Förvaltningshögskolans rapporter nummer 67 84 % män Kvinnor och män i kurslitteraturen [Korrekturversion – ej identisk med det tryckta originalet] David Karlsson Carina Andersson 1 84 % män. Kvinnor och män i kurslitteraturen David Karlsson och Carina Andersson Första upplagan Första tryckningen © 2004: Omslagsidé: Tryckning: ISSN: Författaren Stefan Petersson Elanders Graphic Systems 1401-7199 2 Förord Förvaltningshögskolan har under ett antal år bedrivit ett aktivt jämställdhetsarbete. Genom seminarier, föreläsningar, personalutbildning och forskning sätts fokus på jämställdhetsproblemen i, och utanför, universitetet. I det pedagogiska arbetet finns en uttalad målsättning att alla kurser skall innehålla inslag där könsrelaterade frågor problematiseras. 1997 publicerades en rapport författad av de till Förvaltningshögskolan knutna forskarna Anna Cregård och Patrik Johansson med titeln 89 % män. Rapporten var en sammanställning av kurslitteratur vid institutionen och vid andra universitet i Sverige 1996 och belyste på ett tydliget sätt den stora dominansen av manliga läroboksförfattare. Studien rönte uppmärksamhet i flera större tidningar. Som ett led i Förvaltningshögskolans jämställdhetsarbete uppdrogs 2003 åt David Karlsson och Carina Andersson att göra en uppföljande studie till 89 % män. Arbetet genomfördes under 2003-2004 2003-2004 och resultaten redovisas i denna rapport. Åsa Boholm Professor, jämställdhetsombud vid Förvaltningshögskolan 3 Innehåll Om man inte kan mäta det man vill får man mäta det man kan ..5 89 % män – 1996 .............................................................6 Studenternas åsikter .........................................................8 Studiens syfte ...................................................................9 Könsfördelningen på litteraturlistorna .......................................10 Förvaltningshögskolan ...................................................10 Övriga universitet ..........................................................12 Utgivningsår, språk och nivå ..........................................15 Ämne..............................................................................18 Antalet författare per bok...............................................20 Jämställdhetsperspektiv .............................................................21 Studentlitteratur .........................................................................24 Avhandlingar i offentlig förvaltning ..........................................27 Resultat i sammanfattning .........................................................31 Om undersökningen ...................................................................33 4 Om man inte kan mäta det man vill får man mäta det man kan Vad är det man mäter när man räknar andelen män och kvinnor bland författare i kurslitteratur och hur det har förändrats över tid? Är det ett mått på en jämställdhetsnivå? Svaret är att ja, könsfördelningen hos författarna på de böcker som ligger till grund för våra universitetsutbildningar säger något om jämställdheten i samhället och i akademin, men självfallet, det är bara en del av sanningen. Jämställdhet handlar om så mycket mer än jämn könsfördelning. Det är emellertid en del som ganska enkelt kan mätas – och som man därför bör mäta! Någon kanske invänder att det är innehållet i böckerna som används i den högre utbildningen som borde granskas, och att vem som skrivit dem är av sekundär betydelse. Det är ingen garanti för att kvinnliga författare behandlar dessa aspekter bättre än manliga. Och det är självklart korrekt om man är ute efter att ta reda på i vilken grad samhällets könsproblematik behandlas inom ramen för de kurser som ges. Men vi menar att det även finns flera argument för att författarens könstillhörighet har betydelse i sig – både för texternas innehåll och hur läsaren bedömer dem. Att enbart författarnamnet på en text påverkar läsarens inställning till texten är känt sedan länge. I en ofta refererad studie från 1980-talet1 visades hur uppfattningen om en viss text varierar utifrån läsarens kännedom om författarens könstillhörighet. I studien ingår en text författad av byrådirektören vid Universitets- och högskoleämbetet. En grupp försökspersoner får ta del av texten angiven med manligt namn och en annan grupp får uppgift om att byrådirektören är kvinna. I 1 Einarsson, Jan och Hultman, Tor G: Godmorgon pojkar och flickor, 1984, Liber, Malmö 5 övrigt är texten identisk. Resultatet av studien visar att den manliga byrådirektören bedöms som mer trovärdig och kompetent än den kvinnliga byrådirektören. Ur resultatet framkommer även att det främst är männen som framhäver den manliga byrådirektören. Einarssons och Hultmans studie visar alltså att läsarens åsikter och fördomar om vad som är manligt och kvinnligt gör att författarens kön påverkar hur man läser en text oberoende av dess faktiska innehåll. Enbart mot bakgrund av det skulle man i och för sig kunna ställa frågan om det inte vore bäst att avköna författarnamn och referenser, till exempel genom att konsekvent ersätta författares förnamn med initialer. Om det inte gick att utläsa vilket kön en textförfattare har elimineras risken för kvinnliga författare att diskrimineras av en fördomsfull läsare. Men det man samtidigt skyler över om man tar bort könsidentifierande faktorer ur texter är de stora skillnader som finns mellan andelen kvinnliga och manliga författare. Och därmed riskerar man att blunda för ett av forskarvärldens största problem: bristen på jämställdhet. 89 % män – 1996 1996 genomförde Anna Cregård och Patrik Johansson, båda forskare vid Förvaltningshögskolan och Göteborgs universitet, en uppmärksammad studie där könsfördelningen i kurslitteraturen analyserades ur ett könsperspektiv. Deras rapport, vilken publicerades 1997 som nummer 4 i Förvaltningshögskolans rapportserie, fick den talande titeln 89 % män. 6 Cregård och Johansson framhöll bland annat att: ”Kvinnor och män skildrar fenomen ur olika perspektiv, de kan som författare vara förebilder för studenter, samt att kvinnor är en resurs som inte fullt ut utnyttjas”. Om, hur – och i så fall varför – kvinnor forskar och skriver vetenskap på ett annat sätt än män är föremål för diskussion och forskning. Detta är dock inte en fråga som denna studie på något sätt kan besvara. Men att så är fallet är många övertygade om, även om man kommer till slutsatsen utifrån olika argument. Kvinnor och män lever i mycket olika liv och har olika erfarenheter och intressen. Arbetsmarknad och hemarbete är könssegregerade, kvinnors och mäns möjligheter till inflytande i samhället och sina egna liv är ojämnt fördelade till kvinnors nackdel. Det är inte orimligt att tänka sig att dessa livserfarenheter och könsrelaterade intressen påverkar forskarkarriärer och författarskap. Vi vet också att akademin är könssegregerad – i två dimensioner. Vertikalt är bilden klar: bland studenterna är kvinnor numera i majoritet, men på nästan alla områden minskar andelen kvinnor ju högre upp i den akademiska hierarkin man kommer. Andelen kvinnor har ökat över tid, men ökningstakten är med förlov sagt långsam. Horisontellt finns det utbildningar som praktiskt taget saknar företrädare för ettdera könet, och i många fall är snedfördelningen inte total men tydlig. Forskare lever i denna verklighet och att det därför påverkar deras författarskap är mer rimligt än orimligt. Segregeringen stryker under Cregårds/Johanssons förebildsargument. Även om det inte finns några rationella argument för att män skulle vara bättre forskare än kvinnor, eller entydiga belägg för att den vetenskapliga produkten blir annorlunda beroende på författarens kön, så behövs kvinnliga förebilder som förändrar schablonen om forskaren som man. 7 Läroböckerna är en spegel av könssegregeringen i akademin, det finns allt för få kvinnliga seniora forskare och därför för få läroboksförfattare. I synnerhet gäller detta på områden där kurslitteraturen består av klassiker. Men i ämnen som inte är mycket snävt avgränsade finns trots allt ett ganska stort utbud av potentiella läroböcker med kvinnliga författare som kursansvariga kan använda, och kanske bör använda – av ovan nämnda skäl. Studenternas åsikter En jämställdhetsgrupp vid Haga studentkår (kåren som organiserar studenter vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet) har skrivit en rapport om jämställdheten på Förvaltningshögskolan. Gruppen har till syfte att bevaka att genusperspektivet ges utrymme i undervisningen, ett krav som fakultetens jämställdhetsplan anger. En av de aspekter som behandlas i rapporten är kurslitteratur. En grupp studenter har intervjuats gällande hur de upplever genusperspektivet inom ramen för undervisningen. Av resultatet framkommer bland annat att studenterna menar att det inte finns något givet samband mellan litteratur skriven av en kvinna, och ett jämställdhetsperspektiv. Dock anser samtliga studenter att en mer nyanserad bild skulle uppnås med fler kvinnliga författare än vad som faktiskt förekommer i dag. Vidare hävdar studenterna att litteratur som inte innefattar ett genusperspektiv får negativa effekter på föreläsningarna, sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Studenterna anser att litteraturen är skriven på ett jämställt sätt, men menar att till exempel det faktum att mannen ofta betraktas som norm, bidrar till att befästa obsoleta värderingar. 8 Studiens syfte Syftet med denna rapport är att göra en uppföljning på Cregård/ Johanssons studie för att se vad som har hänt i kurslitteraturen när det gäller könsfördelning under de senaste sju åren, en tid när jämställdhetsfrågor funnits på dagordningen i en omfattning som troligen saknar motstycke i historien. Har den manliga dominansen sjunkit och i så fall hur mycket? För att underlätta jämförelsen har vi så långt möjligt följt Cregård/ Johanssons undersökningsupplägg och urvalsprinciper. Vi kommer därför att kunna jämföra situationen på Sveriges företagsekonomiska och statsvetenskapliga institutioner samt Förvaltningshögskolan med varandra och dra slutsatsen om förändringen över tid. Liksom Cregård/Johansson gör vi även jämförelser med utgivningen på Sveriges största förlag specialiserat på kurslitteratur. På några punkter har vi genomfört analyser kring frågor som inte berördes 1996/97. Det gäller förekomsten av böcker med uttalad könstematik i kurslitteraturen, samt en jämförelse med könsfördelningen i forskningsfronten inom offentlig förvaltning, mätt som förekomsten av kvinnor och män i referenslistorna hos avhandlingar i ämnet. 9 Könsfördelningen på litteraturlistorna Hur har då könsfördelningen bland författarna på kurslitteraturen förändrats de senaste sju åren? Eftersom studien genomförs på uppdrag av institutionen Förvaltningshögskolan är det naturligt att i denna studie lägga särskild tonvikt vid våra egna förhållanden. Därför kommer vi att först kort redogöra för förhållandena här. Därefter jämförs Förvaltningshögskolans resultat med dem i Sveriges statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner. Förvaltningshögskolan Andelen kvinnliga lärare inom Göteborgs universitet som helhet är 38 procent och andelen kvinnliga studenter 70 procent (okt 2002). För Förvaltningshögskolans del är andelen kvinnliga lärare något lägre, 30 procent, och även andelen kvinnliga studenter något lägre än Göteborgs universitet, 59 procent (2003). 1996 var 11 procent av böckerna på Förvaltningsprogrammet författade av enbart kvinnor, 3 procent var skrivna av flera författare där båda könen fanns representerade. 87 procent av böckerna hade alltså endast manliga författare. Sju år senare, hösten 2003, är andelen kvinnor bland författarna fortfarande densamma, 11 procent, dock har andelen böcker skrivna av kvinnor och män tillsammans fördubblats, till 7 procent, vilket medför att andelen enbart manligt författade böcker och artiklar minskat till 82 procent. 10 Kurslitteratur vid Förvaltningshögskolan 100% en kvinna eller flera kvinnor 75% flera författare, båda könen representerade 50% en man eller flera män 25% 0% 1996 2003 I denna studie har vi även försökt notera huruvida litteraturen innehåller ett jämställdhetsperspektiv grundat på böckernas titlar. Var 25:e bok av Förvaltningsprogrammets kurslitteratur har ett uppenbart könsperspektiv, alla dessa böcker är skrivna av kvinnor, eller av kvinnor tillsammans med män. En tredjedel av de kvinnligt författade böckerna vid programmet, och en femtedel av de mixade, är därför böcker med könstematik. 11 Övriga universitet Liksom Cregård och Johansson har vi jämfört resultaten från Förvaltningsprogrammet vid Förvaltningshögskolan med statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner vid en rad svenska högskolor och universitet. Då liksom idag ligger Förvaltningsprogrammet marginellt bättre till än genomsnittet – lite bättre än företagsekonomiska institutioner, lite sämre än de statsvetenskapliga. Sammantaget har andelen böcker skrivna av endast män på litteraturlistorna på alla de undersökta institutionerna sjunkit från 89 till 84 procent, andelen författade av enbart kvinnor har stigit från 6 till 11 procent medan den del av böckerna som skrivits av både kvinnor och män 2003 ligger kvar på samma nivå som 1996 – 5 procent. Könsfördelningen på litteraturlistorna vid statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioners A- och C-kurser vid 18 högskolor och universitet + Förvaltningsprogrammet 2003 man Statsvetenskapliga institutioner blandat kvinna Företagsekonomiska institutioner Förvaltningshögskolan 0% 25% 50% 75% 100% Intrycket när man betraktar statistik från hela landet är att variationen är ganska liten. Störst andel kvinnor i kurslitteraturen finner vi i Högskolan i Karlskrona/Ronneby och i Skövde, men här skall genast sägas att underlaget för dessa högskolor är mycket litet och avser endast 7 respektive 13 titlar. 12 Av de större lärosätena är det Stockholm som utmärker sig mest positivt genom att uppvisa en manlig andel bland författarna som understiger 75 procent. Företagsekonomiska institutionen i Stockolm, för att inte tala om Handelshögskolan (som redovisas separat) har ingen lägre andel män än övriga systerinstitutioner, utan det är på den Statsvetenskapliga institutionen som universitetets goda facit grundas. Endast 65 procent av kurslitteraturen är här skriven av enbart män, vilket är det bästa resultatet bland alla de statsvetenskapliga institutioner som undersökts. Och här är inga låga N-tal förklaringen, Statsvetenskapliga institutionen i Stockholm representeras i studien av 91 titlar. Bland de statsvetenskapliga institutionerna vid de övriga större lärosätena kommer Linköping på andra plats med sina dryga 70 procent män, men universitetets totala medel dras ned av deras företagsekonomer som är betydligt sämre än Sverigesnittet. Medelvärdet för samtliga undersökta statsvetenskapliga utbildningar är 80 procent män. Förutom högskolorna i Skövde och Blekinge, vars siffror alltså skall tolkas varsamt, är det, bland de företagsekonomiska institutionerna. Umeå (80 procent) och Halmstad (89,9 procent) som har den högsta andelen kurslitteratur med minst en kvinnlig författare. De allra flesta institutionerna ligger strax över 90 procent män. Om man jämför med situationen för sju år sedan så är förändringen mest markant på den statsvetenskapliga sidan, där andelen böcker skrivna av endast män sjunkit med 9 procentenheter. Samma siffra för företagsekonomerna är endast 1,4. Bland statsvetarna är det främst i Stockholm och Linköping som förändringen skett, medan andelen män i Lund och Karlstad faktiskt stigit. På den företagsekonomiska sidan är dock Lund, tillsammans med Stockholm, de institutioner som uppvisar det mest positiva resultatet med avseende på andelen kvinnliga författare, dock att märka med utgångspunkt från en mycket låg nivå. 13 Könsfördelningen på litteraturlistorna uppdelat på högskolenivå Handels stockholm Högskolan i Dalarna Universitetet i Karlstad Högskolan i Jönköping Högskolan i kalmar Högskolan i Halmstad Göteborgs universitet exkl Fgu Uppsala universitet Universitetet i Växjö Lunds universitet Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Södertörns högskola Förvaltningshögskolan Umeå universitet Linköpings universitet Örebro universitet Stockholms universitet Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Skövde 0% 25% man 14 50% 75% blandat kvinna 100% Andel böcker författade av enbart män vid de större lärosätena Statsvetenskapliga institutioner Företagsekonomiska institutioner 1996 2003 Diff 1996 2003 Diff Göteborgs universitet exkl FGU 90 89 -1,4 86 92 +5,9 Universitetet i Karlstad 94 96 +2,4 Linköpings universitet 93 71 -22,7 100 96 -4,3 Lunds universitet 85 86 +1,1 97 90 -7,0 Stockholms universitet 80 65 -15,1 100 90 -9,7 Umeå universitet Uppsala universitet 78 92 87 Örebro universitet Universitetet i Växjö 80 -4,4 98 92 -5,8 -1,4 90 90 +0,5 90 100 +10,0 92 91 -1,4 76 88 86 Handelshögskolan Stockholm Totalt (alla institutioner) 92 91 82 -9,0 Utgivningsår, språk och nivå Om man bortser från gamla klassiker, som nästan uteslutet är skrivna av män, så finns det inga uppenbara samband mellan vilka år kurslitteraturen givits ut och andelen kvinnliga författare. Omkring 90 procent av litteraturen, både 2003 och 1996, var tryckt under de närmast föregående 10 åren, och könsfördelningen tycks ha legat på ungefär samma nivå under denna tidsperiod. Möjligen kan man ana att nyare statsvetenskapliga böcker har en högre andel kvinnor men resultatet är inte entydigt. Cregård och Johansson noterade utgivningsåret för de böcker och artiklar de registrerade 1996 men de använde inte dessa uppgifter i sin publicerade analys. Med hjälp av deras datamängder har vi dock kunnat jämföra materialen på denna punkt. Det vi noterar är att inte 15 heller på den tiden fanns något klart samband mellan utgivningsår och författarens kön. Två iakttagelser är dock värda att notera: Den första är att den allra färskaste litteraturen, det vill säga den som utgavs bara några år före respektive mättillfälle, hade en högre andel män än de som publicerades under åren strax innan. Kanske har man lättare att ta till sig färsk ”oprövad” forskning om den utövas av män? Böcker skrivna av enbart män -- utgivningsår och mättillfälle 100% 2003 1996 90% 80% 19 86 19 87 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 70% 16 Den andra omständigheten vi noterar är att under de år där en substantiell del av kurslitteraturen vid mättillfällena 1996 och 2003 överlappar, det vill säga första halvan av 1990-talet, så är det en högre andel titlar som skrivits av kvinnor 2003 än 1996. I synnerhet gäller detta vid statsvetenskapliga institutioner. Man skulle kunna tolka det som att bland de böcker som publicerades under denna tid värderas de kvinnliga författarna något högre idag än de gjorde i sin ”samtid”. En annan möjlig förklaring är att somliga standardläroböcker, företrädesvis skrivna av män, trycks om med jämna mellanrum. På Förvaltningshögskolan, liksom på Sveriges företagsekonomiska institutioner är andelen manligt författade böcker omkring 9 procent högre i den del av litteraturen som är publicerad på engelska. På det statsvetenskapliga institutionerna är det emellertid jämnare fördelat mellan språken och de engelska böckerna är till och med i något lägre grad författade av enbart män. Andelen enbart manliga författare beroende på språk och nivå Språk Institutioner Nivå svenska engelska A-kurser Förvaltningshögskolan 75 84 C-kurser Företagsekonomiska 86 Statsvetenskapliga 80 95 88 91 78 87 Totalt 81 73 84 88 79 I studien undersöks alltså, förutom Förvaltningsprogrammet vid Förvaltningshögskolan, kurser på statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner på A- respektive C-nivå. Här kan vi notera att skillnaderna i könsfördelning mellan nivåerna inte är så stora inom företagsekonomi, men inom statsvetenskapen sjunker den manliga 17 dominansen klart på den högre nivån. På A-nivå är andelen böcker författade av enbart män ungefär lika stor som hos ekonomerna, men där ekonomernas andel män är något högre på C-nivåer så minskar det hos statsvetarna med en sjättedel, och det är alltså på Cnivåkurserna som statsvetarnas något bättre facit totalt sett grundas. Ämne De samhällsvetenskapliga discipliner som här studerats, statsvetenskap och företagsekonomi, är ingalunda enhetliga utan består av en mängd subdiscipliner. För att ta reda på om det är några av dessa delämnen som har en annorlunda könsfördelning på sin kurslitteratur jämfört med de övriga registrerades med hjälp av kurslitteraturlistorna vilket ämne det rörde sig om. Kategoriseringen är grov och bygger i första hand på kursen som helhet, eller på väl utpekade moment inom kursen. Om böcker med ett tema som skulle kunna hänföras under ett annat ämne funnits med på en kurs är det alltså kursens huvudämne som registrerats. När det gäller Förvaltningshögskolan finner vi att det är bland de ekonomiska kurserna som andelen böcker med enbart manliga författare är lägst. På områdena organisationsteori/ledarskap respektive förvaltningsekonomi är man nere på under två tredjedelar män. Här uppvisar man således ett mycket bättre facit än motsvarande kurser vid andra institutioner. Det gäller även för kalkylerings- och redovisningskurser, även om andelen män här är högre. Inom nationalekonomin dominerar dock män överlag. På de statsvetenskapliga kurserna har Förvaltningshögskolan en högre andel manliga författare än vad som är brukligt vid statsvetenskapliga institutioner. 18 Ännu högre andel män, även relativt sett andra institutioner, finner vi på Förvaltningshögskolan på kurser om utvärdering, metod, statistik och juridik. Könsfördelning beroende på vilket kursämne Antal böcker Ämne Allmän företagsekonomi Organisationsteori ledarskap Nationalekonomi Förvaltningsekonomi Kalkylering, redovisning Ekonomistyrning Allmän statsvetenskap, politik och förvaltning Politisk teori/filosofi Internationell politik Feminism, jämställdhet Metod Utvärdering Juridik Statistik Total FGU 23 6 8 48 För ekon 161 65 24 1 78 11 28 1 360 11 6 8 23 1 162 Statsvet 48 14 7 412 117 153 9 56 696 Andel enbart manliga författare För StatsFGU Totalt ekon vet 93% 93% 65% 83% 100% 79% 100% 96% 97% 63% 100% 67% 79% 88% 85% 100% 100% 89% 81% 82% 88% 85% 80% 0% 77% 93% 100% 91% 80% 85% 80% 0% 83% 88% 89% 100% 84% 82% 100% 88% 87% 100% 81% FGU= Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet För ekon = Företagsekonomiska institutioner Statsvet = Statsvetenskapliga institutioner I tolkningen av skillnader i könsfördelningen mellan ämnesområdena uppmanas dock läsaren att beakta de låga N-talen i några av ämnena, enligt vad som framgår av tabellen ovan. 19 Antalet författare per bok Vi har kontinuerligt noterat antalet författare för varje bok eller artikel som nämnts på litteraturlistorna. Vid redigerade böcker är det antalet redaktörer som registrerats. Två tredjedelar av litteraturen hade endast en författare, och nio tiondelar hade max två författare. Totalt sett finns det 1709 författare/redaktörer till de 1264 böcker och artiklar som registrerats. Bland de böcker som skrivits av fler än en författare är emellertid andelen manliga författare ännu högre än i skrifter med endast en upphovsperson. Vi gör här antagandet att bland de böcker som skrivits av både kvinnor och män tillsammans så är varannan av författarna av endera könet. Detta medför med all sannolikhet en viss överskattning av andelen kvinnor eftersom böcker med flera författare där män och kvinnor skrivit tillsammans och där de kvinnliga författarna är i majoritet är ytterligt sällsynta, medan motsatsen inte är ovanlig. Mätt på detta sätt kommer vi fram till att andelen män bland författarna år 2003 är 87 procent, och då följaktligen 13 procent kvinnor. Cregård och Johansson har i sitt datamaterial noterat antalet författare, fast på ett annorlunda sätt. Men med deras datamaterial från 1996 att döma (det framgick inte av den publicerade rapporten) så var andelen män av det totala antalet författare 93 procent. 20 Jämställdhetsperspektiv Bilden av den manligt dominerade kurslitteraturen är alltså en spegel av jämställdhetssituationen inom akademin, och man kan med fog anta att den skeva könsfördelningen påverkar synen på forskning, bristen på kvinnliga förebilder etc. Och även om det finns en hypotes om att författarens kön påverkar texternas innehåll så skulle nog de flesta medge att det inte finns någon automatik emellan författarnas kön och utbildningens innehåll ur ett könsperspektiv. Vi har därför i vår kartläggning av kurslitteratur strävat efter att notera om de böcker och artiklar vi registrerat haft en uttalad könstematik. Eftersom den enda information vi har tillgång till är litteraturlistorna och vi inte har haft möjlighet att kontrollera böckerna utifrån någon annan aspekt än deras titlar, är det endast böcker där jämställdhets-/könsperspektivet klart framgått av titeln som räknas (i några undantagsfall böcker vars innehåll vi känner till av annan anledning). Missgynnat är därför böcker med titlar som inte speglar hela innehållet, kompendier utan författare (som utgår ur undersökningen eftersom fokus varit på författare) samt redigerade böcker med jämställdhetsinslag som inte framgår av titeln. Förhoppningsvis skall inte de senare fallen snedvrida de aggregerade resultaten i kvantitativt avseende alltför mycket då samma förutsättningar även gäller alla artiklar utan könstematik. Detta gäller i ännu högre grad om man skulle ta hänsyn till sidantal, då det är vanligt att kurslitteratur med könsperspektiv inte sällan består av kortare artiklar. Det som underskattats är snarare själva förekomsten av könsperspektiv på 21 utbildningarna än dess relativa andel. Det gäller inte minst mot bakgrund av att den litteratur med könsperspektiv som införts på vissa kurslistor består av en artikel eller en mindre rapport som läggs till de i omfattning betydligt större ordinarie läroböckerna. Eftersom vi inte haft möjlighet att notera de enskilda litterära verkens omfång finns därför tyvärr inga siffror som illustrerar denna aspekt. Förekomst av litteratur med könsperspektiv: andel av litteraturen Typ av institution Totalt Förvaltningshögskolan Företagsekonomiska Statsvetenskapliga 4,3 1,0 7,1 Total 4,8 A-kurser C-kurser Svenska Engelska 1,5 5,7 0,5 8,2 5,7 1,6 5,4 0 0 9,5 3,9 5,6 4,1 5,7 Statsvetenskapliga institutioner har, jämfört med företagsekonomiska, flera gånger högre andel böcker och artiklar i sin kurslitteratur som utgår från ett könsperspektiv. I Linköping och Uppsala finns det till och med kurser/kursmoment som enbart utgår från könsperspektiv, och en sjundedel av de statsvetenskapliga institutionernas totala könsrelaterade litteratur (det vill säga en procentenhet av de totala sju) härrör från dessa kurser. De få böcker inom de ekonomiska kurserna som tar upp könsaspekten handlar nästan uteslutande om organisations- och ledarskapsfrågor. På Förvaltningshögskolan och på de företagsekonomiska institutionerna är samtliga böcker med könstematik som vi registrerat skrivna på svenska språket. På de statsvetenskapliga institutionerna är emellertid de engelskspråkiga i majoritet. Inom företagsekonomin finns tre fjärdedelar av den könsrelaterade kurslitteraturen på Akurser medan C-kurserna har flest inslag av könstematik på de statsvetenskapliga utbildningarna. 22 De som skriver kurslitteratur med könstematik är i allmänhet kvinnor. Över nittio procent av de böcker och artiklar som behandlar könsfrågor är skrivna av kvinnor eller av kvinnor och män tillsammans. Endast några enstaka böcker har enbart manliga författare. Andel böcker med könstematik beroende på författarens kön Bland böcker med endast manliga författare Bland böcker med författare av båda könen Bland böcker med endast kvinnliga författare Totalt Förvaltningshögskolan Företagsekonomiska Statsvetenskapliga 0,8 0,0 0,7 16,7 5,9 5,0 22,2 13,6 44,9 4,3 1,0 7,2 Total 0,5 7,3 36,0 4,8 Institutioner Eftersom andelen kvinnliga författare är låg allmänt sett innebär det att en mycket hög andel av de böcker och artiklar i kurslitteraturen som författats av kvinnor rör just könsfrågor, närmare bestämt 36 procent. Siffrorna för Förvaltningshögskolan och företagsekonomi är något lägre men på de statsvetenskapliga institutionerna är hela 45 procent av böckerna som är skriven av bara kvinnor, nästan varannan bok, just en bok om könsfrågor. Tar man hänsyn till antalet författare per bok och räknar andelen kvinnor och män bland författarna till böcker utan könstematik är könsfördelningen 90 procent män mot 10 procent kvinnor. 23 Studentlitteratur Cregård och Johansson gjorde i sin studie även en kartläggning av utgivningen hos det största förlag som fanns representerat i kurslitteraturen, Studentlitteratur. Deras slutsats var att andelen böcker skrivna av enbart män var lägre hos Studentlitteratur än andelen i kurslitteraturen (83 procent mot 89) och att andelen böcker skrivna av kvinnor och män tillsammans (10 procent mot 5) liksom av enbart kvinnor var något högre respektive (7 procent mot 6). Hur ser könsfördelningen på Studentlitteratur då ut 2003? Vi registrerade förlagets utgivning inom ämnesområdena statsvetenskap och organisation/ledarskap, totalt 195 böcker: Könsfördelning i Studentlitteraturs utgivning Statsvetenskap Organisation och ledarskap Totalt N Procent N Procent N Procent Män 60 86 99 79 159 82 Blandat 1 1 9 7 10 5 Kvinnor 9 13 17 14 26 13 70 100 125 100 195 100 Slutsatsen är att andelen böcker författade av enbart män är 82 procent, vilket i praktiken är samma siffra som för sju år sedan. En förändring tycks ha inträffat i det att andelen böcker skrivna av enbart kvinnor stigit på bekostnad av andelen skrivna av både kvinnor och män. 24 År 2003 har kurser i statsvetenskap genomsnittligt en något lägre andel böcker skrivna av enbart män än vad som är fallet i Studentlitteraturs utgivning. Detta beror dock inte på att andelen böcker skrivna av enbart kvinnor skulle vara märkbart högre utan för att kursansvariga i högre utsträckning valt litteratur vars författare representerar båda könen. Andelen kvinnliga författare inom statsvetenskap och företagsekonomi vid högskolorna 2003 i jämförelse med Studentlitteraturs aktuella utgivning Studentlitteratur/institution Enbart män Blandat Enbart kvinnor 86 80 1 6 13 14 -6 +5 +1 79 7 14 92/83 4/6 4/11 +13/+4 -3/-1 -10/-3 82 5 13 82 7 11 0 +2 -2 Studentlitteratur: Statsvetenskap Statsvetenskapliga institutioner Studentlitteratur: organisation/ledarskap Företagsekonomiska institutioner / enbart kurser i organisation/ledarskap Studentlitteratur: totalt (statsvetenskap + organisation/ledarskap) Förvaltningshögskolan Förvaltningshögskolans kursböcker ligger mycket nära fördelningen på förlaget när det gäller kvinnor och män bland författarna. 25 Inom företagsekonomin har Studentlitteratur en något bättre könsfördelning än vad kurslistorna har, i synnerhet om man ser till företagsekonomin som en helhet. Men eftersom det endast är Studentlitteraturs utgivning inom ämnet organisation/ledarskap som registreras så ser vi, om vi avgränsar oss till enbart kurser som fokuserar just detta tema, att skillnaderna är små. Bland de böcker som Studentlitteratur katalogiserat som antingen statsvetenskap eller organisation/ledarskap hade 6 av 195 (3 procent) ett tydligt könsperspektiv. 26 Avhandlingar i offentlig förvaltning Offentlig förvaltning (Public Administration) är ett mångvetenskapligt ämne som ur olika teoretiska perspektiv studerar den offentliga sektorns verksamhet och förutsättningar. Eftersom Förvaltningshögskolan är den enda institution i landet som ger examen i ämnet offentlig förvaltning finns det knappast något lämpligare mått på könsfördelningen på aktuell litteratur inom ämnet än andelen kvinnor och män som refereras i de nyutgivna avhandlingarna i just detta ämne. För att få ytterligare en referenspunkt i vår bedömning av andelen kvinnor och män i kurslitteraturen har vi företagit en inventering av referenslistorna i de åtta senaste avhandlingarna i offentlig förvaltning som har lagts fram vid Förvaltningshögskolan. Bland dessa åtta är fyra för övrigt skrivna av kvinnor. Antalet registrerade referenser per avhandling varierar en hel del från 94 till 325 med ett genomsnitt på 154. Sex av de åtta avhandlingarna är skrivna ur ett förvaltningsekonomiskt/organisationsteoretiskt perspektiv och två ur ett politiskt/demokratiskt. Bland det totala antalet referenser kommer därför knappa två tredjedelar från avhandlingar med ekonomiskt perspektiv och en dryg tredjedel från avhandlingar med inriktning mot politiska perspektiv. Den totala andelen referenser i form av verk med enbart manliga författare är bland avhandlingarna i offentlig förvaltning 76 procent, 8 procent av de refererade verken var skrivna av kvinnor och män tillsammans och således 16 procent av enbart kvinnor. 27 Kvinnliga doktorer har några procentenheter fler kvinnliga referenser. Andelen refererade manliga författare är sex procentenheter högre i engelskspråkiga verk än bland de svenska. Könsfördelningen på författare till refererade verk i avhandlingar i offentlig förvaltning uppdelat på avhandlingsförfattarens kön, avhandlingens ämne och det refererade verkets språk. N man Procent blandat kvinna Summa man blandat kvinna Summa Doktorns kön Man (4 st) Kvinna (4 st) 565 384 49 52 97 100 711 536 79 72 7 10 14 19 -7 +3 +5 100 100 Ämne Ekonomi (6st) 601 67 126 794 76 8 16 100 Politik (2 st) 348 34 71 453 77 8 16 100 -1 +/- +/- Språk Svenska 561 64 133 758 74 8 18 100 Engelska 367 35 60 462 79 8 13 100 Övrigt 21 2 4 27 78 7 15 100 Refererade verk i alla avhandlingar 949 101 197 1247 76 8 16 100 Beräkningen ovan avser alltså endast refererade titlar med kända författare. Om man byter analysenhet och räknar om titlarna till antal 28 personer som nämns i referenslistorna så blir N större eftersom vissa titlar har flera författare. När en titel registrerats som att ha både manliga och kvinnliga författare så antas här fördelningen vara 50/50. Ett antagande som förmodligen är högt räknat vad gäller andelen kvinnor eftersom det är sällsynt med blandade författarkonstellationer med fler än två medlemmar med en majoritet kvinnor och en minoritet män. Könsfördelningen på författare till refererade verk i avhandlingar i offentlig förvaltning (antal nämnda författare) uppdelat på avhandlingsförfattarens kön, avhandlingens ämne och det refererade verkets språk. Antal författare per bok Man 1 754 2 170 3 4 Den refererade författarens kön Både kvinnor Kvinna och män Summa 180 940 71 15 256 22 9 2 33 3 15 Antal refererade böcker 1055 949 101 197 Antal nämnda författare 1172 229 216 1617 1172 114,5 0 1286,5 0 114,5 216 330,5 - varav män - varav kvinnor Nämnda författares kön Kvinnor Män Doktorns kön Man Kvinna 18 24 82 76 18 Avhandlingens ämne Politik 21 79 Ekonomi 20 80 Totalt 80 20 Räknat på detta sätt kommer andelen män totalt sett upp i 80 procent mot 20 procent kvinnor. Även här ser vi att det finns en skillnad 29 mellan avhandlingsförfattarna där de kvinnliga doktorerna har något fler kvinnor i sina referenslistor. Ingen skillnad finns mellan avhandlingar inriktade på politik respektive ekonomi. Den slutsats som kan dras av detta är att den fördelning som finns på Förvaltningsprogrammets litteraturlistor (82 procent män, 7 procent kvinnor och män tillsammans och 11 procent enbart kvinnor) inte ligger särskilt långt ifrån – om än något sämre än – fördelningen på ”forskningsfronten” (där motsvarande siffror är alltså 76, 8, 16). Även om man räknar namnen i referenslistorna är könsfördelningen där ett antal procentenheter bättre än i kurslitteraturen (80 procent nämnda män respektive kvinnor i avhandlingarnas referenser mot 86 och 14 i institutionens kurslitteratur). 30 Resultat i sammanfattning 1996 var andelen böcker skrivna av enbart män på kurslitteraturlistorna på Sveriges statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner samt på Förvaltningshögskolan 89 procent. Med hänsyn taget till att vissa böcker har flera författare var andelen män omnämnda på listorna 93 procent. Sju år senare, 2003, hade andelen böcker med enbart manliga författare sjunkit till 84 respektive 87 procent. Minskningen är signifikant, men inte mycket mer. Med en minskningstakt med fem procentenheter på sju år så kommer det att ta närmare 50 år innan vi når en jämn könsfördelning. Vår egen institution, Förvaltningshögskolan har fortfarande ett lite bättre resultat än genomsnittet bland de övriga undersökta institutionerna, men det är inget att yvas över. Statsvetenskapliga institutioner har förbättrat sig betydligt mer än företagsekonomiska. (Men på Förvaltningshögskolan är de politiskt inriktade kurserna sämre än förvaltningsekonomiska). Relativt stora skillnader mellan olika institutioner tyder på att det finns positiva exempel att ta lärdom av. Jämförelsen med Studentlitteraturs utgivning, och den bild av aktuell forskning som ges i referenslistor hos avhandlingar i ämnet offentlig förvaltning, bekräftar att det finns ett nära samband mellan tillgången på läroböcker och vetenskaplig litteratur skrivna av kvinnor och deras förekomst på utbildningarna. Men variationen mellan institutionerna, i synnerhet bland statsvetenskapliga, visar på att utbudet trots allt medger en något mindre manlig dominans än vad som är fallet på de flesta håll idag. 31 Av den undersökta kurslitteraturen har c:a var 20:e till var 25:e bok ett könsrelaterat tema. En viktig iakttagelse är att eftersom könsrelaterad litteratur i regel författas av kvinnor, och att samtidigt andelen kvinnor totalt sett är så få, så är en hög andel av den litteratur som skrivits av kvinnor just könsrelaterad forskning. I synnerhet gäller det inom statsvetenskapen där nära hälften av läroböckerna som är skrivna av kvinnor har könsrelaterade ämnen. På Förvaltningshögskolan är den siffran 22 procent. Kvinnors andel av kurslitteratur som inte uttryckligen handlar om könsfrågor är alltså betydligt lägre än vad de redan låga siffrorna visar. Förutsättningen för den positiva effekt som kvinnliga forskare inom vetenskapsgrenar som statsvetenskap och företagsekonomi skulle kunna utgöra, är därmed ännu sämre än vad man i förstone skulle kunna förledas att tro. Kvinnliga forskare har reducerats till sitt kön, kort sagt. Det vilar ett stort ansvar på kursansvariga lärare att uppmärksamma könsaspekten när kurslistor sätts samman. Finns det kvinnliga författare och litteratur med könsanknytning som vore relevanta för kursens ämne, men som av någon anledning valts bort? Ett ännu större ansvar har de inom akademin och förlagsbranschen som sätter villkoren för vilka forskare som ges möjlighet att publicera sig och ge ut läroböcker. Det är svårt för kursansvariga att agera om utbudet av litteratur med kvinnliga författare strypts på dessa arenor. Det första kravet för att utvecklingen mot en jämn könsfördelning skall gå något snabbare än de 50 år som prognostiserats ovan är att problemet erkänns och diskuteras. Vår förhoppning är att denna rapport skall kunna ge ett litet bidrag i detta sammanhang. 32 Om undersökningen Vi har försökt efterlikna Cregård och Johansson i vår datainsamling för att underlätta jämförelser av materialen. Vid sidan av Förvaltningshögskolans Förvaltningsprogram analyserade Cregård och Johansson litteraturlistor från statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner. Valet av just dessa institutioner grundades på att dessa ämnen ansågs ligga närmast Förvaltningsprogrammets kurser som domineras av ämnet offentlig förvaltning med inriktning mot ekonomi respektive politik, och det gäller alltjämt. Här skall dock noteras att Förvaltningsprogrammet dessutom innehåller en betydande andel breddningsämnen, så som statistik, juridik, nationalekonomi och metod/utvärdering som faller något vid sidan av dessa båda huvudinriktningar. Vi har samlat in uppgifter från 18 svenska högskolor och universitet, varav de flesta fanns med i Cregårds och Johanssons studie. Eftersom vi inte funnit några statsvetenskapliga kurser i Högskolan i Karlskrona/Ronneby har listan med universitet kompletterats med statskunskapskurser vid Örebro universitet. Cregård och Johansson angav att Umeå universitet ingick i deras undersökning, men det är oklart om så var fallet. Umeå finns i alla fall med i denna studie. Cregård och Johansson gjorde även en avgränsning av litteraturlistorna för A- och C-kurser i statsvetenskap respektive företagsekonomi, en avgränsning som även vi har följt. Vi har fokuserat på fristående kurser, och i fall när sådana saknats, på kurser inom program som motsvarar A- respektive C-nivå. 33 På sina håll, särskilt på företagsekonomiska institutioner, är utbudet av kurser stort och det finns ett antal av valfria kurser som platsar som A- respektive C-kurser. Om de valfria kurserna varit fler än några stycken har vi valt ut kurser som motsvarar 20 poäng och som bäst motsvarar de ämnen som ingår i Förvaltningsprogrammet, i företagsekonomi gäller det till exempel organisation/ledarskap, redovisning och ekonomistyrning. Antal registrerade poster för de i undersökningen förekommande högskolorna Högskola Göteborgs universitet Institutioner 2003 1996 Förvaltnings- Företags- StatsvetenTotalt Totalt högskolan ekonomiska skapliga 165 26 35 226 221 Högskolan i Dalarna 30 24 54 67 Högskolan i Halmstad 109 46 155 50 Handelshögskolan, Stockholm 19 19 58 Högskolan i Jönköping 16 16 99 Högskolan i Kalmar 25 52 13 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 7 7 34 Universitetet i Karlstad 13 27 40 33 Linköpings universitet 23 51 74 149 Lunds universitet 10 42 52 72 27 Högskolan i Skövde 5 8 13 36 Stockholms universitet 31 97 128 45 Södertörns högskola 18 83 101 11 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 10 31 41 48 Umeå universitet 40 65 105 Uppsala universitet 13 47 60 108 Universitetet i Växjö 21 37 58 43 76 76 696 1277 Örebro universitet 165 416 34 1087 Den information vi har utgått ifrån är de officiella kurslitteraturlistorna för hösten 2003, vilka i de allra flesta fall funnits tillgängliga på Internet. I några fall har vi fått information via post. På listorna framgår i många fall inte författarens kön då böckernas författare anges med efternamn och förnamnsinitial, eller endast efternamn. Vi har i dessa fall sökt efter böckerna i bibliotekskataloger och sökmotorer på nätet för att kunna identifiera författarnas kön. Många böcker har flera författare och vi har registrerat det antal författare som anges på litteraturlistan. Detta ger en viss felmarginal, särskilt när listorna varit inkompletta, det står ”NN m fl” etc. En ytterligare restriktion är redigerade böcker. Dessa har behandlats som att redaktörerna vore författare då det i många fall är ogörligt att ta reda på vilka författare som bidragit med texter i boken. Vi har valt att exkludera böcker utan angiven författare ur undersökningen. När det gäller registreringen av referenser i avhandlingar i offentlig förvaltning har vi gått tillväga på samma sätt. Här har vi dock inte noterat eventuell könstematik i referenserna men däremot avhandlingens ämne och avhandlingsförfattarens kön. Eftersom någon motsvarande sammanställning inte gjorts av Cregård/Johansson kan inga jämförelser göras på denna punkt. De tre första avhandlingarna vid Förvaltningshögskolan, Per Falkmans Statlig redovisning enligt bokföringsmässiga grunder (1997) och Stefan Paulis Politiker och kassaflödesrapportering. En studie av kommunpolitikers val av redovisningsinformation (1999) samt Viveka Nilssons Empati och distans. En studie av överläkares förhållande till 35 ekonomistyrning (1999) finns inte med i sammanställningen eftersom referenslistorna endast innehåller författarnas initialer och könsbestämning därför är omöjlig. Avhandlingar i offentlig förvaltning vars referenser ingår i studien Doktor Utgivningsår Titel Ämne Anna Cregård 2000 Förvaltningschefers styrning. En studie av praktik och representation i skolans värld E Sven Siverbo 2001 Reformer och regler. Om att spara och förändra i offentliga organisationer E Annika Theodorsson 2003 Samtala både länge och väl. Deliberativ demokrati i tre föräldrarkooperativ och dess effekter på deltagarna P Stellan Malmer 2003 Ett pris blir till. Om förklaringar till kommunala avgifteroch taxor E David Karlsson 2003 En chimär av endräkt. Ideologiska dimensioner i kommunal kulturpolitik P Ylva Mühlenbock 2004 Inget personligt. Om entreprenörskap i offentlig sektor E Malgorzata Erikson 2004 Lokala politiska ledare. Ett kollage av diskurser E Patrik Johansson 2004 I skandalers spår. Minskad legitimitet i svensk offentlig sektor E E = Ekonomi och organisation P = Politik och demokrati 36 Baksidestext: 84 % män Kvinnor och män i kurslitteraturen 1996 genomförde Anna Cregård och Patrik Johansson en uppmärksammad studie där könsfördelningen i kurslitteraturen studerades. Deras rapport, som publicerades 1997 som nummer 4 i Förvaltningshögskolans rapportserie, fick den talande titeln 89 % män. Under de år som gått sedan denna rapport publicerades har jämställdhetsfrågor varit i fokus i samhällsdebatten på ett sätt som saknar motstycke i historien. Man skulle kunna tro att denna debatt hade satt sina avtryck i kurslitteraturen. Men som titeln på denna rapport antyder så har framstegen varit små. Med nuvarande utvecklingstakt torde det ta närmare 50 år innan könsfördelningen på kurslitteraturlistorna blir jämställd. I denna rapport kan vi läsa om könsfördelningen i kurslitteraturen på Sveriges statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner samt på Förvaltningshögskolan. Resultaten relateras till förlagsutgivning och refererade verk i nyligen publicerade avhandlingar i ämnet offentlig förvaltning. David Karlsson är fil dr och vik universitetslektor i offentlig förvaltning och Carina Andersson är doktorand i samma ämne. Båda författarna är verksamma vid Förvaltningshögskolan. Studien är ett led i Förvaltningshögskolans pågående jämställdhetsarbete. 37