Kvinnors psykiska ohälsa efter sexuella övergrepp

Humanvetenskapliga Institutionen
Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad –uppsats 15 hp
Kvinnors psykiska ohälsa efter sexuella
övergrepp
- En litteraturstudie
Karin Hedberg & Anna Molin
Handledare: Susanne Syrén
Ej avsett för publikation
Justerat och godkänt
Datum 2009-01-05
………………………………………..
Examinator: Lena Lendahl
Humanvetenskapliga Institutionen
Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad –uppsats 15 hp
ARBETETS TITEL: Kvinnors psykiska ohälsa efter sexuellt övergrepp
FÖRFATTARE: Karin Hedberg & Anna Molin
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt
eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande i
samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa
kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta
och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors
psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk
litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman
formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga
ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i
studierna visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts
för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för
kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg
ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten
av själva övergreppet fick i kvinnornas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor
helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet.
Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studierna som
olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta
sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om
hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar
kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.
Nyckelord: Sexuella övergrepp, kvinnor, psykisk ohälsa
Innehållsförteckning
Inledning…………………………………………………………………………………1
Bakgrund…………………………………………………………………………….......1
Syfte……………………………………………………………………………………..4
Metod……………………………………………………………………………………4
-Litteratursökning…………………………………………………………………….....4
-Inklusionskriterier……………………………………………………………………....4
-Exklusionskriterier……………………………………………………………………...5
Kvalitetsgranskning……………………………………………………………………..6
Analys…………………………………………………………………………………...6
Resultat………………………………………………………………………………......6
-att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka………………………………6
-att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den……………………………………........8
-att destruera eller existera…………………………………………………………….10
Diskussion………………………………………………………………………….......11
-Metoddiskussion………………………………………………………………………11
Resultatdiskussion……………………………………………………………………..13
Slutsats……………………………………………………………………………........17
Referenser………………………………………………………………………….......18
Bilaga 1, Söktabell
Bilaga 2, Artikelmatris
Bilaga 3, Checklista kvalitativa artiklar
Bilaga 4, Checklista kvantitativa artiklar
Inledning
”Jag minns ingenting, förutom ett par brinnande ögon. Min hjärna har låst in den
hemligheten och jag har ännu inte hittat nyckeln… // Jag har kämpat för att bli den jag
är idag. Jag har kämpat så hårt för varje millimeter själsfrid och självuppskattning jag
har… //Hela mitt liv ser idag annorlunda ut, den person jag var innan våldtäkten
kommer jag aldrig mer att bli… //Jag är istället en ny person, jag är starkare och mer
försiktig, men jag har också mist min oskyldighet och min öppenhet”
[http://valdtagen.webblogg.se/ 2008-09-17]
Var femte kvinna i världen kommer någon gång under sin livstid att utsättas för
våldtäktsförsök eller våldtäkt, vilket är den grövsta formen av sexualbrott. Endast ett
fåtal av alla våldtäkter eller försök till våldtäkt rapporteras och ännu färre leder till
rättslig prövning och fällande dom [www.amnesty.se 2008-08-26].
I Sverige har antalet anmälda sexualbrott ökat med 51 % de senaste 10 åren. Sexualbrott
omfattas till exempel av sexuellt tvång, sexuellt ofredande och våldtäkt. Ökningen kan
bero på en kombination av ökat antal anmälningar och att brottsligheten i sig ökat. Det
finns samtidigt ett stort mörkertal som inte redovisas i statistiken. Under 2007 anmäldes
ca 12 600 sexualbrott i Sverige. Under första halvåret 2008 har redan 7200 sexualbrott
anmälts, vilket är en ökning med 12 % jämfört med samma period föregående år
[www.bra.se 2008-08-26].
Bakgrund
Sexuellt övergrepp är en sexuell handling som utförs mot ens egen vilja. Händelsen
förekommer oftast i hemmet och gärningsmannen är ofta någon bekant till den utsatte.
Endast tio procent blir överfallna utomhus av en okänd gärningsman. Sexuellt
övergrepp kan vara en fysisk gärning som fullbordat samlag eller annan sexuell
handling (Grände, 2007).
Att utsättas för ett sexuellt övergrepp är oftast en så outhärdlig erfarenhet att kroppens
mentala skyddssystem kommer i obalans. Det är vanligt att den som har utsatts för ett
1
sexuellt övergrepp känner stark känsla av vanmakt efter händelsen. Omedvetna
försvarsstrategier så som isolering, bortträngning, förnekande, identifikation, att lägga
skulden på sig själv samt splittring förekommer hos utsatta kvinnor. Isolering yttrar sig
genom att man som individ stänger av sina känslor och skiljer ur dessa från händelser
och situationer som en slags känsloblockering. Bortträngning kan innebära att man
drabbas av minnesförlust innan, under och efter övergreppet eftersom hjärnan stänger
ute de hemska minnena. Förnekande betyder att man vägrar acceptera den hemska
verkligheten och kan därför bestämma sig för att händelsen aldrig ägt rum.
Identifikation innebär att man försöker sätta sig in i förövarens situation och försvarar
honom/henne med bortförklaringar och empatikänslor, vilket ofta sker när övergreppet
skett i en relation eller när förövaren är någon närstående person. Att lägga skuld på sig
själv är ett vanligt fenomen som yttrar sig genom att man tror att det endast är ens egna
handlingar som skapat situationen och om man istället hade handlat på ett annat sätt
hade aldrig övergreppet ägt rum. Splittring innebär att händelsen delas upp i olika delar
och fokus läggs på något annat än själva övergreppet, minnesupplevelsen förlorar då sitt
sammanhang och händelseförloppet blir därför svårt att minnas (Grände, 2007).
Christianson & Wentz (2002) menar att splittring är detsamma som dissociation, det vill
säga blockering av känslor, där tankarna fokuseras på något i bakgrunden istället för att
tänka på det hemska de varit med om. I extrema fall kan dissociation även leda till
minnesförlust och personlighetsstörning.
Efter att en kvinna blivit utsatt för sexuellt övergrepp är det vanligt att hon känner skam
och skuld. Dessa känslor leder ofta till att kvinnan inte vågar berätta för någon om det
som inträffat, söka hjälp eller göra en polisanmälan (Wennstam, 2002). Utsatta kvinnor
har svårt att definiera händelsen som ett övergrepp och se sig själva som offer eftersom
det är ett negativt laddat ord som associeras med svaghet, passivitet och utsatthet. De
kan även vara rädda för att bli misstrodda och eftersom många vet att de flesta
polisanmälningar inte leder till rättegång med fällande dom, drar de sig för att anmäla
händelsen (Grände, 2007). Ovan nämnda författare beskriver att sexuella övergrepp
leder till att kvinnor drabbas av psykisk ohälsa. Det finns dock ingen entydig definition
på vad psykisk ohälsa är. Europeiska unionens (EU) kommission definierar psykisk
ohälsa som psykiska hälsoproblem och påfrestningar, nedsatt funktionsförmåga i
relation till i stress, symtom på psykisk sjukdom och diagnostiserbara psykiska
sjukdomar som till exempel depression [www.europa.eu 2008-12-24]. Egidius (2005)
2
menar att psykisk ohälsa som ett tillstånd där individen inte är fri från patologisk ångest,
tvångstankar, förföljelseidéer, vanföreställningar eller fobier, men kan även vara ett
tillstånd där individen saknar psykisk vitalitet och livskraft. Förekommande definitioner
av psykisk ohälsa ser alltså mycket olika ut och kan innefatta allt från psykisk sjukdom
och allvarlig psykisk störning till psykiska besvär som mer eller mindre stör det
psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv. Att dra en entydig gräns
mellan vad som är psykisk hälsa och psykisk ohälsa kan därmed vara svårt att göra.
Vid litteraturgenomgången inför denna studie framkommer det att psykisk ohälsa är
vanligt förekommande hos kvinnor efter att de varit utsatta för sexuella övergrepp. Det
visar sig även att dessa kvinnor ofta skäms över att ha blivit utsatta och tränger bort
upplevelserna av övergreppen (Grände, 2007). Kvinnor som blivit utsatta för sexuella
övergrepp talar inte ofta om sin psykiska ohälsa eller ber om hjälp och stöd i sin
situation när de kommer i kontakt med vården och söker oftast hjälp för helt andra
symtom än för de primära symtomen orsakade av det sexuella övergreppet (Draucker,
2002). Hur dessa kvinnor blir bemötta i vården har stor betydelse för hur de ska kunna
bearbeta och hantera sina upplevelser av övergreppet (Plichta & Falik, 2001).
Aaron Antonovsky’s teori om känsla av sammanhang (KASAM) innebär människans
upplevelse av sin tillvaro i form av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.
Människans KASAM grundas redan under barndomsåren och fortsätter att utvecklas
under tonåren och stabiliseras till sist runt 30 års ålder. Ytterligare faktorer som
påverkar graden av KASAM är individens identitet, socioekonomisk tillhörighet och
sociala nätverk. Sjuksköterskans behandling och omvårdnad måste ta hänsyn till
individens ekonomiska, kulturella och sociala kontext, alla individer har olika
förutsättningar och därmed olika grader av KASAM (Wright & Leahey, 2005). För att
som sjuksköterska arbeta mer KASAM - inriktat bör fokus även sättas på individens
levnadsstandard, tillgång till arbete, inkomst och sociala tillhörighet eftersom det
påverkar individens syn på hälsa, värderingar och användande av vårdservice. Dessa
faktorer har en betydelsefull inverkan på interaktionen mellan sjuksköterska och patient,
i detta fall kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp.
Följaktligen är det angeläget att utveckla omvårdnadshandlingar som ger förutsättningar
till gynnsamma möten mellan dessa kvinnor och vårdpersonal. Kunskap om på vilka
3
sätt psykisk ohälsa kan yttra sig hos kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp är
av grundläggande betydelse i utformningen av omvårdnaden för dessa kvinnor.
Syfte
Syftet med studien är att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att de blivit utsatta för
sexuellt övergrepp.
Metod
En systematisk litteraturstudie har gjorts enligt Forsberg & Wengström (2003), i vilken
forskning beträffande psykisk ohälsa efter sexuella övergrepp hos kvinnor systematiskt
har eftersökts.
Litteratursökning
Följande informationskällor har valts att söka information i, då dessa databaser
innehåller aktuell vetenskaplig information om bland annat omvårdnad och medicin.
Cinahl - Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Denna databas
innehåller indexerade artiklar från alla engelskspråkiga omvårdnadstidskrifter, så
kallade nursing journals i form av referenser. (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006).
PubMed är en av de största sökmotorerna i Medline, som är den primära databasen för
National Library of Medicine. I Medline kan sökningar efter vetenskaplig litteratur
göras inom områden som bland annat omvårdnad, medicin samt hälso- och
sjukvårdsadministration. (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006).
PsycINFO innehåller referenser till artiklar inom psykologi och närliggande
ämnen. Databasen täcker förutom psykologi även psykiatri, undervisning, medicin,
farmakologi, ekonomi, språk, lingvistik och socialt arbete [www.mah.se 2008-09-17].
De primära sökorden under sökprocessen var sexual assault, adult women, mental
health och experience, dessa har utgjort grunden i sökningarna i samtliga databaser.
Sökorden har översatts till engelska med hjälp av lexikon och svensk-engelsk ordlista
4
(Egidius, 2005). Sökorden har använts var för sig i sökningen för att sedan kombineras
med varandra för att på så sätt utöka antalet träffar av relevanta artiklar.
Inklusionskriterier
•
Studier som inkluderar kvinnor ≥18 år
•
Studier på engelska, ej äldre än fem år
Exklusionskriterier
•
Studier av kvinnor som utsatts för sexuellt övergrepp i krig
•
Studier av kvinnor som blivit utsatta för sexuellt övergrepp i barndomen.
Studier av kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp i krig exkluderades eftersom det
är svårt att generalisera och urskilja konsekvenserna av sexuella övergrepp från övriga
traumatiska upplevelser (Hulter, 2004). Studier av kvinnor som blivit utsatta för
sexuella övergrepp som barn är exkluderade eftersom ett barn som blir utsatt för ett
sexuellt övergrepp står i en beroendeställning till andra människor som inte är jämförbar
med vuxna kvinnor (Sandström Taylor, 1993).
De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för uppsatsen valdes initialt utifrån
titlarnas och abstraktens överensstämmelse med litteraturstudiens syfte.
Litteratursökningen innefattar publikationer skrivna på engelska från åren 2003 – 2008.
I databaserna Cinahl och PsycInfo var det möjligt att använda sökkriterium peerrewieved, detta angavs för att göra en sökningsavgränsning till vetenskapliga studier.
Avgränsningen female användes för att inkludera studier av kvinnor.
Artiklarna som valts ut för att ingå i litteraturstudien har sammanställts i en
artikelmatris (Bilaga 2). Fyra av artiklarna har kvantitativ ansats (Bengtsson-Tops &
Tops, 2006; Pico-Alfonso et. al 2006; Scheffer Lindgren & Renck, 2007; Temple,
Weston, Rodriguez & Marshall, 2007) varav två av dessa studier använde sig av både
kvalitativ och kvantitativ metod (Bengtsson-Tops &Tops, 2006; Scheffer Lindgren &
Renck, 2007). Studien av Nehls & Sallman (2005) har kvalitativ ansats.
Kvalitetsgranskning
5
Författarna till denna studie har läst och granskat artiklarna var och en för sig och sedan
haft en gemensam diskussion kring artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Sex studier har
kritiskt granskats utifrån modifierade granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa
artiklar (bilaga 3 och 4). Modifieringen av granskningsmallarna har skett genom att
frågor kring studiernas syfte, design, urval, eventuella mätinstrument, analys och
tolkning, har tillvaratagits från originalmallarna av Forsberg & Wengström (2003). Efter
ställningstagande till varje fråga i granskningsmallen erhölls ett underlag beträffande
artiklarnas kvalitet (Forsberg & Wengström, 2003). Den vetenskapliga kvaliteten har
bedömts utefter hur pass väl granskningsfrågorna har besvarats utifrån tillänglig
information i artikeln. De olika nivåerna för den vetenskapliga kvaliteten har bedömts
som låg, medel eller hög. En av artiklarna valdes bort eftersom den bedömdes ha låg
vetenskaplig kvalitet på grund av att validiteten inte diskuterades samt att en
bortfallsanalys saknades.
Analys
Resultaten i de valda studierna lästes igenom flertalet gånger med syfte att förstå de
enskilda resultaten. Mot bakgrund av denna litteraturstudies syfte lästes därefter
studiernas resultat igenom med frågeställningen; På vilka sätt yttrar sig psykisk ohälsa
hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp? All text som påvisade psykisk ohälsa
markerades med färgpenna. Vidare grupperades texten utefter deras likheter och
olikheter och tre teman av psykisk ohälsa framträdde. Namnen på tematiseringarna tog
form genom diskussion kring de sexuellt utsatta kvinnornas beskrivna erfarenheter,
tankar och känslor. Varje tema och belyser ytterlighetspoler i kvinnornas psykiska
ohälsa efter sexuella övergrepp; att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre
styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den, att destruera eller existera.
En ingress inleder varje tema som en kort sammanfattning av resultatet.
Resultat
Att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka
Resultatet i studierna visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor
som utsatts för sexuella övergrepp och är en bidragande faktor till upplevelsen av
psykisk ohälsa. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas
inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut.
6
Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp visar sig ha en lägre självkänsla i
jämförelse med kvinnor som inte blivit utsatta (Bengtsson-Tops & Tops 2007; Scheffer
Lindgren & Renck, 2008). Låg självkänsla visar sig vara relaterat till att utsatta kvinnor
har större tendens till att uppleva skam. De har svårt att möta andra människor samt att
öppna sig och berätta om händelserna. Det visar sig också att kvinnor har svårt att känna
tillit i nya, nära relationer på grund av att de tidigare upplevt sig ha blivit så svikna av
någon de älskat så mycket, då de blivit utsatta för övergrepp i tidigare relationer.
Kvinnorna känner sig tvingade att hålla god min utåt samtidigt som de mår dåligt och
gråter inombords. Skamkänslan kan vara så stor att vissa kvinnor stundtals inte klarar av
att se andra människor i ögonen. En låg självkänsla visar sig också innebära att kvinnor
anklagar sig själva för att ha hamnat i en övergreppssituation (Scheffer Lindgren &
Renck 2008).
Skuld är en vanligt förekommande känsla hos kvinnor som blivit utsatta för sexuella
övergrepp. Oftast bottnar sig känslan av skuld i männens nedlåtande och kränkande
kommentarer om kvinnornas utseende, personlighet och egenskaper, det vill säga de
män som kvinnorna har ett förhållande med och som samtidigt utsätter de för sexuella
övergrepp. Skuldkänslorna förstärktes hos kvinnorna om de inte lyckades ta sig ur
förhållandet de hade med mannen som för utsatte de för sexuellt övergrepp. I de
relationer där barnen fått bevittna övergrepp var känslorna av skuld ännu starkare hos
kvinnorna. Konstanta känslor av skam och skuld lämnar djupa ärr och en bestående
negativ påverkan på kvinnornas psykiska hälsa (Scheffer Lindgren & Renck, 2008).
Kvinnornas KASAM visar sig ha betydelse för hur de hanterar sin situation efter ett
sexuellt övergrepp och omfattningen av skuld- och skamkänslor. Det är svårare att
anklaga sig själv och känna skuld och skam om man har en stark vetskap om vem man
är och vilket värde man har som individ. De kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp
och som upplevde sig själva som starka individer innan de sexuella övergreppen, hade
en starkare förmåga att hitta tillbaka till sig själva efter den traumatiska upplevelsen.
Kvinnornas inre styrka, medvetenhet och insikt om att situationen var fel, blev en inre
drivkraft som fick dem att bemästra situationen och lämna förhållandet (Scheffer
Lindgren & Renck, 2008).
7
Att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den
En annan framträdande aspekt gällande kvinnors psykiska hälsa efter sexuella
övergrepp visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet
fick i kvinnornas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute
alternativt uppslukas av sina upplevelser av övergreppet.
Dissociation det vill säga blockering av känslor är en strategi hos många av kvinnorna
som utsatts för sexuella övergrepp för att försöka överleva situationen och genomlida
vardagen (Scheffer Lindgren & Renck, 2008). Det finns samband mellan dissociation
och graden av ångest där kvinnorna blockerar sina känslor eftersom minnena är så pass
ångestframkallande. Kvinnorna känner uppgivenhet och har en likgiltig inställning i
vardagen som kan yttra sig genom att de blev liggande i sängen en hel dag. Kvinnor
som blivit utsatta för sexuella övergrepp av en partner hon lever tillsammans med,
drabbas i större grad av dissociation och stress än kvinnor som blivit sexuellt övergripna
av en före detta partner eller en främmande person. Den relation kvinnorna har till sin
förövare kan ha en stor inverkan på hur de hanterar sin situation efteråt och vilka
åkommor som blir till följd av de sexuella övergreppen (Temple, Weston, Rodriguez &
Marshall, 2007).
Rädsla och osäkerhet är vanligt förekommande känslor hos kvinnor som utsatts för
sexuella övergrepp men yttrar sig på olika sätt. Kvinnor som blivit utsatta för sexuella
övergrepp i sina förhållanden visar sig känna stora anspänningar eftersom att de inte kan
slappna av i sina egna hem på grund av att de aldrig vet när deras partner ska utsätta
dem för övergrepp igen (Scheffer Lindgren & Renck, 2008). Många kvinnor upplever
att anspänningarna är så kraftiga att de känner sig fullkomligt fysiskt och psykiskt
utmattade. Kvinnornas liv formas successivt till det sämre på grund av den konstanta
rädslan de ofrivilligt lever i. När kvinnorna lämnat sina förhållanden upplevde de sig
mer psykiskt och fysiskt avslappnade (Nehls & Sallman, 2005). Många kvinnor som
utsatts för sexuella övergrepp besväras av mardrömmar och sömnproblem till följd av
den rädsla de konstant upplever. Trots att kvinnorna lämnat sina förhållanden flera år
tidigare kan de återuppleva traumat och händelserna i sina drömmar (Scheffer Lindgren
& Renck, 2008). Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp visar sig också
uppleva ett försämrat minne och koncentrationssvårigheter efter händelserna (Temple,
8
Weston, Rodriguez & Marshall, 2007). Flertalet kvinnor drabbas av minnesförlust, till
exempel då de i försök att återberätta händelsen vid polisförhör har misslyckats på
grund av att minnena av det sexuella övergreppet varit för traumatiskt (Scheffer
Lindgren & Renck, 2008).
Benägenheten för att utveckla depression är mer frekvent hos kvinnor som utsatts för
sexuella övergrepp, i synnerhet om det varit utsatta under lång tid. Även flertalet
depressiva symtom och uttalad ångest förekommer i större utsträckning hos kvinnor
som blivit utsatta för sexuella övergrepp än de som utsatts för fysiska övergrepp (PicoAlfonso, Garcia-Linares, Celda-Navarro, Blasco-Ros, Echeburua & Martinez, 2006).
Kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp drabbas också av social isolering vilket kan
grunda sig på känslor av rädsla och osäkerhet. Detta kan yttra sig genom att man som
kvinna inte vågar sig ut på kvällen då rädslan för att bli överfallen eller förföljd är för
stor (Bengtsson-Tops & Tops, 2007; Nehls & Sallman, 2005). Förföljelsemani är något
som kan utvecklas hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Tillståndet
uppkommer i situationer där kvinnor känner sig oskyddade och otrygga. Förföljelsemani
påverkar kvinnorna så starkt att de flera år efter de sexuella övergreppen, alternativt
separationen från tidigare utnyttjande partner, fortfarande upplevde känslan av att vara
förföljd (Scheffer Lindgren & Renck, 2008).
Symtom av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) drabbar många kvinnor som utsatts
för sexuellt övergrepp (Scheffer Lindgren & Renck, 2008) Symtom av PTSD innefattar
bland annat återupplevelse av trauma, undvikande av specifika platser och föremål som
förknippas med den traumatiska händelsen. Det kan även innebära att man som individ
till följd av detta utvecklar ångest, upplever konstanta känslor av rädsla och är mer på
sin vakt än vanligt (Pico-Alfonso et.al, 2006). Känslor som obehag upplevs oftast i
samband med de platser där sexuella övergrepp ägt rum eller i liknande miljöer som
påminner om händelsen. För att förhindra återupplevelsen av de traumatiska minnena
undvek man kontakten med dessa miljöer (Scheffer Lindgren & Renck, 2008).
Kvinnorna upplevde uppkomsten av oroskänslor som ett liknande fenomen som med
ovanstående förklaring av uppkomst av PTSD - då känsla av oro ofta förknippades med
specifika situationer som kvinnorna associerade med obehag (Bengtsson-Tops & Tops,
2007).) Kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, i synnerhet hos kvinnor som blivit
9
utsatta av sina nuvarande partners är PTSD mer vanligt förekommande i jämförelse med
kvinnor som utsatts av tidigare partner, någon annan än sin partner eller inte alls blivit
utsatta för sexuella övergrepp (Temple, Weston, Rodriguez & Marshall, 2007).
Att destruera eller existera
Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor har presenterats i studierna som
olika grader av destruktion. Kvinnornas självdestruktiva beteende yttrar sig på olika
sätt. Majoriteten av kvinnor gör mer eller mindre valet att rikta den mot sig själv medan
andra riktar den mot någon annan med anledning av att kunna rädda sin egen existens.
Missbruk av olika substanser som alkohol och droger visar sig som ett självdestruktivt
beteende som kvinnor utsatta för sexuellt övergrepp ibland hamnar i (Nehls & Sallman,
2005). Missbruk används för att hantera och dämpa emotionell smärta som kvinnor
inombords bär på. Kvinnor som tidigare utsatts för sexuella övergrepp känner ofta
likgiltighet inför att bli utsatta för övergrepp igen så de fortsätter att ha komplicerade
och osunda förhållanden till män. Både missbruk och osunt förhållande till män
utvecklades till en ond cirkel av övergrepp. Ätstörningar där fixering på kropp och mat
skapats med både upp och viktnedgång som resultat visar sig också som ett
förekommande självdestruktivt beteende hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp
(Scheffer Lindgren & Renck, 2008).
Förekomsten av självmordsförsök är högre bland kvinnor som blivit utsatta för sexuella
övergrepp jämfört med de kvinnor som blivit utsatta för psykologiska och fysiska
övergrepp (Pico-Alfonso et.al, 2006). Kvinnor som utsatts för sexuellt övergrepp
upplever så hotade och förtryckta att de kände rädsla för att deras partner skulle ta livet
av dem, i synnerhet när de låg och sov. I extrema fall sov kvinnan med ett slagträ gömt
under sängen för att kunna försvara sig. Kvinnors uttryckta välbefinnande var så dåligt
att tankar om att ta sitt eget liv och benägenhet att även göra det sågs som en slutgiltig
utväg. Även tankar om att ta livet av sin partner återfanns hos kvinnorna som ett sista
desperat försök att ta sig ur förhållandet (Nehls & Sallman, 2005).
10
Diskussion
Metoddiskussion
Systematisk litteraturstudie valdes som metod eftersom den ger ett överskådligt resultat
över aktuell forskning inom ett visst område. En tydlig formulerad fråga besvaras
systematiskt genom att identifiera, välja ut, värdera och analysera relevant forskning
inom det valda området (Forsberg & Wengström, 2003).
Forsberg & Wengström (2003) menar att flera databaser bör användas för att få ökad
kvalitet på litteraturstudien. Författarna till denna litteraturstudie valde att göra sina
sökningar efter forskningsstudier i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo eftersom
de täcker upp områden för bland annat omvårdnad och anses vara mest relevanta i
förhållande till studiens syfte. Sökningen ansågs mättad då inga nya studier tillfördes
efter att samtliga sökord kombinerats i de tre databaserna.
Under sökningsförfarandet kunde fler Meshtermer (synonymer) till sökorden ha använts
för att få tillgång till flera vetenskapliga artiklar inom området. Sexuella övergrepp
översattes till sexual assault och sexual abuse, möjligtvis kunde andra benämningar
använt som till exempel sexual violence för att utöka träfflistan i databaserna. Psykisk
hälsa översattes till mental health för att få med alla yttringar gällande kvinnornas
psykiska hälsa efter sexuella övergrepp. För att specificera psykisk ohälsa kunde mental
ill-health ha använts för att få mer specifika träffar men författarna till denna
litteraturstudie anser att kombinationerna av de valda sökorden genererade
ändamålsenliga träffar. Studier på engelska valdes på grund av författarnas begränsade
språkkompetens. Forsberg och Wengström (2003) menar att vetenskaplig forskning är
en färskvara, därför avgränsades tidsintervallet till en femårsperiod för att få så aktuell
forskning inom ämnet som möjligt. Antalet vetenskapliga artiklar skulle dock ha blivit
flera om tidsintervallet utökats men författarna till denna litteraturstudie anser att det är
fördelaktigt att sträva efter nya forskningsresultat presenterade i aktuella studier.
I denna litteraturstudie har studier med kvinnor som utsatts för sexuellt övergrepp som
barn valt att exkluderas eftersom de står i annan beroendeställning till andra människor
11
som inte är jämförbar med en vuxen kvinna. I studien av Nehls & Sallman (2005)
återfanns kvinnor som utsattas för sexuella övergrepp som barn men inkluderades i
litteraturstudien eftersom resultaten var presenterade var och en för sig och det gick
därför att urskilja när kvinnorna utsatts för de sexuella övergrepp och hur deras psykiska
hälsa hade påverkats. I studien av Bengtsson-Tops & Tops (2007) fanns inte kvinnornas
ålder uppgivet mer än att genomsnittsåldern var 39 år. Artikeln inkluderades i
litteraturstudien eftersom deltagarna valts ut från psykiatriska institutioner som inte
omnämndes omfatta barn eller ungdomar samt att det inte framgick i resultatet att
deltagarna blivit utsatta innan 18 års ålder.
Vid sökningen efter forskningsstudier var majoriteten av studierna från USA. I denna
litteraturstudie inkluderades en studie från Spanien, två studier från Sverige och två
studier från USA. I de båda studierna från USA framkom det att deltagarna fått en viss
summa pengar efter att de deltagit i studien. Enligt författarna till denna litteraturstudie
kan detta ha betydelse för resultatet beroende på när kvinnorna fått upplysning om
ersättning för deltagande i studien eftersom trovärdigheten inte upplevs lika stark om
kvinnorna enbart deltagit i studien på grund av ersättningen. Studierna inkluderades
trots allt eftersom det inte framgick att deltagarna fått denna information om ersättning
innan de medgav sitt samtycke till deltagande.
Enligt Forsberg & Wengström (2003) bör studier som godkänts av en etisk kommitté
eller där noggranna etiska överväganden gjorts, inkluderas i en systematisk
litteraturstudie. Tre av studierna som inkluderades i denna litteraturstudie har uttryckt
att det finns ett godkännande från en etisk kommitté (Bengtsson-Tops & Tops, 2006;
Pico-Alfonso et. al 2006; Scheffer Lindgren & Renck, 2007). I studierna av Nehls &
Sallman, (2005) och Temple, Weston, Rodriguez & Marshall, (2007) finns det beskrivet
att deltagarna lämnat skriftligt informerat samtycke som författarna till denna
litteraturstudie tolkat som ett etiskt övervägande i studierna.
Svensson & Starrin (1996) menar att studier med kvalitativ forskningsmetod bidrar till
mer djup i resultatet eftersom den speglar subjektiva erfarenheter och upplevelser.
Denna litteraturstudie har som syfte att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha
blivit utsatta för sexuella övergrepp. Innan sökningen påbörjades ställde författarna
omedvetet in sig på att få fram studier med kvalitativ ansats men efter att sökningar
12
gjorts i samtliga databaser visade det sig att endast tre av de fem inkluderade studierna
använts sig av kvalitativ metod. Resultatet i litteraturstudien hade förmodligen fått mer
djup och bredd om fler kvalitativa studier inkluderats men författarna anser ändå att
resultatet i de utvalda studierna skildrar kvinnors psykiska ohälsa efter sexuella
övergrepp på ett trovärdigt sätt.
Kvalitetsgranskningen har gjort med hjälp av granskningsmallar av Forsberg &
Wengström (2003). De inkluderade studierna har granskats efter modifierade
granskningsmallar och fått bedömningen låg, mellan eller hög kvalitet. Författarna
upplevde svårigheter med att bedöma studiernas reabilitet och validitet. Dessa begrepp
är centrala i kvalitetsgranskning av vetenskapliga studier men har olika innebörder
beroende på om forskarna använt en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsmetod
(Svensson & Starrin, 1996). Författarnas begränsade erfarenhet och kunskap av
kvalitetsbedömning kan ha haft betydelse för kvalitetsgranskningen.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens syfte är att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att de blivit utsatta
för sexuellt övergrepp. Resultatet från de inkluderade studierna har utformats i tre
teman; att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute
verkligheten eller uppslukas av den, att destruera eller existera.
Denna studies resultat påvisar att vårdpersonal behöver kunskap både om hur psykisk
ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas
utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov. Komplexiteten i den psykiska
ohälsan hos kvinnorna pekar mot att den sannolikt den största utmaningen för
vårdpersonal är att skapa förutsättningar till gynnsamma möten med kvinnor som varit
utsatta för sexuella övergrepp.
Enligt Svensk författningssamling (SFS, 1982:763) är syftet med Hälso- och
sjukvårdslagen (HSL) att åstadkomma en god hälsa och god vård på lika villkor. Den
etiska värdegrund som präglar vårdgivaren är att visa respekt och se alla människor som
lika värda. De krav som ställs på Sveriges sjukvård enligt HSL, är att respektera
patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patient och
13
vårdgivare, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet samt att förebygga
ohälsa. Dessa kriterier speglar vilket stort ansvar vi har som sjuksköterskor det vill säga
att främja hälsa och motverka ohälsa, bland annat hos de kvinnor som utsatts för
sexuella övergrepp. Det finns sexuellt utsatta kvinnor som fortfarande befinner sig i
mörkertalets land och som av olika anledningar döljer eller förnekar det de utsatts för.
Hur kan man då som sjuksköterska kunna nå och hjälpa dessa kvinnor?
Under temat att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka har kvinnornas
känslor av skam och skuld enligt Scheffer Lindgren & Renck (2008) presenterats som
bestående konsekvenser på kvinnornas psykiska hälsa vilket lämnade djupa ärr hos
dem. Enligt Eide & Eide (2005) har människor som befinner sig i kris ofta ett behov av
att söka en förklaring till det som inträffat och en fråga som vanligtvis ställs till en själv
efter en traumatisk upplevelse är ”Varför? Vad har jag gjort för att förtjäna detta?” Den
som drabbats av en kris har ofta en omedveten tendens till att betrakta sig själv som
skyldig till det som inträffat och försöker därmed leta orsaken hos sig själv. För att
motverka dessa känslor av skam och skuld hos kvinnorna som utsatts för sexuella
övergrepp är det viktigt att från ett omvårdnadsperspektiv som sjuksköterska få fram
dessa kvinnors egna bedömningar, tankar och känslor kring händelsen de utsatts för.
Samtidigt som samtal om känslor kan ha en bearbetande funktion kan det också bli till
något negativt om känslorna grundas på felaktiga uppfattningar, i detta fall att
kvinnorna skuldbelägger sig själva för det som inträffat. Det är därför viktigt att som
utomstående person försöka förklara orsakssambanden utifrån situationen på ett tydligt
sätt. Enlig ICN, sjuksköterskans etiska kod, ska sjuksköterskan respektera människans
rättigheter och värderingar samt kunna ingripa på ett lämpligt sätt för att skydda
individen när dennes hälsa är hotad av andra personers handlande (International Council
of Nurses (ICN), 2005). Sjuksköterskan har en unik roll och befinner sig i en position där
hon/han kan gå in och förmedla att händelsen av övergrepp är fel. Sjuksköterskan har
även skyldighet att bistå med information och intervention för säkerhet. Att även ge
support, införliva hopp och bekräfta kvinnornas känslor är sjuksköterskan uppgift,
vilket styrker ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ytterligare (Weingourt, Maruyama,
Sawada & Yoshino, 2001)
En ytterlighet som presenterats i resultatdelen under temat att stänga ute verkligheten
eller uppslukas av den är förekomsten av symtom av posttraumatiskt stressyndrom
14
(PTSD) efter sexuella övergrepp. I studien av Temple, Weston, Rodriguez & Marshall
(2007) framkom det att kvinnor som utsatts av nuvarande partners hade mer
framträdande symtom av PTSD än de som utsatts av okänd förövare eller en tidigare
partner. Som tidigare nämnts i bakgrunden sker sexuella övergrepp oftast i hemmet och
i nio av tio fall är gärningsmannen någon bekant till den utsatte (Grände, 2007).
I en studie av Ullman & Filipas (2001) visade det sig att symtom av PTSD kan
utvecklas i större grad om man som individ blir behandlad annorlunda och stigmatiserad
på grund av det man utsatts för.
Kvinnorna kan känna skam efter att de blivit utsatta för sexuella övergrepp och inte
vågar därmed berätta om händelserna. Dessa kvinnor har en önskan om att
sjukvårdspersonalen skulle bjuda in till samtal om händelserna de varit med om
(Draucker, 2002). För att kunna inbjuda till en god patientkontakt krävs bland annat ett
icke – hierarkiskt förhållningssätt från sjuksköterskans sida. Detta innebär att
sjuksköterskan bortser från den traditionella hierarkiska ordningen där hon/han har en
överlägsen position i förhållande till patienten. Som sjuksköterska måste man kunna
ifrågasätta sin kunskap och auktoritet och samexistera med patienten. En betydelsefull
utgångspunkt är att börja med de problem som kvinnan själv presenterar för att sedan
kunna vidareutveckla individuella behov som hjälp och stöd. Att se till kvinnans
kontext är också avgörande för att kunna ombesörja en god omvårdnad (Wright,
Watson & Bell, 2002). Att vara lyhörd för kvinnans skiftande behov av hjälp kan vara
avgörande för hur hon förväntas att bli bemött fortsättningsvis. Ett aktivt lyssnande
skapar mening vilket bland annat innebär att återskapa upplevelsen av värde, betydelse
och sammanhang. Upplevelse av mening utgör en grund för motivation och därmed
även grunden för val och handling, vilket är av yttersta vikt för att kvinnan ska kunna
bemästra sin situation. Genom att sjuksköterskan lyssnar aktivt, är närvarande i
situationen och visar sitt stöd, kommer det vara lättare för kvinnan att öppna upp sig
och berätta. På så sätt kan tankar och känslor släppa och stimulera till bearbetning och
nya perspektiv. Hummelvoll & Lindström (1997) menar att ett aktivt lyssnade bidrar till
att kvinnan kan sätta ord på sina egna känslor och blir till en ventil för avreaktion.
Enligt Eide & Eide (1997) kan sjuksköterskan genom ett lugnt och empatisk
förhållningssätt leda till att kvinnan lättare accepterar och förstår sin situation. Detta ger
även utrymme för medvetna och omedvetna tankar som trängts bort, att finna plats för
att få mening och sammanhang.
15
Resultaten som framkommit i denna litteraturstudie tyder på att upplevelsen av psykisk
ohälsa efter sexuella övergrepp är en subjektiv definition och urskiljandet av innebörden
av vilken relation kvinnorna har till sin förövare saknar betydelse. Hur den psykiska
ohälsan hanteras efter sexuella övergrepp beror på kvinnans individuella förutsättningar.
Aaron Antonovsky’s teori om känsla av sammanhang (KASAM) som belystes i studien
av Temple, Weston, Rodriguez & Marshall (2007) talar för olika faktorer som skyddar
människan i traumatiska situationer och innebär att människan upplever sin tillvaro som
begriplig, meningsfull och hanterbar. I studier framkom det att kvinnor som blivit
utsatta för sexuella övergrepp hade en lägre självkänsla i jämförelse med kvinnor som
inte blivit utsatta (Bengtsson-Tops & Tops 2007), (Scheffer Lindgren & Renck 2008).
Nehls & Sallman (2005) framhöll att många av de utsatta kvinnorna kände likgiltighet
inför att liknande händelser av sexuella övergrepp skulle inträffa igen eftersom deras
värde som människa minskat enligt dem själva. I samma studie fanns det kvinnor som
uttryckte att deras välbefinnande var så dåligt att de hade tankar om att ta sitt eget liv
och att de även var kapabla till att utföra det. I relation till KASAM påvisar ovanstående
resultat att många av de sexuellt utsatta kvinnorna inte upplever deras tillvaro som
begriplig, hanterbar och meningsfull, känslan av sammanhang hos dessa kvinnor kan
därför konstateras som låg. Detta är verkligen något att lägga tyngdpunkten på i
utformandet av sjuksköterskans omvårdnad och behandling.
Under temat att destruera eller existera, presenteras slutligen kulmen av vad ett
sexuellt övergrepp kan leda till. Att vara kapabel till att ta livet av sig själv eller någon
annan speglar den enorma psykiska destruktion dessa kvinnor blir utsatta för. När det
gäller självmord menar Redfield Jamison (2005), att psykisk smärta eller stress hur stor
förlust, besvikelse, djup av skam eller avvisningen än är, inte sällan utgör ett tillräckligt
skäl för att begå självmord. En stor del av att ta beslutet att dö beror på tolkningen av
händelser och där de flesta friska intellekt inte tolkar händelser som så förödande att
självmord är berättigat. Människor som löper stor risk att begå självmord, exempelvis
individer som lider av depression, kan liknas vid en kropp med dåligt immunförsvar
som inte kan skydda sig mot en omkringliggande infektion. Tilltro och hopp är resurser
som gått förlorade hos en person som lider av psykisk ohälsa. När människor är
självmordbenägna förlamas deras tänkande, och valmöjligheterna förefaller nästan
obefintliga i deras sinnesstämning av hopplöshet som genomsyrar hela deras mentala
16
värld. God psykiatrisk vård som då ska bidra till att kvinnors integritet bevaras, känsla
och upplevelse av att vara hela och intakta ur ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv gör
att de kan ta sig igenom en psykisk kris. Sex integrerade begrepp utgör grunden för att
stärka patientens integritet; helhet, förtrolighetskunskap, kärlek, omsorg, närvarande,
solidaritet och utgör även grunden för lusten och viljan att leva vidare (Hummelvoll &
Lindström, 1997).
Slutsats
Resultaten i denna litteraturstudie visar att kvinnors psykiska hälsa påverkas till det
sämre efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp och kan få förödande
konsekvenser om kvinnorna inte får stöd, hjälp eller vård. Kunskap om sexuellt våld
behövs bland vårdpersonal för att kunna bemöta och vårda denna patientgrupp på ett
adekvat och hälsofrämjande sätt. Problematiken och synen på sexuella övergrepp
präglas av samhället och dess attityder. Det är viktigt som vårdpersonal att hålla sig à
jour med verkligheten och inte blunda för det faktum att detta problem existerar i stor
utsträckning. Att ta del av nya forskningsrön och applicera aktuell vetenskap är enligt
lagstadgade riktlinjer sjuksköterskans skyldighet i sitt dagliga arbete. Fortsatt forskning
behövs inom detta ämne då antalet sexualbrott ökar enligt aktuell statistik. Forskning
som rör kvinnors fortsatta erfarenheter av sexuella övergrepp, så konkreta, specifika och
utarbetade omvårdnadsstrategier kan tillämpas i sjukvården för dessa kvinnor.
17
Referenser
Amnesty. Hämtad 2008-08-26 [Elektronisk]
[http://www.googlesyndicatedsearch.com/u/AISE?ie=UTF-8&oe=UTF8&q=sexuella+%C3%B6vergrepp&sok=S%C3%96K] Sökväg via Google: Sexuella
övergrepp.
Bengtsson-Tops, A., Tops, D. (2007). Self-reported consequences and needs for support
associatedwith abuse in female users of psychiatric care. International Journal of
Mental Health Nursing (2007) 16, 35-43.
Bergsten Brusefors, A., Cederström, A., Michélsen, H. (2003). Psykisk hälsa 1, 2003,
Årgång 44. Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa (SFPH).
Brottsförebyggande rådet. Hämtad 2008-08-26 [Elektronisk]
[http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=8&module_instance=2] Sökväg
via Google: Sexuella övergrepp
Christianson, S-Å., Wentz, G. (2002) Brott och minne. Berättelser om grova brott i
känslo- och minnespersepektiv. Natur och kultur: Stockholm.
Draucker, C. B. (2002). Domestic violence: The challange for nursing. Online Journal
of Issues in Nursing. Vol. 7. No. 1.
Egidius, H. (2005) Psykologilexikon. Natur och kultur: Stockholm.
Eide, H., Eide, T (2005) Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik,
samarbete och konfliktlösning. Studentlitteratur : Lund.
Europeiska unionens (EU) webbportal. Hämtad 2008-12-24 [Elektronisk]
[http://europa.eu/scadplus/leg/sv/cha/c11570c.htm] Sökväg via Google: Psykisk ohälsa
Forsberg, Y., Wengström, C. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur och kultur: Stockholm.
18
Grände, J. (2007) Utsatt för våldtäkt? En bok till dig som blivit drabbad. Gothia Förlag:
Stockholm.
Hulter, B. (2004) Sexualitet och hälsa – begränsningar och möjligheter.
Studentlitteratur :Lund
Hummelvoll, J K., Lindström, Å, U (1997) Nordiska perspektiv på psykiatrisk
omvårdnad. Studentlitteratur: Lund.
Malmö Högskola. 2008-09-17 [Elektronisk]
[http://www.mah.se/templates/Page32933.aspx]. Sökväg via Google: PsycInfo
Nehls, N., Sallmann, J. (2005). Women living with history of psysical and/or sexual
abuse, substance use, and mental health problems. Qualitative health research, Vol. 15
No 3, March 2005 365-381.
Pico-Alfonso, M.A., Garcia-Linares, M. I., Celda-Navarro, N., Blasco-Ros, C.,
Echeburua, E., Martinez, M. (2006). The impact of physical, psychological, and sexual
intimate male partner violence on women’s mental health: Depressive symptoms,
Posttraumatic Stress Disorder, State anxiety, and suicide. Journal of women’s health.
Volume 15, Number 5, 2006.
Plichta, S.B., Falik, M., (2001). Prevalence of Violence and Its Implications for
Women’s Health. Women’s health issues vol. 11, no. 3.
Redfield Jamison, K. (2005) Mörkret faller snabbt. Till självmordets förståelse.
Studentlitteratur : Lund.
Sandström Taylor, S. (1993). Den största hemligheten. En bok om sexuella övergrepp
och hur de kan förebyggas. Informationsförlaget Heimdahls AB: Södertälje.
19
Scheffer Lindgren, M., Renck, B. (2008). It is still so deep-seated, the fear:
psychological stress reactions as consequences of intimate partner violence. Journal of
psychiatric and Mental Nursing, 2008, 15, 219-228.
Svensk författningssamling (SFS). (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen.
Hämtad 2008-11-24 [Elektronisk]
[http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763] (081119, kl.
13.40). Sökväg via Google: HSL
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). (2005) International Council of Nurses (ICN).
Hämtad 2008-11-24 [Elektronisk]
[http://www.icn.ch/icncodeswedish.pdf]. Sökväg via Google: ICN
Svensson, P-G., Starrin, B. (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik.
Studentlitteratur: Lund.
Temple, J.R., Weston, R., Rodriguez, B. F., Marshall, L. L. (2007). Differing effects of
partner and nonpartner sexual assault on women’s mental health. Violence against
women. Volume 13, Number 3, March 2007, 285-297.
Ullman, S., Filipas, H. H. (2001). Predictors of PTSD Symptom Severity and Social
Reactions in Sexual Assault Victims. Journal of Traumatic Stress, Vol. 14, No. 2, 2001.
Weingourt, R., Maruyama, T., Sawada, Yoshino, J. (2001). Domestic violence and
women´s mental health in Japan. International Nursing Review, 48, 102-108.
Wennstam, K. (2002) Flickan och skulden: En bok om samhällets syn på våldtäkt.
Bonnier: Stockholm.
Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Studentlitteratur: Lund.
Wright, L. M., Leahey, M. (2005). Nurses and families. F.A Davis, U.S. Pennsylvania.
20
Wright, L. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad:
föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Studentlitteratur: Lund.
21
Bilaga 1, Söktabell
Cinahl*
PubMed* PsycInfo*
Fritextsökning
1. sexual assault
274
544
1817
2. adult women
256
578332
1151
3. mental health
5122
19811
41083
4. experience
11999
35811
38151
5. women
34028
53100
6. sexual abuse**
1150
7. women's mental health
39
779
1 AND 2
1 AND 2 AND 3
1 AND 2 AND 3 AND 4
1 AND 5
1 AND 3 AND 5
1 AND 3 AND 4 AND 5
5 AND 6
3 AND 5 AND 6
3 AND 4 AND 5 AND 6
2 AND 6
2 AND 4 AND 6
6 AND 7
4 AND 6 AND 7
1 AND 7
1 AND 4 AND 7
3
1
0
120
14
3
440
55 (2)
10
12
3
2 (1)
0
365
56 (1)
9
247
145
85 (1)
95
43
*Limits:
Cinahl: Peer Reviewed, Publication year from 2003, English, Female
PubMed: Published in the past 5 years, Humans, English, Female
PsycInfo: Date range from 2003, English, Peer-Reviewed Journal
** Meshterm
( ) Inkluderad studie
1
Bilaga 2, Artikelmatris
Författare, (År),
Titel, Tidskrift, Land
Bengtsson- Tops, A.,
& Tops, D. Tops.
(2007).
Self-reported
consequences and
needs for support
associated with abuse
in female users of
psychiatric care.
International journal of
mental health nursing.
Sverige
Författare, (År),
Titel, Tidskrift, Land
Nehls, N., & Sallmann,
J. (2005).
Women Living With a
History of Physical
and Mental Health
Problems.
Qualitative Health
Research.
USA
Författare, (År),
Titel, Tidskrift, Land
Pico-Alfonso, M.A.,
Garcia-Linares, B.A.,
Celda-Navarro, N.,
Blasco-Ros, C.,
Echeburua, E., &
Martinez, M.
(2006).
The impact of physical,
psychological, and
sexual intimate male
partner violence on
women’s mental
health: depressive
symptoms,
posttraumatic stress
disorder, state anxiety,
and suicide.
Journal of Women’s
Health.
Spanien
Syfte
Att undersöka
förekomsten av
känslomässigt, sexuellt
och fysiskt utnyttjande
hos kvinnor som sökt
psykiatrisk vård. Att
undersöka sambandet
mellan utnyttjande,
självförtroende och
egenanmälda
konsekvenser av
utnyttjande och
kvinnornas egna behov
av stöd.
Syfte
Att bestämma och
förutsäga sambandet
mellan erfarenheten av
övergrepp och
efterföljande missbruk
och psykiska
hälsoproblem.
Syfte
Att undersöka vilken
påverkan fysisk,
psykisk och sexuell
intimt partner våld
(intimate partner
violence, IVP) har på
kvinnors psykiska
hälsa.
Urval, Metod,
Datainsamling, Analys
n=1382, snittålder 39 år.
Kvantitativ och kvalitativ
metod. Randomiserat urval.
Anonymt frågeformulär med
öppna och slutna frågor,
inkluderade både kvantitativa
och kvalitativa frågor.
Innehållsanalys och manuell
deskriptiv analys.
Resultat
Kvalitet
Kvinnorna hade sämre
självförtroende, uttryckte känslor
som rädsla, ångest och oro,
upplevde problem i nära
relationer, kände ingen tillit till
andra människor, drabbades av
social isolering, depression,
självdestruktivt beteende och
sömnsvårigheter.
Medel
Urval, Metod,
Datainsamling, Analys
n=30, 19-65 år.
Kvalitativ metod.
Randomiserat urval.
Individuella intervjuer.
Manuell analys och
sammanställning i olika teman.
Resultat
Kvalitet
Kvinnorna upplevde konstant
rädsla vilket skapade ett mönster i
tillvaron och förändrade deras liv.
De vågade inte gå ut på kvällarna,
de var rädda för att bli dödade, de
kände sig otrygga i sina egna hem,
hade tankar om att ta sitt eget liv.
Missbruket blev ett sätt att försöka
hantera den emotionella smärtan.
Resultat
Medel
Bland de utsatta kvinnorna fanns
en högre förekomst och grad av
symtom av depression och ångest,
posttraumatiskt stressyndrom
(PTSD), självmordstankar och
självmordsförsök.
Medel
Urval, Metod,
Datainsamling, Analys
n=130 kvinnor (utsatta),
n=52 kvinnor (kontrollgrupp)
Randomiserat urval från
tidigare studie.
Kvantitativ medod.
Strukturerade intervjuer med
hjälp av mätinstrument.
Analys genom ANOVA (analys
av varians).
2
Kvalitet
Författare, (År),
Titel, Tidskrift, Land
Scheffer Lindgren, M.,
& Renck, B. (2008).
’It is still so deepseated, the fear’:
psychological stress
reactions as
consequences of
intimate partner
violence.
Journal of Psychiatric
and Mental Health
Nursing.
Sverige
Syfte
Författare, (År),
Titel, Tidskrift, Land
Temple, J.R., Weston,
R., Rodriguez, B.J., &
Marshall, L.L. (2007).
Differing effects of
Partner and
Nonpartner Sexual
Assault on Women’s
Mental Health.
Violence Against
Women.
USA
Syfte
Att undersöka
psykologisk smärta och
psykiska problem hos
kvinnor som utsatts för
övergrepp och som
lämnat sina
förhållanden samt
undersöka dessa
kvinnors känsla av
sammanhang
(KASAM, översatt
från engelska ”sense of
coherense”, SOC).
Att jämföra vilken
inverkan sexuellt
övergrepp av en intim
partner eller en ickepartner har på kvinnors
psykiska hälsa. Att
fånga mångfalden av
potentiella
konsekvenser av
sexuellt övergrepp
gällande främst
posttraumatiskt
stressyndrom (PTSD),
dissociation och stress.
Urval, Metod,
Datainsamling, Analys
n=14, 25-50 år.
Randomiserat urval.
Kvalitativ och kvantitativ
metod.
Strukturerade intervjuer med
hjälp av mätinstrument.
Analys genom kodning till
olika teman.
Urval, Metod,
Datainsamling, Analys
n=853, 20-49 år.
Randomiserat snöbollsurval.
Kvantitativ metod.
Strukturerade intervjuer med
hjälp av mätinstrument.
Resultat
Kvalitet
Känslor som rädsla och osäkerhet,
skam och skuld var centrala
teman. Uttryckta rädslor för att bli
dödad samt tankar om att ta sitt
eget eller förövarens liv. Känslor
av misslyckande och tvingades
upprätthålla en fasad för att inte
visa sina känslor och skapade
känslor av social isolering, fick
minskad tillit till andra, utveckling
av förföljelsemani. Minnes- och
koncentrationssvårigheter.
Förekomst av symtom av
depression och posttraumatiskt
stressyndrom (PTSD).
Självdestruktivt beteende i form
av ätstörningar.
Resultat
Hög
Sexuellt övergrepp av nuvarande
partner var den största orsaken till
symtom av PTSD, dissociation
och stress. Sexuellt övergrepp av
en tidigare partner var en
betydande faktor som orsakade
symtom av PTSD, stress och
dissociation.
Medel
3
Kvalitet
Bilaga 3, Checklista kvaltitativa artiklar
(Forsberg & Wengström, 2006)
Syftet med studien?
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Vilken metod har använts?
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Är designen relevant för att besvara frågeställningen
Ja
Nej
Vilka är inklusionskriterierna?
……………………………………………………………………………………………
Vilka är exklusionskriterierna?
……………………………………………………………………………………………
Var genomfördes undersökningen?
……………………………………………………………………………………………
Urval- finns det beskrivet var, när, hur undersökningsgruppen kontaktades?
……………………………………………………………………………………………
Beskriv demografisk bakgrund (ålder, kön, social status samt annan relevant
demografisk bakgrund).
……………………………………………………………………………………………
Är undersökningsgruppen lämplig?
……………………………………………………………………………………………
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, vem & i vilket sammanhang datainsamlingen
skedde)?
……………………………………………………………………………………………
Vilken typ av frågor användes?
……………………………………………………………………………………………
Ange datainsamlingsmetod
……………………………………………………………………………………………
4
Hur är begrepp, teman & kategorier utvecklade och tolkade?
……………………………………………………………………………………………
Resultatbeskrivning
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Är analys & tolkning diskuterade?
Ja
Nej
Kan resultatet återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
Ja
Nej
Stöder insamlade data forskarens resultat?
Ja
Nej
Har resultatet klinisk relevans?
Ja
Nej
Finns risk för bias & diskuteras den i så fall?
Ja
Nej
Vilken slutsats drar författaren?
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Ska artikeln inkluderas i studien?
Ja
Nej
5
Bilaga 4, Checklista kvantitativa artiklar
(Forsberg & Wengström, 2006)
Syftet med studien
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Är frågeställningarna tydligt beskrivna
Ja
Nej
Är designen lämplig utifrån syftet
Ja
Nej
Vilka är inklusionskriterierna
……………………………………………………………………………………………
Vilka är exklusionskriterierna
……………………………………………………………………………………………
Vilket urval användes
……………………………………………………………………………………………
Är undersökningsgruppen representativ
Ja
Nej
Var genomfördes undersökningen
……………………………………………………………………………………………
Vilket antal deltagare inkluderas i undersökningen
……………………………………………………………………………………………
Vilka mätmetoder användes
……………………………………………………………………………………………
Var reliabiliteten beräknad
Ja
Nej
Var validiteten diskuterad
Ja
Nej
Hur stort var bortfallet
…………………………………………………………………………………………..
6
Fanns en bortfallsanalys
Ja
Nej
Vilka var huvudresultaten
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Vilka slutsatser drar författaren
……………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………….
Kan resultatet generaliseras till en annan population
Ja
Nej
Kan resultatet ha klinisk betydelse
Ja
Nej
Ska artikeln inkluderas
Ja
Nej
Motivera!
…………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………….
7