Myten om maskinen
Teknikutvecklingens globala
förutsättningar
Kan ’maskinen’ vara ett studieobjekt
för kulturvetare?
• Vad har vi lärt oss om ’materiell kultur’?
• ’Artefakter’ innefattar symbolsystem och
sociala relationer – och de har ’agency’
• Visst, bland föremålen i ett etnografiskt
museum, men i varuhusen?
• Vardagsföremålen runt omkring oss verkar
självklara, oskyldiga och passiva
’Defamiliarisering’ av det
’materiella’
• M. Sahlins 1976, Culture and Practical Reason
• S. Gudeman 1986, Economics as Culture:
Models and Metaphors of Livelihood
• G. Marcus & M. Fischer 1986, Anthropology as
Cultural Critique: An Experimental Moment in
the Human Sciences
• B. Latour 1993, We Have Never Been Modern
Fetischism som dissociation
• ’Förmodern’ animism: föreställning om
naturen som subjekt (inbjuder till hänsyn)
• ’Modern’ objektivism: föreställning om
naturen som objekt (möjliggör rovdrift)
• ’Cartesiansk’ dualism (subjekt kontra objekt)
övergav animism, men kom att uppmuntra nya
former av fetischism: föreställningar om varor
och maskiner som oskyldiga föremål
Cartesiansk dualism som ideologi
• När ojämnt utbyte och kapitalackumulation
omvandlats i föremål, blir de moraliskt
neutrala
• Vad upplever vi när vi idag ser fotbojor som
använts på slavplantagerna?
• Vore det möjligt att uppleva maskiner på
liknande sätt?
Fem illusioner bakom ekologisk
moderniserring
1. ’Teknologi’/’ekonomi’/’ekologi’ som
oreflekterade, avgränsbara kategorier
2. Marknadspriser som reciprocitet
3. Maskinfetischism
4. Ojämlikheter i rummet som stadier i tiden
5. ’Hållbar utveckling’ genom konsensus
(samförstånd)
1. Teknologi/ekonomi/ekologi
Kulturanalys av vårt vardagsspråk:
- ’Teknologi’ som magi (tingens till synes
autonoma kapacitet)
- ’Ekonomi’ som ideologi (föreställningar om
reciprocitet, d.v.s. jämbördigt utbyte)
- ’Ekologi’ som kommunikation/relationer
(flöden av såväl energi/materia som tecken –
inklusive pengar)
2. Marknadspriser som reciprocitet
• Är frivilliga marknadstransaktioner per
definition jämbördiga och rättvisa?
• M. Godelier: ojämnt utbyte brukar framställas
som reciprokt (jämbördigt) utbyte
• Men det finns mätbara materiella ojämnheter
i nettoflöden av biofysiska resurser
• Använd alternativa måttstockar, t.ex. energi,
materia, markåtgång, arbetsåtgång, m.m.
Ojämnt utbyte osynliggjort
Physical trade balance of the EU in 1999
800
1500
700
1250
million tons
trillion EURO
600
500
400
300
200
Latin America
1000
Africa
750
500
Asia (excl.
Japan)
250
Former USSR &
Eastern Europe
100
0
0
-100
-250
Imports
Exports
Balance
OECD
Imports
Exports
Balance
Source: Giljum und Hubacek 2001
Colombias fysiska handelsbalans
1970-2004
100.000
80.000
60.000
40.000
20.000
0
-20.000 70
72
74
76
78
80
82
84
86
88
90
-40.000
92
94
96
98 000 002 004
2
2
2
-60.000
-80.000
Balance (M-X)
Importaciones (M)
Exportaciones (X)
Maskinen som
omfördelning av tid och rum
Modern teknik är en strategi för att vinna tid och
rum för vissa samhällsgrupper, på bekostnad
av tid och rum som förbrukas på annat håll
(ett konkret exempel: järnvägen)
’Time-space compression’ (D. Harvey) fordrar
time-space appropriation (jmfr. K. Pomeranz
beräkningar av Englands ’miljöavlastning’)
Den Industriella revolutionen som
’time-space appropriation’
Vara
Volym för
£1000 år
1850
Investerad
arbetstid
(timmar)
Åtgången
markareal
(hektar)
Råbomull
11.84 ton
32,619 h
58.6 ha
Bomullstyg
3.41 ton
4,092 h
< 1 ha
Fetischism
Mystifiering av ojämna samhälleliga
utbytesrelationer genom att vissa typer av
materiella föremål – t.ex. pengar – tillskrivs
autonom (självständig) kraft eller
produktivitet.
3. Maskinfetischism
Föreställningen att (ojämna) utbytesstrukturer
(’ekonomi’) är ovidkommande för hur
maskiner fungerar (’teknologi’), m.a.o. att en
grupps eller befolknings teknologiska
kapacitet är oberoende av gruppens position i
ett globalt system av resursflöden.
Den globala ’teknomassan’ och BNP
4. Ojämlikheter i rummet uppfattade
som stadier i tiden
• Tillhör dragdjur och vedbränsle det förflutna?
• Är fossila bränslen ’billiga’ nu eller här?
• En rumsligt avgränsad kapitaltillväxt framställs
som en skillnad i utvecklingsstadium – och
som den framtid som alla nationer strävar
efter
• ’Framsteg’ definieras i termer av tillväxt
Industrialism som en illusorisk
frigörelse från jordytans begränsningar
• Maskinen är beroende av energi från arealer i
det förflutna (fossila bränslen) och av arealer
på annat håll (ekologiska fotavtryck,
Borgströms ’spökarealer’)
• Med hot om ’oljetoppen’ och global
uppvärmning kan vi förvänta oss en
intensifierad jakt efter arealer på annat håll
(jmfr. agrobränslen från Sydamerika och
Afrika)
Implikationer för ekonomisk teori?
• 1700-talets fysiokrater: Jord den enda
produktionsfaktor som ger en nettoprodukt
• 1800-talets Ricardo och Marx: Arbete...
• 1900-talets nationalekonomi: Kapital...
(jmfr. maskinfetischism, utvecklingsteori)
• 2000-talets biobränsleförespråkare: tillbaka till
Jord?
Energi kan oftast omräknas i ’Jord’
• Mänsklig arbetskraft = hektar livsmedel (och
övrigt ’ekologiskt fotavtryck’)
• Dragdjurs muskelkraft = hektar djurfoder
• Fossila bränslen = forntida hektar biomassa
(kan via energivärdet omräknas i biobränslen)
• Agrobränslen = hektar energigrödor (t.ex.
sockerrör)
Nya sätt att räkna?
• Övergick man till fossila bränslen för att det
därmed gick åt mindre jordbruksmark (till
livsmedel och djurfoder) i England?
• Hur många ’virtuella’ hektar jordbruksmark
motsvarar världshandeln i fossila bränslen
(t.ex. omräknad i etanol), t.ex. USA:s import?
• Vilka konsekvenser får det om energibehov
och behov av jordbruksmark åter
sammanfaller (som med agrobränslen)?
5. Hållbar utveckling genom
samförstånd?
• För att accepteras bör vägen till hållbarhet
inte framstå som alltför obekväm eller
provocerande
• Makt, intressemotsättningar och ojämn
fördelning framställs sällan som problem att
beforska
Idén om alltings utbytbarhet
• I ett samhälle med ’allmänsyftespengar’ blir
följden att ju mer människor är beredda att
betala för en viss produkt, desto snabbare sker
förbrukningen av de resurser som krävs för att
framställa den
• Den accelererande resursförbrukningen
belönas med ökande mängder resurser att
förbruka
Vore det teoretiskt möjligt att bygga
hållbara socio-ekologiska relationer?
• Förändra själva idén om pengar?
• Bryta den logik som belönar resursförbrukning
med mera resurser att förbruka?
• Skapa ett ekonomiskt system i vilket
människor och maskiner – mat och bränslen –
inte är utbytbara värden?
• Lokal försörjning och global kommunikation
som separata marknader med skilda valutor?
