KULTURANALYS/KULTURSTUDIER
Kultur/Kulturstudier
• 1. Etnografiska/kulturantropologiska (kultur är
ett eget verksamhetsfält)
• 2. Kulturstudier (förhållandet mellan kultur
och samhälle, där man dessutom ofta strävar
till att ingripa i samhället. Ett kulturaktivistiskt
perspektiv)
Praktik
• Vad för slags praktik?
• 1. Särskiljandet
• 2. Expansivt/intervenerande
Bennett/Frow
• Bennett/Frow urskiljer fyra sätt att förhålla sig till
kultur:
• 1. Universalistiska (ideal, samma för alla
människor/det som förenar oss)
• 2. Relativistiska (så som kultur vanligen
praktiseras idag)
• 3. Särskiljandet (både i avseende
identitetspolitik/och som sektorspolitik, dvs.
sociala, politiska, ekonomiska)
• 4. Kultur som resurs
Kulturstudier/Förhållningssätt
• 1. Social konstruktion
• 2. Betoning på det kontigenta, kontexten,
komplexiteten i fenomen.
Historien
• 1. Centret för studier av samtidskultur i
Birmingham (1964)
• 2. Man ville ha ett breddat och aktivistiskt
kulturbegrepp
• 3. 1970- och 1980-talen och Stuart Hall innebar
en ökad teoretisering och betoning av
förhållandet mellan kultur och samhälle.
• 4. Övergången från modernism till
postmodernism.
Idag
• Kultur är överallt och allas egendom.
• Vi kan ändå urskilja några olika traditioner kring
hur man förhåller sig till kultur:
• 1. Teorier om kulturens kommersialisering
(Adorno/Horkheimer).
• 2. Populärkultur (Fiske/Bourdieu)
• 3. Disciplineringsteorier (Foucault)
• 4. Hegemoniteorier (Gramsci)
Idag
• Passiva/aktiva el. struktur/aktör. 1 och 3 mot 2
och 4.
• 1-4 studerar kultur som
kommunikation/meningsskapande.
• 5. Teorier om erkännande av grupper
(identitetspolitiken, multikulturalismen; Said
och Butler).
• 6. Globaliseringsteorier
Sammanhang
Kulturstudier är en kontextkänslig disciplin.
Hall: ”kulturstudier är ett ämne om
kontextualitet”.
Grossberg kallar det för ”radikal kontextualism”.
Kultursociologi
• Den klassiska kultursociologin läste kulturella
artefakter som uttryck för en social situation.
• Bourdieu läser kulturen som klassmarkör, och
kritiserar bl.a. autonomiestetiken som ett
förtäckt intresse, medan Luhmann ser det
karakteristiskt för systemet i sig. Nackdelen är
att ingen av dem är historiskt eller kulturellt
kontextualiserade.
Kultur och sociologi
• Sociologin försöker förklara hur värderingar,
trossystem, handlingar, sätt att vara etc., påverkas
av olika sociala faktorer (klass, kön, ras,
generation etc.).
• Dessa i sin tur ses som direkt uttalade intressen
(premissen är människan som rationell varelse)
eller som uttryck för värderingar och normer (kan
vara både uttalade/medvetna eller
latenta/omedvetna).
• Sociologiska studier har överlag en tendens att
hierarkisera samhälle och kultur, så att kultur
är ett uttryck. Kulturstudier strävar till att
problematisera detta.
Cultural Turns
• Kulturella vändningar, Cultural Turns, enligt
Bennett:
• 1. Strukturalistiska (tecknet är
arbiträrt/relationen språk-system)
• 2. Diskurs (ersätter kultur)
• 3. Bourdianismen (i synnerhet fältbegreppet)
• 4. Latour (sociologiserar teknik/maskin)
• SOCIOLOGIN SÄTTER VANLIGEN STRUKTUR
FRAMFÖR AKTÖR
• KULTURSTUDIER BETONAR AKTÖR
Modeller
- Underlättarmodellen (the Facilitator, ex USA)
- Mecenatmodellen (the Patron, ex UK, Arts
Council, [”armlängds avstånd”])
- Arkitektmodellen (the Architect, ex Fr, direkt
stöd)
- Ingenjörsmodellen (the Engineer, ex tidigare
kommuniststaterna i Östeuropa)
Skillnadsdimensioner
• Kulturdepartement eller armlängdsorgan (statlig styrning)?
• Mycket kulturpolitisk myndighet i ett departement eller
fragmentering på många departement (statlig styrning)?
• Central styrning eller decentralisering av
förvaltningsmyndigheten (regionalisering, delegering till
lokala folkvalda nivån, federativ modell)?
• Offentlig/privat finansiering?
• Konstnärspolitik: kollektiv välfärd/individuella rättigheter för
de få?
• Konstnärsorganisationernas korporativa inflytande.
