Kvinnors hjärtan
En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor
omslag_Kvinna_13.indd 1
2013-12-18 15:32:16
Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot
tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra
hjärt- och lungsjukdom.
Vi samlar in och fördelar pengar till speciellt
utvald svensk forskning samt informerar om
hjärt- och lungsjukdom. Verksamheten är helt
beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Den forskning vi stödjer räddar liv och ger
fler friska år.
Vi är Sveriges största och viktigaste finansiär
av den oberoende hjärt- och lungforskningen.
Tyvärr kan fonden bara tillgodose en mindre del
av de sökta medlen. En viktig uppgift för fonden
är därför att samla in mer pengar.
Hjärt-Lungfonden prioriterar klinisk forskning
för att de medicinska resultaten snabbt ska komma till praktisk användning inom sjukvården.
Du kan när du vill stödja den livsviktiga
forskningen genom att sätta in valfritt belopp på
pg 90 91 92-7 eller bg 909-1927. Alla gåvor är lika
välkomna, stora som små. Du kan också göra en
stor insats för forskningen genom att bli
månadsgivare. Andra sätt att stödja oss är genom
minnesgåvor, testamenten, gratulationsgåva eller
aktiegåva.
ISBN 978-91-87485-09-1
Box 5413, 114 84 Stockholm
Besöksadress: Biblioteksgatan 29
Tel 08-566 24 200, Fax 08-566 24 229
www.hjart-lungfonden.se
insamlingskonton: pg 90 91 92-7, bg 909-1927
organisationsnummer 802006-0763
hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste
dödsorsaken i Sverige. Ungefär 38 procent av både
kvinnorna och männen har en sådan sjukdom som
underliggande dödsorsak visar siffror från Socialstyrelsen (Dödsorsaker 2011, publicerad 2012).
Bilden är densamma i hela västvärlden, och i övriga
världen sker en snabb utveckling mot samma sjukdomsmönster med ökande förekomst av hjärtsjukdomar i Asien och i utvecklingsländerna.
Liksom hjärtinfarkt orsakas kärlkramp av åderförfettning, även kallat åderförkalkning, i hjärtats
kranskärl. Rökning och höga blodfetter är de två
största enskilda riskfaktorerna. De övriga är framför
allt högt blodtryck, diabetes, stress, övervikt, bukfetma och fysisk inaktivitet tillsammans med ohälsosam kaloririk mat och för lite grönsaker och frukt.
Just nu bedrivs i Sverige omfattande och framgångsrik forskning om mekanismerna bakom
åderförfettning samt genernas betydelse, och hur
den skadliga processen kan stoppas. Forskarna har
bland annat kommit fram till att det är avgörande att
tidigt sätta in medicin som sänker nivåerna av det
skadliga LDL-kolesterolet i blodet.
Det är viktigt att denna banbrytande forskning får
möjlighet att fortsätta. Forskningen angår oss alla
och du kan bidra genom att skänka en gåva till HjärtLungfonden.
Innehåll
04
06
16
24
33
Hjärtat och blodomloppet
Hjärtsjukdomar
Behandling
Riskfaktorer
Forskning
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 3
hjärtat och blodomloppet
Så fungerar hjärtat
hjärtat är en muskel, som är något större än en
Kvinnor har mindre hjärta och
smalare kärl än män. Vid kranskärlssjukdom kan effekten på hjärtat
vara olika mellan könen.
4 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
knuten hand, med uppgift att pumpa runt blodet
i kroppen. Hjärtat har fyra sammankopplade rum:
vänster förmak som mynnar i vänster kammare samt
höger förmak som mynnar i höger kammare.
Hjärtat fungerar som en pump med två seriekopplade cylindrar. Med en frekvens av 60 slag per minut
drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna
– ådrorna som leder från hjärtat – ut i kroppen. Efter
sammandragningen vidgar sig hjärtat igen och blodet från kroppen återförs till höger förmak och höger kammare via venerna, som leder till hjärtat. Den
högra kammaren i hjärtat pumpar därefter blodet
genom lungorna, där blodet syresätts och koldioxid
vädras ut. Därefter förs blodet via vänster förmak
tillbaka till vänster kammare, som pumpar ut det
syrerika blodet i kroppen på nytt.
Klaffarna i hjärtat fungerar som backventiler och
hindrar att blodet går tillbaka från kamrar
och till förmak, och från lungartär och aorta till respektive kammare.
Hjärtat har ett elektriskt system – retledningssystemet – som gör att det dras ihop och blodet pressas
ut i kärlsystemet. Retledningssystemet består av specialiserade hjärtmuskelceller som alstrar impulser
till alla delar av hjärtmuskeln.
I högra förmaket sitter sinusknutan som startar
den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till
båda förmaken och den får förmaken att dra ihop sig
och pressa ner blod i kamrarna. Mellan förmaken
och kamrarna sitter av-knutan, en annan specialiserad cellgrupp. Här stannar impulsen upp något så
att förmaken hinner tömmas fullständigt.
av-knutan skickar sedan i väg en våg av signaler via
en speciell hjärtbana som heter His’ bunt, det leder
Till höger lunga
Till vänster lunga
Aorta
Lungpulsåder
Lungven
Från
lungorna
till hjärtat
Från
lungorna
Sinusknutan
Vänster
förmak
AVknutan
Höger
förmak
Hjärtklaff
Vänster
kammare
Hålven
Höger
kammare
Syrefattigt blod
Syrerikt blod
till en sammandragning av kamrarna och att blodet
pumpas ut i kroppen från vänster kammare och ut i
lungorna från höger kammare.
Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna
när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka
till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när hjärtat
drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket,
eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till en
lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska
blodtrycket.
I vila pumpar hjärtat cirka fem
liter blod i minuten till kroppens alla organ och vävnader.
Varje år ska det slå ungefär 30
miljoner gånger, under en livstid cirka 2,5 miljarder gånger.
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 5
hjärtsjukdomar
Kärlkramp och hjärtinfarkt
kranskärlen är de blodkärl som försörjer hjär-
tat med blod. Kärlen ligger i fåror på hjärtats utsida
och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan
varje hjärtslag.
Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och låter
blodet fritt strömma igenom och förse kroppens
organ och vävnader med näring och syre. Med åren
kan ansamlingar av fett, framför allt kolesterol,
bilda fettstrimmor i kärlväggen. Ansamlingen av
blodfetter orsakar en inflammation i kärlväggen och
bygger upp en förhårdnad av fett, bindväv och kalk
som kallas plack. När placket växer ökar först kärlets
yttre diameter. Därefter blir hålrummet i kärlet gradvis trängre och hjärtat kan få en försämrad blod- och
syretillförsel. I längden kan hjärtats pumpförmåga
bli nedsatt. Denna förträngning i kranskärlen
kallar vi åderförfettning. Den medicinska termen är
ateroskleros.
När det uppstår sprickor i placket aktiveras blodplättarna, det vill säga de blodceller som får blodet
att koagulera, och det kan bildas blodproppar som
täpper till blodkärlet helt. Följden kan bli syrebrist,
ischemi, i viktiga organ såsom hjärtat. De flesta människor har förfettade kärl utan att känna något.
Tidigare trodde man att åderförfettning inträffar
först sent i livet, men i dag vet vi att inlagringen av
fett börjar redan i 20-årsåldern och växer gradvis
med åldern, hos vissa betydligt snabbare än hos
andra. Särskilt stor risk för att drabbas löper personer med högt blodtryck, hypertoni, personer med
förhöjda blodfetter, hyperlipidemi, personer med
diabetes, personer med bukfetma samt rökare.
Ärftlighet och stress inverkar också.
Kärlkramp
Man skiljer mellan stabil och instabil kärl-
6 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
Det typiska symptomet på kärlkramp
är bröstsmärta vid fysisk eller psykisk
ansträngning. Om smärtan kommer
plötsligt och strålar ut i kroppen kan
det röra sig om instabil kärlkramp eller
en hjärtinfarkt.
kramp. Stabil kärlkramp är när
en bestående förträngning i ett av
hjärtats kranskärl gör det svårt för
blodet att rinna fritt och vid ansträngande situationer får hjärtat
på så vis för lite syre, vilket ger
övergående smärta i bröstet.
Vid instabil kärlkramp blir
smärtan plötsligt svårare
eller också utlöses den vid
mindre ansträngning än
tidigare, eller till och med
i vila. Instabil kärlkramp är
ett allvarligt varningstecken och kan vara förstadium
till hjärtinfarkt.
Kärlkramp beror oftast på att ett eller flera av
hjärtats kranskärl har blivit för trånga på grund av
inlagringar i kärlväggen, så kallad åderförfettning
eller ateroskleros, vilket försvårar blodflödet genom
kärlet. Det typiska symptomet är bröstsmärta vid fysisk eller psykisk ansträngning. När man anstränger
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 7
sig eller blir upprörd ökar hjärtats arbete och det
behövs mer blod. Förträngningen i kranskärlen
hindrar då tillräckligt mycket blod från att nå hjärtat,
det blir syrebrist, vilket orsakar smärta. Symptomen
kan även yttra sig som en tryckande känsla eller
obehagskänsla över bröstet eller som svårighet att få
luft. Smärtan försvinner när man har vilat en stund.
En person med stabil kärlkramp som plötsligt
får tätare attacker av bröstsmärta vid allt mindre
ansträngning eller vid vila bedöms ha instabil kärlkramp. Det är ett allvarligare tillstånd.
utredning
För att fastställa diagnosen kärlkramp görs vanligen
ett arbetsprov på testcykel med ekg-registrering.
Resultatet visar hur mycket man kan anstränga sig
innan det börjar göra ont i bröstet. ekg visar om
syrebrist uppstår vid ansträngning och om något
onormalt finns i hjärtrytmen. För att läkaren ska
veta hur det ser ut i patientens kranskärl, och i vilken
utsträckning de är förträngda, görs ofta en kontraströntgenundersökning av kranskärlen, en så kallad
koronarangiografi.
Hjärtinfarkt
Den dominerande orsaken till hjärtinfarkt bland
medelålders och äldre är åderförfettning i kransartärerna. Om inlagringen i kärlväggen plötsligt brister
bildas en liten klump koagulerat blod. En blodpropp
kan lätt täppa till kärlet och avbryta blodströmmen.
Man får då en hjärtinfarkt.
Området som drabbas av bristande blodtillförsel
skadas gradvis om blodproppen inte snabbt löses
upp. Utan syre dör hjärtcellerna i området. Svårt skadad hjärtmuskelvävnad övergår från att vara muskel
till bindväv, det vill säga ärrvävnad. Skadan som uppstår i hjärtmuskeln kan leda direkt till döden eller
orsaka skador som senare kan leda till en ny hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.
8 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
I vissa fall kan hjärtinfarkt också uppstå av att
en blodpropp bildats och täpper till ett kärl som
inte har synliga inlagringar på kontraströntgen av
kranskärlen – kärlen är ”rena” – ett fenomen som är
vanligare hos kvinnor.
Kvinnor har oftare kärlkramp utan att ha synliga
förträngningar i kranskärlen. En långdragen spasm
kan också orsaka hjärtinfarkt.
De mest typiska symptomen vid hjärtinfarkt är
plötsliga smärtor mitt i bröstet. Ofta strålar smärtorna ut i vänster arm, men de kan även stråla ut i båda
armarna, händerna, halsen, underkäken, magen
och ryggen. Man kan uppleva plötsliga andningssvårigheter med eller utan smärta.
Svimning, kallsvettningar, illamående eller yrsel,
ofta kopplat med smärta eller tryck i bröstet, är vanligt. Smärta som sitter i mer än 15 minuter kan vara
en hjärtinfarkt. Då ska man ringa ambulans.
Tyst infarkt ger inte typiska besvär och upptäcks
ofta långt efteråt, till exempel vid hälsoundersökningar med ekg. Tysta infarkter är relativt sett vanligare hos kvinnor.
Emotionell stress kan utlösa hjärtchock, som i
vissa fall kan leda till döden. Tillståndet kallas
Takotsubo-kardiomyopati, ibland även ”brustet hjärta”. Det är ett tillstånd som karaktäriseras av akut,
ofta stressutlöst bröstsmärta och/eller andningssvårigheter, förändringar av ekg-kurvan, stegring
av hjärtskademarkörer i blodet och uttalad nedsättning av funktionen i vänster kammare. Tillståndet
är snarlikt en akut hjärtinfarkt, men till skillnad
från den typiska hjärtinfarkten hittar man vid kranskärlsröntgen inga kranskärlsförändringar – kärlen
brukar vara ”rena”. De flesta patienter brukar återhämta sig. Detta syndrom är vanligare hos kvinnor
än hos män.
Kvinnors och mäns hjärtan är olika. I förhållande
till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre
och lättare. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 9
Studier har visat att risken för att
dö i plötsligt hjärtstopp är
förhöjd hos kvinnor med hög
BMI i kombination med låg
fysisk aktivitet.
än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos
kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan
det hos män är mer samlat på en plats. Kvinnor och
män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärtmekanismerna. Det finns
också skillnader i systemet för blodets koagulering.
Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt
mindre ofta relatera symptomen till hjärtsjukdom
och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta
trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig
sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda
dödsorsaken hos såväl kvinnor som män.
utredning
Gränsen mellan hjärtinfarkt och instabil kärlkramp
är sällan knivskarp. Hjärtinfarktsdiagnosen ställs
med hjälp av blodprov då man ser höjda halter av
ämnen från hjärtmuskulaturen (biokemiska markörer) i kombination med antingen minst ett typiskt
symptom eller typiska ekg-förändringar.
Hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa ut tillräckligt
med blod i kroppen. Cellerna i kroppen får då för
lite näring och syre vilket i första hand yttrar sig som
diffusa symptom i form av trötthet och andfåddhet.
Sjukdomstecknen smyger sig på under lång tid,
varierar från person till person och dessutom från
dag till dag.
Orsakerna till hjärtsvikt kan vara högt blodtryck
eller läckage i de hjärtklaffar som fungerar som
backventiler. En annan orsak kan vara hjärtinfarkt,
då en del av hjärtmuskeln dött till följd av infarkten.
Det kan även röra sig om hjärtmuskelförtvining
(kardiomyopati) där belastningen på den kvarvarande
muskelmassan ökar.
Den försämrade genomblödningen i kroppen
drabbar på sikt även andra organ, exempelvis njurarna, vilket leder till att kroppen samlar på sig vatten
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 11
Förhöjd risk
I den svenska MONICA-studien
i Umeå såg man att risken för att
dö i plötsligt hjärtstopp är förhöjd
hos kvinnor som har högre BMI och
som är mindre fysiskt aktiva än
genomsnittet. I studien såg man
också att kranskärlssjukdom
i kombination med en del yttre
psykosociala faktorer – som stress
och stort alkoholintag – tycks ligga
bakom flera fall av plötsligt hjärtstopp.
och salt, vilket i sin tur leder till viktuppgång.
Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning av hjärtsvikt. Kvinnor och män uppvisar
dock delvis olika sjukdomsbild och för kvinnor kan
sjukdomen i vissa fall vara extra svår att upptäcka
och behandla. Vid en typ av hjärtsvikt är pumpförmågan bevarad, i stället är det hjärtats fyllnadsfas
som är störd. Denna typ av hjärtsvikt drabbar oftast
äldre och kvinnor och de drabbade är ofta multisjuka och lider av högt blodtryck, diabetes och förmaksflimmer.
utredning
För att fastställa diagnosen hjärtsvikt krävs noggranna undersökningar. Inledningsvis tas ett ekg
för att undersöka om hjärtat får den blodförsörjning
som behövs. I ett blodprov mäter man även bnp,
brain natriuretic peptide. Det är ett hormon som frisätts
naturligt från hjärtats vänstra kammare vid belastning och uttänjning, till exempel vid hjärtsvikt.
För att ställa rätt diagnos, vilket inte minst gäller
kvinnor som kan uppvisa andra sjukdomstecken än
män, ska läkaren efter bnp-provet undersöka hjärtat med ultraljud, så kallad ekokardiografi. Vid ultraljudsundersökningen kan man se hjärtats struktur,
funktion och pumpkapacitet och man kan mäta hur
blodflödet in i och ut ur hjärtat fungerar.
Hjärtrytmrubbningar
Kvinnor har något högre hjärtfrekvens i vila än män.
Skillnaden mellan könen finns redan i barnaåren.
Sjukliga rubbningar i hjärtrytmen (arytmier) uppkommer vanligtvis med stigande ålder och är ofta
tecken på underliggande hjärtsjukdom. Hos äldre
uppstår rytmrubbningarna i allmänhet av åderförfettning i kranskärlen som orsakar syrebrist i hjärtat
och en försvagad hjärtmuskel.
Olika rubbningar i det så kallade retledningssystemet i hjärtat (se avsnittet Så fungerar hjärtat) kan
12 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
leda till att hjärtat slår långsammare, bradykardi, eller
snabbare, takykardi, än normalt. Bradykardi är vanligare hos män, medan takykardi är vanligare hos
kvinnor. I båda fallen kan rytmen vara regelbunden
eller oregelbunden. Rytmrubbningar kan upplevas
som extraslag eller hjärtklappning.
Bradykardi (för långsam hjärtrytm) beror lika
ofta på att det föreligger rubbningar i sinusknutans
funktion som att det finns hinder för impulsfortledningen mellan förmak och kammare. Symptomen
vid bradykardi är vanligen plötslig svimning eller
plötslig yrsel, andra vanliga symptom är andfåddhet, trötthet och nedsatt prestationsförmåga vid
ansträngning.
Takykardi (hjärtrusning) innebär att hjärtat slår i
betydligt snabbare takt än normalt. Orsaken beror
ofta på en elektrisk rundgång eller att ett område
med enstaka celler, som har förmåga att aktivera
hjärtat, arbetar snabbare än vad sinusknutan gör.
Symptomen är hjärtklappning, yrsel och ibland
svimning och bröstsmärta.
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer är en typ av takykardi. Förmaken
slår då mycket snabbt och drar inte ihop sig, vilket
ger en sämre pumpeffekt i hjärtat och en snabb oregelbunden puls. Kvinnor drabbas senare i livet än
män av förmaksflimmer, från 60 år och uppåt.
Vid förmaksflimmer utgår de elektriska signalerna inte från sinusknutan. I stället uppstår, utan
samordning, elektriska signaler på flera ställen
i förmaken. Man kan beskriva det som att förmaksmuskulaturen ”flimrar” med knappt synliga,
oregelbundna rörelser. Denna elektriska oreda gör
att förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och
inte samarbetar med kamrarna. Dessutom arbetar
de alldeles för fort och förmaken hinner varken
fyllas med blod eller tömmas effektivt mellan sammandragningarna. Även de signaler som förs över
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 13
från förmaken till kamrarna blir ofullständiga och
kamrarnas sammandragningar blir oregelbundna,
liksom pulsen. Den oregelbundna rytmen och dåliga
samordningen mellan förmak och kammare gör att
hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras.
Den som lider av förmaksflimmer har därför ofta
nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning och
hjärtklappning i vila.
Kroniskt förmaksflimmer är en vanlig orsak till
blodpropp i hjärnan och därmed till stroke. Varje år
får 6 000 svenskar stroke till följd av förmaksflimmer. Den ökande risken för blodproppar beror på att
blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i hjärtats
vänstra förmak. Blodet har då lättare att klumpa
ihop sig och proppen kan sedan följa blodströmmen
till hjärtat.
Kammarflimmer, ventrikelflimmer, är en direkt
livshotande rytmrubbning som innebär att hjärtats
elektriska signaler inte synkroniseras korrekt. De
elektriska signalerna startar på ett okontrollerat sätt
i kammaren i stället för i sinusknutan. Resultatet
blir att hjärtat ”flimrar” eller darrar i stället för att slå
normalt. Ett flimrande hjärta pumpar inget blod till
kroppen och den som drabbas blir snabbt medvetslös. Kammarflimmer leder till döden om inte den
som drabbas får hjärt-lungräddning och defibrillering, det vill säga en elchock på hjärtat som återför
hjärtat till normal rytm.
AVNRT – AV-node Re-entry
En hjärtrytmrubbning som är vanligare hos kvinnor
än hos män är avnrt, även kallad av-nodal återkopplingstakykardi. Vid avnrt går de elektriska
impulser, som normalt skulle skickas genom retledningssystemet, också genom en nyskapad extraväg
i hjärtats elektriska system. I själva av-knutan finns
då två impulsvägar i stället för en och där kan det bli
elektrisk rundgång. Detta innebär en risk för hjärtrusning på mellan 180 och 260 slag per minut.
14 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
Anfallen kommer plötsligt och försvinner lika
spontant och kan vara i allt från några minuter till
timmar.
utredning
Rytmrubbningar i hjärtat kan vara uppenbara,
exempelvis vid akut hjärtinfarkt, eller svårare att
definiera, till exempel vid bradykardi. Rytmrubbningar i hjärtat kan oftast konstateras med manuell
pulskontroll, ultraljud eller ekg-undersökning,
ibland med långtids-ekg som spelar in hjärtrytmen
under 24 timmar. I vissa fall krävs undersökning
med ultraljud eller magnetkamera eller en kranskärlsröntgen för att fastställa orsaken till rytmrubbningen.
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 15
behandling
Medicin och kirurgi
förändringarna i hjärta och kärl utvecklas under många år, och hastigheten är delvis beroende av
arv, delvis av riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer man
har, desto snabbare utvecklas ateroskleros.
Processen kan stoppas och i vissa fall gå tillbaka
om man ändrar eventuella riskfaktorer på ett kraftfullt sätt. Rökstopp, stressreduktion, motion och
näringsriktig kost är viktiga sätt att minska sin risk
för framtida sjukdom eller återinsjuknande. I vissa
fall kan operation och medicinering behövas, men
då alltid tillsammans med en sund livsföring. Studier
visar att mediciner i kombination med rehabilitering, där medvetna livsstilsförändringar ingår, ökar
överlevnaden drastiskt för kvinnor. Lika viktigt är att
det finns en god kontakt mellan patient och vårdpersonal.
Kärlkramp
läkemedel
Vid kärlkramp ordineras ofta ett flertal läkemedel
som är till för att motverka besvären och förhindra
en framtida försämring av sjukdomen.
æ1LWURJO\FHULQDQY¦QGVDNXWLP§QJDIDOO¦YHQI¸U
långtidsbehandling.
æ%HWDEORFNHUDUHRFKNDOFLXPIO¸GHVK¦PPDUHPLQVNDUKM¦UWDWVI¸UEUXNQLQJDYV\UH
æ$FHW\OVDOLF\OV\UDasa) minskar risken för proppbildningar i kärlen.
æ%ORGIHWWVV¦QNDQGHO¦NHPHGHOV§NDOODGHVWDWLQHU
ges ofta för att minska risken för framtida besvär.
æ%ORGWU\FNVNRQWUROOYLGI¸UK¸MWEORGWU\FN¦UYLNWLJW
liksom
æ%ORGVRFNHUNRQWUROOYLGGLDEHWHV
%HVY¦UDQGHN¦UONUDPSWURWVPHGLFLQHULQJ¦UGHQ
16 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
vanligaste anledningen till att kranskärlsröntgen
(koronarangiografi) utförs. Undersökningen görs
också ibland som ett led i utredningen av andra
hjärtsjukdomar.
Efter lokalbedövning i ljumsken förs en kateter
in via kroppspulsådern till vänster kranskärl, där
kontrastmedelsinjektioner görs. Därefter byts
kateter och höger kranskärl undersöks. Undersökningen avslutas med att vänster kammare fylls med
kontrastvätska så att man även kan bedöma hur
hjärtmuskeln arbetar.
ballongvidgning
Vid svårare kärlkrampsbesvär försöker man allt oftare, och i ett allt tidigare skede, återställa cirkulationen
i hjärtat via operation. En vanlig metod är en så kalllad ballongvidgning, pci. Metoden innebär att man
vidgar förträngda kranskärl på ett relativt enkelt och
smärtfritt sätt, utan att man behöver öppna bröstkorgen och operera kärlen. Behandlingen går till som vid
kranskärlsröntgen, med den skillnaden att det finns
en uppblåsbar ballong i änden av katetern. När katetern är på plats vid förträngningen blåses ballongen
upp, ofta flera gånger, så att förträngningen pressas
tillbaka och blodet kan passera. För att kärlet inte ska
falla ihop och för att minska risken att besvären återkommer sätts ett eller flera små metallnät, så kallad
stent, på platsen.
Hos cirka 5–10 procent av patienterna kan förträngningen komma tillbaka, oftast inom ett halvår,
och risken är större för kvinnor. Om det sker kan
behandlingen upprepas, de allra flesta förblir då
besvärsfria. Läkemedelsavgivande stent har visat
minska risken ytterligare för att förträngningen ska
komma tillbaka.
För att förebygga blodproppsbildning vid alla
typer av stent rekommenderas i dag långtidsbehandling med acetylsalicylsyra i låg dos som kombineras
med ytterligare blodproppsförebyggande läkemedel
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 17
xxxxxx
Risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom minskar vid sund livsföring.
För kvinnor är det exempelvis
mycket viktigt att hantera och
reducera stressen.
i upp till ett år. Kombinationsbehandlingen innebär
en något ökad risk för blödning och rekommendationen är att läkemedelsavgivande stent undviks hos
patienter med ökad blödningsrisk.
bypassoperation
Om det finns utbredda förträngningar blir det ofta
nödvändigt med kranskärlsoperation, en så kallad
koronar bypassoperation. Vid en bypassoperation
tar man ut ett eller flera blodkärl från underbenet,
insidan av bröstkorgen eller underarmen och använder kärlbitarna för att koppla blodflödet förbi förträngningarna i kranskärlen. Operationen hjälper
blodet att komma förbi och syresätta hjärtat. Kvinnor har ofta sämre kärl som är lämpliga att använda
som förbikopplingar. Det beror sannolikt på att
kvinnor oftare än män är drabbade av åderbråck.
Hjärtinfarkt
Den moderna hjärtinfarktsbehandlingen kan vara
både medicinsk och kirurgisk. Den viktigaste behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är att så
snart som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få igång blod- och syretillförseln igen.
Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre tid det tar för proppen att lösas
upp. Ju snabbare blodflödet till den hotade hjärtmuskulaturen återställs, desto mindre blir skadan
av infarkten. Ofta görs också ett EKG redan i ambulansen, som skickas till sjukhuset där man kan
förbereda för omedelbar behandling med ballongvidgning redan innan patienten anlänt eller direkt
dirigera om ambulansen till ett sjukhus som kan
göra sådana ingrepp. Ballongvidgning görs för att
öppna det tilltäppta kärlet och kräver snabb transport till sjukhus med specialutbildad personal. Om
behandlingen fördröjs kan patienten i stället få behandling med blodproppsupplösande läkemedel,
så kallad trombolys. Att ge akut ballongvidgning
Ändrad livsstil
Efter en kranskärlsoperation eller ballongvidgning, samt för att hindra återkomst av hjärtinfarkt eller kärlkramp
är det av största vikt att eventuella
riskfaktorer behandlas. Detta innebär:
æ Rökstopp
æ Stresshantering tillsammans med
annan rehabilitering
æ Ökad fysisk aktivitet
æ Ändrad kost
æ Viktreduktion
æ Kontroll och behandling av
diabetes
æ Kontroll och behandling av
förhöjda blodfettsnivåer
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 19
vid omfattande infarkter anses dock ha stora fördelar jämfört med trombolys och är det vanligaste.
I vissa fall är det inte heller möjligt att ge
trombolysbehandling. Äldre har ofta andra
komplikationer som gör att trombolysbehandling
inte är lämplig, exempelvis ökad risk för stroke vid
högt blodtryck.
Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln vissa proteiner som kan spåras i blodet. Flera blodprov kan
tillsammans med symptom och EKG bekräfta en
infarkt.
Efter en hjärtinfarkt ges ofta olika mediciner som
var och en för sig sänker risken för återinsjuknande.
æ$FHW\OVDOLF\OV\UDVRP¦UEORGI¸UWXQQDQGH
æ7LFDJUHORUHOOHU&ORSLGRJUHOVRPI¸UKLQGUDU
att blodplättarna klumpar ihop sig och bildar
proppar.
æ6WDWLQHUPRWI¸UK¸JDEORGIHWWVQLY§HU
æ%HWDEORFNDGVRPPLQVNDUVWUHVVKRUPRQHUQDV
påverkan på hjärtmuskeln och sänker hjärtfrekvensen.
æace-hämmare eller arb-hämmare som
sänker blodtrycket.
æ.RPELQDWLRQVO¦NHPHGHOPRWEORGSURSSV
bildning vid insättning av stent.
æssri-mediciner (selektiva serotoninåterupptagshämmare) mot ångest och depressioner,
som är vanliga reaktioner efter en infarkt.
Ångest och depression är riskfaktorer för återinsjuknande i hjärtinfarkt, det gäller i synnerhetför kvinnor.
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ofta ett kroniskt tillstånd som är svårt
att behandla. De flesta personer som har hjärtsvikt
kan behandlas med mediciner som lättar på hjärtats
arbete, sänker blodtrycket och lindrar symptomen.
I många fall används en kombination av olika läkemedel som anpassas individuellt.
20 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
xxxxxx
Olika typer av mediciner som
sätts in vid hjärtsvikt är:
æ'LXUHWLNDVRP¦UY¦WVNH
drivande läkemedel som
hjälper kroppen att bli av
med överskottsvatten och
salt.
æaceK¦PPDUHHOOHUarb som
är kärlvidgande läkemedel, vil
NHWOHGHUWLOODWWKM¦UWDWVSXPS
arbete minskas.
æ%HWDEORFNHUDUHVRPOHGHUWLOO
DWWKM¦UWDWDUEHWDUOXJQDUHRFK
mer effektivt.
æ$OGRVWHURQK¦PPDUHVRP
PLQVNDUVYXOOQDGHQLNURSSHQ
och sänker blodtrycket.
æ'LJLWDOLVVRPVW¦UNHUKM¦UWDWVSXPS
förmåga.
1¦UO¦NHPHGHOVEHKDQGOLQJHQLQWHIXQJHUDUWLOO
U¦FNOLJWEUDNDQGHWEOLDNWXHOOWPHGKM¦UWNLUXUJLVN
behandling. En sådan behandling är insättandet av
en så kallad crtSDFHPDNHUG¦Ucrt står för Cardiac
Resynchronization Therapy'HW¦UHQV§NDOODGELYHQWUL
NXO¦USDFHPDNHUYLONHWLQQHE¦UDWWLPSXOVJLYDUHI¸UV
in i både höger och vänster hjärtkammare och att de
För att hjälpa ett hjärta
som slår för långsamt opereras
ofta en pacemaker in under
huden.
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 21
aktiveras på ett sätt som optimerar pumpförmågan.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som kom 2008 uppskattas behovet av årliga
nyimplantat till 16 per 100 000 invånare, men i realiteten var den genomsnittliga implantationsfrekvensen för åren 2006–2007 endast 6,6 procent och 70
procent av dem som fick crt var män.
Underbehandlingen är med andra ord stor, i
synnerhet vad gäller kvinnor. Detta trots att studier
visat att kvinnor drar ännu större nytta av crt än
män redan vid lindrig hjärtsvikt.
Hjärtrytmrubbningar
Vid hjärtrytmrubbningar behandlas hjärtat beroende på rytmstörning.
För att hjälpa ett hjärta med bradykardi att få en
normalare rytm opereras vanligen en pacemaker
in under huden. Pacemakern är försedd med tunna
kablar med elektroder som fästes i hjärtat och som
hjälper hjärtat att hålla takten.
Takykardi behandlas ofta med hjärtfrekvenssänkande läkemedel som tar ned farten och håller kvar
hjärtat i normal rytm. I vissa fall opererar (värmer
eller fryser) man bort den elektriska oroshärden i
hjärtat.
För personer som har haft hjärtstillestånd på
grund av rytmrubbningar, eller som har så allvarliga
symptom att de bedöms vara i riskzonen för plötsligt
hjärtstopp, används i allt högre utsträckning icd, en
implanterad defibrillator. Från dosan, som känner
av hjärtats rytm, löper en kateter till hjärtats högra
kammare. Vid vissa livshotande rytmrubbningar ger
dosan ifrån sig en elektrisk stöt som får hjärtat att gå
med regelbunden rytm igen.
Omhändertagande i vården
För kvinnor som får hjärtinfarkt är risken att avlida
högre än för män, och det finns flera faktorer som kan
ligga bakom detta faktum.
22 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
I genomsnitt är kvinnor tio år äldre än män vid insjuknandet och de har ofta fler riskfaktorer i form av
högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt. I allmänhet
känner äldre personer inte smärta på samma sätt
som yngre personer. Det är även känt att personer
med diabetes efter hand drabbas av nervskador som
gör att smärtkänsligheten minskar, vilket kan göra
att bröstsmärta inte känns lika tydligt. Ytterligare en
faktor är att många kvinnor inte tror att de kan drabbas av hjärtinfarkt.
Generellt sett väntar kvinnor längre än män innan de kontaktar sjukvården eller tar sig till akuten
vid misstänkt hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt är tiden
avgörande, det är viktigt att komma till sjukhuset
så snabbt som möjligt. Ju tidigare man kommer
till behandling desto större möjlighet att begränsa
omfattningen av muskelskadan, särskilt om man
kommer inom 60 min.
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 23
riskfaktorer
Kärlen kan åldras i förtid
generellt sett drabbas kvinnor senare i livet av
hjärt-kärlsjukdom, cirka tio år senare än män. Orsakerna är inte helt klarlagda, men man tror att det
kvinnliga könshormonet östrogen kan ha en skyddande effekt på kvinnors hjärtan och kärl.
Efter klimakteriet uppstår östrogenbrist och man
ser att sjukdomstalen för kvinnor i den gruppen
ökar.
De största riskerna för kvinnor att utveckla
hjärt-kärlsjukdom är ärftlighet, högt blodtryck, för
höga blodfetter, bukfetma, diabetes och rökning.
Alla dessa faktorer – tillsammans eller var för sig –
snabbar på åldrandet av kärlen.
Rökning
I Sverige röker fler kvinnor än män. Rökning är den
dominerande riskfaktorn för sjukdomar i hjärtats
kranskärl, till exempel hjärtinfarkt och kärlkramp.
Vid hjärt-kärlsjukdomar är det ofta flera faktorer
som samverkar med rökningens skadeeffekter. Rökningen i sig ökar dödsrisken tre gånger, kombineras
rökning med högt blodtryck eller hög kolesterolhalt
ökar dödsrisken fyrfaldigt. Alla dessa faktorer tillsammans ökar risken åtta gånger. Om man röker
och har diabetes ökar riskerna för hjärtinfarkt markant.
Rökande kvinnor
40%
32
30%
23
20%
13
10%
9
vad händer i kroppen?
0%
1946
1963
1977
2010
Kvinnors rökvanor har förändrats över
åren. Kulmen nåddes 1977
då 32 procent av kvinnorna rökte. Sedan dess kryper siffran stadigt neråt.
24 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
När nikotinet i röken dras ned i lungorna ökar pulsen och med tiden kan den stress som detta innebär
skada hjärtmuskeln. Rökning är kärlsammandragande och ökar risken för blodproppar. Många
andra gaser och partiklar i röken bidrar till blodproppsrisk och åderförfettning. I röken finns även
ämnen som tar syrets plats i blodet, vilket innebär
att blodet och kroppens vävnader blir sämre syre-
xxxxxx
satta och att hjärtat får svårare att
arbeta.
Om man slutar röka
minskar risken för hjärtkärlsjukdomar snabbt. Efter
hand blir blodtrycket lägre,
pulsen normaliseras och
syrehalten i blodet stiger.
Efter en längre tid förbättras
blodcirkulationen och skador
i blodkärlen börjar repareras.
Vid ett rökstopp förbättras
även kroppens känslighet för
insulin.
Högt blodtryck
Högt blodtryck, eller hypertoni,
räknas till en av folksjukdomarna.
Hypertoni är viktigt att upptäcka och
behandla eftersom ett högt okontrollerat
blodtryck som inte normaliseras eller får
vila ger upphov till ökad sjuklighet
och dödlighet. Risken för stroke,
hjärtinfarkt, diabetes, åderförfettning, hjärtförstoring, hjärtsvikt,
njursjukdom, försämrad blodcirkulation
i benen och demens ökar. Förekommer både högt
blodtryck och typ 2-diabetes samtidigt ökar risken
för sjukdom och tidig död avsevärt.
Efter genomgånget klimakterium bör alla kvinnor regelbundet kontrollera sitt blodtryck när de av
olika skäl kommer i kontakt med sjukvården. Anledningen är att kvinnor då på ganska kort sikt får ett
stigande blodtryck.
Rökning är den dominerande riskfaktorn för sjukdomar i hjärtats
kranskärl. Om man slutar röka
minskar risken för hjärt-kärlsjukdom snabbt.
vad händer i kroppen?
Ett för högt blodtryck förvärrar på sikt den mer eller
mindre naturliga åderförfettningsprocessen som
sker i kroppen. I processen bildas fettinlagringar
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 25
Stor risk med diabetes
Resultat från stora befolkningsstudier visar att risken för hjärtinfarkt
är två till fyra gånger så stor hos diabetiker jämfört med personer som
inte har diabetes. Drygt 20 procent
av dem som vårdas för hjärtinfarkt
har diagnostiserad diabetes, oftast
rör det sig om typ 2-diabetes. Tre
av fyra patienter med hjärtinfarkt
anses ha en glukosstörning, det vill
säga ett förstadium till diabetes,
som man tidigare inte har känt till.
i kärlväggen som sedan förändras till så kallade
plack. Så småningom blir kärlen stela och smala,
blodflödet får ett större motstånd och blodtrycket
höjs.
När artärerna förlorar sin elasticitet blir de känsligare för påfrestningar. Av det förhöjda blodtrycket
kan den känsliga beklädnaden av kärlväggen, endotelet, skadas och det i sin tur kan skapa en inflammatorisk process som påskyndar åderförfettningsprocessen.
På sikt kan de förträngda kärlen bli försvagade. Ett
högt tryck i ett skadat kärl ökar risken för en blödning eller propp, exempelvis i hjärnan. Om kärlet till
hjärtmuskeln täpps till inträffar en hjärtinfarkt.
Hjärtats pumparbete försvåras av det höga blodtrycket. Den ökade belastningen gör att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa ut blodet i kroppen
vilket på sikt kan leda till hjärtförstoring och med
tiden till hjärtsvikt.
Höga blodfetter
Kolesterol är ett av kroppens blodfetter som behövs
för att kroppen ska fungera. För att kroppen ska må
bra måste det finnas en balans mellan det ”goda”
hdl-kolesterolet och det ”onda” ldl-kolesterolet.
Fram till klimakteriet har könshormonet östrogen
en skyddande effekt på kvinnans kolesterolprofil.
Därefter ändras kolesterolprofilen negativt med
högre ldl- och lägre hdl-kolesterolvärden.
Ju högre total kolesterolnivå man har, desto större
är risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom som kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.
vad händer i kroppen?
Överskottet av de skadliga blodfetterna lagras i kärlväggarna och med tiden kan de ge upphov till allvarlig åderförfettning. Blodet får då svårt att cirkulera
och risken för blodproppar som täpper till kärlen
ökar. Höga blodfettsvärden i kombination med högt
26 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
blodsockervärde ökar risken ytterligare för skador
på blodkärlen.
Forskning visar att medicinsk behandling som
sänker kolesterolnivåerna, så kallade statiner, kan
ge stor effekt, i synnerhet hos personer som sedan
tidigare har hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller
högt blodtryck.
Diabetes – en kärlsjukdom
Risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd vid såväl
typ 1-diabetes som typ 2-diabetes. Även störningar i
kroppens sockerupptag, ett förstadium till diabetes,
påverkar kärlen negativt.
Hos kvinnor med diabetes försvinner den skyddande effekten mot hjärt-kärlsjukdomar som friska
kvinnor har. En kvinna med diabetes har således i
stort sett samma risk att få en hjärtinfarkt som en
man med diabetes. Om man enbart ser till gruppen
under 65 år löper kvinnor med diabetes större risk
att dö inom ett år efter hjärtinfarkt än män med
diabetes i motsvarande ålder. Cirka 70 procent av
alla dödsfall hos diabetiker förklaras av hjärt-kärlkomplikationer.
Metabola syndromet
Vid typ 2-diabetes finns en koppling
till hjärt-kärlsjukdom via det så kalllade metabola syndromet. Detta är
en kombination av flera störningar
med minskad känslighet för insulin
(insulinresistens), höga insulinnivåer i blodet, högt blodtryck, skadlig
sammansättning av blodfetter samt
bukfetma. Sammantaget leder
detta till kraftigt ökad åderförfettning, nedsatt förmåga att lösa upp
blodproppar och risk för hjärtkärlsjukdomar. Den bakomliggande
orsaken är inte helt klarlagd och
intensiv forskning pågår.
vad händer i kroppen?
Vid diabetes drabbas i första hand de stora blodkärlen av åderförfettning, men även de minsta blodkärlen, exempelvis i hjärtmuskeln, kan förändras
så att syresättningen minskar. En konsekvens är
att förträngningar uppstår i artärerna, vilket gör att
blodflödet minskar. Om det sker i hjärtats kranskärl
kan det leda till kärlkramp. Vid åderförfettning bildas lättare små blodproppar och de kan helt stoppa
blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt eller
stroke.
Vid diabetes utvecklas på sikt nervskador som kan
försvåra möjligheten att uppfatta smärta. Frånvaro
av bröstsmärta vid hjärtinfarkt är vanligare hos
personer med diabetes.
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 27
Diabetiker drabbas dessutom hårdare av hjärtinfarkt än andra. Risken att avlida i hjärtinfarkt är
större, liksom de efterföljande komplikationerna
som rytmrubbningar, hjärtsvikt och nya infarkter.
Ny forskning visar att det är mycket viktigt att
hålla sitt blodsockervärde på en så jämn nivå som
möjligt, inte bara efter måltiden, utan över hela
dygnet. Det bidrar till att framtida komplikationer
kan fördröjas eller undvikas helt.
Stress och depression
Graviditet
Kvinnor som får högt blodtryck under graviditeten löper fyra gånger
så stor risk att få hypertoni tio år
senare i livet. Hör man till denna
grupp bör man kontrollera sitt
blodtryck vartannat år i förebyggande syfte. Graviditetsdiabetes är
övergående med högt blodsocker
enbart under graviditeten, men
innebär kraftigt ökad risk att senare
i livet utveckla typ 2-diabetes.
Oro, negativ stress, sömnbrist, depression och
social isolering påverkar hjärtat negativt. Ofta går
dessa faktorer hand i hand. Forskning visar att kvinnor är extra känsliga för den stress som kan finnas
hemma, exempelvis om hon lever i en
dålig relation. Kvinnor som upplever stress både på
arbetet och i hemmet löper tre gånger så hög risk
att drabbas av hjärtinfarkt. Stressade människor
sover sämre, vilket på sikt också kan bidra till hjärtsjukdom.
vad händer i kroppen?
Vid negativt upplevd stress ökar nivåerna av flera
sorters stresshormoner i blodet. Adrenalin och noradrenalin gör att vi andas snabbare, att hjärtat klappar snabbare och blodtrycket höjs. Kortisol är ett
stresshormon som i regel utsöndras efter långvarig
negativ stress. Det gör att vi blir utmattade, att blodtrycket stiger och att blodfettsnivåerna höjs vilket
innebär att risken för hjärt-kärlsjukdomar och
typ 2-diabetes ökar.
Störd sömn eller sömnbrist medför också förhöjda nivåer av exempelvis kortisol. Det innebär att
sömnbrist kan förstärka effekterna av den stress
man utsätts för under dagen.
Återhämtning är viktigt, det är därför bra om man
kan lära sig att slappna av, ”välja sina konflikter” och
hitta bra sömnrutiner.
28 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
Sömnen är centrala nervsystemets återhämtning.
Under sömnen sjunker kroppens ämnesomsättning
och blodflöde i de flesta delar av hjärnan och energinivåerna i hjärnan återställs. Vid god sömn varvar
kroppen ner: insöndringen av stresshormoner
minskar, blodtrycket, andnings- och hjärtfrekvensen sänks liksom kroppstemperatur och muskelspänning. En uppbyggnad sker samtidigt genom
att immunsystemet aktiveras och insöndringen av
bland annat tillväxthormon och testosteron ökar.
Livsstilsfaktorer
Dåliga kostvanor och brist på motion leder ofta till
övervikt. Forskning visar att alla dessa faktorer ökar
risken för åderförfettning i hjärtats kranskärl, den
dominerande orsaken till kärlkramp och hjärtinfarkt. I studier kring plötsligt hjärtstopp och åderförfettningssjukdom bland unga ser man att många
är överviktiga, i synnerhet kvinnor. Dödstalen bland
kvinnor i denna grupp minskar inte i samma takt
Sömnen är centrala nervsystemets återhämtning
och sömnbrist kan förstärka
den stress många kvinnor
upplever under dagen.
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 29
Forskning visar att mot slutet av
arbetsdagen, när det är dags att
gå hem, ökar kvinnornas halter av
stresshormoner och de ligger sedan
kvar hela kvällen. Männens halter
av stresshormoner sjunker i samma
situation. Det brukar förklaras med
att hemmet för många kvinnor är
en andra arbetsplats, medan män
i större utsträckning ser hemmet
och fritiden som en plats och tid för
återhämtning.
30 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
som för männen. Det finns data från USA som visar
en ökning av plötsligt hjärtstopp bland kvinnor i
yngre medelåldern.
För att behålla en god hälsa bör man sträva efter
en normalvikt och sedan hålla den.
I dag anses midjemåttet ha störst förutsägbarhet
beträffande risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
Fett runt magen, så kallad bukfetma, ökar risken
och för kvinnor ses en riskökning redan vid 80 centimeter. Hälsorisken är mer uttalad vid 88 centimeter.
Det mest hälsosamma sättet att gå ned i vikt är att
ta viktminskningen sakta men säkert. Även en liten
viktnedgång har klar effekt på flera riskfaktorer som
sockernivå, blodfetter och blodtryck. Så kallad jojobantning, då man går ned mycket i vikt på kort tid
och därefter lägger på sig igen, är olämplig. Delmål
som är så lågt satta att det i princip är omöjligt att
misslyckas är bättre.
Måttlig, regelbunden motion påverkar hela kroppen och även vikten, främst den skadliga bukfetman. I dag vet man mer om de positiva verkningsmekanismerna. Vid regelbunden motion förbättras
bland annat sockerbalansen, blodtrycket sänks,
sammansättningen av blodfetterna förbättras och
risken för proppbildning minskar. Motion är även
en viktig metod att möta stress och depression.
Rörelse gör att kroppen producerar mer endorfiner,
som är kroppens lyckohormon. Fysisk aktivitet motverkar även stresshormonernas aktivitet. En rask
promenad 30 minuter varje dag är en utmärkt motionsform om man inte vill motionera på annat sätt.
Kost som innehåller stora mängder animaliskt
fett samt så kallat härdat fett eller transfetter som
finns bland annat i kakor, chips och pommes frites
är skadlig på grund av att sådan kost höjer framför
allt ldl, det vill säga det ”onda” kolesterolet, som
belastar kärlen.
Livsmedelsverkets rekommendation är att äta
näringsriktig kost som innehåller mycket frukt och
Bukfetma ökar risken för
hjärt-kärlsjukdom.
För kvinnor ökar risken
redan vid ett midjeomfång
på 80 centimeter.
grönt. Tallriksmodellen ger en bra balans mellan
proteiner, kolhydrater och bra fetter från växtriket
och havet. Fett från fisk kan öka nivåerna av det goda
hdl-kolesterolet.
Det finns vetenskapliga bevis för att fiskkonsumtion minskar risken för dödlig hjärtsjukdom. En
hypotes är att fettsyrorna minskar risken för hjärtinfarkt genom att motverka tendensen till ojämn
hjärtrytm. Det är också möjligt att den skyddande
effekten beror på andra ämnen, exempelvis fiskproteiner.
I studier av stora befolkningsgrupper under lång
tid har man sett att hög saltkonsumtion och högt
blodtryck har ett samband. Högt blodtryck ökar
risken för hjärt-kärlsjukdomar och man bör därför
minska på saltet.
32 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
forskning
Forskning kring kvinnors hjärtan
vi vet att genetiska faktorer bidrar till utveckling
av sjukdom i hjärta och kärl. Högt blodtryck, höga
blodfetter och typ 2-diabetes är genetiskt betingade
och ökar hjärt-kärlrisken. Men lika viktiga riskfaktorer är stress och skadlig livsstil, både för att utveckla
högt blodtryck, blodfettsrubbning och diabetes och
som direkta orsaker till hjärt-kärlsjukdomar. De flesta
forskare är i dag överens om att livsstilen har stor
betydelse för hälsan. Det framgår till exempel klart i
de riktlinjer som utges av europeiska kardiologiföreningen, European Society of Cardiology.
Genus påverkar vår hälsa
Som biologiska varelser är skillnaderna mellan kvinnor och män stora, men båda könen drabbas av likartade sjukdomar i hjärta och kärl. Forskning visar
dock att skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor
kan påverka den biologiska ohälsan.
Det är känt att människor som har goda sociala
och ekonomiska förhållanden, hög utbildning och
ett socialt nätverk löper lägre risk att drabbas av
hjärtsjukdom. Det finns även klara samband mellan
upplevd negativ stress och hjärtsjukdom hos båda
könen. En markant skillnad är den typ av negativ
stress kvinnor och män reagerar på. Studier visar att
män är mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan
kvinnor tycks vara extra sårbara för den stress som
kan finnas i hemmiljön, i synnerhet om hon lever i en
destruktiv relation. Risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd är tre gånger så stor för
en kvinna om hon dessutom upplever negativ stress
på arbetet.
Flera forskningsresultat tyder på att kvinnor som
lär sig att hantera sin stress eller känslor av uppgivenhet har större möjligheter att tillfriskna efter
kranskärlssjukdom och leva längre, det visar bland
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 33
Som biologiska varelser är
skillnaderna mellan män och
kvinnor stora, men båda könen
drabbas av likartade sjukdomar
i hjärta och kärl.
annat den stora studien Kvinnor och kranskärlssjukdom (KoK) som startade i Stockholm 1991. Resultaten av studien talar för att hjärtsjuka kvinnor som lär
sig att förstå och hantera sin livssituation och som
dessutom noggrant tar sina läkemedel lever längre
än de av deras medsystrar som enbart tar läkemedel.
En Uppsala-studie som publicerades 2010 är en av
flera studier som visar på starka kopplingar mellan
depression och kärlförändringar hos unga kvinnor.
Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ungdomar och hittat ett liknande mönster.
Forskning visar vidare att det finns samband mellan havandeskapsförgiftning under graviditeten
och hjärtsjukdom hos modern senare i livet. Det
pågår även forskning om sambandet mellan att föda
ett tillväxthämmat barn och risken för modern att
senare utveckla hjärtsjukdom.
Ett vanligt problem är att kvinnor med hjärtinfarkt
väntar för länge med att söka vård. Ett pågående
forskningsprojekt syftar till att ta reda på i vilket
skede män respektive kvinnor söker vård, varför
kvinnorna väntar och vad man kan göra åt detta.
Annan forskning är inriktad på hur manligt könshormon påverkar kvinnors kärlhälsa. Studierna är
betydelsefulla för framtida val av östrogensubstans
för behandling av kvinnor med klimakteriebesvär
samt för hormonersättningsbehandling för kvinnor
som har fått äggstockarna bortopererade.
Aneurysm i bukens stora pulsåder kallas abdominellt aortaaneurysm (AAA) och har ansetts vara
typiskt manligt men även kvinnor kan drabbas.
Kvinnor har dessutom en högre risk att drabbas av
andra dödliga aneurysmer och en bättre kunskap
om AAA hos kvinnor kan bidra till att öka förståelsen om sjukdomens uppkomst, utveckling och
ärftlighet.
Det naturliga skyddet
Kvinnor drabbas i genomsnitt tio år senare än män
34 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
av hjärtsjukdom, och en bakomliggande faktor
anses det kvinnliga könshormonet östrogen vara.
Fram till drygt 55 års ålder har kvinnor generellt sett
en högre nivå av det goda, skyddande kolesterolet
hdl. I samband med klimakteriet, då det kvinnliga
könshormonet östrogen sjunker, går också nivåerna
av det skyddande kolesterolet ned, vilket kan innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Under många år hoppades och trodde man att tillskott av kvinnliga könshormoner efter klimakteriet
skulle ge ett fortsatt skydd mot hjärtsjukdom. Entusiasmen var stor tills flera studier visade att
generell hormonbehandling ökar risken bland
annat för blodpropp i hjärnan och bröstcancer.
På grund av de nedslående resultaten har forskningen kring östrogenets skyddande effekter gått
kräftgång, men tack vare den tidigare forskningen
vet man att de gynnsamma effekterna vid östrogenbehandling bland annat är vidgade blodkärl,
minskad inlagring av blodfetter i kärlväggar och
att inflammationen som bidrar till att utveckla kärlskador i kärlväggen kan hejdas. Av den anledningen
bör kvinnor som av olika orsaker kommer i klimakteriet tidigt, det vill säga före 45 år ha östrogenbehandling.
En stor amerikansk studie visar att kvinnor direkt
efter klimakteriet, i åldersintervallet 50–59 år, också
kan ha en gynnsam effekt av östrogenbehandling eftersom åderförfettningsprocessen bromsades upp.
Vid 60 års ålder har åderförfettning oftast redan
utvecklats och samma studie visade att hormonbehandling som startas i den åldern eller senare kan
ha delvis motsatta effekter på kärlväggarnas funktion och därmed vara direkt skadlig.
I dag råder stor osäkerhet kring vem som kan ha
nytta av östrogenbehandling. Det krävs bland annat
mer kunskap om vilken dos som är mest effektiv
hos dem som har bevisad nytta. Därför finns det ett
starkt behov av forskning kring kvinnors hjärt-kärl-
Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 35
sjukdom och möjligheter till prevention både genom
livsstil, stresshantering och rätt medicinering.
Kampen mot nikotinet
Kvinnor som röker har i genomsnitt sin sista menstruation cirka två år tidigare än kvinnor som inte
röker. Rökning påverkar således kvinnans naturliga
skydd mot hjärt-kärlsjukdomar, samtidigt som rökning kan orsaka flera allvarliga sjukdomar i lungorna. I dag dör fler kvinnor än män av lungcancer,
fler kvinnor dör även i sjukdomen kol, kroniskt
obstruktiv lungsjukdom.
Nikotin är ett nervgift som är starkt beroendeframkallande. På flera håll i världen utvecklar
forskare metoder som gör det möjligt att utnyttja
kroppens eget immunsystem för att hindra nikotinet
att nå hjärnan. I Sverige prövas ett vaccin som bildar
antikroppar mot nikotin som kommer in i blodbanorna vid rökning och snusning. Antikropparna
binder de små nikotinmolekylerna till sig vilket gör
att majoriteten av dem inte kan passera blod-hjärnbarriären, som är hjärnans biologiska skydd och
vars uppgift enkelt uttryckt är att ”filtrera” de ämnen
som kommer med blodet och utestänga dem som
hjärnan inte behöver eller skadas av. När nikotinet
inte når hjärnan uteblir också själva effekten.
I första hand blir vaccinet ett lämpligt medel för
att förhindra återfall hos personer som försöker
sluta röka eller snusa. Vaccinet tar inte bort abstinensproblemen, men genom att nikotinkicken
uteblir minskar risken för återfall.
36 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
Det finns ett stort behov av
forskning kring kvinnors hjärtkärlsjukdom och möjligheter
till prevention genom livsstil
och rätt medicinering.
Följande temaskrifter
finns att beställa
kostnadsfritt från
Hjärt-Lungfonden.
Beställ på
www.hjart-lungfonden.se
eller telefon 08-566 24 210.
Plats för egna noteringar
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
Aortaaneurysm
Astma
Barnhjärtan
Blodtrycket
Diabetes – en kärlsjukdom
Hjärtinfarkt
Hjärtklaffsjukdom
Hjärtrytmrubbningar
Hjärtsvikt
KOL
Kolesterol
Kvinnors hjärtan
Kärlkramp
Plötsligt hjärtstopp
Sarkoidos och lungfibros
Stress
Stroke
Sömnapné
Tobak
Tuberkulos
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
__________________________________
Vetenskapligt ansvarig
Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär
forskning, Skånes universitetssjukhus, Lund
Experter
Britt-Marie Landgren, professor i obstetrik och
gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset
i Huddinge
Bertil Lindhal, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR)
Bo Lundbäck, gästprofessor vid avdelningen för
invärtesmedicin, Göteborgs universitet
Projektledning och grafisk form
Appelberg
Text
Elisabet Tapio Neuwirth
Foto
Ann Lindberg
Illustrationer
Moa Lindqvist Bartling
Kjell Eriksson
Tryck
Edita 2013
Litteraturförteckning
Fass – hjärtkärlsjukdomar
Fass – framtidens läkemedel
Hjärt-Lungfonden temaskrift Diabetes – en kärlsjukdom
Hjärt-Lungfonden temaskrift Blodtrycket
Hjärt-Lungfonden temaskrift Kvinnor och hjärtsjukdom
Hjärt-Lungfonden temaskrift Plötsligt hjärtstopp
Kvinnor och kärlsjukdom (KoK-studien)
Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Svenska Cardiologföreningen: Gemensamma rekommendationer för
användning av läkemedelsavgivande stent i hjärtats kranskärl
Socialstyrelsen: Dödsorsaker 2011 (publicerad 2012)
Statens folkhälsoinstitut: Nationella folkhälsoenkäten
Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet:
Trötthet och återhämtning
Sveriges kommuner och landsting: (O)jämställdhet i hälsa
och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt
ISBN 978-91-87485-09-1
Din gåva behövs!
Den här skriften är möjlig att ta fram
och erbjuda kostnadsfritt till dig
tack vare gåvor till Hjärt-Lungfonden.
Gåvorna används också till ett stort antal
viktiga forskningsprojekt som
kommer att hjälpa många
som drabbas av hjärt- och lungsjukdomar.
Om du uppskattar den här skriften
och tycker att forskning är viktigt
är du välkommen att ge en gåva på
pg 90 91 92-7, bg 909-1927,
www.hjart-lungfonden.se
eller via telefon 0200-88 24 00.
Tillsammans räddar vi liv
Ordlista
Angina pectoris – kärlkramp
Arytmi – hjärtrytmrubbning
Ateroskleros – åderförfettning
AV-knutan – en grupp celler mellan hjärtats
förmak och kammare
BMI – body mass index, räknas ut genom att
kroppsvikten divideras med längden i kvadrat,
det vill säga vikten delat med längden gånger
längden. Personer med BMI 18,5–25 räknas
som normalviktiga
BNP – hormon som frisätts från hjärtat vid
belastning och uttänjning, exempelvis vid
hjärtsvikt
Bradykardi – när hjärtat slår för långsamt
EKG – en metod för att mäta hjärtats elektriska
aktivitet
His’bunt – de nervtrådar som leder hjärtats
elektriska impulser
Hypertoni – förhöjt blodtryck
Insulin – hormon som hjälper cellerna att ta
upp engergi
Kardiomyopati – hjärtmuskelförtvining
Koronarangiografi – kranskärlsröntgen
Noradrenalin – ett sorts stresshormon
Plack – fettinlagringar i kärlväggen
Retledningssystemet – hjärtats elektriska
system
Takykardi – när hjärtat slår för fort
Trombolys – blodproppslösande behandling
Tyst infarkt – hjärtinfarkt utan symptom
Tillsammans räddar vi liv
Tack vare gåvor kan Hjärt-Lungfonden
bekosta det mesta av den oberoende
hjärt-lungforskningen i Sverige.
För att forskningen ska kunna fortsätta
behövs mer pengar, och varje gåva är värdefull.
Du kan göra stor skillnad genom att
bli månadsgivare – kontakta oss på 08-566 24 240
eller [email protected]
så hjälper vi dig.
För råd kring testamentsgåvor till forskningen,
kontakta oss på 08-566 24 230
eller [email protected]
Ordlista på flikens insida
