FL 8 Resumé
Globalisering – ett historiskt perspektiv
Bernstein
• Handel har alltid förekommit – känt
sedan 20 000 år
• Samlare och jägare – flinta, obsidan
• Jordbrukssamhället – ökad handel
• Sjötransporter
Bernstein – handel f. Kr.
• Jordbrukets vagga vid bördiga
halvmånen vid Persiska viken
• 4000 f. Kr. koppar från Turkiet, tenn från
England = brons
• 3000 f.Kr. Egyptens koppargruvor,
handel genom Röda havet istället för
Persiska viken
• 1000 f.Kr. - år 0 fenicierna, mellan
Mesopotamien och Egypten
Bernstein – grekerna och Rom
• Grekerna:
Omfattande handel – spannmål från
Egypten
Kolonier – svårt kontrollera Medelhavet
• Romerska riket:
Ptolomeiska riket i Egypten en nyckelroll
Handel med Indien/Kina – monsunvindarna
Drev på efterfrågan på lyx-/vardagsvaror
Bernstein – arabiska halvön
• Kamelen – tämjas, tålde torka, tung last
• Yemen – odlade aromatiska växter, rökelse
• Export till Grekland, senare Rom
• Landtransport fördelar – året runt, slapp
sjörövare, lättare att navigera
• Bönder/nomader, stammar, oaser/öken
• Plundring, tributer, handel
Bernstein – Islams betydelse
• Muhammed, f. 571 e. Kr., handelsman
• 600-tal e.Kr. ny religion, expansion
• Mecka grundades, Kaaba,
handelsstäder, pilgrimsfärder
• Handel uppmuntrades
Bernstein – Islams betydelse
• Nya handelströmmar – spannmål från
Egypten till Arabiska halvön, Bysan svälts
• Ökad kontroll i Medlhavet – vägen till
Indiska oceanen stängdes
• Tog kontroll över Sidenvägen, slog
Tangdynastin i Kina
• Kulturell blomstring, vetenskap, handel
• Magnusson: ej marknadsekonomi, statlig
maktutövning
Bernstein – Islam på reträtt
Medeltiden
• Från 1000-talet hårdare motstånd mot
Islam
• Ekonomiskt uppsving i Europa – korståg
• Mongolerna starkare
• Venedig – kryddhandel
Betalade med slavar från Svarta havet
• Magnusson: marknadsekonomi,
självständiga köpmän
Europas uppsving
• Jordbrukets tillväxt medeltid – feodalt
samhälle
• Braudel typ A:
Lokal marknadsekonomi i region
Handel landsbygd – stad
Jordbruksekonomi – sällan överskott
Inget vinstintresse
= Polanyis ”inbäddade ekonomi”
Europas uppsving
• Digerdöd, missväxt 1300-tal
• Jordbruksexpansion 1500-tal
• Ökad handel
• Nationalstater – större kontroll –
merkantilism
• Braudels typ B:
Handelsmän som rör sig över större
områden, har vinstintresse, risker
Europas uppsving - Magnusson
• Städerna blir starkare – fritt byte, skrån,
banker, aktier
• Äganderätten stärks
• Braudels typ A och B smälter samman =
Polanyi: Lokal/regional marknad kopplas
samman med fjärrhandel
Köpmännen starka, makt, inflytande
Bernstein – expansion i väster
• Fortsatt krig mot muslimer – Indiska
oceanen dock stängd
• 1400-tal: Portugal, Spanien
Gynnandes av katolska kyrkan
• Alternativa väger till Indiska oceanen
• Västerut: Columbus: Amerika, snabb
kolonisation, bra klimat, bra jord, gruvor
• Österut runt Afrika: Da Gama:
befästningar, våld, mission
Bernstein – expansionen
Världsekonomins expansion från 1500
• Utbyte av basvaror istället för lyxvaror
• Vindarna
• Silver i Latinamerika – monetärt system
• Andels- och aktiebolag
• Jordbrukare och hantverkare i kläm
Bernstein
Holland
• Portugal trycktes tillbaka – för litet, svagt,
fattigt, feodalt, Missionerade
• Holland – självständigt 1648, republik
• Bördigt, torrläggningsföretag gav
samarbete
• Bolag, riskspridning, låga räntor, stark
finansmarknad
• Ostindiska kompaniet, Kryddöarna
• Triangelhandel med Japan, Kina, Indien
Bernstein
England
• Nya förutsättningar 1689
• Vilhelm av Oranien, Holland, vald till
kung
• Parlamentet fick ny makt, nytt
skatteväsende, holländare till London
• Agrar revolution – ökat välstånd
• Industrialisering
• Konsumtionsrevolution
Bernstein
Englands industrialisering
• Kompaniet importerade bomullstyger –
succé
• Protester i England – moralister, vävare,
merkantilister, godsägare
• Import av tyger förbjöds – dock tråd
• Stor efterfrågan på tyger, dyr arbetskraft,
mekanisera tygtillverkningen
• Import råbomull: 1720 750 ton/år (Indien)
1860 1 miljon ton/år (USA)
Konsumtionsrevolutionen
• Socker, kaffe, te, textilier blev basvaror
1. Ökad handel, konkurrens,
prissänkningar. Triangelhandel
2. ”Flitiga revolutionen” – arbeta för
konsumtion
• Magnusson: Maslows behovstrappa
• Easterlein: Avund, status, kopiering
• Bordieu: Konsumtion som kommunikation
Polanyi
Urbäddningen
• Orsaker:
1. Nationella marknader – skydd försvann
2. Maskinerna – pris på jord och arbete.
Vinst för att täcka kostnader
3. Framväxt av medelklass av köpmän
4. Nytt ekonomiskt-politiskt synsätt –
köpmän ökad makt
=> Människor slogs ut
Marks
Lagrad energi
• Eurocentriskt perspektiv
1. Betingning
2. Tillfällighet
3. Konjunktur
• Den gamla biologiska regimen –
försörjning baserad på solens årliga
energiinflöde. Mat, husrum, bränsle
• Stenkol: lagrad energi – befolkning och
produktionskraft växer exponentiellt
Kenwood & Lougheed
Tillväxt och frihandel
• Industriella revolutionenindustritillverkade varor, nya marknader
• Förbättrad jordbruksproduktion
• Billigare transporter
• Kapitalackumulation
• Befolkningstillväxt
• Ökat utnyttjande av naturtillgångar
• Ökade och spridda realinkomster
• Liberalisering av ekonomin
Kenwood & Lougheed, Bernstein
Tillväxt och frihandel
• Förutsättning: enade länder – T, I
• England införde frihandel (Smith, Ricardo)
• Tyskland: Zollverein 1834
• Frankrike: fördrag med England 1860
• Magnusson – frihandel nödvändig för att
förhindra svält
• Kraftig ökning av handel nu,
33%/decennium
Protektionism
• Europa, tullar 1860Billigt spannmål från USA och Ryssland
Depression 1873-9
Jordbrukare kräver tullar
Stöd för nationalism – tullinkomster till
armén, sjukvård
• Ekonomisk konsekvenser: troligen ej
stora, effektivare kapitalströmmar
Protektionism
Polanyi
• De sociala relationerna raserade – för
snabb förändring
• Arbetsmarknaden ej rörlig ännu – lokalt
ansvar
• Jordskiften, löner pressades nedåt,
fattigdom
• Därför motstånd/försvar - protektionism
Industri-/utvecklingsländer
Kenwood & Logheed
• Var alltför beroende av sin export priskänslighet
• Kunde ej överföra effekterna till andra
sektorer
• Afrika: transportsvårighet
• Bondeekonomi: föga behov av kapital och
arbetskraft, ej mellanhänder till marknad
• Plantagebruk – flyttades kontinuerligt
• Avskogning: Kina, Indien, Latinamerika
