Utvärdering, delaktighet och inflytande

REGION GOTLAND
Barn- och Utbildningsförvaltningen
Austre Rektorsområde
Kräklingbo skola
2017-07-14
1(10)
Likabehandlingsplan Kräklingbo fritidshem, 2011/2012
- Planen gäller för fritidsverksamheten på Kräklingbo skola -
Vision
På Kräklingbo fritidshem känner alla trygghet och glädje. Alla ska få
uppmuntran och stöd. Alla ska kunna känna lust att lära, känna sig rättvist
behandlad samt ha en vilja att ta ansvar för allas trivsel. Samtliga tendenser till
våld, främlingsfientlighet, trakasserier och mobbning ska aktivt motverkas.
2
Innehållsförteckning
Kräklingbo fritidshems Värdegrundspolicy……………………………………….........3
I vår plan för Likabehandling ska vi………………………………………………..3
Uppdraget…………………………………………………………………………….3
Vad är kränkande behandling?.....…………………………………………..…….4
Ansvarsfördelning……………………………………………………………………5
Vi förebygger och åtgärdar………………………………………………………....5
Så här gör vi om någon kränks, trakasseras eller hotas……………….……….6
Utvärdering, delaktighet och inflytande……………………………………………7
Trygghetsvandring enligt Husmodellen……………………………………………8
Kräklingbo skolas Trivselregler………..…………………………………….……..9
Blankett för dokumentation………………………………………………………..10
3
Kräklingbo fritidshems VÄRDEGRUNDSPOLICY
Målet med värdegrundspolicyn är
att få alla elever på Kräklingbo fritidshem att känna trygghet och glädje. Alla ska få uppmuntran och
stöd på sin arbetsplats. Alla ska kunna känna lust att lära, känna sig rättvist behandlad samt ha en
vilja att ta ansvar för allas trivsel. Samtliga tendenser till våld, främlingsfientlighet, trakasserier och
mobbing ska aktivt motverkas.
Följande levnadsregler och påföljder gäller på Kräklingbo fritidshem utgår från de värdegrundsord som
vi elever, föräldrar och personal tillsammans har tagit fram:
Trygghet
På vår skola vill vi att alla ska känna sig trygga.
Vi agerar direkt mot alla former av våld och mobbning.
Respekt
På vår skola respekterar vi varandra.
Vi använder inte svordomar, nedsättande eller kränkande ord.
Ansvar
Vi tar vårt ansvar.
Vi respekterar våra kamrater – kommer i tid, och har med nödvändigt materiel. Vi uppträder så att vi
inte stör.
Vi är stolta över vår skola.
Vi tar ansvar för miljön genom att inte klottra, förstöra eller skräpa ner.
Ärlighet
Vi är ärliga och pålitliga kompisar.
Vi ljuger inte, vi vågar stå för våra misstag.
Gemenskap
Här på skolan satsar vi på att skapa en gemensam vi-känsla.
Påföljder
Om vi bryter mot dessa regler gäller följande påföljder i stegrande nivåer:
1. Läraren har samtal med berörd elev. Tillsägelse.
2. Upprepad tillsägelse. Eleven berättar själv hemma och läraren kontaktar föräldrarna.
3. (Läraren kallar elev och föräldrar till skolan för samtal.)
4. Elevvårdskonferens. Rektor kallar.
5. Uppföljning. Ny elevvårdskonferens efter en månad. Rektor kallar.
I vår plan för Likabehandling ska vi:




Aktivt främja barns och elevers lika rättigheter
Motverka diskriminering
- Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionshinder och ålder.
- Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes
neutrala ordningsregler mm tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande
effekt.
Motverka trakasserier
- Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med ”direkt diskriminering”.
Motverka annan kränkande behandling
- ett uppträdande som utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs
värdighet (hot, tvång, mobbning mm).
4
Uppdraget
Från den 2011-07-01 gäller den nya Skollagen (SFS 2010:800). I Skollagen kap 6, Åtgärder mot
kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när
det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan.
Diskriminering är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga
om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot
annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt
uppdrag.
Lagen gör klart att varje enskild verksamhet skall upprätta en Likabehandlingsplan bl a omfattande
planerade åtgärder. Åtgärderna skall vara både förebyggande och förhindrande.
Skollagen, 1 kap 5 § slår fast att ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt
solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande behandling”.
Likabehandlingsplanen tar fasta på Skollagen och säkerställer att vi tar ställning till och praktiserar
1 kapitel 5 §.
Vad är kränkande behandling?
Vi väljer att använda oss av Skolverkets definition av kränkande behandling hämtad ur Skolverkets
Allmänna råd 2006:
”Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
som inte har samband med diskrimineringsgrunderna s k annan kränkande behandling. Kränkande
behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar eller förekomma i många olika
sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla
människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är
att den enskildes upplevelser av kränkning alltid måste tas på allvar.
Trakasserier är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan
kränkande behandling, utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla
miljöer. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte
bara under en tid och på den plats där verksamheten äger rum utan också via t ex telefon och dator
(sms, mms, e-post och chat). De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande. De kan ta sig uttryck i fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande eller bemötande.
Trakasserier och annan kränkande behandling kan ta sig uttryck i nedsättande tillmälen, nedsvärtning,
förtal och ryktesspridning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t ex negativa kommentarer
om utseende eller beteende. Det kan också handla om att frysa ut eller hota liksom att skapa och
sprida homofobiska texter eller bilder och märken med annat kränkande innehåll……”
Beskrivningen utgår från en verklighet som mer eller mindre kan prägla barn och ungdomars liv. Även
hos oss på Kräklingbo skola och fritidshem. Skolverket bedömer problemet som så omfattande att
man genom skrivningen i Allmänna råden vill säkerställa både vår uppmärksamhet och vår
medvetenhet kring diskrimineringens olika skepnader. Kränkningar kan vara diffusa likaväl som
handfasta och tydliga och de kan förekomma överallt.
” …..att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste prägla valet av
arbetsformer och hur man bemöter varandra i verksamheterna….”
5
Skrivningen i de Allmänna råden vill säkerställa att diskrimineringsproblematiken finns med när vi
organiserar den pedagogiska verksamheten och den praktiska verkligheten och exempel på frågor
som blir betydelsefulla är:
-
Hur grupperar vi eleverna?
Blir barn och elever bortvalda, eller säkerställer vi att de slipper detta genom att skapa
system för grupperingar och placeringar i klassrum?
Hur bemöter vi varandra och hur tilltalar vi varandra?
Har vi utvecklat ett gemensamt ”vi” som präglar oss i mötet med
diskrimineringsfrågor?
På Kräklingbo skola och fritidshem har vi valt att arbeta mot följande mål i vår Värdegrundspolicy som
vi alla (elever, föräldrar och personal) tillsammans tagit fram:

Alla på vår skola skall känna sig trygga!
Vi agerar direkt mot alla former av våld och mobbning.

På vår skola respekterar vi varandra! Vi använder inte svordomar, nedsättande eller
kränkande ord.

Vi tar vårt ansvar. Vi respekterar våra kamrater – kommer i tid och har med nödvändigt
material. Vi uppträder så att vi inte stör.

Vi är ärliga och pålitliga kompisar. Vi ljuger inte, vi vågar stå för våra misstag.

Här på skolan satsar vi på att skapa en gemensam vi-känsla.

Vi har också valt att särskilt lägga fokus på barnens språkbruk genom att eleverna skall bli
medvetna om sitt eget språk och hur det påverkar andra. Vi kommer att ha temadagar i
ämnet.
Allmänt vill vi på Kräklingbo fritidshem att alla ska kunna känna sig trygga, väl behandlade och sedda
av varandra. Blir någon utsatt för kränkningar, diskriminering, trakasserier, hot, våld, eller mobbning
ska vägen till hjälp vara välkänd och förankrad bland skolans elever och personal.
De lokala planer som beskriver skolans tillvägagångssätt i sådana fall är den här
Likabehandlingsplanen, Kris- och Katastrofplanen och Handlingsplanen mot mobbning.
Planerna finns utlagda på Kräklingbo skolas hemsida: www.gotland.se/buf
Ansvarsfördelningen ser ut så här:
Rektor ansvarar för att:
- upprätta ett handlingsprogram för att motverka kränkningar såsom diskriminering och
mobbning.
- handlingsprogrammet följs upp
- lagen följs.
Alla som arbetar i skolan ansvarar för att:
- aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper
- visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
- uppmärksamma och i samråd vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.
6
Kartläggning
Under läsåret 2011-12 görs en ny kartläggning utifrån kommunens enkät med kompletterande frågor.
Vi använder även Barn- och Elevombudsmannens ”husmodell” som verktyg. Se sidan 8!
Vi förebygger och åtgärdar på följande sätt:

Antimobbningsarbetet är beskrivet i Handlingsplan mot mobbning.

Rasttillsyn; vuxna cirkulerar på skolans område, inne och ute under raster.

Vi, skolans personal, ingriper direkt om elever bråkar, kränker, retas etc

Personal och elev arbetar i det dagliga arbetet med att skapa vi-känsla, eleven växer som
människa genom att bli sedd, bekräftad och tagen på allvar. Vi jobbar i tvärgrupper då vi har
julpyssel, friluftsaktiviteter, lucia, temadagar och vårsoaré.

Vi tydliggör vem man vänder sig till när något har hänt.

Vi kontrollerar att läromedel inte har ett diskriminerande innehåll.

Vi informerar om hur man anmäler ett mobbningsärende.

Personal och elever arbetar hela tiden med livskunskapsfrågor. Personalen inhämtar
kontinuerligt kunskap om frågor gällande likabehandlingsplanen såsom; genusforskning,
omedveten särbehandling, HBT-frågor och religionsdialog etc.

Vi strävar efter att undvika situationer där elever blir bortvalda, vilket kan innebära att vi
vuxna väljer lag, placerar i klassrummet, delar in i grupper etc.

Personal informerar och diskuterar Handlingsplanen mot mobbning och
Likabehandlingsplanen i klassen/gruppen kontinuerligt och i början av varje termin och
samlar då in konstruktiva synpunkter. Personal ser till att eleverna ges möjlighet att förstå
planernas innebörd. Likabehandlingsplanen skickas även hem till föräldrarna.
Så här gör vi om:
 Elev kränker, hotar eller brukar våld mot elev
Om personal blir vittne till kränkningen där elev kränker elev ingriper man direkt, bryter situationen och
värnar om den utsatte. Det innebär bland annat att den utsatte skall tas omhand och inte släppas iväg
utan att man har försäkrat sig om den utsattes tillstånd. Vid behov lotsar man den utsatte vidare till sin
klasslärare eller någon elevvårdspersonal. Den utsatte släpps inte iväg oreflekterat och utan åtgärd.
Information om händelsen lämnas alltid vidare till elevens klasslärare.
Klassläraren samtalar med den som utsatt annan elev. Kränkande elevs föräldrar kontaktas vid behov,
dvs när vi inte kan reda ut händelsen i skolan eller på fritids.
Klassläraren informerar föräldrarna till den elev som utsatts.
Klassläraren dokumenterar händelsen och lämnar dokumentationen till rektor.
 Om kränkningen kvarstår går vi vidare på följande sätt:
Upprepad kränkning kan tolkas som mobbning. Antimobbningsplanen tas i bruk.
Polisanmälan kan komma att övervägas.
7
 Vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev
Om elev upplever sig kränkt av skolans personal vänder sig han eller hon till någon av följande
personer; klassläraren, rektor, elevstödspersonal eller valfri annan vuxen.
Ärendet lämnas till rektor vilken ser till att utredning påbörjas.
Föräldrar informeras.
Rektor eller annan utsedd person utreder. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade.
Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit av utredningen.
I allvarliga fall kallas föräldrar/vårdnadshavare så snabbt som möjligt till skolan.
Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan.
Ärendet återkopplas till den utsatte.
Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor.
Vid behov kontaktas elevstödsteamet.
 Elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans personal
Ärendet lämnas till rektor, vilken ser till att utredning påbörjas.
Föräldrar informeras.
Rektor eller annan utsedd person utreder. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade.
Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit av utredningen.
I allvarliga fall kallas föräldrar/vårdnadshavare så snabbt som möjligt till skolan.
Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan.
Ärendet återkopplas till den utsatte.
Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor.
Vid behov tas kontakt med Företagshälsovården.
Utvärdering, delaktighet och inflytande
För att Likabehandlingsplanen skall bli ett användbart och levande dokument skall så många som
möjligt kunna påverka innehållet i planen. Vid behov skall planen ändras från år till år.
En grundlig arbetsmiljöenkät skall göras en gång per år. Enkäten skall besvaras av elever, föräldrar
och personal. Eleverna får besvara enkäten i klassrummet. En betydande del av enkäten handlar om
Likabehandlingsplanens innehåll som skoltrivsel, mobbningsförekomst, diskrimineringsförekomst,
förbättringsområden etc.
Förslaget till Likabehandlingsplan skall skickas ut på remiss till alla klasser under höstterminen. När
remissvaren är sammanställda, skall Likabehandlingsplanen anpassas enligt remissvaren. Slutligt
fastställande sker i följande sammanhang:
·
lärarna/övrig personal i arbetsenheterna
·
eleverna i klassråden och i elevråden
·
föräldrarna i skolrådet
·
skolledningen som fastställer kommande års Likabehandlingsplan
Datum för ovanstående tågordning skall skrivas in i skolans kalendarium varje termin.
Likabehandlingsplanen som tagits fram under läsåret skall finnas med på skolans hemsida.
Föräldrarna skall tillsammans med sina barn läsa igenom planen.
8
Trygghetsvandring enligt Husmodellen
Åtgärder
Inomhus
1.
Nulägesanalys: Lamporna vid trappan på väg till matsalen och i 2-3: ans kapprum släcks efter bara
några minuter. Det blir mörkt och läskigt.
Mål: Eleverna ska känna trygghet när de vistas i skolans lokaler. Därför byts lamporna ut, så de inte
slocknar på kort intervall.
Klart: Under våren 2012.
Ansvarig: Rektor och Tekniska förvaltningen
2.
Nulägesanalys: Alla entrédörrar är tunga och tröga för de yngre eleverna.
Mål: Dörrarna ska vara lätta att öppna även för de yngre eleverna.
Klart: Under hösten 2011.
Ansvarig: Rektor och Tekniska förvaltningen.
3.
Nulägesanalys: Dörren som är märkt B 204, på fritids, är för trög att få upp och det är otäckt att det
bara finns låsvred på ena sidan.
Mål: Dörren ska vara lätt att öppna och låset ska bytas ut.
Klart: Under hösten 2011.
Ansvarig: Rektor och Tekniska förvaltningen.
Utomhus
1.
Nulägesanalys: Dungen. Man kan trampa på spikar som sitter i gamla brädor.
Mål: Det ska vara säkert att gå i dungen.
Klart: Under hösten 2011.
Ansvarig: Personalen och eleverna.
9
Kräklingbo skolas trivselregler:
Reviderade av eleverna tillsammans med personalen under höstterminen 2011.

Vi är vänliga och trevliga mot varandra
Alla som vill, skall få var med i leken om man följer lekens regler.
Om det blir för många, skall vi säga nej på ett snällt sätt och förklara varför.
Ingen skall behöva känna sig utanför, osynlig eller meningslös.
Vi skall inte störa andras lekar.
Om det blir bråk och om någon slåss skall vi hämta någon vuxen.
Vi svär inte eller säger andra fula ord till varandra.
Vi springer bara utomhus.
Vi kastar inte saker på varandra.
Vi spottar inte.

Vi är rädd om saker och varandra
Vi skall inte rota och kolla i andras lådor eller väskor.
Vi gungar inte på stolarna.
Vi är försiktiga när vi går på vägen.
Vi klottrar inte.

Vi lyssnar på och respekterar varandra
Vi skall lyssna på varandra, både barn och vuxna.
Alla skall få säga vad de tycker och vi skall respektera varandras åsikter.
Det är viktigt att vi godtar när någon säger NEJ!
Vi skall inte ”peka finger” bara peka på saker
Vi skall inte klaga, sura och gnälla.
Om alla är med och gör sitt bästa blir det roligare.
Vi skall inte hota eller mobba någon.
Vi skall vara ärliga mot varandra

Vi gör vårt bästa för att samarbeta
Vi skall hjälpa varandra.

Inomhus
Vi stör inte på lektionerna. Alla kan koncentrera sig bättre om vi har arbetsro.
Störande föremål eller föremål som utgör en fara för säkerheten som mobiltelefon,
MP3-spelare, leksaker mm kan beslagtas av lärare eller rektor.
Vi har inte ytterkläder på oss inomhus.

På skolgården
Vi skall vara utomhus på alla raster. Om lärarna bedömer att det är otjänligt väder, får
vi vara inne.
Cyklarna används bara på fritids.
Max 4 i taget på den stora gungan.
Max 1 i taget på linbanan.
Max 6 i taget på stora snurran.
Max 1 i taget på ”den köttätande växten”.
Vi får turas om att använda gungorna och andra leksaker.
Vi får klättra i alla träd utom de som är på framsidan, mot kyrkvägen.
När det spelas på bandyplanen eller Kingplanerna, får vi inte cykla där.

Av hälsoskäl äter vi inte godis och tuggummi i skolan
Om vi är förkylda, kan vi få äta halstabletter. Vi säger till läraren.
Dokumentation utifrån Likabehandlingsplanen
10
Skola
Ansvarig för dokumentationen
Vad har inträffat?
Vilka är inblandade?
Genomförda eller planerade åtgärder:
Åtgärd
Datum
Vid behov skrivs ett åtgärdsprogram
Kan undertecknas (i förekommande fall) av rektor, berörd personal och föräldrar.
Ansvarig