen av kväveoxid från jordbruksmark (i samband med användning av
gödselmedel) och från stallgödsel, och bör bidra till att öka markens kolinnehåll genom att
skydda och öka markens organiska material. Stöd från EJFLU på detta område skulle kunna
skapa viktiga synergieffekter med verksamhet inom det tematiska målet ”att skydda miljön
och främja en hållbar användning av resurser”, genom att minska den överdrivna
användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel som allvarligt kan äventyra terrestra
och akvatiska ekosystem.
Arealbaserat stöd från EJFLU bör särskilt bidra till införande av miljövänliga jordbruks- och
skogsbruksmetoder, särskilt i områden där det finns risk för att jordbruket intensifieras eller
för att mark överges.
EHFF bör stödja diversifiering av fisket till andra sektorer av havsekonomin samt
havsekonomins tillväxt. Här ingår begränsning av klimatförändringar. När programmen
utformas är det viktigt att ta hänsyn till särskilda behov i fråga om begränsning av och
anpassning till klimatförändringar.
17
17/45
5.
FRÄMJA ANPASSNING, RISKFÖREBYGGANDE OCH RISKHANTERING I SAMBAND MED
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
5.1
Huvudmål för GSR-fonderna
I vitboken ”Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram”38 beskrivs EU:s
ramar för anpassning till klimatförändringar, däribland mål och åtgärder. I meddelandena ”En
gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer”39 och ”Förstärkning av den europeiska
insatskapaciteten vid katastrofer: civilskyddets och det humanitära biståndets roll”40 beskrivs
huvuddragen i EU:s strategi för riskförebyggande och riskhantering.
Nyckelåtgärder för Eruf och Sammanhållningsfonden:
–
Utveckling av strategier och handlingsplaner för anpassning till klimatförändringar och
av planer för riskförebyggande och riskhantering på nationell, regional och lokal nivå
samt för uppbyggnad av en kunskapsbas, observationskapacitet och mekanismer för
informationsutbyte.
–
Ökade investeringar i anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med
klimatförändringar. Här handlar det bl.a. om att undvika skada och öka tåligheten hos
den fysiska miljön och annan infrastruktur, skydda folkhälsan, minska trycket på
vattenresurserna i framtiden, investera i översvämnings- och kustskydd samt minska
ekosystemens sårbarhet för att göra dem tåligare och möjliggöra ekosystembaserad
anpassning.
–
Utveckling av verktyg (upptäckt, system för tidig varning och larmsystem, kartläggning
och bedömning av risker) och ökade investeringar i katastrofhanteringssystem för att
förbättra katastroftålighet och förebyggande och hantering av naturliga risker. Här rör
det sig bl.a. väderrelaterade risker (t.ex. stormar, extrema temperaturer, skogsbränder,
torka, översvämningar) och geofysiska risker (t.ex. laviner, jordskred, jordbävningar,
vulkaner). Stödet bör även avse samhällets gensvar på industriella risker (system för
tidig varning, kartläggning av risker).
Nyckelåtgärder för EJFLU:
–
Hållbar vattenförvaltning, inbegripet vatteneffektivitet (med avseende på ekosystem),
genom upprättande av vattenlagringsområden på jordbruksanläggningar; stöd för
vatteneffektiva odlingsmönster; anläggande och förvaltning av skogsbälten som skyddar
mot erosion.
–
Förbättrad markvård genom stöd för metoder som förhindrar markförstöring och
förbrukning av markens kolinnehåll, t.ex. reducerad jordbearbetning, vinterväxtlighet
samt inrättande av agri-silvo-pastorala brukningssystem och plantering av ny skog.
–
Säkra en hög potential för anpassning till klimatförändringar och sjukdomar och
upprätthålla genetisk mångfald, särskilt genom att stödja lokala grödor och
38
39
40
KOM(2009) 147 slutlig, vitboken ”Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram”.
KOM(2009) 82.
KOM(2010) 600.
18
18/45
husdjursraser.
5.2
Allmänna genomförandeprinciper
Samarbete mellan regioner och medlemsstater bör eftersträvas i samband med verksamhet
som rör anpassning, riskförebyggande och riskhantering för att handskas med
gränsöverskridande spridningseffekter, särskilt när det gäller översvämningsskydd, skydd av
skogar mot bränder och skadedjur samt kustskydd
GSR-fonderna bör användas för investeringar i ekosystembaserade åtgärder för anpassning,
riskförebyggande och riskhantering. Här ingår integrering av anpassning till
klimatförändringar och riskförebyggande i system för planering och förvaltning i kust- och
havsområden. Synergieffekter med begränsning av klimatförändringar, miljöskydd och
resurseffektivitet bör om möjligt utnyttjas.
Synergieffekter bör eftersträvas med verksamhet inom andra tematiska mål, t.ex. innovation
och teknisk utveckling för anpassning till klimatförändringar, stöd för företag i samband med
införande av åtgärder och teknik för anpassning samt insatser för att begränsa
vattenförorening från jordbruket, t.ex. genom att minska den överdrivna användningen av
gödselmedel och bekämpningsmedel.
5.3
Komplementaritet och samordning
Synergieffekter och komplementaritet mellan GSR-fonderna bör eftersträvas särskilt när det
gäller insatser som kan finansieras av olika fonder. Komplementaritet och samordning med
Life, i synnerhet med integrerade projekt som gäller begränsning av klimatförändringar, bör
säkras på nationell och regional nivå. ESF kan komplettera verksamheten på detta område
genom riktad utbildning och kompetenshöjning av arbetskraften i fråga om anpassning,
riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. EJFLU kan
komplettera verksamhet på detta område genom att integrera anpassning till
klimatförändringar i rådgivningstjänster för jordbruket, kunskapsöverföring och
informationsinsatser.
19
19/45
6.
SKYDDA MILJÖN OCH FRÄMJA EN HÅLLBAR ANVÄNDNING AV RESURSER
6.1
Huvudmål för GSR-fonderna
Flaggskeppsinitiativet ”Ett resurseffektivt Europa”41 syftar till att skapa en ram för att stödja
omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Enligt de integrerade
riktlinjerna måste medlemsstaterna främja isärkoppling av ekonomisk tillväxt och
resursanvändning, omvandla miljöutmaningar till tillväxtmöjligheter och använda sina
naturresurser effektivt. Särskilda miljömål anges i EU:s regelverk på miljöområdet och på
EU-nivå.
Ramdirektivet om vatten42 syftar, tillsammans med EU:s övriga regelverk på vattenområdet43,
till att skydda vattenresurserna och vattenmiljön och innebär att medlemsstaterna är skyldiga
att genomföra åtgärder för att säkra en god (ekologisk, kemisk och kvantitativ) status hos
vattenförekomster. I ramdirektivet om avfall44 beskrivs skyldigheter och mål för
medlemsstaterna i fråga om förebyggande och hantering av avfall. I EU:s strategi för
biologisk mångfald45 fastställs målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald och
förstörelsen av ekosystemtjänster senast 2020 och i möjligaste mån återställa dem.
Fågeldirektivet46 och habitatdirektivet47 utgör tillsammans hörnstenen i EU:s
naturskyddspolitik och innehåller skyldigheter för medlemsstaterna. Den temainriktade
strategin för markskydd48 och det föreslagna ramdirektivet för mark syftar till skydd och
hållbar användning av markresurser49. Ramdirektivet om luftkvalitet syftar till att förbättra
luftkvaliteten och åstadkomma renare luft50. Havsmiljödirektivet51, slutligen, vars mål ska nås
med bidrag från GSR-fonderna, ska fungera som miljöpelaren i EU:s havspolitik.
Nyckelåtgärder för Eruf och Sammanhållningsfonden:
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
KOM(2011) 21, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och
sociala kommittén samt Regionkommittén, ”Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020strategin”.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.
Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991
om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse), översvämningsdirektivet (Europaparlamentets och rådets
direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker) och
nitratdirektivet.
Direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall.
KOM(2011) 244 slutlig, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, ”Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi
för biologisk mångfald fram till 2020”.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda
fåglar.
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
KOM(2006) 231.
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd,
KOM(2006) 232 slutlig, 22 september 2006.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område, EUT L 164, 25.6.2008.
20
20/45
–
Investeringar i effektiv vattenförsörjning, rening av avloppsvatten och återanvändning
av vatten, bl.a. nya investeringar i minskning av läckage och genomförande av
förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.
–
Investeringar i avfallshantering i enlighet med hierarkin för avfallshantering, i synnerhet
återanvändning, materialåtervinning samt energiåtervinning av avfall som inte kan
materialåtervinnas.
–
Investeringar i miljövänlig infrastruktur, även i Natura 2000-områden och andra
områden, för att främja skydd och återupprättande av biologisk mångfald och
ekosystemtjänster, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, skydd mot
översvämning och bränder, kustskydd, markskydd och andra riskförebyggande åtgärder,
samt för att minska fragmenteringen av naturområden, öka tillgången till vatten och
återställa kraftigt förändrade områden och livsmiljöer.
–
Investeringar i insatser för att minska transportrelaterad luftförorening, särskilt program
för retroaktiv anpassning eller ersättning av bussparker, stimulansordningar för renare
transport, förbättrad infrastruktur för kollektivtrafik och främjande av alternativa
transportsätt.
Nyckelåtgärder för Eruf:
–
Investeringar i diversifiering av den lokala ekonomin genom att skydda och förbättra
kulturarv och landskap (både på landsbygden och i städer).
–
Stöd för hållbar integrerad stadsutveckling, även genom hållbar dränering i städer,
åtgärder för markuppluckring, sanering av förorenade områden och återställande av
kulturell infrastruktur.
Nyckelåtgärder för EJFLU:
–
Återställa, bevara och stärka den biologiska mångfalden, även i Natura 2000-områden
och driftssystem med högt naturvärde, och det europeiska landskapet genom främjande
av: miljövänliga driftssystem, även ekologiskt jordbruk; inrättande och/eller
upprätthållande av zoner för vilda djur och växter i jordbruks- och/eller skogsområden;
ersättning till jordbrukare och/eller skogsägare för ekonomiska nackdelar i Natura 2000områden och korridorer för vilda djur och växter; stöd till jordbrukare som bedriver
jordbruk i bergsområden och andra områden med väsentliga naturbetingade
begränsningar; ersättning för kollektiva insatser för att tillhandahålla miljömässiga
kollektiva nyttigheter.
–
Effektivisera vattenanvändningen i jordbruket genom investeringar i effektivare
konstbevattning, rådgivning om vatteneffektivitet och bevarande av markens buffertoch filterfunktion.
–
Förbättra vatten- och markkvaliteten och bidra till skydd av mark mot erosion,
kompaktering, försaltning, jordskred och förlust av organiskt material.
Nyckelåtgärder för EHFF:
–
Investeringar i övergången till ett miljömässigt hållbart fiske i enlighet med den
gemensamma fiskeripolitikens mål att exploatera fiskbestånden på en nivå som
21
21/45
motsvarar maximalt hållbart uttag (MSY) och att avskaffa bruket att kasta fångst
överbord.
–
Investeringar i miljöinnovation, t.ex. mer selektiva fiskeredskap och andra innovationer
som minskar fiskets och vattenbrukets miljöpåverkan.
–
Investeringar i vattenbruk med en hög miljöskyddsnivå och tillhandahållande av
miljötjänster.
–
Finansiering av verktyg som syftar till bättre efterlevnad av den gemensamma
fiskeripolitikens regler, bättre fiskerikontroll och bättre och mer omfattande
vetenskapliga uppgifter i anslutning till den gemensamma fiskeripolitiken.
–
Stöd till fiske- och vattenbrukssektorn när det gäller att hantera konsumenternas ökade
medvetenhet, högre förväntningar och ökade intresse för produkter från hållbara källor
som produceras med miljövänliga metoder.
6.2
Allmänna genomförandeprinciper
I vattensektorn bör investeringarna ske inom ramen för förvaltningsplaner för
avrinningsdistrikt.52 Eruf och Sammanhållningsfonden bör utnyttjas för att finansiera åtgärder
som krävs för att genomföra dessa planer, särskilt investeringar i miljövänlig infrastruktur för
att stärka ekosystemtjänster. Det kan handla om återställande av översvämningsområden,
återställande av floders och flodbäddars naturliga tillstånd och bevarande och förbättring av
naturliga kustbarriärer. När det gäller EJFLU bör stödet särskilt inriktas på minskning av
vattenuttaget för konstbevattning, i synnerhet i områden där konstbevattningen fortfarande
ligger på ohållbara nivåer och brister i befintliga bevattningssystem leder till att stora
mängder vatten går förlorade och förslösas.
Investeringar måste vara förenliga med vattenhierarkin och inriktas på efterfrågestyrning –
alternativa försörjningslösningar bör övervägas endast när potentialen för vattenbesparingar
och vatteneffektivitet har uttömts.53
Offentliga åtgärder inom vattenförvaltningssektorn bör komplettera den privata sektorns
insatser, framför allt producentansvar. Insatserna bör stödja innovativa strategier som främjar
en kretsloppsekonomi (industriell symbios, livscykelperspektiv, ekodesigninitiativ osv.) och
måste vara förenliga med avfallshierarkin.
När det gäller biologisk mångfald väntas offentlig finansiering visserligen bli den främsta
källan, men privata investeringar bör också uppmuntras för inkomstbringande projekt som
avser viss miljövänlig infrastruktur, eventuellt med stöd från finansieringsinstrument. EJFLU
förväntas spela en avgörande roll när det gäller att nå målen för EU:s strategi för biologisk
mångfald genom att tillhandahålla miljömässiga kollektiva nyttigheter genom jordbruk och
skogsbruk. EJFLU kommer också att spela en viktig roll för att säkra de europeiska
landskapens ekologiska integritet och estetiska värde, som i hög grad är beroende av
jordbruks- och skogsförvaltningsmetoder.
Finansiering från GSR-fonder för Natura 2000-områden bör vara förenlig med de
bestämmelser och finansieringskällor för dessa åtgärder som anges i prioriterade
52
53
Artikel 13 i direktiv 2000/60/EG.
KOM(2007) 414 slutlig, ”Problemet med vattenbrist och torka i Europeiska unionen”.
22
22/45
åtgärdsplaner som upprättats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 8 i habitatdirektivet.
Finansiering från EJFLU bör framför allt inriktas på kollektiva strategier för tillhandahållande
av miljömässiga kollektiva nyttigheter, miljövänlig infrastruktur, driftssystem med högt
naturvärde och hållbara jordbruksmetoder i skyddade områden som bidrar till att bevara,
stärka och återställa biologisk mångfald och ekosystemtjänster i anslutning därtill. EJFLU bör
också stödja produktionsmetoder som stärker markens buffert- och filterfunktion, så att även
vattenkvaliteten förbättras. Finansiering från EJFLU bör även syfta till att främja
förvaltningsmetoder som förbättrar markens innehåll av organiskt material, så att markens
biologiska mångfald ökar.
Sanering av förorenade områden kan beviljas offentlig finansiering endast om den ansvariga
förorenaren är okänd eller inte kan fås att bära kostnaderna. Saneringen bör inriktas på
högriskområden och områden, bl.a. tidigare exploaterad mark, som utgör ett hinder för
ekonomisk utveckling, eftersom det potentiella ansvaret för sanering av sådana områden och
de potentiella hälsoriskerna innebär oacceptabla finansiella risker för investerare.
Miljövänlig offentlig upphandling bör tillämpas i möjligaste mån när projekt väljs ut och
upphandlingar organiseras i medlemsstaterna.
6.3
Komplementaritet och samordning
Synergieffekter bör eftersträvas när kompletterande och riktade åtgärder genomförs inom
ramen för EJFLU på områden där insatser för en ökad miljöanpassning görs med direktstöd
inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare. ESF kan komplettera verksamhet
inom detta tematiska mål genom reform av utbildningssystemen, kompetenshöjning hos
arbetskraften och skapande av arbetstillfällen i miljörelaterade sektorer. EHFF kommer att
stödja övergången till maximalt hållbart uttag (MSY) och underlätta ett successivt införande
av ett förbud mot att kasta fångst överbord. Insatser bör göras för att förbättra
datainsamlingen och stärka kontrollen (för att säkra bättre efterlevnad). Synergieffekter bör
också eftersträvas med den integrerade havspolitiken, till stöd för prioriteringar som kunskap i
havsfrågor, fysisk planering i kust- och havsområden, integrerad förvaltning av kustområden,
integrerad havsövervakning, skydd av den marina miljön och den biologiska mångfalden samt
anpassning till de negativa effekterna av klimatförändringar i kustområden.
Åtgärder som finansieras inom ramen för detta tematiska mål bör säkra komplementaritet och
samordning med Life, framför allt med integrerade projekt som gäller natur, vatten, avfall,
luft och begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Denna samordning mellan
olika fonder och Life-programmet bör uppnås i synnerhet genom att främja finansiering
genom GSR-fonderna av verksamhet som kompletterar integrerade projekt inom Lifeprogrammet och genom att främja tillämpning av lösningar, metoder och strategier som
godkänts inom Life-programmet. I dessa fall kommer de relevanta planer, program eller
strategier för respektive sektor (prioriterade åtgärdsplaner, förvaltningsplaner för
avrinningsdistrikt, avfallshanteringsplaner) som avses i förordningen om Life att fungera som
samordningsramar för stödet från de olika fonderna.
Slutligen bör GSR-fonderna samordnas nära med ”Kreativa Europa”54, som stöder den
europeiska kulturella och kreativa sektorn, särskilt genom att främja deras transnationella
verksamhet
och
hantera
gränsöverskridande
frågor
på
ett
bättre
sätt.
54
KOM(2011) 786/2, ”Kreativa Europa – ett nytt ramprogram för den kulturella och den kreativa sektorn
(2014–2020)”.
23
23/45
Sammanhållningspolitikens resurser kan användas för att maximera bidraget från kulturen
som ett verktyg för lokal och regional utveckling, stadsförnyelse, landsbygdsutveckling och
anställbarhet. Exempel på potentiella investeringar i kultur kan vara investeringar i forskning,
innovation, små och medelstora företags konkurrenskraft och entreprenörskap i den kulturella
och kreativa sektorn inom ramen för motsvarande tematiska mål.
24
24/45
7.
FRÄMJA
HÅLLBARA TRANSPORTER OCH FÅ BORT FLASKHALSAR I VIKTIG
NÄTINFRASTRUKTUR
7.1
Huvudmål för GSR-fonderna
I vitboken om transport55 beskrivs en vision om ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt
transportsystem, och det framhålls att en minskning av växthusgaserna med minst 60 % till
2050 jämfört med 1990 krävs av transportsektorn. För GSR-fonderna innebär det att fokusera
på hållbara transportsätt och investera i områden med det största europeiska mervärdet, de
transeuropeiska näten.56
Nyckelåtgärder för Eruf och Sammanhållningsfonden:
–
Central TEN-T-infrastruktur för väg-, järnvägs- och sjötransport, liksom multimodala
och driftskompatibla transportsätt som medför stora nettovinster för samhället.
–
Central TEN-T-järnvägsinfrastruktur, sekundära länkar, uppgradering av täta
järnvägsnät, EU:s trafikstyrningssystem för tåg (ERTMS) och andra investeringar för att
förbättra driftskompatibiliteten samt kapacitetsuppbyggnad för planering, genomförande
och förvaltning av projekt och för risk- och katastrofhantering.
–
Innovativa system för vägtullar och trafikhantering samt bränsle-/laddningsinfrastruktur
för nya koldioxidfria fordon för stadstrafik.
–
Integrerade, hållbara och tillgängliga transportlösningar i städer, stadsregioner och
storstadsområden, som leder till minskade växthusgasutsläpp i synnerhet genom
hållbara stadstrafikplaner57. Här ingår att underlätta utnyttjandet av kollektivtrafik och
möjligheterna att cykla och gå.
–
Få bort flaskhalsar på inre vattenvägar samtidigt som ingreppen i flodbäddar minimeras,
och stöd till investeringar för att göra flottorna mer miljövänliga och till investeringar i
flodinformationssystem.
7.2
Allmänna genomförandeprinciper
Investeringar av Eruf och Sammanhållningsfonden i transportinfrastruktur bör vara helt och
hållet förenliga med riktlinjerna för TEN-T som innehåller EU:s transportprioriteringar, bl.a.
åtgärder mot klimatförändringar, framtida utveckling av ett integrerat TEN-T-nät samt
principen om multimodala korridorer.58
55
56
57
58
KOM(2011) 144 slutlig, ”Vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett
konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem”.
KOM(2011) 650/2, förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om unionens riktlinjer för utbyggnad
av det transeuropeiska transportnätet.
Teknisk rapport från GD Miljö – 2007/018, 25.9.2007.
KOM(2011) 650, förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad
av det transeuropeiska transportnätet, 19.10.2011.
25
25/45
I enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning59 ska
investeringar i transportinfrastruktur syfta till att säkra tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet.
För att maximera det europeiska mervärdet av transportinvesteringar måste stöd från GSRfonderna baseras på ett antal principer:
–
Det är väsentligt att stödja bättre driftskompatibel integration mellan transportsätt.
Därför bör det säkras att individuella investeringar är förenliga med övergripande
nationella transportplaner, som bör möjliggöra utveckling av en integrerad
transportinfrastruktur fram till 2020 och därefter. Planerna bör baseras på faktisk och
förväntad transportefterfrågan och identifiera förbindelser som saknas och flaskhalsar.
–
De investeringar som identifieras bör prioriteras med utgångspunkt i deras bidrag till
rörlighet, hållbarhet, minskade växthusgasutsläpp och det gemensamma europeiska
transportområdet. Detta kräver en bedömning av växthusgasutsläppen i samband med
investeringar och bör resultera i ökad användning av mer resurseffektiva transportsätt
och investeringar i bättre system för trafikhantering och trafikinformation (EU:s
trafikstyrningssystem för tåg – ERTMS, flodinformationstjänster – RIS, intelligenta
transportsystem för vägtrafik – ITS, Sesar, SafeSeaNet) och i avancerade logistik- och
marknadslösningar.
–
Investeringar bör inriktas på att bygga ny infrastruktur och öka kapaciteten hos befintlig
infrastruktur genom omfattande uppgradering, och inte på att underhålla befintlig
infrastruktur, eftersom investeringar i underhåll av befintlig infrastruktur bör vara
ekonomiskt livskraftiga och inte kräva EU-stöd.
–
Investeringar bör innefatta system för vägtullar för att bidra till att principerna om att
förorenaren och användaren betalar tillämpas till fullo inom alla transportsätt. Åtgärder
för att undvika eller, om det inte är möjligt, lindra eller kompensera för negativa
miljöeffekter av transportinfrastruktur bör stödjas av GSR-fonderna.
–
Stöd genom finansieringsinstrument kommer att vara avgörande för att attrahera mer
privat finansiering för utveckling av strategiska projekt som avser TEN-Ttransportinfrastruktur.
–
I samband med investeringar bör infrastrukturens sårbarhet för naturliga risker och
risker som orsakas av människan samt för klimatförändringar beaktas.
–
När investeringar i kollektivtrafik övervägs bör hänsyn tas till kvinnors och mäns
behov, eftersom kvinnor utnyttjar kollektivtrafik i större utsträckning än män. I
stadsområden använder kvinnor i allmänhet social infrastruktur oftare och kan vara mer
utsatta för otrygghet och brottslighet.
Investeringar bör ske inom ramen för en integrerad strategi för planering av multimodala nät,
för att öka effektiviteten och driftskompatibiliteten. Investeringar i regionala anslutningar till
det övergripande nätet och stamnätet bör garantera att stads- och landsbygdsområden kan
utnyttja de möjligheter som skapas av större nät.
59
Rådets beslut av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta
nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.
26
26/45
När det gäller sjötransport bör hamnarna utvecklas som effektiva in- och utförselpunkter
genom fullständig integration med infrastrukturen på land. Projekt som gäller tillträde till
hamnar och anslutningsmöjligheter till inlandet bör prioriteras. Utvecklingen av inre
vattenvägar bör leda till att de i högre grad bidrar till hållbara europeiska godstransportnät.
Uppmärksamhet bör ägnas åt ett integrerat främjande, inom alla GSR-fonder, av effektiva
logistikkedjor (som även innefattar fiske, sjöfart och agri-silvo-pastoral industri) och nya och
förnybara energikällor (bl.a. biomassa och havsenergi).
Utvecklingen av gränsöverskridande infrastruktur bör vid behov samordnas noga med
relevanta makroregionala strategier och havsområdesstrategier. I detta sammanhang kan
genomförandet av fysisk planering i kust- och havsområden ge ramar för medling mellan
konkurrerande användningsområden och verksamheter och hantering av påverkan på
havsmiljön.
7.3
Komplementaritet och samordning
Åtgärder som finansieras inom ramen för detta tematiska mål bör säkra komplementaritet med
Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att ge största möjliga europeiska mervärde
samt nationella och regionala utvecklingsvinster. Sammanhållningsfonden och Eruf, med
delad förvaltning, kommer att komplettera FSE, som är en direktförvaltad fond med
konkurrenspräglat projekturval. SFE kommer att inriktas på projekt med högt europeiskt
mervärde som framför allt gäller gränsöverskridande infrastruktur, medan
Sammanhållningsfonden kommer att fokusera på projekt med högt europeiskt mervärde för
att få bort flaskhalsar i transportnät genom att stödja TEN-T-infrastruktur i både stamnätet
och det övergripande nätet. Insatser som finansieras inom ramen för detta tematiska mål bör
dessutom utveckla nära synergieffekter med verksamhet som finansieras inom ramen för
utmaningen ”Smarta, gröna och integrerade transporter” inom Horisont 2020.
27
27/45
8.
FRÄMJA SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSKRAFTENS RÖRLIGHET
8.1
Huvudmål för GSR-fonderna
Överordnat mål för Europa 2020:
Sträva efter att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och män mellan 20 och 64 år till
75 %, bl.a. genom ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågutbildade samt
genom bättre integration av legala invandrare.
Läget60:
Om alla medlemsstater når sitt nationella mål kommer EU som helhet ändå att hamna 1,0–1,3
procentenheter under målet på 75 % till 2020. Under 2011 har inga egentliga framsteg gjorts.
I och med att återhämtningen avstannade och den generella sysselsättningen bara ökade
marginellt under första halvåret 2011 kommer sysselsättningen i EU–27 2011 sannolikt bara
att bli något högre än 2010 års siffra på 68,6 % och ligga kvar en bra bit under högstanivån
70,3 % före krisen. Utmaningen att få ytterligare 17,6 miljoner människor i arbete till 2020
kvarstår.
Inom detta tematiska mål bör medlemsstaterna fokusera på att bidra till uppnåendet av sina
nationella sysselsättningsmål med hjälp av GSR-fonderna, särskilt stöd från ESF för den
politik som beskrivs i riktlinje 7 i de integrerade riktlinjerna för Europa 2020
(sysselsättningsriktlinje 7). Stöd från EJFLU bör inriktas på skapande av sysselsättning i
landsbygdsområden, där sysselsättningsgraden i allmänhet är under genomsnittet.
Nyckelåtgärder för ESF:
Tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke yrkesverksamma personer, inklusive
lokala sysselsättningsinitiativ och stöd för arbetskraftens rörlighet:
–
Aktiva och förebyggande arbetsmarknadsåtgärder som vidtas i ett tidigt skede och är
öppna för alla, bl.a. identifiering av individuella behov, personliga tjänster och
rådgivning, riktad och skräddarsydd utbildning, validering av kompetens och
färdigheter samt återanpassningsstöd.
–
Prognoser och rådgivning gällande sysselsättningsmöjligheter på lång sikt tack vare
strukturförändringar på arbetsmarknaden, t.ex. övergången till en koldioxidsnål och
resurseffektiv ekonomi samt vård- och omsorgssektorerna.
–
Information om sysselsättningsmöjligheter på de europeiska arbetsmarknaderna och om
levnads- och arbetsvillkor.
Hållbar integration på arbetsmarknaden av unga som inte har arbete eller deltar i utbildning:
–
60
Införande av en ”ungdomsgaranti” genom inrättande av system för att erbjuda
vidareutbildning, omskolning eller aktiveringsåtgärder för alla unga som inte har arbete
eller deltar i utbildning, inom fyra månader efter avslutad skolgång. Fokus bör framför
Årlig tillväxtöversikt 2012 – bilaga I – KOM(2011) 815 slutlig.
28
28/45
allt ligga på lärlingsutbildning och praktik som ger utexaminerade en första
arbetslivserfarenhet.
–
Egenföretagande och entreprenörskap för unga människor i alla sektorer, med särskild
tonvikt på tillväxtsektorer i en koldioxidsnål ekonomi samt vård- och
omsorgssektorerna.
Egenföretagande, entreprenörskap och nyföretagande:
–
Stöd till i synnerhet arbetslösa, missgynnade och icke yrkesverksamma personer för
start och utveckling av företag i alla sektorer, inklusive vård och omsorg,
arbetsintegration, gröna arbetstillfällen och utveckling av samhället. Sådant stöd
innefattar kompetensutveckling, inklusive IKT, entreprenörs- och ledningskompetens,
mentorskap
och
coachning
samt
tillhandahållande
av
allomfattande
affärsutvecklingstjänster och finansiella tjänster för nya företagare.
Jämställdhet mellan kvinnor och män och balans mellan arbete och privatliv:
–
Motverka könsstereotyper i utbildningssystem.
–
Öka medvetenheten hos näringslivets och arbetsmarknadens parter och engagera dem i
åtgärder mot könssegregering på arbetsmarknaden och pensions- och löneklyftan mellan
kvinnor och män.
–
Utforma strategier för balans mellan arbete och privatliv, även genom stöd för
återintegrering på arbetsmarknaden av personer som inte har arbetat på grund av
omvårdnadsskyldigheter.
–
Innovativa sätt att organisera arbete, bl.a. distansarbete och flexibla arbetstider som gör
det möjligt för människor att kombinera informella omvårdnadsskyldigheter med
arbete.
–
Tillgång till omsorgstjänster till rimligt pris, t.ex. barnomsorg, fritidsverksamhet eller
vård av underhållsberättigade, bl.a. äldre, genom investeringar i hållbara
omsorgstjänster.
Anpassa arbetstagare, företag och entreprenörer till förändring:
–
Utveckling av särskilda sysselsättnings- och stödtjänster, t.ex. coachning och
återanpassningsstöd, i samband med omstrukturering av företag och sektorer.
–
Utformning och genomförande av innovativa, produktivare och mer miljövänliga sätt att
organisera arbete, inbegripet arbetsmiljö.
Aktivt och hälsosamt åldrande:
–
Innovativa sätt att organisera arbete så att det passar äldre, bl.a. tillgängliga
arbetsmiljöer och flexibla bestämmelser.
–
Möjliggöra ett längre förvärvsaktivt liv vid god hälsa genom utveckling och
genomförande av åtgärder för att främja en sund livsstil och ta itu med hälsoriskfaktorer
som fysisk inaktivitet, rökning och skadliga alkoholvanor.
29
29/45
–
Främja äldre arbetstagares anställbarhet och deltagande i livslångt lärande för att
underlätta ett aktivt åldrande.
Modernisering och förstärkning av arbetsmarknadsinstitutioner, inklusive åtgärder för att öka
arbetskraftens gränsöverskridande rörlighet.
–
Bättre aktiveringsåtgärder och matchning mellan arbetsmarknadens efterfrågan och
arbetsförmedlingarnas utbud genom integrerat stöd som är anpassat till de
arbetssökandes behov och tjänster för dem som vill byta arbete samt stöd för ickeyrkesverksammas återgång till arbete.
–
Samarbete i samband med tjänster till arbetsgivare och upprättande av partnerskap med
utbildningsinstitutioner och andra arbetsförmedlingstjänster för att erbjuda flexibla,
förebyggande och effektiva tjänster.
–
Prognostisera långsiktiga sysselsättningsmöjligheter som skapas av strukturförändringar
på arbetsmarknaden och utveckla tjänster avseende livslång vägledning och livslångt
lärande för att främja karriärbyten.
–
Riktade investeringar i personalens kompetens och kapacitet.
–
Insatser inom det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) gällande
rekrytering, matchning och praktik, tillsammans med relevanta informations-,
rådgivnings- och vägledningstjänster på nationell och gränsöverskridande nivå.
Nyckelåtgärder för Eruf:
–
Utveckling av företagsinkubatorer och investeringsstöd för egenföretagande och
nyföretagande, särskilt på områden med nya tillväxtmöjligheter, t.ex. den gröna
ekonomin, hållbar turism (inklusive silverekonomin), hälso- och sjukvård och sociala
tjänster.
–
Stödja infrastrukturinvesteringar för modernisering av arbetsförmedlingar.
Nyckelåtgärder för EJFLU:
–
Underlätta diversifiering från jordbrukssektorn, skapa nya småföretag och stödja andra
former av sysselsättningsskapande i landsbygdsområden, särskilt genom startbidrag till
mikro- och småföretag utanför jordbrukssektorn i landsbygdsområden och investeringar
i verksamhet utanför jordbrukssektorn i landsbygdsområden.
Nyckelåtgärder för EHFF:
–
Stöd för skapande av sysselsättning i fiskesamhällen genom att ge mervärde åt fiske och
fiskeriprodukter.
–
Stöd för diversifiering i fiskesamhällen genom skapande av alternativa arbetstillfällen i
den lokala ekonomin, särskilt inom andra havssektorer.
8.2
Allmänna genomförandeprinciper
Åtgärder som stöds av ESF inom ramen för detta tematiska mål bör syfta till hållbar
30
30/45
sysselsättningsintegration samtidigt som yrkesmässig och geografisk rörlighet underlättas. I
det sammanhanget bör hänsyn tas till de pågående strukturförändringarna, t.ex. övergången
till en koldioxidsnål ekonomi samt vård- och omsorgssektorernas allt större betydelse. Nya
evidensbaserade tjänster och verktyg bör utvecklas för att modernisera arbetsförmedlingarna
som redskap för att driva på arbetskraftens övergång mot i synnerhet grönare färdigheter och
arbetsprofiler. Framgångsrika insatser kommer att gynnas av bildandet av nätverk med
arbetsgivare och utbildningsinstitutioner på lämplig territoriell nivå och utvecklingen av
lokala sysselsättningsinitiativ. Införande av ungdomsgarantier kräver ett starkt samarbete med
arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlingar, andra intressenter på arbetsmarknaden samt
utbildningsorgan. Samarbete med arbetsgivare som erbjuder möjligheter till lärande på
arbetsplatsen är särskilt väsentligt. För både ESF och EJFLU bör fokus ligga på att stödja
fortsatt skapande av sysselsättning, i synnerhet i mikro- och småföretag. Där det är lämpligt
skulle dessa insatser kunna stödjas genom användning av finansieringsinstrument, eventuellt
även i kombination med finansieringsinstrumenten på EU-nivå. Med särskilda
jämställdhetsåtgärder bör inte bara avses åtgärder med särskild inriktning på kvinnor, utan de
bör ses i ett större perspektiv. Det kan t.ex. handla om åtgärder som även riktar sig till män,
viktiga ekonomiska och sociala aktörer, beslutsfattare och allmänheten.
8.3
Komplementaritet och samordning
Stöd för egenföretagande från ESF kommer framför allt att inriktas på arbetslösa,
missgynnade och icke-yrkesverksamma personer och fokusera på kompetensutveckling,
medan Eruf kommer att ge investeringsstöd. Modernisering av arbetsförmedlingstjänster med
stöd från ESF kräver ofta även infrastrukturinvesteringar som kan stödjas av Eruf.
Insatser som stöds av EHFF inom ramen för detta tematiska mål kommer i första hand att
genomföras genom lokalt ledd utveckling och kommer också att bidra till att främja social
inkludering i fiskesamhällen.
Insatser som stöds av ESF bör vara förenliga med medlemsstaternas strategier för
allomfattande startstöd, som gäller samtliga ansvarsområden, kopplar samman lämpliga
affärsutvecklingstjänster och finansiella tjänster, baseras på effektiva sätt att nå ut till
missgynnade grupper och områden och underlättar intressenternas lärande genom fortlöpande
övervakning och utvärdering av resultaten.
Investeringar till stöd för andra tematiska mål, i synnerhet FoI, stöd till små och medelstora
företag och stöd för övergången till en koldioxidsnål ekonomi, bör inriktas på att skapa
hållbara arbetstillfällen. Synergieffekter bör eftersträvas med programmet för social
förändring och social innovation61 för att stödja geografisk rörlighet och underlätta tillgång till
mikrokrediter för företagare, särskilt de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden,
och mikroföretag. Samordning bör säkras med programmet Erasmus för alla, särskilt med
rörlighets- och samarbetsprojekt på utbildningsområdet.
61
KOM(2011) 609 slutlig.
31
31/45
9.
FRÄMJA SOCIAL INKLUDERING OCH BEKÄMPA FATTIGDOM
9.1
Huvudmål för GSR-fonderna
Överordnat mål för Europa 2020:
Främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, genom att sträva efter att
hjälpa åtminstone 20 miljoner människor att komma ur en situation där de riskerar att
drabbas av fattigdom och social utestängning.
Läget62:
EU-målet kommer inte att nås baserat på aktuella nationella mål. Enligt en första preliminär
uppskattning av den sammanlagda ambitionen ska omkring 12 miljoner människor tas ur
fattigdom och social utslagning till 2020. Om hänsyn tas till spridningseffekter från strategier
inriktade på att bekämpa barnfattigdom eller minska långtidsarbetslöshet kan siffran ökas med
25 %. Det skulle dock ändå betyda att man hamnar minst 5 miljoner eller 25 % under EU:s
överordnade mål.
Nyckelåtgärder för ESF:
Aktiv inkludering:
–
Integrerade strategier som kombinerar olika former av åtgärder för anställbarhet, t.ex.
individuellt stöd, rådgivning, vägledning, tillgång till allmän utbildning och
yrkesutbildning samt tillgång till tjänster, framför allt hälso- och sjukvård och sociala
tjänster, barnomsorg och internettjänster.
–
Modernisering av system för socialt skydd. Här ingår utformning och genomförande av
reformer för att göra sociala trygghetsförmåner och arbetslöshetsförmåner mer
kostnadseffektiva och tillräckliga, minimiinkomstsystem och pensioner, hälso- och
sjukvård och sociala tjänster samt minimering av negativa incitament för arbete och
inlåsningseffekter.
Integration av marginaliserade grupper såsom romer:
–
Integrerade arbetsmarknadsstrategier som innefattar individuellt stöd, rådgivning,
vägledning och tillgång till allmän utbildning och yrkesutbildning.
–
Tillgång till tjänster, framför allt social omsorg, socialt bistånd och hälso- och sjukvård
(inklusive förebyggande hälso- och sjukvård, hälsoundervisning och patientsäkerhet).
–
Avskaffa segregering på utbildningsområdet, främja förskoleverksamhet, bekämpa
skolavhopp och säkra framgångsrik övergång från skola till sysselsättning.
–
Åtgärder för att bekämpa fördomar mot och diskriminering av romer.
62
KOM(2011) 815 slutlig, Årlig tillväxtöversikt 2012 – bilaga I.
32
32/45
Bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller
trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.
–
Informationskampanjer och samarbete med lokalsamhällen och företag för att bekämpa
diskriminering och främja interkulturell verksamhet.
–
Särskilda åtgärder med inriktning på personer som riskerar att diskrimineras och
personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar för att öka deras deltagande
på arbetsmarknaden och deras sociala inkludering och minska ojämlikhet i fråga om
andel personer som deltar i utbildning och hälsotillstånd.
Ökad tillgång till hållbara tjänster av hög kvalitet till rimligt pris, bl.a. hälso- och sjukvård och
sociala tjänster av allmänt intresse.
–
Ökad tillgång till hållbar hälso- och sjukvård av hög kvalitet till rimligt pris för att
minska hälsoklyftor, stödja förebyggande hälso- och sjukvård och främja e-hälsa, även
genom riktade insatser med fokus på särskilt utsatta grupper.
–
Ökad tillgång till hållbara sociala tjänster av hög kvalitet till rimligt pris, t.ex.
arbetsförmedlings- och utbildningstjänster, tjänster för hemlösa, fritidsverksamhet,
barnomsorg och långtidsvård.
–
Riktade förskole- och omsorgstjänster, inklusive integrerade strategier som kombinerar
barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård och föräldrastöd, med särskilt fokus på att
förhindra att barn placeras på institution.
–
Tillgång till e-tjänster för att främja e-integration.
–
Stöd för övergång från institutionsvård till lokalt förankrade omsorgstjänster för barn
som saknar föräldraomvårdnad, personer med funktionsnedsättning, äldre och personer
med psykiska sjukdomar, med fokus på integration mellan vård och socialtjänst.
Främja den sociala ekonomin och sociala företag.
–
Kapacitetsuppbyggnad och stödstrukturer för främjande av sociala företag, särskilt
genom utbildning i socialt företagande, nätverksarbete, utveckling av nationella eller
regionala strategier i partnerskap med de viktigaste intressenterna och tillhandahållande
av affärsutvecklingstjänster och enklare tillgång till finansiering.
–
Mobilisering av medel för att stödja initiativ i den sociala ekonomi och socialt
företagande.
Strategier för lokalt ledd utveckling:
–
Stödja utformning och genomförande av samt ledningsfunktioner för lokala strategier.
–
Stödja verksamhet som utformas och genomförs inom ramen för den lokala strategin på
områden som omfattas av ESF när det gäller sysselsättning, utbildning, social
inkludering och institutionell kapacitetsuppbyggnad.
Nyckelåtgärder för Eruf:
–
Investeringar i hälsoinfrastruktur och social infrastruktur för att förbättra tillgången till
33
33/45
hälso- och sjukvård och sociala tjänster och minska hälsoklyftorna, med särskild
inriktning på marginaliserade grupper som romer och personer som riskerar att drabbas
av fattigdom.
–
Infrastrukturinvesteringar som bidrar till modernisering, strukturomvandling och
hållbarhet i hälso- och sjukvårdssystemen, vilket ger mätbara förbättringar av
hälsoresultatet. Här ingår även åtgärder som avser e-hälsa.
–
Riktade infrastrukturinvesteringar för att stödja övergången från institutionsvård till
lokalt förankrad omsorg, vilket ökar möjligheten till självständigt boende i
lokalsamhället med tjänster av hög kvalitet.
–
Stödja infrastrukturinvesteringar i barnomsorg, äldreomsorg och långtidsvård.
–
Stöd till fysisk och ekonomisk förnyelse av eftersatta stads- och landsbygdsområden,
bl.a. områden där det bor romer, vilket ger minskad rumslig fattigdomskoncentration.
Här ingår främjande av integrerade planer där subventionerat boende åtföljs av insatser
som rör utbildning, hälso- och sjukvård (bl.a. idrottsanläggningar för lokalinvånare) och
sysselsättning.
–
Stöd för utveckling av sociala företag genom utarbetande av nya affärsmodeller och
innovativa lösningar för att hantera samhälleliga utmaningar.
–
Stöd för särskilda investeringar med fokus på att undanröja och förebygga hinder för
tillgång.
–
Främja strategier för lokalt ledd utveckling genom stöd för kapacitetsuppbyggnad hos
de lokala aktionsgrupperna och för utformning och genomförande av samt
ledningsfunktioner för lokala strategier. Stöd kan även ges för verksamhet som utformas
och genomförs inom ramen för den lokala strategin på områden som omfattas av Eruf
och avser social inkludering och fysisk och ekonomisk förnyelse.
Nyckelåtgärder för EJFLU:
–
9.2
Främja lokal utveckling i landsbygdsområden genom att uppmuntra lokalt ledd
utveckling (lokala utvecklingsstrategier inom Leader) och genom investeringar i all
slags småskalig infrastruktur i landsbygdsområden och investeringar i inrättande,
förbättring och utbyggnad av lokala grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen,
särskilt i avlägsna landsbygdsområden. Här ingår även andra insatser för att förbättra
livskvaliteten i orter på landsbygden och göra dem mer attraktiva (”förnyelse av byar”).
Allmänna genomförandeprinciper
Strategier för aktiv inkludering bör ta hänsyn till behovet av bättre samordning mellan
utbildning, system för socialt skydd och arbetsmarknadspolitik för att säkra övergång till
arbetsmarknaden för de mest missgynnade i enlighet med kommissionens rekommendation
om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden63. Inkomststöd
genom ESF bör finansieras endast som en kompletterande åtgärd, som ett led i en strategi för
integrering på arbetsmarknaden, och bör tidsbegränsas till varaktigheten för
63
Kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är
utestängda från arbetsmarknaden (2008/867/EG).
34
34/45
aktiveringsåtgärder. Offentliga sysselsättningsprogram kan stödjas endast som en
övergångsåtgärd med det huvudsakliga syftet att förse människor med de färdigheter, den
kompetens och de kvalifikationer som behövs för återintegrering på arbetsmarknaden. GSRfonderna får inte användas för åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller
diskriminering.
Medlemsstaterna uppmanas att använda fattigdomskartor vid utformning och genomförande
av integrerade strategier för att stödja de mest missgynnade områdena och grupperna, t.ex.
romer.
9.3
Komplementaritet och samordning
Ett integrerat utnyttjande av GSR-fonderna är av särskild vikt när det gäller att hantera den
territoriella dimensionen av fattigdom. Integration av marginaliserade befolkningsgrupper
kräver sammanhängande och flerdimensionella strategier med stöd från de olika GSRfonderna, som kompletterar nationella medel och genomförs i konsekvens med reformer av
system för socialt skydd. Denna flerdimensionella integrerade strategi som kombinerar
åtgärder inom olika GSR-fonder är särskilt relevant för den romska befolkningsgruppen, vars
effektiva integrering kräver investeringar i sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård,
bostäder och social integration. I eftersatta stadsområden bör fysisk och ekonomisk förnyelse
med stöd från Eruf gå hand i hand med ESF-åtgärder för att främja social inkludering av
marginaliserade grupper. I landsbygdsområden kan stöd från EJFLU också användas för att
främja social inkludering, särskilt genom lokalt ledd utveckling (”Leader”), som kommer att
fortsätta att vara ett obligatoriskt inslag i landsbygdsutvecklingsprogram.
Det är också väsentligt att utnyttja synergieffekterna mellan GSR-fonderna för att minska
ojämlikheten i fråga om tillgång till tjänster. För att öka effektiviteten i ESF-åtgärder för att
öka tillgången till hållbara tjänster av hög kvalitet till rimlig kostnad bör Eruf och EJFLU
användas på ett kompletterande sätt för investeringar i social infrastruktur och
hälsoinfrastruktur i mindre utvecklade regioner och i landsbygdsområden.
Samordning bör säkras med programmet för social förändring och innovation, för att öka
tillgången till mikrokrediter för sociala entreprenörer, och med programmet Erasmus för alla,
särskilt med samarbetsprojekt som gäller skolutbildning, yrkesutbildning och
vuxenutbildning.
Syftet med asyl- och migrationsfonden64 är att stärka asylsystemen och det internationella
skyddet av flyktingar, främja solidaritet och en bättre ansvarsfördelning mellan
medlemsstaterna, främja utarbetande av proaktiva invandringsstrategier, främja mer
målinriktade integrationsstrategier på lokal och regional nivå, främja rättvisa och effektiva
strategier för återvändande, stödja utveckling av partnerskap och samarbete med tredjeländer
och stödja det europeiska migrationsnätverket.65 Konsekvens mellan GSR-fonderna och asyloch migrationsfonden måste säkras, framför allt genom kompletterande stöd från ESF för
integration av tredjelandsmedborgare på arbetsmarknaden. För att göra de föreslagna
åtgärderna effektivare kan GSR-fonderna genomföras även genom finansieringsinstrument,
eventuellt i kombination med finansieringsinstrumenten på EU-nivå i tillämpliga fall.
64
65
KOM(2011) 751 slutlig, förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av asyl- och
migrationsfonden.
Rådets beslut av den 14 maj 2008 om inrättande av ett europeiskt migrationsnätverk (2008/381/EG).
35
35/45
Social innovation
Innovativa strategier behövs för att på ett effektivt, rättvist och hållbart sätt ta itu med
samhälleliga utmaningar till följd av åldrande befolkning, funktionsnedsättning, fattigdom,
arbetslöshet, ojämlikhet, nya arbetsmönster och livsstilar och allmänhetens förväntningar i
fråga om social och territoriell sammanhållning, miljömässigt hållbar tillväxt, stadsförnyelse,
utbildning och omsorg. Social innovation handlar om utveckling och genomförande av nya
idéer (produkter, tjänster och modeller) för att tillgodose sociala behov och förväntningar och
för att skapa nya sociala förbindelser eller samarbeten mellan organisationer. Den kan bidra
till både social inkludering och andra tematiska mål66 kopplade till innovation, sysselsättning,
den digitala agendan och institutionell kapacitet.
Stöd till social innovation inom GSR-fonderna kommer att bidra till utveckling av innovativa
lösningar på så skilda områden som distansundervisning, mikrokreditinitiativ för särskilda
målgrupper, omsorg, stadsjordbruk och avfallsreducering.
Sådana insatser bör inbegripa enskilda, grupper och sammanslutningar, den ideella sektorn,
marknaden och den offentliga sektorn. Innovativa lösningar kräver förbättrad samverkan
mellan kreativa och riskbenägna aktörer.
Socialt företagande är en viktig källa till social innovation. I sitt initiativ för socialt
företagande67 uppmanar kommissionen ”medlemsstaterna och de lokala och regionala
myndigheterna att inom ramen för sina befogenheter stödja och främja utveckling av sociala
företag”.
Även om innovationer av teknisk och social art skiljer sig åt kan många sociala innovationer
utnyttja potentialen hos internetbaserade sociala nätverk för att ge individer möjligheter. Att
säkra internetanslutning och stödja förvärvande av relevant digital kompetens är därför en
viktig faktor för att möjliggöra social innovation.
66
67
Enligt förslaget till förordning om ESF (KOM(2011) 607 slutlig) ska ESF främja social innovation på alla
områden som omfattas av dess tillämpningsområde, medan medlemsstaterna identifierar områdena för social
innovation med utgångspunkt i sina behov.
KOM(2011) 682 slutlig.
36
36/45
10.
INVESTERA I UTBILDNING, FÄRDIGHETER OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE
10.1
Huvudmål för GSR-fonderna
Överordnat mål för Europa 2020:
Förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i
förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 % och genom att öka den andel 30–34-åringar
som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 %.
Läget68:
Det övergripande EU-målet när det gäller skolavhopp kommer inte att nås baserat på aktuella
nationella åtaganden. De nationella målen innebär att 10,5 % av eleverna slutar skolan i förtid
2020, vilket är över det gemensamma EU-målet på 10 %. Siffran för skolavhoppen i hela EU
var fortfarande i genomsnitt 14,1 % för hela EU 2010, jämfört med 14,4 % 2009. Siffran
döljer dock stora skillnader mellan och inom länderna.
När det gäller andelen personer med eftergymnasial utbildning (bland 30–34-åringar) skulle
den sammanlagda effekten av uppnåendet av medlemsstaternas befintliga nationella mål i sig
endast leda till en siffra på omkring 37 % 2020. Andelen personer med eftergymnasial
utbildning i EU har dock stigit från 32,3 % 2009 till 33,6 % 2010, och tendensen i dag tyder
på att det övergripande målet på 40 % faktiskt skulle kunna nås för åldersgruppen 30–34 år.
Stöd från EJFLU kommer också att bidra till att åtgärda de relativt låga kompetensnivåerna i
jordbrukssektorn, som utgör ett hinder för konkurrenskraften.
Nyckelåtgärder för ESF:
Minska skolavhoppen och främja lika tillgång till förskola och primär och sekundär
utbildning av god kvalitet.
–
Riktat stöd för genomförande av evidensbaserade, övergripande och konsekventa
strategier för att minska skolavhoppen. Här ingår förebyggande, tidiga insatser och
ersättningsåtgärder såsom skolor för en andra chans, samt främjande av deltagande vid
icke-segregerade offentliga utbildningsanstalter.
–
Kapacitetsuppbyggnad för lärare, handledare, skolledare och personal, införande av
system för kvalitetssäkring och övervakning, utveckling av pedagogiskt innehåll,
inklusive användning av IKT, utveckling av kreativa färdigheter och motverkande av
könsstereotyper på utbildningsområdet.
–
Åtgärda hinder för tillgång för barn från missgynnade familjer, särskilt under de allra
första åren (0–3).
–
Stödja undervisningssystem som syftar till att hjälpa barn och ungdomar med
inlärningssvårigheter så att de kan integreras i det vanliga utbildningssystemet.
68
KOM(2011) 815 slutlig, Årlig tillväxtöversikt 2012 – bilaga I.
37
37/45
–
Stödja övergång från
funktionsnedsättning.
specialskolor
till
vanliga
skolor
för
personer
med
Förbättra kvaliteten, effektiviteten och öppenheten i högre och motsvarande utbildning i syfte
att öka deltagandet.
–
Riktat stöd för enskilda studenter, särskilt från underrepresenterade och utsatta grupper,
för deltagande i eftergymnasial utbildning och tillträde till högre utbildning för icketraditionella studerande, samt stöd till vuxenstuderande.
–
Investeringar i utveckling av nya undervisningsmetoder och utveckling och spridning av
innovativa metoder, även öppna utbildningsresurser, för att erbjuda ett högkvalitativt
pedagogiskt innehåll. Här ingår även utbildning och kapacitetsuppbyggnad för lärare
och forskare.
–
Stöd för att öka de högre utbildningsprogrammens relevans mot bakgrund av behoven
på arbetsmarknaden, bl.a. genom att främja problemlösning, kreativitet och utveckling
av entreprenörskap.
–
Utveckla och stärka partnerskap mellan den högre utbildningen, näringslivet och
forskningssektorn.
Öka tillgången till livslångt lärande, uppgradera arbetskraftens färdigheter och kompetens
samt öka utbildningssystemens arbetsmarknadsrelevans:
–
Genomföra strategier för arbetskraftens livslånga lärande i samarbete med
arbetsmarknadens parter. Här ingår utbildning och kompetensutveckling samt
uppgradering av arbetskraftens tvärkompetens, t.ex. språk, digital kompetens och
entreprenörskap.
–
Anpassa yrkesutbildningssystem till behoven på arbetsmarknaden genom att utveckla
lärande på arbetsplatsen, bl.a. lärlingssystem, och uppmuntra företag att ta emot fler
praktikanter.
–
Främja kvalitetssäkringssystem inom yrkesutbildningen i enlighet med
rekommendationen om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av
yrkesutbildning.
–
Flexibla möjligheter att gå mellan utbildningssektorer och mellan utbildning och arbete,
särskilt genom utbildnings- och karriärvägledning, praktiksystem, system för validering
och erkännande av förvärvad kompetens, nationella kvalifikationssystem och
studiemeritsystem i anslutning till dessa, t.ex. det europeiska systemet för
meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och det europeiska systemet för
överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS)
–
Stöd för en rörlighetsperiod utomlands för utexaminerade och arbetssökande, även
personer från missgynnade grupper, för att möjliggöra nya färdigheter och ny
kompetens.
–
Förbättra grundutbildning och vidareutbildning för lärare och annan personal inom
utbildningsväsendet.
38
38/45
–
Främja attraktiv och högkvalitativ yrkesutbildning, bl.a. genom kampanjer och
färdighetstävlingar, och ge ungdomar i obligatorisk utbildning möjlighet att bekanta sig
med olika yrken och karriärmöjligheter.
–
Främja partnerskap/nätverk mellan arbetsmarknadens parter, företag och
utbildningsanstalter/utbildningsanordnare för att förbättra överföringen av information
om behoven på arbetsmarknaden, införa erfarenhetsbaserade undervisningsmetoder,
uppmuntra experimenterande och anpassa läroplaner.
–
Stöd för uppgradering av den vuxna befolkningens grundläggande färdigheter och
nyckelkompetens och skapande av nya möjligheter att dra nytta av äldre vuxnas
kunskaper och färdigheter.
–
Stödja utvecklingen av vuxenutbildningssystem som uppfyller höga kvalitetsnormer.
Nyckelåtgärder för Eruf:
–
Stöd för investeringar i utbildningsinfrastruktur, särskilt för att minska territoriella
skillnader, främja icke-segregerad utbildning och öka utbildningssystemens lyhördhet
för föränderliga mönster i fråga om den kompetens som behövs och efterfrågas samt
komplettera insatserna inom ESF.
Nyckelåtgärder för EJFLU:
Främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jordbruks- och skogsbrukssektorn, särskilt
genom följande åtgärder:
–
Stöd för yrkesutbildning och kunskapsinhämtning på områden som lantbruksekonomi,
hållbara jordbruksmetoder, kvalitetsförbättring och användning av ny jordbruks- och
skogsbruksteknik.
–
Stöd för demonstrationsverksamhet för att överföra kunskap mellan jordbrukare om nya
metoder i sektorn, och för information och korttidsutbyten och besök inom EU för att
främja utbyte av god lantbruks- och skogsbrukspraxis. Främjande av livslångt lärande
och yrkesutbildning i landsbygdsområden generellt sett (vid sidan av kurser eller
utbildning som normalt ges inom ramen för sekundär eller högre utbildning), t.ex.
utbildning i företagsledning eller andra färdigheter som behövs i samband med
diversifiering från jordbrukssektorn.
10.2
Allmänna genomförandeprinciper
Insatserna på detta område bör återspegla målen i rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en
strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete. Investeringar bör främja lika tillgång till
god utbildning på alla utbildningsnivåer och stödja moderniseringsprocesserna. I enlighet med
principerna om livslångt lärande bör åtgärderna omfatta alla sektorer, och även informellt och
icke-formellt lärande bör beaktas. Reformer bör syfta till att säkra förvärv av
nyckelkompetenser, framför allt med avseende på anställbarhet. Reformer bör också syfta till
att förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden och
till att främja kreativitet, problemlösning och entreprenörskap samt stödja övergången till en
koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. För framgångsrika investeringar krävs att det
utvecklas kunskapspartnerskap mellan högre utbildning, yrkesutbildning, forskning,
näringsliv samt den offentliga och den ideella sektorn. Tonvikten bör ligga på att stärka
39
39/45
kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv.
10.3
Komplementaritet och samordning
ESF kommer att vara den viktigaste fonden för direktinvesteringar på detta område, men även
andra fonder kommer att bidra. Eruf bör stödja infrastrukturinvesteringar i utbildning som ett
led i strategierna för utbildning på regional, nationell och europeisk nivå samt de investeringar
som krävs för ett framgångsrikt genomförande av ESF-projekt på detta politikområde. ESF
stöder utbildning inom ekonomins alla sektorer, medan EJFLU och EHFF fokuserar på
jordbruket och fisket. Utveckling av missgynnade gruppers humankapital kommer att bidra
till uppnåendet av GSR-fondernas mål som rör social inkludering och sysselsättning. EJFLU
kan komplettera stödet från ESF genom att stödja utbildning och livslångt lärande i jordbruksoch skogsbrukssektorn eller genom att fylla luckor i utbildningsutbudet i landsbygdsområden,
bl.a. genom investeringar i småskalig utbildningsinfrastruktur. Detta blir sannolikt särskilt
värdefullt i avlägsna landsbygdsområden.
Samordning bör säkras med programmet Erasmus för alla, där stödet kommer att inriktas på
gränsöverskridande rörlighet i utbildningssyfte för studerande, ungdomar och personal, samt
på strategiska partnerskap mellan organisationer och institutioner i hela Europa och på
insatser till stöd för utveckling och genomförande av politiska riktlinjer. Samordningen
mellan instrumenten bör åstadkommas i synnerhet genom främjande av komplementaritet när
det gäller finansiering för rörlighet och finansiering av verksamhet som integrerar bästa praxis
och innovativa projekt som identifierats på EU-nivå inom ramen för programmet Erasmus för
alla. De nationella programkontor som inrättats inom ramen för det programmet kan bidra till
samordningen.
Huvudmålen kan också nås med hjälp av finansieringsinstrument, eventuellt i kombination
med finansieringsinstrumenten på EU-nivå i tillämpliga fall.
40
40/45
11.
FÖRBÄTTRA DEN INSTITUTIONELLA KAPACITETEN
OCH EFFEKTIVITETEN HOS DEN
OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN
11.1
Huvudmål för GSR-fonderna
Att stärka den institutionella och administrativa kapaciteten på alla nivåer och på alla områden
och främja god förvaltning är väsentligt för att lägga grunden för strukturanpassningar.
Minskade lagstiftningsmässiga och administrativa bördor och främjande av höga standarder i
fråga om den offentliga förvaltningens öppenhet, integritet och redovisningsskyldighet bidrar
också till att öka produktiviteten och stärka konkurrenskraften. I detta avseende bör det
prioriteras att minska allmänhetens och företagens administrativa börda och öka den
offentliga förvaltningens öppenhet, integritet och kvalitet, liksom dess effektivitet när det
gäller att tillhandahålla offentliga tjänster inom alla sektorer (även genom kompetenshöjning
när det gäller utveckling av politiska riktlinjer, organisatorisk innovation, e-förvaltning och
offentlig upphandling av innovativa lösningar).
Nyckelåtgärder för ESF:
Investeringar i institutionell kapacitet och i effektivitet för offentliga förvaltningar och
offentliga tjänster för att åstadkomma reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning:
–
Reformer för att åstadkomma bättre lagstiftning, synergieffekter mellan politikområden
och effektiv förvaltning av offentlig politik, samt öppenhet, integritet och
redovisningsskyldighet i fråga om offentlig förvaltning och användning av offentliga
medel.
–
Utformning och genomförande av strategier och politiska riktlinjer i fråga om
mänskliga resurser.
Kapacitetsuppbyggnad för intressenter som genomför sysselsättnings-, utbildnings-, hälsooch socialpolitiken, och pakter på sektorsnivå och territoriell nivå för att mobilisera för
reformer på nationell, regional och lokal nivå.
–
Stärka kapaciteten hos intressenter, t.ex. arbetsmarknadens parter och icke-statliga
organisationer, för att hjälpa dem att bidra till sysselsättnings-, utbildnings- och
socialpolitiken på ett effektivare sätt.
–
Utveckling av pakter på sektorsnivå och territoriell nivå för sysselsättning, social
inkludering och utbildning på alla territoriella nivåer.
Nyckelåtgärder för Eruf:
–
11.2
Stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och
offentliga tjänster kopplade till genomförandet av Eruf och till stöd för insatser
avseende institutionell kapacitet och effektivitet hos offentliga förvaltningar som stöds
av ESF. Här ingår vid behov tillhandahållande av utrustning och infrastruktur till stöd
för moderniseringen av offentliga tjänster på områden som sysselsättning, utbildning,
hälsa, socialpolitik och tullförvaltning.
Allmänna genomförandeprinciper
41
41/45
Insatser inom ramen för detta tematiska mål bör inriktas på att öka de offentliga
förvaltningarnas effektivitet som ett led i reformen av offentlig förvaltning och offentlig
sektor. Det kräver en integrerad strategi för att åtgärda institutionella flaskhalsar i
förvaltningen som helhet, i stället för insatser som bara gäller enskilda sektorer och projekt
och/eller graden av utnyttjande av medlen. Åtgärderna bör inriktas på strategisk
planeringskapacitet, informationsinhämtning och utvärderingsverksamhet, inklusive strategier
för resultatbaserad förvaltning, mänskliga resurser, kapacitet att införa EU:s lagstiftning och
kapacitet att genomföra reformer och offentliga investeringsprogram samt att minska
administrativa bördor. Insatserna bör inriktas på flaskhalsar och på att bygga upp kapacitet för
hantering av nya uppgifter, t.ex. att integrera begränsning av och anpassning till
klimatförändringar i de olika programmen. Kapaciteten hos organ som deltar i genomförandet
av program inom ramen för GSR-fonderna kan dessutom stärkas genom det ”tekniska stöd”
som finns tillgängligt inom alla GSR-fonder.
42
42/45
BILAGA II: PRIORITERINGAR FÖR SAMARBETSVERKSAMHET
Gränsöverskridande, transnationellt och mellanregionalt samarbete inom Eruf
Gränsöverskridande och transnationella områden som delar viktiga geografiska inslag (sjöar,
floder, havsområden eller bergskedjor) bör stödja gemensam förvaltning och gemensamt
främjande av sina naturresurser, skydda biologisk mångfald och ekosystemtjänster, utveckla
integrerad gränsöverskridande hantering av naturrisker, ta itu med förorening av dessa
områden och genomföra gemensamma åtgärder som avser anpassning, riskförebyggande och
riskhantering i samband med klimatförändringar, särskilt med avseende på
översvämningsskydd och kustskydd.
För att nå en kritisk massa kan det vara särskilt effektivt att samarbeta kring forskning och
innovation och IKT, genom att stödja innovativa kluster, kompetenscentrum och
företagsinkubatorer samt smarta förbindelser mellan näringslivet och centrum för forskning
och högre utbildning. Utveckling av smarta specialiseringsstrategier, regionala
partnerskapsanläggningar och plattformar för samfinansiering bör också främjas. Stöd till
partnerskap mellan utbildningsanstalter samt student- och lärarutbyten bidrar också till att nå
en kritisk massa.
De stordriftsfördelar som kan åstadkommas genom gränsöverskridande och transnationellt
samarbete har betydelse för investeringar som avser gemensam användning av offentliga
tjänster, särskilt när det gäller avfallshantering och vattenrening, hälsoinfrastruktur,
utbildningsanläggningar och utbildningsutrustning, tillgänglighet, social infrastruktur, IKT,
infrastruktur
för
forskning
och
innovation,
miljövänlig
infrastruktur,
katastrofhanteringssystem och larmtjänster. Att främja mjukt samarbete på dessa områden
(sjukförsäkring, utveckling av gemensamma utbildningssystem, harmonisering av tidtabeller
och
biljettförsäljning
eller
införande
av
nya
kollektivtrafikförbindelser,
riskbedömningsförfaranden) kan ge ytterligare besparingar och ökad livskvalitet.
När det gäller gränsöverskridande nätinfrastruktur kan transnationella samarbetsprogram
inriktas på att stödja en konsekvent planering av transportinfrastruktur (inklusive TEN-T) och
utveckling av miljövänliga och driftskompatibla transportsätt i större geografiska områden.
Gränsöverskridande samarbete, särskilt mellan mindre utvecklade regioner, skulle kunna
inriktas på gränsöverskridande förbindelser som saknas, vilket skapar flaskhalsar i
transportflödena. Utvecklingen av elnät för att möjliggöra ett ökat utnyttjande av el från
förnybara källor skulle kunna stärkas genom både transnationellt och gränsöverskridande
samarbete kring investeringar i särskilda avsnitt av infrastrukturnät.
En särskild fråga i samband med gränsöverskridande samarbete är att stärka
gränsöverskridande arbetsmarknadstjänster för att främja arbetstagares rörlighet över
gränserna. Det kan åstadkommas genom att främja gränsöverskridande plattformar för
arbetssökande eller rådgivningscentrum, och genom samarbete mellan fackföreningar,
arbetsförmedlingar och andra aktörer på arbetsmarknaden. Det är väsentligt att stödja
utformning av enkla och snabba förfaranden för ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och
överenskommelser om skattefrågor, sociala frågor, sjukförsäkring och andra
sysselsättningsrelaterade frågor.
Mellanregionalt samarbete bör syfta till att göra sammanhållningspolitiken effektivare genom
att främja erfarenhetsutbyte mellan regioner och städer, så att utformningen och
genomförandet av operativa program förbättras inom ramen för målet Investering för tillväxt
43
43/45
och sysselsättning. Det bör i synnerhet främja samarbete mellan innovativa,
forskningsintensiva kluster och forskningsinstitutioner med utgångspunkt i erfarenheterna
från ”Kunskapsregioner” och ”Forskningspotential i konvergensregioner och yttersta
randområden” inom det sjunde ramprogrammet för forskning.
Bättre förvaltning är också en viktig aspekt av transnationella och gränsöverskridande
program, särskilt de som gäller gränsöverskridande brottslighet och säkerhet, inklusive
finansiering av kapacitetsuppbyggnad i tullsystem. Insatserna bör komplettera åtgärder som
finansieras av fonden för inre säkerhet69. Här ingår förbättrat polissamarbete, utbyte av och
tillgång till information, förebyggande av brottslighet och bekämpning av gränsöverskridande
brottslighet och allvarlig och organiserad brottslighet generellt sett, samt god förvaltning och
bekämpning av korruption.
EU måste dra fördel av de yttersta randområdenas särskilda och geostrategiska läge i sina
respektive geografiska områden (Atlanten, Karibiska havet och Indiska oceanen) och till fullo
integrera dem i sin politik. Territoriellt samarbete med medverkan av de yttersta
randområdena bör därför förbättras, stärkas och uppmuntras.
De allmänna programmens
havsområdesstrategier
bidrag
till
makroregionala
strategier
och
Makroregionala strategier syftar till att organisera samarbete mellan länder eller territorier
genom att mobilisera lokala och regionala aktörer för att harmonisera politik och finansiering
och för att identifiera gemensamma frågor, lösningar och insatser. På liknande sätt bidrar
havsområdesstrategier i hög grad till ett framgångsrikt genomförande av den integrerade
havspolitiken.70
Effektiva makroregionala strategier och havsområdesstrategier kräver framgångsrik
mobilisering av EU-finansiering. Inom program som samfinansieras av alla GSR-fonder bör
därför åtgärder som härrör från de strategierna prioriteras. Särskilda förslagsinfordringar kan
anordnas, eller också prioriteras sådan verksamhet vid urvalsprocessen. Transnationella
program kan bilda den ram som krävs för stöd till de olika strategier och fonder som behövs
för att genomföra makroregionala strategier och havsområdesstrategier.
Nyckelåtgärder inom de olika tematiska mål som kan finansieras av GSR-fonderna i samband
med makroregionala strategier bör innefatta upprättande av europeiska transportkorridorer,
inklusive stöd till modernisering av tullen, förebyggande, beredskap och respons i samband
med naturkatastrofer, vattenförvaltning i avrinningsdistrikt, miljövänlig infrastruktur,
integrerat gräns- och sektorsöverskridande samarbete i havsfrågor, FoI- och IKT-nätverk,
förvaltning av gemensamma marina resurser i havsområdet och skydd av havens biologiska
mångfald.
Transnationellt samarbete inom ramen för ESF
ESF stöder transnationellt samarbete mellan partner på nationell och/eller regional nivå från
minst två medlemsstater för att öka effektiviteten hos de strategier som stöds av ESF genom
ömsesidigt lärande. Transnationellt samarbete kan innefatta olika aktörer, t.ex.
69
70
KOM(2011) 753 slutlig, förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av
fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och
bekämpande av brottslighet samt krishantering.
Rådets slutsatser av den 16 november 2010.
44
44/45
offentligrättsliga organ, förmedlande organ, arbetsmarknadens parter och icke-statliga
organisationer. Transnationellt samarbete kan omfatta alla områden som ligger inom
tillämpningsområdet för EFS. Det största mervärdet i form av ömsesidigt lärande finns dock
på de områden som identifieras i rådets rekommendationer. Medlemsstaterna kan välja en
flexibel samarbetsform och får i så fall välja områdena för transnationella insatser och inrätta
de genomförandemekanismer som bäst lämpar sig för deras behov. Kommissionen kommer
dessutom att underlätta transnationell verksamhet genom ömsesidigt lärande och samordnade
eller gemensamma åtgärder på ett begränsat antal områden som godkänns av kommittén för
ESF. Kommissionen ska i det syftet driva en plattform på EU-nivå för att underlätta
erfarenhetsutbyte, kapacitetsuppbyggnad och nätverksarbete, liksom spridning av relevanta
resultat. Den kommer också att utveckla en ram för samordnat genomförande med
gemensamma kriterier för stödberättigande, typer av insatser och tidpunkter för dem samt
gemensamma metodologiska förhållningssätt när det gäller övervakning och utvärdering.
Syftet är att öka det transnationella samarbetets potential och se till att relevanta insatser får
största möjliga effekt.
45
45/45