Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för Socialt Arbete
ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs
SAMMANFATTNING:
Syftet med uppsatsen var att undersöka två personalgrupper på socialtjänsten i
Sundsvall och titta närmare på hur de såg på sin tillvaro och hur det i
förlängningen skulle kunna påverka det psykiska måendet. För att undersöka
personalens mående genomfördes en undersöknig med hjälp av en enkät. Teorin
bakom enkäten var KASAM och de frågor som användes var Aaron
Antonovskys livsfrågeformulär med 29 frågor om hanterbarhet, meningsfullhet
och begriplighet. Enkäterna sammanställdes till tabeller och kopplades samman
med teorin för att utröna ett samband mellan ohälsa på arbetsplatsen och
KASAM-värde. Slutsatsen av undersökningen blev att man inte så enkelt kan
koppla samman en teori med en speciell yrkesgrupp. Man kunde inte heller se
någon skillnad i KASAM jämfört med det generella medelvärde som finns.
Däremot kunde man se att vissa av deltagarna hade låga värden av KASAM och
vissa andra höga men vad som var anledningen till det är svårt att avgöra utan
mer forskning i ämnet.
NYCKELORD: KASAM, psykisk ohälsa på arbetsplatsen
TITEL:
Känsla av sammanhang- en undersökning på
socialsekreterare i Sundsvalls kommun
FÖRFATTARE:
Monica Lindahl
DATUM:
Jan 2009
1
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
Innehållsförteckning
1.Inledning.............................................................................................................. 3
1.1 Bakgrund och problemområde........................................................................... 4
1.2 Syfte................................................................................................................... 4
1.3 Frågeställning......................................................................................................4
1.4 Disposition......................................................................................................... 4
2. Metod................................................................................................................... 5
2.1 Forskningsansats och urval................................................................................ 6
2.2 Tidigare forskning.............................................................................................. 6
2.3 Etiska överväganden.......................................................................................... 8
2.4 Validitet och reliabilitet...................................................................................... 8
3.Teoretisk referensram: KASAM....................................................................... 9
3.1 Begreppet KASAM............................................................................................ 9
3.2 Begriplighet........................................................................................................ 10
3.3 Hanterbarhet....................................................................................................... 10
3.4 Meningsfullhet................................................................................................... 10
3.5 Ett salutogent perspektiv.................................................................................... 11
3.6 Kritik av KASAM.............................................................................................. 12
3.7 Livsfrågeformuläret........................................................................................... 13
4. Resultat................................................................................................................ 14
4.1 Tabell 1: Enheten för ungdom och vuxenstöd................................................... 14
4.2 Tabell 2: Enheten för barn och familjestöd........................................................ 16
4.3 Tabell 3: Total KASAM för båda enheterna...................................................... 17
4.4 Slutsatser............................................................................................................ 18
5. Diskussion........................................................................................................... 20
Referenser
Bilaga
2
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
1.Inledning
1.1 Bakgrund
På senare år har utbrändhet blivit ett väl etablerat begrepp och sjukskrivningar på grund av
psykisk ohälsa har blivit mycket vanligt och ses därför inte som något extraordinärt. Samtidigt
som svenskarnas fysiska ohälsa ökar har det blivit ett vanligt inslag med friskvård på
arbetsplatsen i form av gymkort och träningspass på arbetstid. Det är något som jag själv har fått
ta del av i någon form under min yrkesverksamma tid inom barnomsorgen före studietiden. Det
jag däremot saknade var någon liknande insats för att uppmärksamma min mentala hälsa. Det var
många på arbetsplatsen som skulle ha behövt någon utomstående att prata med både gällande
arbetssituationen och privat. Jag har även flera personer i min närmaste umgängeskrets som varit
sjukskrivna upp till ett år på grund av utbrändhet.
Währborg (2002) Skriver i sin bok, Stress och den nya ohälsan om svenskarnas mående. Han
skriver att medellivslängden ökar för både män och kvinnor och att i genomsnitt blir en svensk
kvinna 82,1 år och en man 77,4 år. En anledning till det är att hjärt- och kärlsjukdomar minskat i
och med bättre förebyggande medicinering och förbättrad akut behandling. Däremot är det
förhållandevis många som anser sig ha dålig hälsa och klagar på utmattning och depression.
Sjukskrivningarna har bytts ut mot att ha varit för värk till att vara stressrelaterade åkommor och
utbrändhet är en mycket vanlig diagnos vid sjukskrivningar nu för tiden. Enligt Währborg är
anledningen till ohälsa generellt i världen fortfarande brist på vatten och mat men i västvärlden
har vi börjat utröna en ny typ av sjukdomar som grundar sig mer på stressfaktorer vilket gör att vi
kanske bör fokusera på människans mentala hälsa i lika stor utsträckning som den fysiska.
Anledningen till att jag valt att göra en undersökning på socialtjänsten med teorin KASAM som
grund är att socialsekreterare kan ha en tung arbetsbörda och jag vill därför se om man kan utröna
om deras arbetsmiljö kan leda till ett sämre psykiskt hälsotillstånd.
Med tanke att det är vanligt med sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa påverkar det även hur
arbetsgruppen ser ut och det påverkar även den ekonomiska situationen både för
företaget/myndigheten och för personen. Det borde därför vara i allas bästa intresse att
personalen är frisk, mår bra och är nöjda med både sin arbetssituation och sina liv i stort.
3
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
1.2 Syfte
Syftet är att utforska hur två personalgrupper på socialtjänsten i Sundsvall ser på sin
meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet enligt teorin KASAM och hur i förlängningen
personalens arbetsbörda påverkar deras mående.
1.3 Frågeställning
Hur upplever socialarbetarna på socialtjänsten sin känsla av sammanhang enligt Antonovskys
livsfrågeformulär?
1.4 Disposition
Efter inledningsavsnittet i den första delen av uppsatsen kommer metodavsnittet där
tillvägagångssättet under arbetes gång beskrivs. Hur artikelsöket gått till och sedan hur artiklarna
använts för att sammanfatta gammal forskning presenteras även här. Här beskrivs också hur
kontakten skett med populationen som använts i min studie och på vilket sätt studien genomförts.
Valet av teoretiskt perspektiv och syftet med just det valet av teori kommer därefter. I nästa
kapitel undersöks gammal forskning och sammanfattar ett närliggande och relevant ämne,
utbrändhet i samband med arbetsbörda. Kapitel 3 beskriver KASAM som teori och ger en kort
sammanfattning om de tre komponenterna av KASAM och även skaparen Antonovsky och
bakgrunden till teorin som ett salutogent perspektiv på livet. Senare i den delen av uppsatsen
kritiseras teorin KASAM i praktiken där en av författarna till Känsla av sammanhang i teori
empiri och praktik Carol Thiselman kritiserar den praktiska användningen av KASAM och hur
man om man vill kan få fram ett misstolkande resultat av de studier som genomförs. Därefter
beskrivs livsfrågeformuläret som används i enkäten och på vilket sätt resultaten sammanfattas
och kopplas till teorin. Kapitel 4 visar 3 tabeller som sammanfattar resultaten av enkäten och en
fördjupning i de olika enheternas nivåer av KASAM. Avslutningsvis presenteras slutsatserna av
undersökningen och en diskussion av ämnet samt en bilaga med det livsfrågeformulär som är till
grund för enkäten.
4
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
2. Metod
2.1 Forskningsansats och urval
I början var tanken att skriva en uppsats inom prevention av psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Syftet var då att göra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare på socialtjänsten angående hur
de uppfattar sin arbetsbörda och sedan i sin tur vad som görs för att motverka dåligt mående.
Snabbt upptäcktes att det var två uppsatser i en och ämnet smalnades av till att fokusera på
personalens mående i och med en KASAM- undersökning. Valet att byta till en kvantitativ metod
med enkäter som data föll sig på så sätt att i undersökningen av mående ur ett salutogent
perspektiv fanns det förskrivna livsfrågeformuläret av Antonovsky att tillgå, vilket även har en
rättningsmall som kan användas
för att
få fram de tre olika KASAM-värdena.
Livsfrågeformuläret är även helt anonymt och kan därför användas som det är utan att behöva
avkodas.
Antonovskys (2005), Hälsans mysterium nyttjades för att få fram de 29 frågor som vanligtvis
används för att mäta KASAM. Därefter kontaktades enhetscheferna på socialtjänsten i Sundsvalls
kommun via e-post för förfrågan om intresse. Två av grupperna ville delta i studien och enkäter
skickades därefter till de aktuella enheterna. Syftet var att titta på den teoretiska populationen
socialsekreterare i Sundsvall men den faktiska populationen som undersöktes blev de naturligt
sammanbundna enheterna
Barn och Familjestöd och Ungdom och vuxenstöd. Urvalet av
deltagande personal föll sig naturligt genom självselektion. Barn och familjestöd har 12
medarbetare som fick möjlighet att delta men endast 8 deltog. På ungdom och vuxenstöd deltog
alla 11. För att sammanfatta resultaten av enkäterna användes ett instrument som återfinns på
www.itcanbedone.net/doublepeak.se/tester/kasam/kasam.asp. Där matades
resultaten från
enkäterna in och sammanställdes senare manuellt vilket resulterade i tre tabeller.
Währborgs Stress och den nya ohälsan (2002) valdes för att få en inblick i hur svenskarnas
mående förändrats från att till stor del handla om fysiska åkommor till att på senare tid integreras
mer med psykiska och fram för allt stressrelaterade åkommor. För att finna kritik i ämnet
KASAM undersöktes Känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik (1998) där Carol
Thiselman kritiserar teorins användningsområden i praktiken. Peter Westerlund och Arne
5
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
Sjöbergs Antonovsky inte Maslow (2005) har använts till uppslag gällande redogörande av
begrepp.
2.3 Tidigare forskning
För att undersöka den tidigare forskningen i ämnet söktes artiklar på databasen CSA social
services där via advanced search åtskilliga peer reviewed artiklar återfanns. På sökningen SOC
som key word blev det så mycket som 15877 träffar vilket krävde en avsmalning av sökningen.
När social work lades till som key word begränsade det träffarna till 259. Svårigheten var här att
soc verkade innebära social case work och inte sence of coherence vilket problematiserade
sökningen. Orden sence of coherence som är den engelska benämningen på KASAM gav ingen
träff. Fortsättningsvis användes sökorden work environment* och social work* vilka gav 278
träffar och mer generella resultat gällande arbetsmiljö och arbetsbörda. Anledningen till val av
just artiklar i ämnet utbrändhet i samband med arbetsbörda i stället för exempelvis andra
KASAM-undersökningar var för att på ett relevant sätt kunna koppla samman resultatet av
undersökningen till den här uppsatsen och tidigare forskning snarare än att jämföra
forskningsresultat.
Artikeln Psychiatrists in New Zeeland: are they burning out, satisfied at work and, in any case,
who cares? behandlar utbrändhet bland psykiatriker på Nya Zeeland och om det beror på landets
förändringar i hälsosystemet samt bristfällig fördelning av medel. Utbrändhet beskrivs som en
långvarig förklaring till kroniska emotionella stressfaktorer i ens jobb och definieras av
emotionell utmattning. Det skapar en osäkerhet i ens identitet och en minskad uppfattning av ens
personliga prestationer. Man har sett mer och mer att stressfaktorerna för vårdpersonalen ökar
samtidigt som produktiviteten minskar och även att arbetsmoralen och missnöjet ökar i takt med
att personalomsättningen ökar samt att det ständigt är brist på personal. Tecken på utbrändhet
inkluderar svårigheter att sova, retlighet, depression, ökat alkoholbruk och i vissa fall även
självmordstankar. Det finns lite forskning på psykiatrernas arbetssituation på Nya Zeeland även
om det inte finns någon anledning att tro att det skulle vara mindre sårbara än andra. I artikeln
6
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
behandlas tidigare rapporter om utbrändhet och vårdpersonal och möjliga faktorer som kan
minimera utbrändhet bland psykiater på Nya Zeeland beskrivs. Resultatet visade att om
psykiatrikerna var nöjda med sin situation var det tack vare sin privata livsstil och inte på grund
av sin arbetsmiljö. Eftersom studien bestod av analyser av gamla artiklar och rapporter var det
svårt att ens utröna om de Nya Zeeländska psykiatrikerna var utbrända eller var nöjda med sin
arbetssituation och att det därför skulle behövas mer ingående studier för att klargöra frågan.
Artikeln the staff burn-out syndrome in alternative institutions behandlar utbrändhet bland
personal som arbetar med socialt arbete på gratiskliniker. Författaren ställer sig frågan om
utbrändhet är lika vanligt bland annan personal med liknande arbeten eller om den höga
frekvensen av utbrändhet stannar vid just den yrkesgruppen. Författaren hävdar att personalen är
så hängiven och självförsakande att hela arbetsgruppen riskerar att brännas ut. En lösning på
problemet skulle kunna vara att personalen helt enkelt tog semester för att omvärdera sig själva i
frågor om vilka de vill hjälpa och vad de vill uppnå. En annan lösning för att förändra
arbetssituationen skulle enligt författaren kunna vara att byta chef. Slutligen tar artikeln upp att
det är nästan oundvikligt att det förekommer utbrändhet i socialt arbete men förhoppningsvis
kommer vi i framtiden lära oss hur vi hanterar problemet bättre utan att det för den delen medför
stora kostnader. Det är viktigt både för personerna som blir utbrända och för alla de klienter som
lägger stort förtroende i dessa hjälpande.
Artikeln Burnished or burnt out: The delights and dangers of working in health beskriver
personal inom sjukvården som riskerar att påverka sin hälsa negativt som ett resultat av sitt
arbete. Självmordsstatistiken visar att bland andra läkare och terapeuter oftare tar sitt eget liv
jämfört med andra yrkesgrupper. På senare tid har man inse att stressfaktorer på arbetsplatsen
påverkar personalens mående negativt även om man inte kan se att personal inom sjukvård skulle
vara mer sårbara än andra. Artikeln beskriver en undersökning som gjordes på 1000 anställda
inom NHS (national health service) I Storbritannien. Undersökningen visade att personal inom
sjukvården kände sig mycket pressade på arbetet men visade mindre indikationer på psykisk
7
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
ohälsa om man jämför med anställda inom andra yrkesgrupper. En anledning till detta tror
författaren kan vara patientkontakten som skulle kunna motverka den värsta stressnivån och
fungera som en belöning för personalen och få dem att må bättre. Slutligen skriver författaren att
de som arbetar inom vården förtjänar att vara högt prioriterade själva i vården och att vi
förmodligen kommer att få se mer utbrändhet bland den yrkesgruppen i framtiden om inte
cheferna ser till att ta hand om sin personal och se till att arbetet effektiviseras för att minska
arbetsbördan.
2.4 Etiska överväganden
Eftersom livsfrågeformuläret redan var kodat och metoden som valdes var en där alla deltagande
skulle få full anonymitet uppstod inget problem med etiska överväganden. På så sätt har det inte
funnits någon kännedom om vem som svarat vad på formuläret. De deltagande har heller inte
tagit del av resultaten av svaren så vid en genomgång skulle de i alla fall vid första anblicken inte
ha kännedom om vilken stapel i tabellerna som representerar just dem. Däremot kan
populationens storlek göra att man vid en mer djuplodande analys kanske skulle kunna identifiera
de få respondenterna, vilket kan kritiseras.
2.4 Validitet och Reliabilitet
För att en KASAM-undersökning ska anses ha validitet bör det finnas skillnader i medelvärde där
det förväntas finnas en skillnad och att undersökningen även mäter det som var för avsikt att
mätas. Studien på socialtjänsten undersöker två olika grupper men inte med varandra. Det
förväntas därför ingen skillnad i KASAM-värde. Den skillnad som undersöks är däremot
KASAM på socialarbetarna jämfört med ett generellt satt medelvärde (Antonovsky 2005).
Gällande reliabiliteten skulle förmodligen svaren på undersökningen se lika ut om enkäten
gjordes på nytt, förutsatt att precis samma personer undersöktes och det inte hänt något markant i
deras tillvaro sedan den första undersökningen. Det skulle kunna förekomma ett signifikant
samband där personer med lågt KASAM arbetar på socialtjänsten men det behöver inte
8
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
nödvändigtvis vara ett orsakssamband där det är anledningen till ett lågt KASAM. Förhållandet
kan även vara tvärt om där personer på socialtjänsten har högre KASAM än generellt.
3. Teoretisk referensram: KASAM
3.1 Begreppet KASAM
Aaron Antonavsky var innan hans död 1994 professor i medicinsk sociologi. Hans bok Hälsans
mysterium tar upp hur det kommer sig att vissa människor trots stora påfrestningar förblir friska
och inte nog med det, kan växa och utvecklas efter en traumatisk situation. Antonovsky har ett
salutogent synsätt som innebär att han inte ser till människors sjukdomar utan till de
motståndsresurser som håller dem friska. Vi har flera generella motståndsresurser som underlättar
förmågan att hantera stressituationer. Pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet och socialt stöd är
några av dem. Motståndsresursernas syfte är enligt Antonovsky att begripa stressorena. De
erfarenheter vi har och får eftersom påverkar vad som kan användas som motståndsresurser.
Begreppet KASAM betyder känsla av sammanhang och är ett begrepp som Antonovsky skapade
för att mäta hur och varför vissa människor utifrån sina motståndsresurser håller sig friska.
KASAM är ett kognitivt synsätt på hur man ser och hanterar sin omvärld och hur man
upprätthåller sin hälsa (Antonovsky, 2005). Han kom på idén när han undersökte hälsoproblem
på kvinnor som överlevt koncentrationsläger. Han upptäckte att de mådde förvånansvärt bra och
hade god hälsa trots det lidande de genomlevt (Lindström, 1998). KASAM mäts genom att man
får svara på frågeformulär där frågorna handlar om hur man ser på sitt liv (Antonovsky, 2005).
Det finns tre komponenter i begreppet KASAM, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Bedöms man ha stark KASAM har man högre värden av dessa komponenter jämfört med dem
som bedömdes ha en svag nivå av KASAM (Antonovsky, 2005).
9
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
3.2 Begriplighet
Begriplighet innebär i det här fallet, förmågan att förstå stimuli. Hur man förnuftigt kan begripa
att ens inre konflikter i själva verket kan vara strukturerad information och förmågan att bedöma
verkligheten och insikten att saker kommer att lösa sig som man rimligtvis kan förvänta sig efter
förutsättningarna. Har man låg känsla för KASAM anser man sig i det här fallet vara drabbad. Att
allt händer en själv. I värsta fall kan det röra sig om så låga nivåer av KASAM att man faller
under kategorin paranoid (ibid.).
3.3 Hanterbarhet
Hanterbarhet handlar om att definiera hur man klarar av att hantera det man ställs inför. Både det
man kan påverka och det man inte kan göra något åt. Har man en hög nivå av KASAM kommer
man inte att tycka att man är ett offer för omständigheterna. Ett exempel är om man skulle bli
påkörd av en annan bil och skulle tycka att olyckan inträffade för att de är dåliga bilförare inte för
att man själv var ouppmärksam har man låg hanterbarhet och i sin tur låg KASAM. Ett annat
exempel är elever i skolan som anser sig få dåliga betyg för att läraren inte har tillräcklig förmåga
att undervisa, inte att de dåliga resultaten skulle bero på deras egen oförmåga. Man får alltid
räkna med att oförutsedda och tråkiga saker kommer att inträffa men det är hur man hanterar det
när det händer som är det väsentliga för hur man går vidare (ibid.).
3.4 Meningsfullhet
Den tredje komponenten är meningsfullhet. Den kallas även för motivationskomponenten.
Den beskriver vikten av att vara delaktig i de situationer man hamnar i, både de situationer som
skapas på egen hand och de man ofrivilligt ställs inför. Personer med stark KASAM kan till
exempel beskriva det som betyder och har betytt mycket för dem, ofta platser och personer som
känslomässigt kan ha påverkat deras liv på något plan. De med låg KASAM har svårt att se det
som haft någon mening men i så fall är det ofta en situation som påverkat dem i negativ
bemärkelse. Komponenten meningsfullhet innebär att man känner att ens eget liv har betydelse
och en mening. Att man förstår att vissa situationer är värda att lägga ner energi på rent
10
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
känslomässigt även om det kan kännas som en börda. En person med stark KASAM mår inte bra
av krissituationer men har förmågan att begripa, hantera och se meningen i det som händer och
därefter möta problemet och göra det bästa av situationen utifrån de förutsättningar som ges
(ibid.).
3.5 Ett salutogent perspektiv
Salutogent perspektiv innebär att man ser till personers förmåga och friskhet. Kommer från ordet
salu som betyder hälsa. Har fokus på människan som signum. Motsats till patogen där man utgår
från personers sjukdom och oförmåga att hantera situationer
(Westlund & Sjöberg, 2005).
Antonovskys huvudsakliga intresse var att undersöka sambandet mellan social klass och hälsa,
tills han kom på att studera stressfaktorer och vilken förmåga individen har att hantera
stressorena. Antonovsky märkte att synsättet i forskningen var mycket patogent. Den tidigare
forskningen visade att stress och sjukdom hörde ihop och att stress alltid ledde till att människan
bröts ner på ett eller annat sätt. Om det nu var så att stress och sjukdom skapade en sådan ohälsa
förundrades Antonovsky över att människor överhuvudtaget överlevde det de varit med om. Han
började således undersöka hur det kommer sig att vi håller oss levande och mår förhållandevis
bra trots den stora närvaron av både stress och sjukdom. Han ville se vad som skapar hälsa och
inte vad som orsakar sjukdom (Lindström, 1998)
Antonovsky gör en jämförelse i sin bok Hälsans mysterium (2005) där han beskriver floden som
livets ström. Han skriver att ingen går säker på dess stränder och att vattnet ibland är giftigt.
Floden kan delas och föra in dig på lugnare eller mer strömt vatten. Men, var man än befinner sig
i floden är det ens simkunskaper som är det väsentliga. Det Antonovsky menar med det här är att
man kan under en livstid försättas i en rad situationer som kan vara mer eller mindre svåra att
hantera men det är dina motståndsresurser som i största grad hindrar dig från att ”drunkna”, alltså
din nivå av KASAM (Antonovsky, 2005)
11
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
3.6 Kritik av KASAM
I boken känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik (1998) skriver Carol Tishelman om hur
man kan missförstå begreppet KASAM. Hon skriver att begreppet lätt kan användas som ett
psykologiskt mått i stället för ett verktyg som relateras till sociala, kulturella och framför allt
individuella sammanhang. Hon anser att just känslan av sammanhang kan misstolkas om man
använder KASAM som ett psykologiskt verktyg. Antonovsky har betonat att begreppet ska
betraktas av sociologisk natur och inte psykologisk. Hon är även kritisk till vad egentligen
KASAM-instrumentet mäter och om det finns någon skillnad mellan just det här mätinstrumentet
och de andra instrument som finns i samma kategori. Tishelman tror att tolkningskraften skulle
behöva ökas för att få en tydligare koppling mellan empiriska studier och teori gällande KASAM.
Hon skriver även att eftersom KASAM är på modet just nu kommer det många studier i ämnet
där syftet verkar vara att så enkelt som möjligt finna ett fungerande instrument. Intresset för det
salutogena perspektivet som hela teorin vilar på verkar falla i glömska. Ett annat problem verkar
vara att studenter inte vet varför de väljer att använda just KASAM och vad man egentligen vill
undersöka. Har man inte det klart för sig kan det uppstå svårigheter i att tolka de resultat man får
av sin undersökning och hur man ska använda dem. Tishelman hävdar även att man kan
missbruka resultaten av en KASAM-undersökning om man inte använder den ur ett salutogent
perspektiv för att mäta friskhet. Det kan i stället användas för att få fram speciella resultat
exempelvis där personer visar att de har en låg nivå av komponenten meningsfullhet och att deras
sysselsättning därför inte skulle meningsfull. Det här är något som ska ha förekommit i
undersökningar av personer som genomgår rehabilitering och saknar motivation att börja jobba
igen. Där skulle resultaten visat att sjukvårdsinsatserna var ”sannolikt meningslösa”(ibid.).
12
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
3.7 Livsfrågeformuläret
Enligt Antonovskys livsfrågeformulär som undersökningen på socialtjänsten grundas på ligger
variationsvidden på KASAM-värdet mellan 29 och 203 poäng, med ett genomsnittligt värde på
150. Har man ett totalvärde under 120 betecknas man ha låg KASAM och hög KASAM om
värdet överstiger 160. Har man låg nivå av komponenten meningsfullhet, vilket innebär en nivå
under 30 kan det betyda att man har svårigheter att engagera sig i sin tillvaro. Det skulle även
kunna vara tecken på överansträngning och en inledande depression.
En låg nivå av komponenten begriplighet ligger under 35 och betyder att man har en invecklad
tillvaro men saknar förmågan, orken eller självförtroendet att reda ut den. Lågt värde av
hanterbarhet är under 35 och kan innebära låg förmåga att komma till rätta med problemen i
relation till situationen man befinner sig i. Ett exempel skulle kunna vara att man hamnar i
ekonomiska svårigheter utan att finna tron på att man har förmågan att hantera situationen på
egen hand. För att räkna ut poängen sammanställs poängen från svaren som vanligt förutom på
fråga 1, 4-7, 11, 13, 14, 16, 20, 23, 25 och 27 där poängen räknas från andra hållet. Är svaret på
frågan 1 på någon av dessa innebär det 7 poäng och tvärt om (Antonovsky, 2005).
13
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
4. Resultat
4.1 Tabell 1: Enheten för ungdom och vuxenstöd
Ungdom och vuxenstöd
70
60
KASAM-nivå
50
40
Kolumn A
Kolumn B
Kolumn C
30
20
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
deltagare
Tabellen ungdom och vuxenstöd visar enhetens nivå av KASAM. Kolumn A står för
meningsfullhet, B för begriplighet och C för hanterbarhet.
På ungdom och vuxenstöds tabell kan man se att det varierar ganska mycket mellan det högsta
och det lägsta KASAM-värdet. Person nr 1 ligger under 40 i alla sina värden medan person
nummer 6 har ett hanterbarhetsvärde på 67.
Person 1 har precis som person 7 ett KASAM-värde på den nedre skalan för vad som är vanligt
för en ”frisk” person. Nr 1 har poäng under 40 på alla komponenter vilket innebär att hon/han har
ett relativt lågt KASAM-värde och befinner sig förmodligen för närvarande i ett stadium i livet
där det finns svårigheter att både förstå och bedöma vad problemet är, hur det ska hanteras.
Person 6 har normala värden för meningsfullhet och begriplighet och ett högt värde för
hanterbarhet. Det visar att person 6 har en normal förmåga att förstå sin situation, känner sig
14
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
deltagande och delaktig i sitt liv och en mycket god förmåga att hantera problem som denne ställs
inför.
Person 8 har en låg nivå av komponenten begriplighet men normala nivåer av både
meningsfullhet och hanterbarhet vilket skulle kunna betyda att den här personen ser sig vara
drabbad. Det händer saker personen inte tror sig själv kunna påverka. Däremot har personen
normal förmåga att hantera de situationer denne hamnar i och även förmodligen en förståelse för
att det är viktigt att lösa dem för sitt välbefinnande.
Person 11 en nivå av meningsfullhet på 50 som lägsta värde och värden på nästan 60 på
hanterbarhet och begriplighet. Det kan visa att personen har en normal förmåga att se syftet med
händelserna i sitt liv och god förmåga att begripa vad som händer och varför. Person 11 har även
en god förmåga att hantera dessa situationer.
I övrigt kan man se att det är komponenten hanterbarhet som är den som har högst värde hos alla
deltagarna utom person 1. Den personen har i övrigt den totalt näst lägsta nivån av KASAM av
alla som deltog i studien. Det kan tyda på att socialsekreterarna på ungdom och vuxenstöd
generellt har en god förmåga att hantera det de ställs inför även om inte alla har samma förmåga
att förstå värdet med det eller se att de själva har delaktighet i situationerna.
15
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
4.2 Tabell 2: Enheten för barn och familjestöd
Barn och familjestöd
70
60
KASAM-nivå
50
40
Kolumn A
Kolumn B
Kolumn C
30
20
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
deltagare
Tabellen visar barn och familjestöds nivå av KASAM. Precis som i den första tabellen står
kolumn A för meningsfullhet, B för begriplighet och C för hanterbarhet.
De staplar blicken först fastnar i den här tabellen är person 3 och person 4.
Person 3 har en totalnivå av KASAM som kan betecknas som låg och ett värde av
meningsfullhet som precis överskrider 30. Enligt livsfrågeformuläret kan ett värde under 30 på
just komponenten meningsfullhet innebära att man befinner sig i ett tillstånd där man inte kan
engagera sig i sin tillvaro och är känslomässigt överansträngd. Person 3 har även relativt låga
värden på de andra komponenterna som kan innebära att personen även har vissa svårigheter med
att hantera och förstå sin tillvaro.
Person 4: Det som skiljer person 4 från de andra i undersökningen är att denne har en ganska låg
nivå av värdet meningsfullhet men hög nivå av hanterbarhet och mycket hög av begriplighet. Det
kan innebära att personen har en dålig förmåga att motivera sig till de förändringar som kan
16
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
behövas och förstå varför det skulle ha någon betydelse. Person 3 har efter sitt värde av
begriplighet förmodligen en god förståelse för vad man kan förvänta sig för resultat av
situationen denne hamnat i och en mycket god förmåga att hantera den.
Person 5 har nivåer omkring 40 på både meningsfullhet och begriplighet men ett värde på 54 på
komponenten hanterbarhet. Det kan betyda en förmåga att lösa problem på ett konstruktivt sätt
men en viss svårighet att förstå varför hon/han hamnat i den sitsen. Förutom person 4 har de
deltagande av personalen på barn och familjestöd relativt jämna nivåer av de olika KASAMvärdena oavsett om de är låga eller höga.
4.3 Tabell 3: Total KASAM för båda enheterna
Totalt KASAM-värde
180
164
160
151
137
140
140
133
145
135
156
150
150152
167
169
158158
136
121
120
111110
Kolumn A
Kolumn B
100
80
60
40
20
0
1
2
3
4
5
6
7
deltagare
17
8
9
10
11
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
I tabell 3 visas den totala KASAM-nivån för båda undersökningsgrupperna. Kolumn A visar
ungdom och vuxenstöd och kolumn B visar barn och familjestöd. Medelvärde av KASAM på
ungdom och vuxenstöd är 145 och på barn och familjestöd 144. Som tidigare konstaterats deltog
11 ur personalen från ungdom och vuxenstöd medan bara 8 deltog från barn och familjestöd
vilket kanske leder till ett lite missvisande resultat av den totala KASAM-nivån. Medelvärdet
kanske därför kunde sett annorlunda ut om det var lika många deltagande i båda grupperna. I
kapitlet om livsfrågeformuläret står det att de undersökningar som tidigare gjorts med KASAM
som teoribakgrund utrönt ett medelvärde för en ”frisk” person på ca 150. Vad man kan se på de
båda undersökta grupperna är 10 personer totalt har ett värde på antingen precis 150 eller
överskridande. För att ligga på en låg nivå av krävs det att den totala nivån ligger under 100
vilket ingen av de i undersökningsgrupperna gör. Den två lägsta nivåerna är 110 och 111 vilket
ändå är gränsvärden för låg KASAM. De högsta totalvärdena är 164, 167 och 169 vilka alla tre
kommer från personalen på ungdom och vuxenstöds enhet, däremot innehas de lägsta nivåerna en
person från respektive enhet. Resultaten visar att mer än hälften av de deltagande har normala
eller höga nivåer av KASAM och endast ett fåtal har en nivå av KASAM som kan betraktas
tillhöra den lägre skalan.
4.4. Slutsatser
Enligt Psychiatrists in New Zeeland: are they burning out, satisfied at work and, in any case, who
cares? skulle måendet på arbetsplatsen ha mindre att göra med arbetsplatsen och arbetsbördan i
sig utan mer på hur hemförhållandena ser ut. Enligt den artikeln ökar utbrändhetssymptomen men
personalen är i stora drag nöjda med sin arbetsplats. Det skulle innebära att det var den privata
situationen som var mer avgörande en den på jobbet, eller i alla fall en kombination. I min
undersökning märkte jag att vissa av deltagarna inte riktigt förstod hur de skulle förhålla sig till
formuläret. Det skilde sig för mycket mellan känslan de hade i en arbetssituation jämfört med
privat. De ville veta om de skulle svara på enkäten utifrån sin roll som socialarbetare eller som
privatperson. Efter diskussioner kom vi tillsammans fram till att försöka få fram en typ av
medelvärde. Resultatet av en sådan undersökning kan säkert därför bli lite missvisande eftersom
18
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
inte svaren kännetecknar personen i alla situationer och att värdet är en form av kompromiss. Det
skulle även kunna bekräfta en teori om att hemförhållandena är viktiga i personers mående även
på arbetsplatsen och att de deltagande i studien med högt KASAM
kanske hade goda
hemförhållanden i kombination med en tillfredsställande arbetssituation. Enligt just den artikeln
skulle det även kunna innebära att respondenterna med lågt värde eller ett värde som gränsade
till lågt skulle ha problem i sin privata situation mer än den på arbetsplatsen.
Artikeln
Burnished or burnt out: The delights and dangers of working in health visade att personal inom
sjukvården kände sig mycket pressade på jobbet men bekräftelsen i att hjälpa andra skulle kunna
leda till ett bättre mående. Det skulle också vara en indikator på att det är andra faktorer än
arbetet som leder till den psykiska ohälsan. Ser man till den artikeln och jämför socialarbetare på
socialtjänsten i Sundsvall med sjukvårdspersonal skulle det kunna antas att personerna med högt
KASAM och speciellt med höga värden av komponenten meningsfullhet ser sin tillvaro som
tillfredsställande och har en god psykisk hälsa där en bidragande orsak kan vara bekräftelsen av
att hjälpa andra. The staff burn-out syndrome in alternative institutions beskriver att vissa
personer i socialt arbete är så självförsakade att de riskerar att bli utbrända. Det skulle även vara
oundvikligt att socialarbetare bränns ut men att det viktiga är hur situationen hanteras på ett
kostnadseffektivt sätt. Författaren av artikeln anser att en av lösningarna på problemet kunde vara
att byta ut cheferna. Skulle enhetscheferna deltagit i undersökningen och påvisat ett lågt KASAM
med framför allt lågt värde av komponenten hanterbarhet skulle det kunna tyda på en svårighet
att lösa problemsituationer och skulle i och med det kunna innebära ett bekymmer i ledarrollen.
Syftet var att utforska hur två personalgrupper på socialtjänsten i Sundsvall ser på sin
meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet enligt teorin KASAM och hur i förlängningen
personalens arbetsbörda påverkar deras mående. Frågeställningen var hur socialarbetarna på
socialtjänsten upplever sin känsla av sammanhang enligt Antonovskys livsfrågeformulär?
Efter undersökningen kunde det utrönas att personalens mående enligt teorin KASAM ligger i
spannet för det som anses ”normalt”. Vissa personer har lågt KASAM och vissa har högt oavsett
vad de utsätts för eller vad för typ av professionell eller privat tillvaro de har. Det fanns ingen
19
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
signifikant skillnad mellan de olika grupperna. Mellan de två grupperna och det generella
medelvärde av KASAM som är uträknat skiljer det förvisso några poäng vilket tyder på att de
anställda på de två undersökta grupperna har ett något lägre KASAM än medelvärdet men det
finns ingenting som tyder på att det skulle kunna finnas ett relevant samband mellan just
arbetsbörda och den något lägre nivån av KASAM. Medelvärdet ligger enligt livsfrågeformuläret
på ca 150. Ungdom och vuxenstöds medelvärde låg på 145 och barn och familjestöd på 144. För
att utreda sambandet mellan den aningen lägre KASAM än medelvärdet skulle det behövas
utföras en mer djuplodande undersökning av kvalitativ natur.
5. Diskussion
Jag valde att enbart genomföra en enkät enligt Antonovskys livsfrågeformulär där jag inte fick
information gällande kön, ålder eller tid på arbetsplatsen. Detta för att försäkra deltagarna om
anonymitet men även för att målet med studien inte var att jämföra olika populationer med teorin
utan om man kan se något som skulle kunna visa sig signifikant för just en grupp människor på
en speciell arbetsplats. Problemet i det är att jag nu i efterhand gärna haft mer information om
deltagarna, exempelvis hur länge var och en hade befunnit sig på arbetsplatsen och hur gamla de
var och om det skulle kunna ha något samband med KASAM-värdet. Jag stötte även på problem
då inte alla deltog i undersökningen. Jag hade förväntat mig 23 svar men fick nöja mig med 19.
Inte så stor skillnad kanske men när det är så få som deltar totalt sett gör det skillnad för
validiteten om personer uteblir från undersökningen. Jag kunde inte helt och fullt mäta det jag
avsåg att mäta, vilket var 2 enheter på socialtjänsten i sin helhet. Jag är osäker på om man
egentligen kan finna något samband alls mellan personers psykiska mående, KASAM-värde och
om det skulle kunna kopplas till en arbetsplats. För att egentligen få ett resultat som visar på
något av värde skulle jag vilja utveckla studien. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med
enhetscheferna på de grupper som deltog i studien skulle intresset ligga i att undersöka
sjukskrivningsstatistik och kanske om enheterna har något preventionsarbete som kan
sammankopplas med mental ohälsa på arbetsplatsen. Min undersökning kopplat till KASAM
visar bara att vissa personer har låg nivå av KASAM och vissa hög, men medelvärdet ligger ändå
20
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
på skalan för det ”normala”. Jag tror inte att det visar om personalen trivs på sin arbetsplats eller
inte. Undersökningen grundas i och för sig på ett livsfrågeformulär där man som nu bekant ska
svara på generella frågor om sin tillvaro. Vissa av deltagarna såg ett problem i undersökningen
eftersom de ansåg sig ha olika åsikter gällande arbetssituation respektive privat. De fick därför
som en kompromiss räkna ut någon form av medelvärde som skulle kunna representera både
privata och arbetsförhållanden. Jag misstänker att det kan vara en anledning till att vissa inte
svarade på enkäten. De kände helt enkelt att de inte kunde ge ett tillförlitligt svar. Jag valde att
titta på gammal forskning i ämnet, utbrändhet i samband med arbetsbörda i stället för andra
studier i ämnet KASAM. Jag kände att det skulle vara mer relevant att se hur vetenskapen ser på
ämnet och försöka koppla det till arbetsplatsen där min undersökning ägde rum. I efterhand ser
jag svårigheten i kopplingen eftersom sammanställningen av resultatet från min sida blir
godtyckliga antydningar om kopplingar mellan olika teorier. Avslutningsvis vill jag säga att
enligt mina personliga erfarenheter hur begränsade de nu må vara finns inga människor som är
fullständigt nöjda med sin tillvaro och hela tiden är glada och lyckliga. Även om man är en
person som till största delen är tillfreds kan det alltid inträffa saker som gör att man hamnar på en
sämre plats känslomässigt. Enligt teorin KASAM som jag försökt fördjupa mig i har personer
med höga värden av de 3 komponenterna, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet lättare
att förstå och hantera de situationer som personer med lågt KASAM kanske känner är
övermäktiga, vilket säkert kan underlätta tillvaron en del för dem jämfört med dem som ser en
prövning i det mesta.
Man kan fortsätta diskussionen om människors psykiska mående i all oändlighet men ändå
konstatera att det borde vara i alla arbetsgivares bästa intresse att se till att personalen mår bra
oberoende om anledningen skulle vara arbetsbörda, hemförhållanden eller något annat.
21
Monica Lindahl
c-uppsats januari 09
22
Monica Lindahl
c-uppsats HT 08
handledare: Anders Röjde
Referenser
Litteratur
Antonovsky. A (2005) Hälsans mysterium, Stockholm: Natur och kultur
Forskningsrådsnämnden, Lindström. B, Thishelman. C (1998) Känsla av sammanhang I teori,
empiri och kritik, Uppsala: Ord och form
Westlund. P, Sjöberg. A (2005) Antonovsky inte Maslow- för en salutogen omsorg och vård,
Solna: Fortbildningsförlaget
Währborg. P (2002) Stress och den nya ohälsan, Falkenberg: Natur och kultur
Vetenskapliga artiklar
Editorial: Burnished or burnt out: The delights and dangers of working in health. Lancet,
00995355, 12/10/94, Vol. 344, Issue 8937
Freundenberger Herbert J, The staff burn-out syndrome in alternative institutions. Psychotherapy:
Theory, Research and practice, Vol 12, spring 1975
Shailesh Kumar, Ravindra Nath Bhagat, Trevor Lau and Bradley Ng
Psychiatrists in New Zealand: are they burning out, satisfied at work and, in any case, who
cares? Australasian Psychiatry • Vol 14, No 1 • March 2006
Webbadresser
www.itcanbedone.net/doublepeak.se/tester/kasam/kasam.asp
Monica Lindahl
c-uppsats HT 08
handledare: Anders Röjde
Bilaga
KASAM 29 frågor
Här är några frågor (29 st) om berör skilda områden av livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och
markera den siffra som bäst passar in på just Dig. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du instämmer
precis i det som står under 1, så ringa in 1:an; om det som står under 7 passar in på din situation, så ringa
in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge endast
ett svar på varje fråga.
1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig?
1
2
3
4
5
6
Har aldrig
den känslan
7
har alltid
den känslan
2. När du har varit tvungen att göra någonting som krävde samarbete med andra,
hade du då en känsla av att det?
1
2
3
4
5
6
7
Kommer säkert
kommer säkert
inte att bli gjort
att bli gjort
3. Tänk på de människor du kommer i kontakt med dagligen, bortsett från dem
som står dig närmast. Hur väl känner du de flesta av dem?
1
2
3
4
5
6
tycker att de
är främlingar
7
känner dem
mycket väl
4. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring
dig?
1
2
3
4
5
6
7
mycket sällan
mycket ofta
eller aldrig
5. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde
du kände väl?
1
2
3
4
5
6
7
har aldrig hänt
har ofta hänt
6. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken?
1
2
3
4
5
6
har aldrig hänt
7
har ofta hänt
7. Livet är:
1
alltigenom
intressant
2
8. Hittills har ditt liv:
1
2
helt saknat
mål och mening
3
3
9. Känner du dig orättvist behandlad?
1
2
3
4
5
6
7
fullständigt
enahanda
4
5
6
7
genomgående
haft
mål och mening
6
7
4
5
Monica Lindahl
c-uppsats HT 08
handledare: Anders Röjde
mycket ofta
mycket
sällan/aldrig
10. De senaste tio åren har ditt liv varit:
1
2
3
4
fullt av förändringar utan att
du visste vad som
skulle hända
härnäst
5
11. De flesta saker du gör i framtiden kommer troligtvis att vara:
1
2
3
4
5
helt fascinerande
6
7
helt förutsägbart
utan
överraskande
förändringar
6
7
fullkomligt
urtråkiga
12. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra?
1
2
3
4
5
6
7
mycket ofta
mycket sällan/
aldrig
13. Vilket påstående beskriver bäst hur du ser på livet?
1
2
3
4
5
6
7
det går alltid
det finns ingen
att finna en lösning
lösning på livets
på livets svårigsvårigheter
heter
14. När du tänker på ditt liv, händer det mycket ofta att du:
1
2
3
4
5
känner hur
härligt det
är att leva
15. När du ställs inför ett svårt problem är lösningen:
1
2
3
4
5
alltid förvirrande
och svår att finna
16. Är dina dagliga sysslor en källa till:
1
2
3
glädje och
djup tillfredsställelse
4
17. I framtiden kommer ditt liv förmodligen att vara:
1
2
3
4
fullt av förändringar utan att
du vet vad som
händer härnäst
18. När något otrevligt hände tidigare brukade du:
1
2
3
4
älta det om
5
5
5
6
7
frågar dig själv
varför du
överhuvudtaget finns till
6
7
fullständigt solklar
6
7
smärta och leda
6
7
helt förutsägbart
och utan
överraskande
förändringar
6
7
säga "Det var det"
Monica Lindahl
c-uppsats HT 08
handledare: Anders Röjde
och om igen
19. Har du mycket motstridiga känslor och tankar?
1
2
3
4
mycket ofta
och sedan gå
vidare
5
20. När du gör något som får dig att känna dig väl till mods:
1
2
3
4
5
kommer du
säkert att fortsätta att känna
dig väl till
mods
6
7
mycket
sällan/aldrig
6
7
kommer det
säkert att hända
något som förstör den goda
känslan
21. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna?
1
2
3
4
5
6
mycket ofta
22. du är inställd på att ditt personliga liv i framtiden kommer att vara:
1
2
3
4
5
6
helt utan mål
och mening
7
mycket sällan/
aldrig
7
fyllt av mål och
mening
23. Tror du att det i framtiden alltid kommer att finnas människor som du kan
räkna med?
1
2
3
4
5
6
det är du
helt säker på
7
det tvivlar du på
24. Händer det att du har en känsla av att du inte vet exakt vad som håller på att
hända?
1
2
3
4
5
6
7
mycket ofta
mycket sällan/
aldrig
25. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en
"olycksfågel".
Hur ofta har du känt det så?
1
2
3
4
5
6
7
aldrig
mycket ofta
26. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att:
1
2
3
4
du över- eller
undervärderade
dess betydelse
5
6
7
du såg saken
i dess rätta
proportion
27. När du tänker på svårigheter som du troligtvis kommer att möta inom viktiga
områden av ditt liv, har du då en känsla av att:
1
2
3
4
5
6
7
du alltid komdu inte kommer
mer att lyckas
att lyckas överövervinna
vinna svårighetsvårigheterna
erna
Monica Lindahl
c-uppsats HT 08
handledare: Anders Röjde
28. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt
dagliga liv?
1
2
3
4
5
6
mycket ofta
29. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera?
1
2
3
4
5
6
mycket ofta
7
mycket sällan/
aldrig
7
mycket sällan/
aldrig
Monica Lindahl
c-uppsats HT 08
handledare: Anders Röjde
