Grundläggande mikrobiologi

Grundläggande mikrobiologi

Torbjörn Kjerstadius
Klinisk mikrobiologi
Centralsjukhuset
Karlstad
Smittämnet och värden

Värden
- barriärer
- immunförsvar
- psykisk och fysisk
balans

Smittämnet
- virulens
- mängd
- andra faktorer
Smittvägar 1

Direkt person- till
personsmitta
– luftburen, t ex vattkoppor,
mässling
– kontaktsmitta, t ex
brottarherpes
– sexuellt överförd smitta, t ex
klamydia
Smittvägar 2

Indirekt smitta från en människa till en
annan
– Indirekt kontakt genom föremål, ytor etc,
t ex S aureus, influensa etc
– Vatten- och livsmedelsburen smitta, t ex
salmonella, hepatit A
– Blodsmitta, t ex hepatit B, HIV
– Vektorburna smittor, t ex malaria
Smittvägar 3

Omgivningssmitta (från miljön)
– t ex legionärssjuka, stelkramp
– Vektorburna smittor från miljökällor och djur,
t ex borrelios
Källa: Ekdahl K och Giesecke J (red), Smittskyddsboken, Studentlitteratur 2003
Hur förhindra smittspridning?
Diagnostiska metoder 1

Odling (bakterier, svamp)
- Fasta medier - Flytande medier
De flesta patogena bakterier och svampar
är möjliga att odla.
Tidskrävande 2 dygn - veckor. Billig.
Diagnostiska metoder 2

Direktpåvisning
- Direktmikroskopi, vanligen efter
färgning (gram-, metylenblå-, acridinorange-, blankofor-färgning)
Kräver minst 104 bakterier/mL. Snabb.
- Immunfluorescens med monoklonala
antikroppar (t ex Legionella, influensa).
Snabb. Relativt dyr. Arbetskrävande.
Diagnostiska metoder 3

Serologi
- Påvisa antigen (dvs smittämnet eller del av
smittämnet, t ex HBsAg)
- Påvisa antikroppar mot smittämnet
(IgG, IgM, IgA)
Diagnostiska metoder 4

Påvisa smittämnets arvsmassa (DNA, RNA)
- PCR-teknik
Mycket känslig. Relativt snabb. Dyr.
Risk för kontamination.
- Andra ”DNA/RNA-tekniker”
(hybridisering, LCR)
Grundläggande bakteriologi,
Indelning





Gramfärgning (positiv - blå, negativ - röd)
Utseende (kock, stav, spiroket etc)
Växtsätt (klasar, kedjor, par osv)
Växtkrav (aerob, anaerob, mikroaerofil osv)
Speciella krav på näring (cystein etc)
Grampositiva kocker

Aeroba
Stafylokocker
S aureus
Koagulasnegativa (KNS):
S epidermidis
S saprofyticus
S lugdunensis

Enterokocker
E faecalis
E faecium

Anaeroba
Peptostreptokocker
Peptokocker
Streptokocker
Betahemolytiska gr A (S pyogenes)
grupp C
grupp G
gr B (S agalactie)
Alfahemolytiska ”viridans”
pneumokocker
Ej hemolytiska
Gramnegativa kocker

Aeroba
Neisseria
meningitidis
gonorrhoeae
”svalgneisseria”

Moraxella
catarrhalis

Anaeroba
Veillonella
spp


Grampositiva stavar
Aeroba
Bacillus
anthracis
cereus
spp
Corynebacterium diphteriae
spp (”difteroida stavar”)
Erysipelothrix rhusiopatiae
Arcanobacterium haemolyticum
Listeria monocytogenes
Lactobacillus spp
Anaeroba
Clostridium
perfringens
difficile
tetanii

Gramnegativa stavar
Aeroba
Enterobacteriaceae
Escherichia
coli
Klebsiella
pneumoniae
oxytoca
Enterobacter aerogenes
cloacae
Proteus
mirabilis
vulgaris
Morganella
morganii
Salmonella
Typhi
Paratyphi
enterica ssp
Shigella
spp
Yersinia
enterocolitica
pestis
Övriga
Pseudomonas
Haemophilus
Legionella
Francisella
Pasteurella
Bordetella
Mikroaerofila
Campylobacter
Helicobacter
Anaeroba
Bacteroides
Fusobacterium
aeruginosa
influenzae
parainfluenzae
pneumophila
tularense
multocida
pertussis
parapertussis
spp
pylori
fragilis
spp
spp
Ej i gramfärgningsschemat






Mycobacterium
tuberculosis
leprae
Chlamydia
trachomatis
pneumoniae
psittaci
Mycoplasma pneumoniae
Treponema pallidum
Borrelia burgdorferi
recurrentis
Nocardia spp
VIRUS, INDELNING




Arvsmassa (RNA eller DNA)
Storlek
Utseende (geometriskt arrangemang)
Förekomst/ej förekomst av hölje
RNA-virus 1

Picornavirus
Enterovirus (Hepatit A, polio, Coxsackie, Echo)
Rhinovirus

Calicivirus
Norovirus, Sapovirus


Reovirus
Rotavirus
TogavirusRubella

Flavivirus

Retrovirus

Hepatit E-virus
Gula febern, Dengue, TBE
Hepatit C
HIV 1 och 2
HTLV 1 och 2
RNA-virus 2

Ortomyxovirus Influensa A, B, C


Paramyxovirus Parotit, Morbilli
Parainfluensa, RS-virus
Rhabdovirus Rabiesvirus
Filovirus
Marburg-, Ebolavirus
Bunyavirus Hantavirus, Sandmyggefeber
Arenavirus Lassavirus m fl

Coronavirus ÖLI/gastroenteritvirus



DNA-virus

Parvovirus
Parvovirus B 19

Papovavirus
Vårtvirus

Adenovirus
ÖLI, konjunktivit, GE, meningit

Hepadnavirus Hepatit B

Herpesvirus
Herpes simplex 1 & 2 (HSV)
Humana herpesvirus (HHV)
Varicella-zostervirus (VZV)
Cytomegalovirus (CMV)
Epstein-Barrvirus (EBV)

Poxvirus
Variola, Vaccinia, Molluscum
”Parasiter”

Malaria (Plasmodium spp)
Entamoeba histolytica

Giardia intestinalis

Toxoplasma gondii

Acanthamoeba

Masksjukdomar 1

Nematoder
Springmask (Enterobius vermicularis)
(rundmaskar) Spolmask (Ascaris lumbricoides)
Hund/kattspolmask (Toxocara)
Piskmask (Trichuris trichiura)
Hakmask (Ancylostoma duodenale /
Necator americanus)
Blodfilaria (Wucheria bancrofti /
Brugia malayi)
Loa-loa
Onchocerca volvulus
Dracunculus medinensis
Masksjukdomar 2

Cestoder
Taenia saginata (Nötbandmask)
(bandmaskar) Taenia solium (Svinbandmask)
Diphyllobotrium latum
(Fiskbinnikemask)
Hymenoleis nana
(Dvärgbinnikemask)

Trematoder
(flundror)
Echinococcus
Schistosoma
Lever/lungflundror
(Chlonorchis sinensis - kinesisk levermask,
Fasciola hepatica - leverflundra,
Paragominus vestermani - lungflundra, m 6fl).
PRIONER

Annorlunda smittprincip
”proteiner som kan förökas utan arvsmassa”

Svårt att destruera. Tål hög temperatur.

”Galna ko-sjukan”, Scrapie hos får
Creutzfeldt-Jakobs-liknande hos människa
Kuru