Internationell miljövård, MII ht-03 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms Universitet 03 10 21 © Greenpeace Är det möjligt att lämna beroendet av fossila bränslen? Lång färd mot en hållbar energipolitik Suvi Anttila Kalle Lindeborg ”Jag ber aldrig om ursäkt för Förenta staternas del – vad fakta än säger ”. President George Bush, den äldre1. 1 Arundhati Roy; Den oändliga rättvisans matematik 2 Innehåll 1. Sammanfattande inledning 2. Problemet; ändliga resurser som ger hög välfärd men miljöproblem 2.1 Fossilberoendet skapar miljöproblem 2.2 Ett dominerande oljeberoende för världens länder är ett säkerhetsproblem. 2.2 Subventioner av fossila bränslen hindrar en hållbar energipolitik 2.4 Polluter Pays Principle 2.5 Vem betalar ett energislags kostnader och när? 3. Förnyelsebar energi 2003 3.1 Svensk energipolitik 3.2 Kärnkraften inget alternativ 3.3 Förnybar energi i Sverige 3.4 Vindkraft och solenergi idag och deras utvecklingsmöjligheter 3.5 Klarar förnybar energi att möta världens behov av energi långsiktigt? 3.6 Styrmedel för en hållbarare energipolitik 4. Är det då möjligt att lämna beroendet av fossila bränslen? 4.1 Livsstil, miljöproblem och beteendeförändringar 4.2 Ekologiskt nödvändigt och politiskt möjligt 4.3 Varför löser inte politikerna miljöproblemen? 4.4 Det är möjligt att det går. 5. Referenser till noterna 3 1. Sammanfattande inledning FN:s miljöpanel slår fast att utifrån de scenarier som är framtagna så måste utsläppen från iländer minska med 50-80 % till år 2050 för att undvika en ökad växthuseffekt2. Denna antropogena växthuseffekt kommer att medföra drastiska förändringar för jordens medborgare. Exempel på förändringar är; en ökad/minskad nederbörd, en ökad vattenbrist, en havsnivå förändring mellan 9 -88 cm, en minskad jordbruksproduktion i subtropiska områden, en förändrad artsutbredning och en ökad mängd vattenburna infektionssjukdomar3. En central grund i begreppet hållbart energisystem, (som motor och del av en hållbar utveckling totalt för världens medborgare), är att fattigdomen i utvecklingsländerna måste angripas och världens miljö skyddas. Är det möjligt att lämna beroendet av fossila bränslen? Detta är den frågeställning som denna text vill söka besvara. Vi vill besvara frågan utifrån ett svensk perspektiv för att sedan exemplifiera på en hållbar energipolitik i ett internationellt perspektiv. Hur är dagsläget och hur kan framtiden se ut? En hållbar energipolitik är en rad avvägningar. Dels mellan aktörer i det civila samhället, stat och näringsliv, men också mellan olika mål, som alla ska samverka så att stimuleringar av energieffektiva åtgärder och förnybara energikällor främjas på de icke hållbara energislagens bekostnad. Förnybar energi finns och kan utvecklas för att täcka Sveriges och världens energibehov. En rad hinder för denna utveckling finns fortfarande kanske framförallt att den globala samhällsstrukturen fortfarande befinner i ett socialt paradigm där synen på naturen fortfarande är dominerad av ett hänsynslöst resursutnyttjande. Flera förnybara energislag befinner sig dock i en kraftig positiv utvecklingsfas. Det krävs en rad åtgärder som ytterst handlar om flertalets medborgares motivation till detta och hur denna motivation i sin tur möjliggör för politiker, näringsliv och andra aktörer att agera. Ett hållbart energisystem skapas genom att många länder tillsammans arbetar för de spelregler och investeringar som internationellt och nationellt krävs. Ett land kan inte ensam uppnå ett hållbart energisystem, det är inte möjligt. Även på ett nationellt plan är det viktigt för framgången hur landet samarbetar med andra länder. Vid World Economic Forum i Davos i mars år 2000 röstade deltagarna fram klimatfrågan som århundradets viktigaste globala problem. För att lösa detta ansåg mötesdeltagarna att det krävdes att regeringar och företag tar ett ökat ansvar. En prognos gjord av företaget Shell skattar under kommande årtionden en kraftig utveckling på förnybar energi. De fossila bränslenas användning kommer att plana ut i takt med att de förnybara energislagen blir mer och mer kommersiellt tillgängliga. Vindkraft, biomassa och solceller kommer, enligt företaget, att få de marknadsandelar som är jämförbara med de som olja, kol och fossil gas tidigare haft. Vid år 2050 kommer över hälften av världens huvudsakliga energiförsörjning att komma från förnybara energikällor 4. 2 Hållbara Energisystem; Svenska naturskyddsföreningen, 1999. Naturvårdsverket; Om klimatförändringen – OH sats om växthuseffekten 4 Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol 3 4 2. Problemet; ändliga resurser som ger hög välfärd men miljöproblem 2.1 Fossilberoendet skapar miljöproblem Närmare 90 % av mänsklighetens energiförsörjning baseras fortfarande på fossila bränslen. Världens olika energislag fördelade sig år 2000 (efter International Energy Agency) ; Energislag i världen Olja Kol Fossil gas Biobränslen (främst ved) och avfall Vattenkraft Kärnkraft Annat 34,9 % 23,5 % 21,5 % 11,0 % 2,3 % 6,8 % 0,5 % 5 Fossilbränslena är basen i det samhällsbygge som skapat den materiella välfärd som startat i den industrialiserade länderna och det är framför allt befolkningen i OECD - länderna som gjort sig beroende av dessa bränslen6. En välfärdsnivå som är jämförbar med vår finns även hos delar av befolkningarna i utvecklingsländerna. "Det är fler människor i utvecklingsländerna som lever på den materiella välfärdsnivå som vi gör än den befolkning som tillsammans finns i de industrialiserade länderna"7 . Om en antropogen förstärkt växthuseffekt är verklighet så kommer åtgärder mot densamma förmodligen påverka välfärden i höginkomstländerna på ett avgörande sätt. Effekterna av den av människan förstärkta växthuseffekten skulle troligtvis bli än mer kännbara för utvecklingsländerna eftersom dessa länder saknar den buffertförmåga mot nedgångar i världsekonomin som höginkomstländerna har. Eftersom både ekonomi och infrastruktur byggts upp kring ett så stort beroende av fossila bränslen finns en stor tröghet och motstånd till förändring8. Modellberäkningar i miljöarbetet är ofta osäkra. Ju mer okunskap kring en företeelse, problembild desto större osäkerhet. Osäkerheten vid modellberäkningar kan gälla hur stor miljörisken är, den kan gälla olika miljövårdsåtgärders konsekvenser. Ju större osäkerheten är desto svårare är det att fatta sådana beslut som innebär stora förändringar för medborgarna9. Människans stora användning av fossila bränslen har skapat flera olika miljöproblem än de ovan nämnda globala klimatförändringarna; försurning av mark och vatten, hälsoeffekter av trafik, olyckor till havs vid oljetransporter, för att nämna några. 2.2 Ett dominerande oljeberoende för världens länder är ett säkerhetsproblem. Vad som är viktigt avslutningsvis är ändå att nämna en annan viktig och central aspekt på beroendet av fossila bränslen; säkerhetsproblemet. Världens oljereserver finns till två tredjedelar i Mellanöstern regionen och med att fortsätta med ett å ensidigt utnyttjande av en energikälla från en geografisk begränsad region kan skapa återkommande kriser. En minskad oljeanvändning kan eventuellt skapa drivkrafter att utveckla elproduktion genom kärnkraft. Det finns även säkerhetsproblem kopplat till kärnkraftens fortsatta drift och det radioaktiva material som både används inom den civila och militära industrin. Det viktigaste säkerhetsproblemet här, hänger ihop med möjligheter till en ökad kärnvapenspridning10. 5 Hela världen; kap 2 Den globala miljökrisen Hela världen; kap 2 Den globala miljökrisen 7 Sagt av SIDA:s miljöchef, föreläsning Internationell miljövård, Stockholms Universitet okt 2003 8 Hela världen; kap 2 Den globala miljökrisen 9 L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? 10 A Sustainable Baltic Region; Energy, kap 2.5 Energy and world security 6 5 2.3 Subventioner av fossila bränslen hindrar en hållbar energipolitik. Minskade subventioner och ökade skatter är de effektivaste metoderna för en omvandling till en energieffektivare och fossilfri energianvändning. Subventionerna globalt till fossila bränslen – gynnsamma skattesatser, prisstöd och direkt finansiellt stöd – uppgår idag till drygt 120 miljarder $ per år och den som får minst stöd utav dessa är bränslet med den lägsta kolhalten - fossil gas11( detta bränsle benämns även naturgas ).Även kärnkraft har en befrielse från detta ekonomiska ansvar genom subventioner som gör att elpriset från kärnkraft blir konstgjort lågt. Energiuttag och konsumtion av energi ställer alltså idag till med kostnader som inte betalas av energiproducenten utan som betalas av samhället eller så skjuts dessa kostnader på framtiden. Detta till nackdel för de energislag som inte belastar miljön lika mycket. Detta gör också att ett incitament för att använda energin effektivare försvinner. Viktigt är alltså att varje energislag bär sina fulla miljö-, risk-, och avfallskostnader. Avslutningsvis är det viktigt att stryka under att där nya energislag eller energisystem ska etableras i ett samhälle så medför det stora etableringskostnader och investeringskostnader och det kommer att vara nödvändigt med ekonomiskt stöd från samhällets gemensamma medel så att implementeringen med etablerad företagsverksamhet på energiområdet blir ekonomiskt rimlig12. I slutrapporten från SAME-projektet; Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el och värme, så betonas att miljökostnader bör internaliseras i priset genom skatter och avgifter men att detta kommer att vara mycket svårt att under överskådlig tid13. 2.4 Polluter Pays Principle (PPP) En av de hänsynsregler som finns inskrivna i den svenska miljölagstiftningen, miljöbalken Polluter Pays Principle ( förorenaren betalar) är också inskriven i EU:s miljölagstiftning, i de miljöprinciper som är riktlinjer för att hjälpa medlemsländerna att nå gemensamma miljömål. Implementeringen i svensk lagstiftning har fått en strängare version, än den engelska; ”should Pay” (bör betala), har i den svenska versionen blivigt ett absolut krav. Den svenska versionen har fått lydelsen; ”förorenaren skall betala”14. Grundprincipen för att skapa ett hållbart energisystem är att alla som säljer el eller värme skall betala för den miljöskada som man orsakar. Det är först då de förnyelsebara energislagen kan konkurrera med de andra på rättvisa villkor15. Det handlar dels om ökade koldioxidskatter så att risken för växthuseffekten minskar, dels om höjt pris på svaveldioxidutsläpp och kvävedioxidutsläpp som båda orsakar försurning. Det finns även andra föroreningar som stoftpartiklar och kolväten som skulle prissättas högre så att det blir lönsammare att vara miljövänlig. Om både miljöskadliga subventioner togs bort och priset på olika utsläpp höjdes skulle de förnyelsebara alternativen klara sig på egen hand. I dagsläget är bidragen till de förnyelsebara energislagen betydligt mindre än de subventioner som kärnkraft och fossil elproduktion får. Intäkterna från dessa "ersättningar för miljökostnader" kommer att kunna ge nya intäkter till statskassan även när problemen minskat längre fram. Det ger möjlighet att t ex finansiera olika miljöprojekt, skola, vård eller så kan man sänka skatten på arbete, enligt Svenska Naturskyddsföreningen16. 11 Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol Svenska naturskyddsföreningen; Hållbara Energisystem, 1999. 13 Naturvårdsverket m fl. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el och värme 14 Mahmoudi; EU:s miljörätt 15 Hållbara Energisystem; Svenska naturskyddsföreningen, 1999. 16 Hållbara Energisystem; Svenska naturskyddsföreningen, 1999 12 6 2.5 Vem betalar ett energislags kostnader och när? Att låta förorenaren betala för sina miljökostnader är att inte acceptera att vi flyttar miljöproblem i tid och rum, och får en kostnad längre fram. Kostnaden blir kopplad till nedsmutsaren i nutid istället för att kostnaden blir samhällets gemensamma utgift längre fram. Kortsiktig ekonomisk nytta kan då också bli att en som kan producera ”renare” idag också skapar långsiktig nytta - eftersom miljöpåverkan minskar. 3. Förnyelsebar energi 2003 3.1 Svensk energipolitik Sveriges energipolitik strävar mot ett uthålligt energisystem: ”Målet för energipolitiken är att på såväl kort som lång sikt trygga tillgången på el och öka användningen av energi från förnybara energikällor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Samtidigt ska påverkan på hälsa, miljö och klimat vara låg och omställningen till ett ekologiskt samhälle underlättas.” 17. I miljömålspropositionen som antogs år 2001 utvecklades de miljökvalitetsmål som ligger till grund för miljöarbetet i Sverige. En av strategierna som definieras i miljöpropositionen, Strategi för effektivare energianvändning och transporter, syftar direkt till att minska miljöpåverkan från energisektorn. Tyngdpunkten i strategin bör enligt propositionen ligga på kostnadseffektiva åtgärder som effektiviserar användningen av energi och främjar användningen av ny teknik med goda miljöegenskaper 18. Sverige är ett av de länder i världen som förbrukar mest energi per person och år19 . Detta beror till stor del på den tunga industrin och det periodvis kalla klimat då mycket energi används till uppvärmning av bostäder 20. Sveriges energitillförsel var år 2001 616 TWh. Både olja och kärnkraft bidrog med cirka 200TWh. 21. Sveriges energiförsörjning baseras till 51 % på fossila bränslen. Kärnkraft och vattenkraft står tillsammans för cirka 30 % av vår energiförbrukning. Det gör Sverige till ett av världens mest kärnkraftsberoende länder 22. Störst är energianvändning inom sektorerna industri, bostäder och service samt transporter 23. 24 17 Elmarknaden 2002 www.nvv.se 19 Östman P, 1995 20 www.ssi.se 21 Energiläget 2002 22 Energiläget 2002 23 Energiläget 2002 24 Energiläget 2002 18 7 I framtiden, för att nå målet Sverige har sätts för sin energipolitik, måste beroendet av fossila bränslen minskas och helst ersättas helt eftersom de förorenar och försurar vår natur samt att de är ändliga. De är helt enkelt icke hållbara på långsikt. För 2003 har riksdagen anvisat 1,7 miljarder kronor för energipolitiken och målet till år 2010 är att användningen av förnybar el ska öka med 10TWh från 2002 års nivå. I enlighet med riksdagens energipolitiska beslut föreslås två nya anslag för en effektivare energianvändning. Insatserna består av information och utbildning samt ökande anslag för kommunal energirådgivning 25. 3.2 Kärnkraften inget alternativ Politikerna samt hela svenska folket har genom folkomröstningen 1980 bestämt att kärnkraften skall gradvis avvecklas helt. Sista november 1999 avvecklades den första kärnkraftsreaktorn, Barsebäck 1 26. Kärnkraft har varit och är fortfarande med i diskussionen när man avgör hur Sverige ska utforma sin energipolitik i framtiden när oljeberoendet ska minska.. Kärnkraften har rena utsläpp, det vill säga den försurar inte miljön och har inget utsläpp av växthusgaser 27. Åsikter skiljer sig åt mycket. Dock sker utsläpp av radioaktiva ämnen vid uranbrytning, men även t ex svenska kärnkraftverk har haft mindre utsläpp av radioaktiva ämnen.28 Kyotoprotokollets målsättning kommer inte att uppfyllas om Sverige stänger alla sina kärnkraftverk29 . Importer kommer att bli större vid kärnkraftverks stängningar och då är inte Sverige längre självförsörjande av el. Dessutom kan Sverige bli tvungen att importera el som inte är producerad på ett miljömässigt hållbar sätt 30. Urantillgången kommer inte att upphöra under den närmaste 200 åren. Från en annan synvinkel ser man att kärnkraften inte alls är någon framtids lösning i energipolitiken. Kärnkraft är ineffektiv eftersom energiomvandlingsförlusterna är stora och fission reaktionen alstrar värmeenergi som biprodukt, vilket inte utnyttjas 31. Kärnkraften är en energikälla som inte är förnybar, är nedsmutsande vid uranbrytning och därmed inte ekologiskt hållbar och är omodern och livsfarlig32. Strålningen är cancerframkallande och kan påverka arvsmassan. Om en olycka inträffar är konsekvenserna enorma. Kärnkraften ger upphov till avfall som är radioaktivt i ca 100 000 år. I dagsläget finns ingen säker förvaringsmetod. Det cancerogena uranet bryts i fattiga länder eftersom där inte finns lika hårda miljöregler som i Sverige33 . Diskussioner om gasutbyggnad pågår också. Fossil gas är en ändlig energikälla, men är totalt sett miljövänligare alternativ än de övriga fossila bränslena. Den ger mindre biprodukter då det förbränns mer fullständig men bidrar ändå till den globala uppvärmningen. En större satsning medför enligt vår mening att pengar för de förnybara energislagen då blir mindre och bör då inte göras. 25 Näringsdepartementet, 2003 Energiläget 2002 27 Elmarknaden 2002 28 Greenpeace bakgrundsmaterial; den svenska kärnkraften 29 Nordhaus; Miljödepartementet 2002 30 Elmarknaden 2002 31 Energiläget 2002 32 Miljöpartiet 2002 33 Miljöpartiet 2002 26 8 3.3 Förnybar energi i Sverige Vattenkraft är miljövänlig på så sätt att det inte bildas avfall och luftföroreningar under drift. Vid byggnationen av kraftverken är dock ingreppen stora; en förändrad landskapsbild och omfattande skador på växter och djur 34. Vattenkraft är till stor del maximalt utbyggd och kan därför inte fylla några av de luckor som kommer att uppstå i framtiden 35. Sol och solenergi är en resurs som inte på något sätt rubbar naturens balans då den utnyttjas 36. Solenergi bidrar varken till ökad försurning eller till växthuseffekten. Den aktiva solvärmen tas upp av solceller och lagras i värmelager, medan den passiva energin nyttjas direkt då man bygger hus i soliga lägen och drar nytta av den direkta instrålningen. Idag anses Sverige vara ledande i världen på stora solfångaranläggningar men de utgör ändå en marginell del av vår energiförbrukning. Tekniken passar bättre till vissa nischer men inte alla. Trots att man idag tar fram en ny generation av effektivare solceller, kommer solenergin i framtiden förmodligen inte bidra med mer än ca 10 % av vår elförsörjning i Sverige. Detta på grund av våra solfattiga vintrar och att solenergin inte kan lagras på något enkelt sätt 37 . Vindkraft bidrar inte heller till avfall och luftföroreningar. Det blåser mer på vinter då vi behöver som mest energi till värme. Vissa människor tycker att vindkraften är skrymmande och syns tydlig i landskapet då det placeras på flacka öppna ytor för att få tillgång till vinden och att det förekommer dovt buller. Ett särskilt stöd för vindkraft föreslås för att på sikt minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft till havs och i fjällområden 38. Bioenergi är all energi som kan utvinnas ifrån biobränslen. Materialet kommer ifrån jord- och skogsbruk 39. Biobränslena kan vid bränning eller förgasning producera värme eller el. De kan dessutom genom omvandling till alkoholer och biogas användas till att driva fordon. Verkningsgraden ä hög och hela 90 % av bränslets energiinnehåll kan utnyttjas 40. Så länge inte uttaget biomassa är större än tillväxten sker inget tillskott av koldioxid till atmosfären utan tas upp av växternas fotosyntes41. Negativa effekter som kan uppstå är att mängd växtnäringsämnen minskar i de marker där biomassan försvinner. Försök pågår att lägga tillbaka askan (näringsämnen) där man gjort uttaget, detta kan utvecklas. Vid odling av biobränslen kan ensidiga miljöer skapas vilket kan minska biodiversiteten 42. Våra goda tillgångar på skog i Sverige ger möjlighet att öka utvinningen av energi från biobränslen i framtiden 43. Geotermisk energi utnyttjas värme ifrån jordens inre för elproduktion. Detta är ett bra sätt att värma upp hus på i stor skala. Problemet är att tekniken endast kan utnyttjas på några få platser i Sverige. Detta betyder att den inte kan bidra i någon större skala till vår energiproduktion44. 34 www.snf.se Brandt N. & Gröndahl F 36 Miljöpartiet 2003 37 www.chalmers.se 38 Näringsdepartement 2003 39 www.chalmers.se 40 www.chalmers.se 41 Brandt N. & Gröndahl F 42 Brandt N. & Gröndahl F 43 www.vattenfall.se 44 www.chalmers.se 35 9 I Bränsleceller omvandlas kemisk energi effektivt från ett bränsle och ett oxidationsmedel direkt till elektricitet. Det vanligaste bränslet som används idag är vätgas, men man använder också t.ex. metanol och etanol 45. När vätgas och luft används avges enbart vatten till atmosfären 46. Problem förknippat med användandet av vätgas är att man inte har hittat någon säker förvaring för det och att bränsleceller innehåller sällsynta metaller47. Nya tekniker finns under utveckling t.ex. sonoluminisens och fusion. 3.4 Vindkraft och solenergi idag och deras utvecklingsmöjligheter Ur ett globalt perspektiv är de förnyelsebara energikällorna är idag i en liknande situation som oljan var för drygt hundra år sedan. De svarar endast för en mycket liten del av världens energi men har fått fotfäste inom några områden och marknader. Nedan följer exempel på hur dagsläget ser ut för några av de förnyelsebara energikällorna: Vindkraften står för den mest imponerande tillväxten inom förnybar energi. Tillväxttakten under 90-talet har årligen legat på 24 % och är idag en näring som omsätter fyra miljarder $ dollar. Tekniska framsteg har gjort att vindkraften under de senaste två årtiondena dramatisk sänkt sina genereringskostnader och gjort den i vissa regioner konkurrenskraftig med fossila bränslen. Idag är sju av tio ledande länder som använder vindkraft europeiska. Europeisk lagstiftning har garanterat exploatörerna fasta priser på den kraft som levererats till nätet. Detta har varit viktigt för att möjliggöra vindkraftens starka inträde på marknaden48. Enligt European Wind Energy Association (EWEA) och Greenpeace har vindkraften sedan 1999 vuxit med 30 % årligen och enbart under 2002 har vindkraften i världen vuxit med 7000 MW ytterliggare. Investeringen under 2002 var värd mer än sju miljarder euro. I början av 2003 har världens vindkraft tillsammans en kapacitet på 32000 MW. Kostnaden för vindkraft per kilowatt timme har sjunkit med 20 % under de sista fem åren och är nu konkurrenskraftig med nybyggda kolkraftverk. Vindkraften finns i ungefär femtio länder och de anställda i vindkraftsindustrin är ca 90- 100.000. Möjligheten finns att 2010 så kan världens elektricitet till 12 % komma från vindkraft. Detta kan enligt rapporten skapa 1.8 miljoner arbetstillfällen till år 2020 49. I Danmark för att ta ett konkret exempel omsatte vindkraftindustrin i början av 80- talet några hundra personer för att idag ge arbeten enbart inom landet till 20 000, mer än hela elektricitetssektorn. Ungefär hälften av alla vindturbiner som installeras i världen idag kommer från Danmark. Utsläppen av koldioxid beräknas enligt danska energiplaner minska med 20 % till år 2005 utifrån 1988 år utsläppsnivåer och till 2030 minska med 50 %. För att uppnå detta så måste mer än en tredjedel av all energi komma från förnyelsebar energi. Energiplanen beräknar att den största delen av den tredjedelen kommer att vara vindenergi. I Tyskland är 45 000 människor direkt eller indirekt i arbeten med vindkraft och 20 % av dessa arbetstillfällen tillkom endast under 2002 50. Ett danskt företag, BTM Consult, anser att vindkraft kan svara för 10 % av världens elektricitet år 2010. Produktionskostnaden för solceller i världen har också sjunkit kraftigt i takt med att marknaden vuxit. Det senaste årtiondet har marknadens tillväxt varit ca 17 % årligen och den globala solenergiindustrin omsatte för tre år sedan ca 2,2 miljarder $ dollar. BP Solar som är 45 www.chalmers.se www.vattenfall.se 47 www.chalmers.se 48 Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol 49 EWEA och Greenpeace Wind Force 12 50 EWEA och Greenpeace Wind Force 12 46 10 världsledande med 20 % av marknaden och med en uppskattad årlig vinst på 200 miljoner$ dollar har solceller i bruk i mer än 150 länder och anläggningar för tillverkning i USA, Spanien, Indien och Australien51. Solceller kan enligt beräkningar ge världen nästan 25 % av världens behov av elektricitet år 2040. År 2020 beräknas världens solenergi leverera 276 TWh el vilket motsvarar 30 % av Afrikas totala behov eller motsvarande 10 % av OECD ländernas eller 1 % av världens 52. En marknad av icke nätanslutna applikationer förutspås en femfaldig ökning under den kommande tioårsperioden och den kraftiga tillväxten är avsedd för utvecklingsländernas glesbygder. På företaget Shells planeringsscenario Hållbar tillväxt kommer förnybar energi först att erövra nischmarknader men ”vid år 2020 bli helt konkurrenskraftiga med konventionella energikällor” 53. 3.5 Klarar förnyelsebar energi att möta världens behov av energi långsiktigt? Låt oss fortsätta med ett svenskt perspektiv. I den svenska rapporten från SAME- projektet skriver man om nödvändigheten at effektivisera och hushålla med energi som den största utmaningen för att tillgången på energi för svenskt vidkommande ska räcka till. För svenskt vidkommande slår man fast att det går att utforma ett energisystem till år 2050 som är baserat på dagens kända teknik. Detta kan ske i en internationellt samordnad miljöpolitik som klarar av det svenska miljömålet på energiområdet utan att detta ska försvåra för andra sektorer idet svenska samhället att nå sina miljömål. En stabilitet beträffande mål och styrmedel är faktorer som är helt avgörande för ett hållbart energisystem i Sverige, skriver man vidare i rapporten. En annan grundläggande förutsättning är att styrmedlen ska vara internationellt harmoniserade eftersom möjligheterna för vårt land att klara att skapa ett hållbart energisystem till stor del beror på hur Europa och övriga världen agerar. Ensam klarar inget land att åstadkomma de nödvändiga förändringar som krävs 54. Inom EU så har man fastsällt ett mål på 12 % av det totala energibehovet år 2020 ska komma från förnyelsebar energi. Det finns också scenarier gjorda där man tittat på möjligheten att i det närmaste fasa ut fossila bränslen helt i den globala energianvändningen. I en rapport från Roskilde universitet har man just arbetat med frågeställningen; Klarar förnyelsebar energi att möta världens behov av energi långsiktigt? Vad man kommer fram till för att göra en fullständig övergång till förnybara energikällor år 2050 är t. ex att; användning av bioenergi, vind-, sol-, geotermisk- och vattenkraft har möjlighet att utvecklas så att man är nära nollutsläpp av kol. endast om man struntar i miljökostnaderna så blir produktionskostnaderna till en högre kostnad än nuvarande energisystem genom användning av solceller och bränsleceller i fordon och hus genom användning av vindturbiner i anslutning till byggnader och på jordbruksmark vindkraftsanläggningar utanför kusterna större centrala solkraftsanläggningar ny vattenkraft stora tekniska och politiska framsteg krävs för att scenariot ska vara möjligt utvecklingstakten på förnybar energi hänger ihop med förmågan att lagra energi och allsidigast lagringsmöjligheter har vätet 55. 51 Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol European Photovoltaic Industry Association (EPIA) och Greenpeace; Two millions job- Solar generation 53 Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol 54 Naturvårdsverket m fl. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el och värme 55 Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol 52 11 3.6 Styrmedel för en hållbarare energipolitik I en rapporten Bending the Curve: Toward Global Sustainability gjord av Stockholm Environmental Institute (SEI) kan världen få sin energi till 25 % från förnybara resurser år 2050 ”som vare sig kräver överdrivna tekniska förutsättningar eller orsakar ekonomiska störningar”. Att utveckla förnybara energikällor gynnar istället ekonomisk utveckling och en växande arbetsmarknad. Hindren att nå målet, menar rapporten, är främst institutionella och politiska56. Vilka åtgärder krävs då för en hållbarare energipolitik? I rapporten skriver man bland annat; att skatten på kol ska kopplas till skattelättnader på andra områden att det sker en utfasning av stödet till fossila bränslen att det som sporrar investeringar i ny teknik är nya finansieringsuppdrag och ekonomiska stödåtgärder att ny teknik skapas av mer forskning, utveckling och referensanläggningar att globala initiativ för teknik och kunskapsöverföring kan skapa en utveckling som gör att förnyelsebara energikällor blir en grundval i utvecklingsländernas energisystem 57. Rapporten från Roskildeuniversitet skriver att det är en blandning av fri marknadskonkurrens och regleringar där miljöskatter ska användas för att korrigera störningar på marknaden. Det behövs också tillfälliga stödåtgärder för att främja en marknadsintroduktion av förnybar energiteknik. För att möta världens behov av energi långsiktigt med förnybar energi, måste också de dolda subventionerna till konventionella källor avskaffas och det måste ske en internationell samordning av skatter. Skatterna måste också kunna justeras om marknaden inte reagerar tillräckligt för att energiomställningen ska hålla rätt kurs måste det finnas kontinuerliga delmål med noggrann uppföljning 58. I rapporten ”Wind Force 12” som alltså European Wind Energy Association (EWEA) och Greenpeace tagit fram 2003, är det möjligt att tillgodose en utveckling som gör att världens vindkraftverk ger 12 % av världens elektricitet år 2020. Då måste en rad policyfrågor vara lösta. Dessa innebär på en nationell basis att det sker: 1. Etablerandet av lagligt bindande mål för förnybar energi 2. Ordnandet av en bestämd och stabil avkastning för investerare; Priset på förnybar energi måste medverka till risktagande, att avkastnings profiler är konkurrenskraftiga med andra investeringsalternativ; Ett projekts varaktighet måste möjliggöra ersättning till investerarna 3. Reformer på elektricitetsmarknaden Ta bort sektorsbarriärer för förnybar energi. Ta bort marknadsförvrängningar; stoppa subventioner till fossila bränslen och kärnkraft, internalisera sociala och miljökostnader från förorenande energislag. 56 Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol 58 Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol 57 12 På en internationell basis innebär det att det sker en: 1. Ratificering av Kyotoprotokollet 2. Reformering av Export kredit institut, Multilaterala banker och Internationella finans institut; en bestämd och ökande procentsats av lån riktade till förnybar energi; en snabb utfasning av stöd till konventionella förorenande energiprojekt59. 4. Är det då möjligt att lämna beroendet av fossila bränslen? 4.1 Livsstil, miljöproblem och beteendeförändringar Den demokratiska förankringen i ett land av processen är fundamental för åtgärder mot ett hållbart energisystem ska vara möjligt att genomföra. Åtgärderna måste också vara internationellt samordnade60. Hur motiverade människor är till förändringar är avgörande. Studier av miljöpsykologer visar att vi inte nödvändigtvis källsorterar mer, åker mindre bil etc., bara för att vi vet att det skadar miljön. Att öka människor medvetande är viktigt men räcker inte alltid att få dom att ändra sitt beteende. Inte heller reagerar vi nödvändigtvis på uppmaningar baserade på rädsla. Psykologerna noterar att om följderna av ett beteende är skrämmande så utlöser rädsla beteendeförändringar, när det också är sannolikt att man kommer drabbas av följderna och slutligen om det finns alternativa beteenden till hands. Då sker ibland beteendeförändringar, men alltså inte nödvändigtvis alltid vid ovan nämnda villkor61. Miljöproblem har oftast ett långt försprång i förhållande till åtgärderna inom miljövården. Detta försprång kan innebära att miljöproblemen vävs in samhällsstrukturen, på ett sådant sätt som känns grundläggande för människor. En del av hur samhället brukar, skall fungera. Institutioner och organisationer kan ha knutits till miljöproblemet. Det kan innebära billigare produktion, varor och ökad bekvämlighet62. Det är viktigt att ett samhälle har tillgång till information som människor kan transformera till kunskap så de kan göra medvetna val. Livsstilsfrågor kommer sannolikt att uppmärksammas mer och mer. Konsumenter kommer kräva miljömärkta och certifierade produktionssätt, produkter, bostäder etc. kan bli en viktig drivkraft att för att uppnå nödvändiga förändringar63. Många av de effekter som är resultatet av t.ex. klimatförändringar är inte direkt synliga i en svensk eller amerikans medborgares vardag. De existerar inte som kostnader nu. Flera av miljöproblemen är svåra både att se och att bevisa64. Många av i-ländernas medborgare upplever inte heller miljöproblemen i en sån stor utsträckning som akuta, livsstilsförändringar känns inte viktiga, eller tillräckligt viktiga. 4.2 Ekologiskt nödvändigt och politiskt möjligt Det gemensamma globala samhället äger en hög kunskap om de förändringar som är nödvändiga för en förändring mot en hållbar framtid. Men kunskap är en sak och politisk handling en annan. Det finns en spänning mellan ”det ekologiskt nödvändiga” och ”det politiskt möjliga”. Miljövårdsarbete innebär ständiga konflikter mellan olika intressen och mål. Ekonomisk nytta på kort sikt ska avvägas mot miljöförstöring på lång sikt. 59 EWEA och Greenpeace; Wind Force 12. Naturvårdsverket m fl. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el och värme 61 Tillståndet i världen 2001, kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället fotnot 19 62 L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? 60 64 L.J Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter 13 Vad är ekologiskt nödvändigt? Vad är politiskt möjligt?65. För att åstadkomma förändringar i miljövänlig riktning måste man lyckas med tre saker; man måste få upp frågan/frågorna på dagordningen, få till stånd beslut och sedan se till att besluten genomförs 66. Det finns också en oenighet om vilka problem som är mest akuta beroende på om medborgaren bor i utvecklingsländerna eller i den industrialiserade världen67. Ibland är man enig om strategier och metoder för gemensamma internationella åtgärder; som avveckling av freoner och liknande ämnen för skydd av ozonlagret genom Montrealprotokollet68, andra gånger är man inte överens om metoder att åtgärda problemet eller om problemets orsaker. 4.3 Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Den amerikanske presidenten George Bush har uttalat att den amerikanska livsstilen inte är förhandlingsbar. Men Bush uttalande speglar inte bara en presidents attityd utan givetvis hur amerikanska folket värderar en radikal miljövårdspolitik. En amerikansk statsman eller en svensk tar inte politiska beslut om inte medborgarna ger dem och de andra valda politikerna mandat att lösa miljöproblemen 69. Ett samhälle som är ett kretsloppssamhälle skiljer ju sig i flera avseenden från dagen, på flera radikala sätt. Varför skulle vi byta ut dagens samhälle? Vilka klimateffekter ser vi? När vågar människor ”byta samhälle”? 70. Men radikala förändringar på människors beteenden kan inträffa snabbt. Om miljöproblemet blir kännbart och synligt kan både väljare och valda får en ny måttstock på vad som är viktigt 71 . 4.4 Det är möjligt att det går Så vad blir slutsatsen av frågeställningen, Klarar vi av att lämna beroendet av fossila bränslen? Svaret, eller vårat svar, för det finns givetvis fler, blir med ändå en begränsad mängd variabler till förfogande, att slå fast; Det är möjligt att det går. Vad får oss att lämna fossila bränslen? Vad hindrar oss? Det vore förmätet att säga att nedan exempel är fullständiga, men vi påstår att dom är centrala; Det finns mycket som hindrar oss; en helt ojämn resursfördelning som måste lösas och jämnas ut mellan nord och syd kvardröjande i ett socialt paradigm där synen på naturen fortfarande är dominerad av ett hänsynslöst resursutnyttjande, vilket innebär att också;72 globala finansinstitutioner vägrar fasa fossila bränslen projekt73 . stora tillgångar av fossila bränslen; t ex. så har Kina stora kolfyndigheter. miljökostnader räknas ännu inte in i någon avgörande skala vid energianvändning svaga internationella konventioner t. ex bristande ekonomisk support från nord till syd trots bindande avtal i internationella protokoll och överenskommelser i ramkonventioner. USA: s ovilja att leda det internationella miljövårdsarbetet74. en högre vilja att ta problemen på allvar måste överbryggas75. 65 L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? L.J Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter 67 G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5. 68 G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 3. 69 L.J Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter 70 L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter 71 L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter 66 72 G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5 G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5 74 G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5 73 14 Det är möjligt att det går för att; resurser finns för att utrota fattigdom. det är möjligt att överföra finansiell support, teknik och teknikutveckling till utvecklingsländerna. förnybara energikällor finns och deras kapacitet kan utvecklas för att möta världens energibehov. energieffektivitet i råvaruutnyttjande ökar och kan öka. energieffektivitet i tekniska lösningar ökar och kan öka. metoder finns att implementera denna förnybara energi och resurseffektivitet; globala normer kring begreppet hållbar utveckling ökar och kan öka. tillkomsten av internationellt regelverk för globalt miljöarbete som inbegriper fler ökar i hastighet. Vad får oss att göra det? medborgare känner av fördelar av de livsstilsförändringar som krävs. miljöproblemen blir synligare. att det ekologiskt nödvändiga och politiskt nödvändiga ”ger vinnar – vinnar” situationer - att staten och marknaden i samma process utvecklar varandra att fler nationer deltar och utvecklar internationellt regelverket för miljöarbete. att USA på ett aktivare sätt deltar i det internationella miljöarbetet. Avslutningsvis, vad människor låter sig påverkas av, säger miljöpsykologerna också, är deras likars beteenden, frestande morötter, direkta vädjanden och effektiv kommunikation76 . Att ta ett första steg att leva mer efter våra hållbarhetsprinciper, det för oss i sig närmare större åtaganden77. Mahatma Gandhis uppmaning till de beteenden som alltid börjar i varje människa, var; ”var själv den förändring som du önskar se i världen”78. 75 G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5 Tillståndet i världen 2001, kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället fotnot 21 77 Tillståndet i världen 2001, kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället fotnot 23 78 Tillståndet i världen 2001, kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället fotnot 24 76 15 Referenser till noterna Chalmers University of Technology, Sweden. http://www.chalmers.se 2003 Energimyndigheten, 2002: Energiläget 2002. ET 18:2002, Eskilstuna. Energimyndigheten, 2002: Elmarknaden 2002. ET 9:2002, Eskilstuna.. European Photovoltaic Industry Association (EPIA) och Greenpeace; Two millions job- Solar generation; http://www greenpeace.org, 2003. EWEA och Greenpeace; Wind Force 12, 2003. http://www greenpeace.org, 2003. Greenpeace bakgrundsmaterial; Den svenska kärnkraften, 1991 L.J Lundgren; L.J Lundgren; Att veta och att göra. Kap; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter, Naturvårdsverkets förlag 1996. Mahmoudi; EU: s miljörätt, Nordstedts juridik, 2003. Miljödepartementet, 2002: Sammanfattning av Sveriges klimatstrategi. Regeringens proposition 2001/02:55, Stockholm. Miljöpartiet. http://www.mp.se, 2002-05-15 .2003. Naturvårdsverket. Energi och miljö, http://www.environ.se, 2003. Naturvårdsverket m fl. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el och värme, 1999. Naturvårdsverket; Om klimatförändringen – OH sats om växthuseffekten, Naturvårdsverket 2003. Nordhaus, W. D., 1995: Kärnkraft och miljö –ett svenskt dilemma. SNS Förlag. Näringsdepartement, http://www. regeringen.se 2003. Porter G., Brown J W, Chasek P. S; Global Environmental Politics, Westview press, 2000. Regeringen. Energipolitik , http://www. regeringen.se 2003. Roy A; Den oändliga rättvisans matematik, Ordfronts förlag 2003. R.W Apple Jr: Bush Appears in Trouble Despite Two Big Advantages, New York Times 4 augusti 1988, s. A1. Bush fällde detta yttrande när han vägrade be om ursäkt för att ett iranskt passagerarplan med 290 passagerare, som alla omkom, hade skjutits ner. Se Lewis Lapham: Theater of War (New York; New Press, 2002), s.126. Sally J; A Sustainable Baltic Region; Energy – from fossils fuels to sustainable energy resources kap 2.5 Energy and world security, Lunds Universitet 1999. 16 Segnestam M; Bistånd och miljö, SIDAS arbete med miljön. Föreläsning, Stockholms universitet, 2003. Statens strålskyddsinstitut, http://www.ssi.se, 2003. Svenska Naturskyddsföreningen; http://www.snf.se,. 2003. Svenska naturskyddsföreningen; Hållbara Energisystem, 1999. http://www.snf.se,. 2003. Vattenfall, Energikunskap, http://www.vattenfall.se, 2003. World Watch Institute; State of the world, Tillståndet i världen 2001 Naturvårdsverket 2001 Dunn S; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol, Gardner G kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället. Östman, P., Barrefors O., Luksepp K., Molin L. och Öberg S.; Geografi människan resurserna miljön. Almqwist & Wiksell Förlag AB, Uppsala 1995. Österman A, Friman E; Hela världen, Samhälliga och kulturella perspektiv på miljökrisen Studentlitteratur 2003. 17