Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod

Upprättare: Margareta E Berger
Rutin
Diarienr: Ej tillämpligt
Dokument ID: 09-39373
Fastställandedatum: 2016-11-09
Revisionsnr: 4
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
1(10)
Fastställare: Johan Hansson
Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
Innehåll
1.
Syfte och omfattning .......................................................................... 2
2.
Allmänt ............................................................................................... 2
3.
Ansvar och roller ................................................................................ 2
4.
Beskrivning ........................................................................................ 3
4.1.
Innan katetersättning ................................................................. 3
4.1.1.
Indikationer ................................................................................ 3
4.1.2.
Kateterval .................................................................................. 3
4.1.3.
Förberedelse inför insättande av KAD....................................... 3
4.2.
Hygien ....................................................................................... 4
4.3.
Arbetsbeskrivning – Ren metod ................................................ 4
4.3.1.
Duka upp utrustning .................................................................. 4
4.3.2.
Gör så här – gemensamt manligt/kvinnligt ................................ 4
4.3.3.
Gör så här - manlig patient ........................................................ 5
4.3.4.
Gör så här - kvinnlig patient ...................................................... 5
4.4.
Fixering av KAD ........................................................................ 6
4.5.
Byte av urinpåsar ...................................................................... 6
4.6.
Blåsträning ................................................................................ 6
4.6.1.
Kateterventil .............................................................................. 6
4.6.2.
Kateterklämma .......................................................................... 6
4.6.3.
Kateterpropp ............................................................................. 7
4.7.
Blåssköljning ............................................................................. 7
4.8.
Kateterdragning ......................................................................... 7
4.9.
Utskrivning med kateter ............................................................. 7
4.10.
Komplikationer........................................................................... 8
4.10.1.
Infektion..................................................................................... 8
4.10.2.
Kateterstopp .............................................................................. 9
4.10.3.
Blåskramper .............................................................................. 9
4.10.4.
Skador och obehag i urinröret ................................................... 9
4.10.5.
Hematuri .................................................................................... 9
4.10.6.
Läckage och trängningar ........................................................... 9
4.11.
Dokumentation .......................................................................... 9
4.12.
Avvikelser ................................................................................ 10
5.
Plan för kommunikation och implementering ................................... 10
6.
Referenser ....................................................................................... 10
7.
Dokumentinformation....................................................................... 10
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
2(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4
1.
Syfte och omfattning
Denna rutin ska styra och säkerställa hanteringen av kvarliggande kateter (KAD)
och därmed förebygga och minimera risken för komplikationer. Rutinen ska vara
känd och följas av personal inom alla hälso – och sjukvårdsverksamheter, Region
Gävleborg.
Rutinen omfattar alla vuxna patienter med undantag för katetersättning på
operationsavdelning där katetrar sätts sterilt. Barn har egen specifik rutin.
2.
Allmänt
Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och förekommer
oftast i samband med behandling med kvarliggande kateter (KAD).
Skärpt indikation för sättande av KAD och begränsning av behandlingstiden är
viktiga faktorer för att minska risken för vårdrelaterad urinvägsinfektion.
Intermittent kateterisering minskar risken för vårdrelaterade infektioner jämfört
med kvarliggande kateter och bör alltid övervägas.
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) arbete för förbättrad
patientsäkerhet är urinvägsinfektioner i samband med vård ett prioriterat
förbättringsområde, läs mer i SKL:s publikation: Nationell satsning för ökad
patientsäkerhet, vårdrelaterade urinvägsinfektioner åtgärder för att förebygga.
3.
Ansvar och roller
Verksamhetschef ansvarar för att det finns rutiner för hur en aktivitet ska utföras
samt hur ansvaret är fördelat i verksamheten. (SOSFS 2011:9). Uppgiften att
utföra kateterbehandling kan delegeras i enlighet med författning, dvs. efter
relevant utbildning.
Ansvarig läkare ansvarar för att ordinera inläggning av urinkateter. Ordinationen
ska omfatta indikation, typ och storlek av kateter samt beräknad behandlingstid.
Vårdenhetschef ansvarar för att denna rutin om insättning och skötsel av KAD är
känd och att rutinen följs av vårdteamet kring patienten. Vårdenhetschefen
ansvarar även för att personalen har tillräckliga kunskaper samt ges möjlighet till
utbildning.
Sjuksköterskan har formell kompetens för katetersättning och ansvarar för
anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar
genomförs samt att detta dokumenteras i patientens journal.
Lokal rutin för att sjuksköterska kan ordinera inläggning av urinkateter kan
förekomma.
Undersköterska som har formell utbildning får sätta kateter. För att säkerställa
att alla undersköterskor har formell kompetens har urologicertifikat/
kompetenskort i katetersättning införts, i samarbete med Kliniskt Tränings
Centrum (KTC) och utfärdas efter utbildningen. Undersköterskan ansvarar för att
rapportera förändringar som avviker från det normala i samband med KAD.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
3(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4
4.
Beskrivning
Denna rutin utgår från den nationellt kvalitetsgranskade Vårdhandboken avsnitt
gällande ”Kateterisering av urinblåsa”, Vårdhandboken
Här kan man även läsa om t.ex.
 Intermittent kateterisering
 Suprapubisk kateter
4.1.
Innan katetersättning
En läkare skall ha bedömt att patientens tillstånd kräver KAD, vilken typ av
kateter som skall användas, storlek samt planerad behandlingstid alternativt
tidpunkt för omprövning.
4.1.1. Indikationer
 Urinretention/urinstämma, ≥ 500 ml i blåsan. Individuella bedömningar kan
styra, se 2.8.1 – 2.8.3 i Urologiska diagnoser, Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg(09-44200)_TMP.doc.
 Forcerad diures.
 Intensivvård med urinmätning.
 I samband med vissa operationer och röntgenundersökningar.
4.1.2. Kateterval
 Silikonelastom kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning).
 Vid latexallergi: Helsilikon kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens
anvisning)
 Vid sveda eller obehag i urinröret kan en hydrofilbelagd helsilikon kateter
väljas.
4.1.2.1. Val av storlek


12-14 Charriére
Vid blödning eller mycket grumlig urin, kan grövre kateter än 16 Charriére
användas.
4.1.3. Förberedelse inför insättande av KAD
Informera patienten om syfte, inläggningsförfarande, skötsel av KAD samt
vanliga komplikationer. Kom ihåg att tydliggöra för patienten att katetern sitter
kvar i urinblåsan med hjälp av en kuffad ballong. Muntlig och skriftlig
information ges efter patientens behov. I samband med inläggandet får patienten
en informationsbroschyr Kateterråd-patientinformation, där även uppgift om typ
av kateter, storlek, vätskemängd i ballongen samt planerad tid med kateter ska
noteras.
Belys också frågeställningar kring sex och samlevnad.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
4(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4
4.2.





Hygien
Noggrann handhygien.
Använd plastförkläde.
Arbeta alltid höggradigt rent vid hantering av KAD, det vill säga så det
höggradigt rena behålls höggradigt rent.
Informera patienten om betydelsen av en god personlig hygien, på katetern
kan det finnas sekret som behöver tvättas bort.
Underkläder bör bytas regelbundet.
4.3.
Arbetsbeskrivning – Ren metod
Använd aseptisk teknik. Aseptik innebär att produktens renhet bevaras det vill
säga det rena rent och det sterila sterilt. Ett aseptiskt arbetssätt vid
kateterbehandling innebär att kateterns sterilitet ska bevaras vid införandet i
urinblåsan.
4.3.1. Duka upp utrustning
 Desinficera händerna noggrant med handsprit.
 Rent underlägg på avspritad uppdukningsvagn/bricka.
OBS! uppdukat material får aldrig placeras i patientens säng.
 Rena handskar.
 Steril pincett, höggradigt rena kompresser och pappersrondskål.
 Steril KAD, 12-14 Charriére, enl. ordination. Provkuffa och kontrollera
katetern, spar LOT nr och dokumentera det i patientjournal.
 Xylocaingel 2 % 2 st för män 1 st för kvinna, 10 ml sprutor (alternativt
Instillagel 11-20 ml).
 Steril glycerinmix (Glyco-Block 10 ml).
 Tömbar urinpåse med kort eller lång slang.
 Eventuell kateterventil.
 Ordentlig fästanordning för kateterpåse.
4.3.2. Gör så här – gemensamt manligt/kvinnligt
Påminnelse: Har du kommit ihåg att provkuffa katetern och spara LOT nr?



Området kring urinröret tvättas med tvål och vatten, även under förhuden på
män.
Ta av handskar. Desinfektera händerna och ta på nya handskar.
Hygienunderlägg
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
5(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4
4.3.3. Gör så här - manlig patient
1. Bedöva med sammanlagt 2 sprutor Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel
11-20 ml). Bedövningen trycks sakta in i urinröret. Installera gel tills ett
motstånd känns, vänta i 1 min tills slutningsmuskeln slappnat av och du kan
därefter spruta in resten av gelen utan motstånd.
2. Håll upp penis eller sätt en kompress runt penis för att motverka att gelen
rinner ut. Det tar 3-5 minuter innan bedövningen verkar.
3. För sedan med en steril pincett in katetern till kateterns delningsställe. Viktigt
att kateterns sterilitet ska bevaras.
4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd en steril spruta för
kateterspolning och instillera lite luft eller Nacl så att passagen i katetern blir
fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! ej i kuffkanalen.
5. Kuffa med 10 ml steril glycerinmix (Glyco-Block). Vid tillfällig
katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft.
6. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballongen fyllts för att säkerställa att
den inte fyllts i urinröret. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte
trycker mot den känsliga blåsbotten.
7. Efter införandet dras förhuden över ollonet, för att hindra uppkomsten av parafimosis.
4.3.3.1. Tips vid problem manlig patient
Börja med att föra in extra gel. Vid fortsatta svårigheter att få in katetern kan
patientens ben böjas och penis hållas upp.
Byt till kateter med böjd tipp, så kallad Thiemann–kateter. Katetern förs in med
spetsen/böjen uppåt mot buken. OBS! Felvänd kan katetern orsaka skada. Den
som kateteriserar bör vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet.
4.3.4. Gör så här - kvinnlig patient
1. Håll isär blygdläpparna med hjälp av en kompress.
2. Bedöva med 1 spruta Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel 11 ml).
Bedövningen trycks sakta in i urinröret, vänta 3-5 minuter.
3. För sedan med en steril pincett in katetern ca 10 cm. Viktigt att kateterns
sterilitet ska bevaras.
4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd en steril spruta för
kateterspolning och instillera lite luft eller Nacl så att passagen i katetern blir
fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! ej i kuffkanalen.
5. Kuffa med 10 ml steril glycerinmix (Glyco-Block). Vid tillfällig
katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft.
6. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballongen fyllts för att säkerställa att
den inte fyllts i urinröret. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte
trycker mot den känsliga blåsbotten.
4.3.4.1. Tips vid problem kvinnlig patient
För att hitta urinröret på kvinnor kan hela vulvamynningen behöva fyllas med Xylocaingel
varvid urinrörsmynningen brukar framstå som genom ett förstoringsglas.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
6(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4
4.4.



Urinuppsamlingspåsen placeras under blåsans nivå och fixeras. Se till att
uribagen får en bra upphängningsanordning, benpåse eller kardborrband,
viktigt att påsen inte har kontakt med golvet. Även proppad kateter bör
fixeras.
Kateterbärarens livsstil har betydelse för val av anordning. Många män tycker
det är behagligt att med en åtsittande kalsong låta kateter och penis ligga
uppåt, det är också viktigt för att undvika förträngning i urinröret som kan
uppstå av tryck. För en immobil man är det nödvändigt.
För att förhindra vasovagal reaktion vid kraftig urinretention kan urinen tappas
ut med kateterpåsen liggande i samma nivå som patienten.
4.5.





Fixering av KAD
Byte av urinpåsar
Användning av urinuppsamlingspåse för slutet system minskar eller fördröjer
uppkomsten av bakteriuri hos patienter med KAD.
Dagtid används tömningsbar påse med kort slang, alternativt kateterventil.
Nattetid kopplas påse med lång slang till den tömningsbara påsen med kort
slang. Vid identifierad fallrisk bör kort påse övervägas.
Tömbar påse och kateterventil byts 1 ggr/ vecka.
Kateterpropp bytas efter varje användning.
4.6.
Blåsträning
Det finns inte stöd i forskningen för att blåsträning eller intermittent tömning är
nödvändigt innan kateterberhandling (KAD) avslutas.
Intermittent tömning med kateterventil kan bidra till att patienten upplever ett
större oberoende. Intermittent tömning kan förlänga tiden tills katetern blir
blockerad av konkrement.
4.6.1.
Kateterventil
En öppningsbar kateterventil på katetern kan vidarekopplas till
urinuppsamlingspåsen, exempelvis nattetid eller vid blåsträning. Det är mer
hygieniskt än kateterklämma eller kateterpropp, men kan vara svårt att hantera för
patienter med nedsatt handfunktion.
Kateterventilen byts vid behov, vanligtvis efter cirka en vecka.
4.6.2.
Kateterklämma
Kateterklämma får inte placeras över kuffkanalen. Klämman ska användas på
slangen till urinuppsamlingspåsen.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
7(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4
4.6.3.
Kateterpropp
Kateterproppar är engångsmaterial och ska bytas efter varje användning. Använd
kateterventil i första hand då det är mer hygieniskt.
4.7.
Blåssköljning
Blåssköljning utförs endast vid behov, t ex, blödning, tendens till slam eller
konkrement bildning, för att kontrollera att katetern är öppen.
4.8.
Kateterdragning
Kateterbehandling ska avslutas så snart som möjligt på grund av de risker som
finns för infektion, stenbildning, obehag och vävnadspåverkan.
Efter längre tids behandling finns följande metoder att välja mellan:

Stäng katetern ett par timmar. Kuffa ur och dra katetern. Patienten ska
kasta vatten efter att katetern är dragen innan blåsscanning sker.
Kontrollera residualurin genom att använda blåsscanner, kom ihåg att
dokumentera mängden.
Eller

Fyll urinblåsan med ca 300 ml koksalt eller till dess att patienten känner
måttliga urinträngningar. Kuffa ur och dra katetern och jämför mängden
vätska som patienten sen kissar ut med den instillerade volymen. Om den
överstiger 2/3 kan i regel patienten lämnas utan ny kateter.
Eller

Stäng katetern ett par timmar. Kuffa ur och ta bort katetern vid midnatt
efter att urinblåsan tömts. Om kateter behöver återinsättas görs detta på
dagtid. Kontrollera residualurin på morgonen genom att använda
blåsscanner, kom ihåg att dokumentera mängden.
Residualurinkontroll/ blåsscanning ska alltid ske efter kateterborttagning,
kom ihåg att dokumentera mängden.
Schema för kontroll av blåstömning, se vårdhandboken
4.9.
Utskrivning med kateter
Försäkra dig om att patienten kan:
 Hantera kateterventil
 Tömma urinpåse.
 Byta urinpåse.
 Rengöra katetern.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
8(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4
 Använda upphängningsanordningar.
 Efter ordination eventuellt blåsträna.
Patienten ska vara informerad om varför katetern har satts, om den ska vara öppen
eller proppad dagtid och hur länge katetern ska sitta,
Patienten ska även informeras om var och hur ofta kateterbyten ska ske och vart
han/hon ska vända sig om problem uppstår.
Viktigt att ansvarig distriktssköterska, hemsjukvård eller annan ansvarig
sjuksköterska kontaktas. Urinpåsar och kateterventiler skrivs ut på
hjälpmedelskort av sjuksköterska med rätt att förskriva kostnadsfria hjälpmedel
Kateterråd-patientinformation, bör ges till patienten i samband med insättande,
och ska alltid skickas ifylld med patienten hem.
4.10. Komplikationer
4.10.1. Infektion
Behandla endast om patienten har symtomatisk bakterieuri.
Vid antibiotika behandling ska katetern bytas 2-3 dygn efter påbörjad behandling
för att undvika att bakterier överlever i biofilmen på katetern.
Byte av kateter i samband med antibiotika förkortar tiden till symtomlindring och
förlänger tiden till ny bakterieinvasion. Sannolikt är kateterbyte i samband med
antibiotika ett led i kampen mot resistensutveckling.
4.10.1.1. Urinodling – patient med kateter
Stäng av katetern genom att sätta klämma på slangen till urinuppsamlingspåsen
½-1 timme före provtagning. OBS klämman får aldrig sättas på katetern.
Tvätta katetern med Klorhexidinsprit 5mg/ml och punktera med steril
engångsspruta nedanför förgreningsstället (endast latex- och silikonkatetrar). Häll
över urinen i plaströret.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
9(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4
4.10.2. Kateterstopp
Kan bero på grumlig urin, konkrement, knickbildning av katetern eller slangen
samt obstipation. Kontrollera slang och kateter, överväg blåssköljning eller byte
av kateter. Behandla eventuell obstipation eller andra orsaker.
4.10.3. Blåskramper
Kan uppstå när en kateter läggs in första gången. Smärtan är ofta övergående.
Eventuellt kan antikolinergika eller lättare analgetica som exempelvis
Paracetamol övervägas vid fortsatta blåskramper.
4.10.4. Skador och obehag i urinröret
Se över katetermaterial och katetergrovlek diskutera med läkare om utredning
eller annan behandling ex intermittent kateterisering eller suprapubisk kateter.
4.10.5. Hematuri
Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen. Kan bero på
urinvägsinfektion, drag i ballongen i blåsbotten eller om patienten behandlas med
blodförtunnande läkemedel. Blod i urin ska rapporteras till läkare. Vid större
blödning skall katetern hållas öppen till påse och hematurikateter övervägas.
4.10.6. Läckage och trängningar
Läckage av urin bredvid katetern och trängningar kan ha många orsaker.
 Stopp i katetern eller knickad slang.
 Tryck av kuff mot blåsbotten
 Kuff som dragits ned i urinröret
 Obstipation
 Slemhinneatrofi (på kvinnor)
 Överaktiv blåsa
 Liten urinblåsa
 Urinvägsinfektion
 Urinrörsinflammation
 Blåssten
Gör en systematisk genomgång och kontakta läkare om inte omvårdnadsåtgärder
avhjälper problemet.
4.11. Dokumentation
Dokumentation ska ske under aktiviteten Urinavledande kateter i
patientjournalen glöm ej att dokumentera LOT numret. Detta är viktigt för att
kopplingen ska kunna ske till infektionsverktyget.
Det är viktigt att registrera datum för inläggning- samt uttag av KAD.
Dokumentera under följande sökord:
 Urinavledande kateter
 Förekomst av urinavledande kateter
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Rutin
10(10)
Dokumentnamn: Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region
Gävleborg
Dokument ID: 09-39373
Giltigt t.o.m.: 2017-11-09
Revisionsnr: 4






Indikation/information
Dokumentera i fritext vilken information/undervisning som patienten erhållit.
Här dokumenterar du även att patienten fått information om kateterråd
Residualurin
Uppföljning
Patientens synpunkter
Ordinationer
Här kan förutom medicinska ordinationer även individuell utprovning av
hjälpmedel och förbrukningsartiklar beskrivas.
Iakttagelser och åtgärder.
4.12. Avvikelser
Då händelse inträffar vid katetersättning som avviker från författningar,
föreskrifter, metodbok eller lokala anvisningar skall en avvikelserapport skrivas
som sedan går till aktuell vårdenhetschef.
5.
Plan för kommunikation och implementering
Detta dokument skickas ut till samtliga berörda Verksamhetsutvecklare som
extrauppföljare i Platina. Verksamhetsutvecklare ansvarar för att sprida
information om rutinen till berörda Kvalitetssamordnare som ansvarar för att
sprida den till Verksamhetschef (VC) och Vårdenhetschef (VEC) inom den egna
organisationen. VEC ansvarar för att sprida information till berörda medarbetare.
6.
Referenser
Dokument
Vårdhandboken – Kateterisering av urinblåsa Översikt
Kateterråd-patientinformation
Schema för kontroll av blåstömning
SKL – Urinvägsinfektioner ett åtgärdspaket
Urologiska diagnoser, handläggning Region Gävleborg
Urinblåsa - övervakning i samband med operation, vuxna
patienter, Gävle - Arbete med ny rutin för hela länet pågår
7.
Plats
Vårdhandboken
Platina
Vårdhandboken
SKL
Platina
Platina
Dokumentinformation
Denna rutin är uppdaterad utifrån en befintlig rutin med samma namn för att
kunna användas för Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg.
Granskare vid denna revision är:
Susanne Högberg, utbildningsledare, Kliniskt träningscentrum (KTC)
Eva-Karin Molinder, kvalitetssamordnare VO Kirurgi
Marlene Sjöberg Axelsson, uroterapeut, VO Kirurgi
Britt-Inger By, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien
Börje Svensson, Chefläkare, Division Primärvård
Fastställare: Johan Hansson, VC VO Kirurgi
Utskriftsdatum: 2017-07-14