Frölundaskolan F-6 inklusive grundsärskola och

Frölundaskolan F-6 inklusive
grundsärskola och fritidshem
Plan mot kränkande behandling
Planen omfattar åtgärder mot
trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna
som regleras i diskrimineringslagen
FN:s konvention om barns rättigheter
Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus.
Konventionen bygger perspektivet att
barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Bakgrund
I denna plan beskriver vi hur vi på Frölundaskolan F-6 inklusive fritidshem och grundsärskola ska se
till att elever och lärare behandlar varandra på ett bra sätt. Vi beskriver också vad vi ska göra om
någon elev blir orättvist eller illa behandlad. Planen ska läsas av elever, vårdnadshavare och personal.
Planen gäller under kalenderåret 2017.
Sedan 1 januari 2009 regleras arbetet mot kränkningar och diskriminering i både skollagen och
diskrimineringslagen. Skolan ska varje år upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6
kap i Skollagen). Från den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De
nya reglerna har utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder.
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola F-6, Fritidshem, Grundsärskola
Ansvariga för planen
Rektor Birgitta Borg Rabit, biträdande rektor Hanna Simonsson, biträdande rektor Eva Ågestedt samt
elevhälsan.
Vår vision
På vår skola vill vi att alla ska:
- trivas och känna sig trygga, bli sedda och vara delaktiga
- ha goda studiemöjligheter och en lugn arbetsmiljö
- ha en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar
Planen gäller från
2017-01-10
Planen gäller till
2018-01-08
Läsår
2017
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Elevernas delaktighet
Respektive klass följer en lektionsserie under höstterminen. Eleverna får säga vad de tycker om
innehållet i den nu gällande planen mot kränkande behandling. De deltar i klassanalyser angående
hur de känner att de är mot varandra och hur de blir behandlade och om klassen behöver arbeta mer
med respektive diskrimineringsgrund.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Processen kring arbetet mot kränkningar och trakasserier beskrivs, diskuteras och förankras i
Frölundaskolans föräldraförening samt vid föräldramöte.
Personalens delaktighet
Personalen får i uppdrag varje läsårsstart att tillsammans med eleverna arbeta med utvärdering av
den gällande planen, ordningsregler och samtal med eleverna kring de olika
diskrimineringsgrunderna. De tar även fram klassanalyser utifrån klassens situation. När det kommer
ut ett förslag till ny plan får personalen i arbetslagen i uppdrag att diskutera och komma med
synpunkter till förändringar. Planen förankras även i samverkan med de fackliga organisationerna.
Förankring av planen
Vid uppstart av vårterminen får personalen i uppdrag att läsa igenom planen och planera ett
lektionspass där de noggrant går igenom planen med eleverna. Elevhälsan går igenom planen och ger
sina synpunkter på den. Planen ska även finnas lätt åtkomlig i respektive klassrum för att göra det
möjligt för alla att ta del av planen. Planen läggs ut på Frölundaskolans portal i Hjärntorget
där vårdnadshavare kan ta del av den, samt på Frölundaskolans hemsida.
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Under augusti och september har planen tagits upp för utvärdering för alla elever i respektive klass.
Till viss del har planen också utvärderats i samråd med skolans ledningsteam där arbetslagsledare
och rektor ingår samt i skolans elevhälsa. På föräldraföreningens möte har planen utvärderats och
deras synpunkter har lämnats in.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Elever, personal, vårdnadshavare (på föräldraföreningens möte och på föräldramöte) och
skolledning.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Fritidshemspersonalen har tidigare fått handledning kring hur man kan arbeta med
jämställdhetsprocesser för att hitta ett jämställt förhållningssätt. De fortsätter arbeta med ett
genusperspektiv.
Personalen har under det gångna året fått i uppdrag att vid köp av nya läromedel vara noga med att
dessa speglar det mångkulturella och mångfacetterade samhälle vi lever i. I skolan och på
fritidshemmen väljs böcker och filmer som speglar vårt samhälle.
Vi har arbetat med inkludering av elever med funktionshinder i olika undervisningssituationer. Alla
elever erbjuds att delta vid kultur- och idrottsdagar.
Eleverna i årskurs 2 och 5 har under vårterminen deltagit i Göteborgs Stads centrala enkät för Nöjd
Elevindex. Klassanalyserna har genomförts under höstterminen.
Skolan har fortsatt att arbeta i klasserna för att motverka förekomsten av trakasserier och
kränkningar oavsett diskrimineringsgrund.
Eleverna i grundsärskolan har inte genomfört enkäten kring trygghet och trivsel. I stället har
personalen haft dialog med eleverna i verksamheten.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-10-27
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Elever och pedagoger utvärderar planen under augusti-september. Personalen utvärderar i
tvärgrupper under uppstartsveckan i augusti. Vi arbetar för att motivera vårdnadshavare att komma
på föräldramöten så att klassföreståndarna kan utvärdera tillsammans med dem i början av
höstterminen. Planen utvärderas även med vårdnadshavare i Föräldraföreningen. Varje arbetslag
sammanställer synpunkter och idéer för förbättringar och överlämnar dessa anteckningar till rektor
för analys och sammanställning i elevhälsan.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Birgitta Borg Rabit
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Främjande insatser
Främja likabehandling oavsett kön
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Kön
Mål och uppföljning
All personal har i uppdrag att arbeta medvetet med ett jämställdhetsperspektiv, integrerat i
undervisningen och hela skoldagen. Uppföljning sker i augusti-september när hela planen mot
kränkande behandling utvärderas.
Insats
Vi arbetar med att hitta former och arbetssätt för att utveckla arbetet så att pojkar och flickor skall
komma till tals på lika villkor.
På fritidshemmen arbetar personalen aktivt med att skapa intresse hos eleverna att pröva olika
aktiviteter och inte fastna i traditionella genusbetingade lekar. Fritidshemmens personal har i
uppdrag att under 2017 fortsätta arbeta med att utmana varandra genom kollegialt lärande och
observationer.
Elever avidentifieras vid klasscreeningar som genomförs av specialpedagog så att alla elevers
behov blir tydliga på lika villkor utan påverkan av könstillhörighet.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Elevernas etniska tillhörighet skall inte påverka deras olika livsval. Vi ska se alla
elevernas kulturella bakgrund som en tillgång. Målet är att öka kunskapen kring hur vi kan
utveckla vårt arbete med nyanlända elevers lärande. Uppföljning sker i augusti-september när
planen mot kränkningar utvärderas.
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Insats
I skolan och på fritidshemmen arbetar vi med böcker och filmer som speglar vårt mångkulturella
samhälle. Vi har egna modersmålslärare och studiehandledare i de två dominerande främmande
språken, utöver den verksamhet vi beställer. Vid nyinköp av läromedel är vi noga med att dessa
speglar det mångkulturella samhälle vi lever i. Elevhälsan och SvA-lärare deltar vid STOP-utbildning
kring nyanlända elever i Center för skolutvecklings regi. Utbildningen handlar om mottagande och
introduktion av nyanlända.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Elever och personal ska bemötas på lika villkor oavsett vilken religion de praktiserar. Uppföljning
sker i augusti-september när planen mot kränkningar utvärderas.
Insats
Undervisningen om olika religioner är saklig och allsidig. Personalen är medveten om när de olika
religionernas högtider firas och uppmärksammar dessa med eleverna. När de olika högtiderna
infaller kommer detta visas på skolans informationsskärm i A-husets entré. Det finns möjlighet för
elever och personal att ta ledigt för att delta i firandet. Skolan har även köpt in en mångkulturell
almanacka där de olika kulturernas högtider finns med.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Personal och elever ska ha ett naturligt förhållningssätt till människor med olika sexuell läggning,
olika könsidentitet eller könsuttryck. Uppföljning sker i augusti-september när planen mot
kränkande behandling utvärderas.
Insats
Vi lyfter in perspektivet kring sexuell läggning, olika könsidentitet eller könsuttryck i olika ämnen
och sammanhang under hela skoltiden och i samband med detta arbete tar vi också upp
begreppet homofobi. Personalen får i uppdrag att även under 2017 se över befintliga läromedel
för att vid behov förnya så att alla läromedel speglar det mångfacetterade samhälle vi lever i.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla elever ska uppleva att de får det stöd de behöver för att utveckla sina förmågor och
färdigheter, samt må bra. De ska uppleva att de ingår i ett sammanhang där olikheter ses som en
tillgång. Uppföljning sker i augusti-september när planen mot kränkningar utvärderas.
Insats
Vi har en pågående process kring hur vi kan organisera undervisningen så att vi kan inkludera
elever med funktionshinder i olika undervisningssituationer utifrån vad vi ser gagnar dem bäst
samt vad de önskar. Vi ordnar gemensamma kultur- och friluftsdagar för alla elever och
organiserar med personal så att alla elever kan delta utifrån sina förutsättningar. Vid
klassplaceringar ser vi till elevens förutsättningar och behov före ålder, och försöker arbeta för en
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
acceptans för de situationer som kan uppstå på grund av detta.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
- Enkäter
- Planerade samtal
- Trygghetsvandring
- Incidentrapporter
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
- Stadens gemensamma elevenkät kring bland annat, delaktighet och trivsel åk 2 och 5.
- Klassvisa samtal kring trivsel, otrygga platser, diskriminering, kränkande behandling och
bemötande.
- Elevskyddsombud har deltagit vid arbetsmiljörond.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
APT med uppföljning av likabehandlingsarbetet.
Klassvisa samtal kring trivsel, otrygga platser, diskriminering, kränkande behandling och bemötande
Bearbetat och analyserat klassernas synpunkter från samtal och enkäter.
Förankring av årlig analys i arbetslag och samverkan med de fackliga organisationerna.
Resultat och analys
Enligt klassanalyserna upplever eleverna sig generellt sett väldigt trygga.
Eleverna i F-6 upplever till viss del hög ljudnivå, negativt språkbruk samt är det
diskrimineringsgrunden kön som omnämns.
Enligt stadens gemensamma elevenkät, NEI, har resultaten ökat. Bland elever i åk 2 har trivsel och
trygghet ökat från 88% till 96%, delaktighet och inflytande har ökat från 70% till 90% medan
elevernas uppfattning om skolmiljön är ganska oförändrad. Resultatet för kunskap och lärande har
också ökat betydligt, från 84% till 97%.
Bland elever i åk 5 har trivsel och trygghet ökat från 85% till 95%, delaktighet och inflytande har ökat
från 71%-83% och kunskap och lärande har ökat från 84%-91%.
Enligt elevernas analys finns fortfarande en del otrygga platser men man uttrycker att fler individer
känner sig trygga överallt nu jämfört med tidigare. De platser som fortfarande nämnts som otrygga
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
är t.ex. toaletterna, omklädningsrummen i idrottshallen, källarna (inomhus och utomhus), korridorer,
under trappor, hissen, matsalen, elevcafét samt C-hus.
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Förebyggande åtgärder
Att motverka förekomsten av trakasserier på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning
Områden som berörs av åtgärden
Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning
Mål och uppföljning
Vi arbetar med nolltolerans kring förekomsten av sexuella trakasserier oavsett ovanstående
diskrimineringsgrunder.
Det följs upp i klasserna genom klassanalyser och samtal.
Åtgärd
Vi kartlägger de områden eleverna upplever som otrygga på hösten i analysarbetet. Eleverna i åk
2, 5 och 8 genomför en stadengemensam elevenkät kring elevernas upplevelse av skolmiljön. Vi
har rastvärdar som fokuserar på de områden inne och ute som pekats ut av eleverna som otrygga.
Motivera åtgärd
Vi gör kartläggningen för att hålla oss uppdaterade på var insatserna behövs mest.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Att motverka förekomsten av trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet
Områden som berörs av åtgärden
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Ingen ska känna sig utsatt via språkbruk eller andra kränkningar på grund av sitt ursprung. Följs
upp klassvis senast i oktober 2017.
Åtgärd
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Under mentorstid diskuterar pedagogerna dilemman kring kränkningar och intolerans.
Nolltolerans mot nedvärderande språkbruk; alla vuxna reagerar och diskuterar då de hör något
olämpligt. Undervisning sker kring mångfald i alla ämnen. Pedagogerna i förskoleklass och på
fritidshemmen arbetar också kontinuerligt mot kränkningar och utsatthet utifrån ett anpassat
material.
Motivera åtgärd
Personalen anger att de ofta måste diskutera språkbruk och jargong med eleverna.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Att motverka förekomsten av trakasserier på grund av religion eller annan
trosuppfattning
Områden som berörs av åtgärden
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Elever och personal ska känna sig trygga i sin tro och visa tolerans mot de som har en annan
trosuppfattning. Uppföljning sker klassvis senast i oktober 2017.
Åtgärd
Vi har intentionen att uppmärksamma olika religioners helger i all vår verksamhet. Till hjälp har vi
införskaffat en mångkulturell almanacka.
Motivera åtgärd
Många olika religioner är representerade bland elever och personal på vår skola.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Att motverka förekomsten av trakasserier på grund av
funktionsnedsättning och ålder
Områden som berörs av åtgärden
Funktionsnedsättning och ålder
Mål och uppföljning
Skolan ska vara tillgänglig för alla elever. Elever med någon form av funktionsnedsättning ska ges
samma förutsättningar som andra. Vid klassplaceringar tas hänsyn till elevens förutsättningar och
behov före ålder.
Uppföljning sker klassvis senast i oktober 2017.
Åtgärd
Vi anpassar skolan fysiskt så att det är möjligt för alla elever att vistas där.
Vi organiserar gemensamma aktiviteter för att öka kunskap om och förståelse för varandra.
Vi arbetar så att elevens egen röst blir hörd utifrån ålder och mognad, t.ex. vid upprättande av
åtgärdsprogram.
Vi arbetar för en acceptans för att elever i olika åldrar kan i ingå i samma klass.
Motivera åtgärd
På skolans område finns flera olika enheter där det finns många elever med olika typer av
funktionsnedsättningar.
Vi har på skolan en stor del nyanlända elever, därav behöver vi arbeta med att skapa en acceptans
för att elever i olika åldrar kan gå i samma klass.
Ansvarig
Rektor och personal
Datum när det ska vara klart
2018-01-08
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Rutiner för akuta situationer
Policy
Skolan och fritidshemmen ska ha tydliga fastställda rutiner för att utreda och åtgärda kränkande
behandling. Omedelbara och planerade åtgärderna ska dokumenteras och bedömning ska göras
om vidare åtgärder behöver vidtas för en eller flera av de som är inblandade i den aktuella
situationen. Insatserna, både omedelbara och långsiktiga åtgärder, som görs för berörda, ska
dokumenteras. Det gäller både för den som kränkts och för den/de som kränker. Elev och
vårdnadshavare ska ha möjlighet att delta i upprättandet av åtgärderna.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
- Personalen organiseras i arbetslag med ansvar för en elevgrupp. Varje elev och vårdnadshavare
skall veta vilken mentor eleven har i skolan, och vilken pedagog de ska vända sig till på
fritidshemmet. Detta ger större möjlighet att skapa goda relationer (rektor)
- Särskild uppmärksamhet skall riktas från både rektors och personalens sida på elever som upplever
sig kränkta av personal i skolan (all personal)
- Särskild uppmärksamhet skall riktas mot elevs frånvaro, där bl.a. kränkning kan vara orsak till
frånvaron (pedagog/mentor/fritidspedagog)
- Vårdnadshavare skall informeras om hur de skall rapportera till skolan när de upplever eller får
kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (rektor)
- Personalen skall ha uppsikt över alla utrymmen och platser där elever befinner sig inom skolans
område (all personal)
- Elev kan göra en anmälan genom att lägga ett meddelande i kurators, skolsköterskas eller rektors
postfack.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
I första hand kontaktas klasslärare (mentor). Det går också bra att kontakta fritidspedagog, någon ur
elevhälsan eller annan personal på skolan.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. Den pedagog/personal som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen
stoppats meddelas elevens klassföreståndare/mentor samt rektor.
2. Ansvarig personal ska skapa en klar bild av situationen genom samtal med berörda. Arbetet ska
dokumenteras och lämnas till rektor inom en vecka.
3. Vårdnadshavare till den utsatta eleven informeras . Om händelsen bedöms som allvarlig anordnar
ansvarig personal ett möte med den utsatta samt dennas vårdnadshavare. Mötet ska ske i enskilt
rum. Det skall vara två av skolans/fritidshemmens personal närvarande. Syftet med mötet är att få
mer information av elev/vårdnadshavare/personal. Den utsatte skall få stöd och försäkran om att
utsattheten skall upphöra. Arbetet ska dokumenteras och skrivas under. Uppföljningsmöten ska
bokas.
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
4. Vårdnadshavare till utsättande elev/ informeras. Om händelsen bedöms som allvarlig ska möten
snarast anordnas, med utsättande elev samt vårdnadshavare. Två av skolans/fritidshemmens
personal ska närvara. Budskapet om att upphöra med kränkningarna ska bli framfört med allvar och
tyngd, och klara besked ska ges om att det kommer att bli ytterligare konsekvenser om kränkningen
inte upphör. Beslutade åtgärder ska dokumenteras. Uppföljningsmöten ska bokas.
5. När uppföljningsmötena är genomförda ska information om åtgärder och om hur det har gått
dokumenteras och lämnas till rektor inom en vecka.
Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO)
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Det råder förbud mot kränkande behandling enligt skollagen 6 kap § 9 ”Huvudmannen eller
personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling”
1. Händelsen anmäls till rektor
2. Vårdnadshavare informeras av rektor
3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet och dokumentation görs
4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare
5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur det fungerar
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef.
Rutiner för uppföljning
1. Tidigast efter fyra veckor får ett fall avskrivas. Vid avskrivning av ärendet informeras
vårdnadshavarna. Beslutet ska dokumenteras.
2. Om kränkningarna fortsätter kallar rektor vårdnadshavare och elever som utsätter, till ännu ett
möte och upprättar en ny plan för åtgärder.
Upphör inte trakasserierna och kränkningarna kan skolan enligt skollag 5 kap § 14-16:
- sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper -avstängning
och enligt skollag 5kap § 13:
- i undantagsfall flytta en kränkande elev från den egna skolan till en annan skola mot elevens och
vårdnadshavarens vilja. Denna förflyttning kan ske för att garantera andra elevers trygghet och för
att upprätthålla undervisningens kvalitet samt för att bättre ge eleven särskilt stöd
- göra en anmälan till Individ– och Familjeomsorgen (elevhälsan)
- göra en extra anmälan till nämnden (rektor)
- eventuellt göra en polisanmälan (rektor)
- vid behov göra en anmälan till Arbetsmiljöverket (rektor)
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Rutiner för dokumentation
Vid varje kränkning upprättas en skriftlig rapport. Blanketterna, "anmälan kränkningar" och
"uppföljning kränkningar" finns under personalforum på Hjärntorget.
Ifylld blankett lämnas till rektor, för vidare rapportering till huvudman, inom en vecka. Den ska
innehålla en beskrivning av vad som hänt, omedelbart vidtagna, samt planerade åtgärder.
Om kränkningarna kräver vidare uppföljning efter de planerade åtgärderna, ska uppföljningsblankett
fyllas. Där fyller man i information om åtgärder och hur det har gått, Blanketten lämnas till rektor
inom en vecka efter uppföljningsmötet.
Ansvarsförhållande
Rektor ansvarar för att:
- se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling enligt lag är förbjudet
- se till att det bedrivs målinriktat arbete för att främja och förebygga och åtgärda arbetet för elevers
lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck
- årligen upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete med personal, elever och
vårdnadshavare
- om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
- se till att personalen har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits
- kontakt med andra myndigheter tas vid behov
Pedagoger och annan skolpersonal ansvarar för att:
- följa skolans likabehandlingsplan - bemöta elever på ett respektfullt sätt
- ifrågasätta och reflektera över de värderingar som han/hon förmedlar till eleverna
- se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier och kränkande behandling misstänks,
anmäls eller upptäcks
- dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling
- bevaka och utreda fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
- bevaka att utredda fall följs upp
Alla elever ansvarar för att:
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
- bemöta varandra och all personal på ett respektfullt sätt
- påtala förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan
Vårdnadshavare ansvarar för att:
- Kontakta skolans personal omgående när de får vetskap om att någon elev blivit diskriminerad eller
utsatt för kränkande behandling
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Bristande tillgänglighet
Bristande tillgänglighet innebär att en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att
sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att eleven ska komma i en jämförbar situation
med elever utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och
annan författning.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir
kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de
gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
• Carl blir ofta kontaktad via sociala medier av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter
gymnastiken.
• Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår
emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
• Mohammed har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Mohammed är ensam
för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Mohammed orkar inte förklara
hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med
i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om
problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina
problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
• En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg.
Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju
att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren
vill inte ge Maria ett A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
• ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är
jävla CP.” [trakasserier]
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela
tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden
”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få
vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare
eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall.
[trakasserier]
Frölundaskolan F-6 inkl grundsärskola och fritidshem, Göteborgs stad
Januari 2017