FRÅGA 1. 6 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar och resonemang redovisas på andra sidor. Ni skall välja ett av alternativen ökar/minskar/är oförändrad. 1.1 Om en varukorg kostar 100 norskar kronor i Norge och 125 svenska kronor i Sverige och växelkursen (NOK/SEK) är 0.8 då kan vi säga att SEK är övervärderad/att SEK är undervärderad/att köpkraftsparitet råder och att priset på varukorgen i Norge uttryckt i SEK är högre/lägre/samma som priset på varukorgen i Sverige. Svar: köpkraftsparitet råder och priset på varukorgen i Norge uttryckt i SEK är samma som priset på varukorgen i Sverige. 1.2 Utgå ifrån Solow-Modellen och antag att antalet arbetare (L) är konstant. Om sparkvoten ökar, då innebär den nya jämvikten att K ökar/minskar/är oförändrad och att Y ökar/minskar/är oförändrad Svar: K, och Y ökar 1.3 Antag att Riksbanken plötsligt höjer räntan, vilket marknaden inte räknat med, då förväntas att kronan försvagas/förstärks/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad. Svar: kronan stärks och importen ökar. 1.4 Antag att en sluten ekonomi (utan utrikeshandel) befinner sig på sin långsiktiga utbudskurva i den Keynesianska modellen. Antag att det nominella penningutbudet ökar. På kort sikt ökar/minskar/ändras inte produktionen och på lång sikt ökar/minskar/ändras inte prisnivån. Svar: ökar respektive ökar. 1.5 En högre faktisk arbetslöshet än den naturliga arbetslösheten innebär att den kortsiktiga utbudskurvan (SRAS-kurvan )är oförändrad/skiftar uppåt/skiftar nedåt och att prisnivån är oförändrad/minskar/ökar i den Keynesianska modellen. Svar: SRAS skiftar nedåt och prisnivån minskar. 1.6 Lägre inflationsförväntningar leder i Phillipskurvediagrammet till att den kortsiktiga Phillipskurvan är oförändrad/skiftar uppåt/skiftar nedåt och att den långsiktiga Phillipskurvan är oförändrad/skiftar till vänster/skiftar till höger. Svar: ner respektive oförändrad. FRÅGA 2: 3 poäng. Innehåller endast beräkningsuppgifter. 2.1 Om nominallönen ökar med 3 procent och inflationen är 4 procent, hur förändras reallönen i procent? Svar: minskar med 1 procent. Använd nationalräkenskapsdata i tabellen nedan i fråga 2.2. I miljarder kronor. Privat konsumtion 600 Privata bruttoinvesteringar 150 Löner, fore skatt 600 Offentlig konsumtion och investeringar 250 Export av varor och tjänster 400 Import av varor och tjänster 450 Offentliga transfereringar 150 Skatter 450 Faktorinkomster från utlandet, netto 50 Transfereringar från utlandet, netto -20 2.2 Beräkna BNI och bytesbalansen. 2 poäng. Svar: BNP= 600+150+250-50=950. BNI = 1000. (Disponibel BNI = 1000-20= 980) Handelsbalansen = - 50. Bytesbalansen = -50 + (50) -20= -20 Fråga 3. 4 poäng. Utgå ifrån den enkla Keynesianska modellen med offentlig sektor och utrikeshandel. (Vi antar, som vanligt, att faktorinkomsterna ifrån utlandet, netto = transfereringarna från utlandet, netto = 0.) Enligt denna modell: AD=C+I+G+X-M Antag att C=100+0.8*(Y-T), där T=0.5*Y, I=100, G=200, X=100 och M=0.2*Y 3.1 Beräkna jämvikts-Y (Y =BNP/BNI). 1 p. 3.2 Beräkna skatteintäkterna och den offentliga sektorns budgetsaldo i jämvikt. 1 p. 3.3 Beräkna handelsbalansen i jämvikt. 1 p. 3.4 Antag att skattesatsen, t, sänks vad blir effekten på Y och på skatteintäkterna? (Ge kvalitatativa svar, ökar, minskar, är oförändrad.) 1 p. Svar: A. Y= AD=100+0.8*(1-0.5)*Y + 400 – 0.2*Y → Y=500 + 0.4Y-0.2Y → Y=500 + 0.2*Y → Y – 0.2*Y = 500 → 0.8Y = 500 → Y = 500/0.8=625 B. Skatteintäkter: 0.5*625 = 312.5 Offentliga sektorns budgetsaldo= 312.5- 200=112.5 C. Handelsbalansen = 100-0.2*625= 100-125=-25 D. Y ökar, skatteintäkterna och offentliga sektorns budgetsaldo minskar.