Giftfri miljö

Giftfri miljö
Förstudie om möjligheten att använda befintliga data som
regionala indikatorer i miljömålsuppföljningen.
Anna Wolfhagen, februari 2008
PM från Naturavdelningen, Länsstyrelsen i Jönköpings län
PM 08:03
Bakgrund
Metaller förekommer naturligt i miljön och sprids i omgivningen bl.a. genom vittring. Mänskliga
aktiviteter som t.ex. gruvdrift, energiproduktion och sopförbränning bidrar också till spridningen.
Metaller kan spridas genom luft, mark och vatten och genom att bilda olika föreningar, kan
metallernas spridningsförmåga öka eller minska. Metaller är grundämnen och bryts inte ner, utan
ansamlas i mark och vatten eller tas upp av växter och djur.
Detta PM är en förstudie, som främst ska undersöka om redan insamlade data över metallhalter i
djur kan användas som regionala indikatorer för miljömålet Giftfri miljö. Projektet har finasierats
av miljömålsrådet.
Jönköping i februari 2008
Anna Wolfhagen
Naturavdelningen, Vattenfunktionen
Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Miljömål
Regeringen antog 1999 15 miljökvalitetsmål (proposition 1997/98:145), som utökades till 16 st.
2005 (proposition 2004/05:150). Miljömålen innebär att vi till nästa generation ska ha löst de
stora miljöproblemen och kunna lämna över ett samhälle som har en hållbar utveckling.
Det nationella miljömålet Giftfri miljö innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller
som skapats i, eller utvunnits av, samhället och som kan hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden. I ett generationsperspektiv innebär detta bland annat att halterna av
ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. (proposition 2004/05:150)
Framförallt berör detta projekt delmål tre om utfasning av särskilt farliga ämnen. Egenskaper
som gör ämnen till särskilt farliga är att de är: långlivade (persistenta), bioackumulerande,
cancerframkallande, arvsmassepåverkande, eller fortplantningsstörande (proposition
2004/05:150).
Metallerna Kvicksilver (Hg), Kadmium (Cd) och Bly (Pb) är särskilt farliga ämnen och
utfasningsämnen. Utfasningsämnen är sådana ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte
bör användas. (www.kemi.se 2008) Dessa tre metaller, med tillägg av Nickel (Ni), är också
prioriterade enligt EU:s ramdirektiv för vatten (EG-direktiv 2000/60/EG).
Detta projekt är även relevant för folkhälsomålen, 5: Sunda och säkra miljöer och produkter, och
10: Goda matvanor och säkra livsmedel.( www.fhi.se 2008)
Uppföljning
För att se om vi når de uppsatta målen krävs uppföljning. Indikatorer har valts som verktyg för
att kunna förmedla de resultat som kommer från miljöövervakning och miljöstatistik.
Indikatorerna ska:
o följa upp resultatet av miljömålsarbetet,
o visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt,
o visa hur miljön mår,
o ge underlag för åtgärder och beslut
Indikatorer kan både vara nationella och regionala och speglar då tillståndet eller utvecklingen för
miljömålen antingen med ett nationellt- eller med ett regionalt perspektiv. Miljömålen och dess
indikatorer presenteras på miljömålsportalen www.miljomal.nu.
Den indikator som i dagsläget finns för metaller specifikt är nickelallergi, en nationell och
regional indikator, som beskriver antalet personer med nickelallergi.
Övriga indikatorer som har beröringspunkter med metaller är:
o CMR (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande)-ämnen i varor, en
nationell indikator som beskriver hur stor mängd CMR-ämnen som finns i varor
producerade i Sverige.
o Konsumenttillgängliga kemiska produkter, en nationell indikator, som beskriver antalet
hälsofarliga kemiska produkter, som finns tillgängliga för konsumenter.
o Hälsofarliga kemiska produkter, en nationell indikator, som beskriver mängden produkter
per person och år, som Sverige tillverkar eller producerar.
o Allergiframkallande kemiska produkter, en nationell indikator, som beskriver andelen
konsumenttillgängliga kemiska produkter, som innehåller kända allergiframkallande
ämnen i förhållande till samtliga konsumenttillgängliga kemiska produkter.
RUS – Regionalt UppföljningsSystem
RUS betyder Regionalt UppföljningsSystem och är ett projekt som ska samordna, stödja och
vägleda länsstyrelserna i arbetet med uppföljningen av miljömålen. Det är RUS projektgrupp som
samordnar datainsamling och står som ansvarig för de indikatorer som har regional upplösning,
de s.k. RUS-indikatorerna. (www.rus.lst.se)
Fördelarna med att alla län använder samma indikatorer är flera. Det sparar mycket tid bl.a.
eftersom varje län inte behöver utveckla egna indikatorer. Jämförelsen mellan länen blir enklare
och resultat och statistik kan användas på nationellt plan.
Arbetet med indikatorerna pågår kontinuerligt och nya tillkommer medan andra ändras eller tas
bort. Många indikatorer som tagits fram kräver ytterligare utveckling och kvalitetsgranskning för
att vara pålitliga och användbara. Färdiga indikatorer presenteras på miljömålsportalen,
www.miljomal.nu. (www.rus.lst.se)
DPSIR
DPSIR är en modell som har utvecklats inom EU för att följa upp miljöarbete och miljömål
(www.eea.europa.eu) och består av fyra delar som beskriver miljöproblem från bakgrund till
effekter och lösning. Den femte delen, respons kan sättas in mot de övriga fyra för att hitta en
lösning på miljöproblemet.
D står för drivkraften och anger vad det är som ligger bakom ett miljöproblem.
P står för påverkan och beskriver vad som orsakat problemet.
S står för status eller tillstånd och beskriver statusen i miljön som en effekt av påverkan.
I står för inverkan och anger konsekvenser för miljön eller hälsa.
R står för respons och beskriver vilka åtgärder som tas för att minska eller lösa miljöproblemet.
(www.rus.lst.se)
Enligt RUS bristanalys, finns få regionala indikatorer för Giftfri miljö och för delarna S och I
saknas indikatorer helt.
Miljöövervakning
Miljöövervakning är det system som finns i Sverige för att dokumentera tillståndet i miljön.
Miljöövervakningen bedrivs både på nationellt och regionalt plan och Naturvårdsverket är
ansvarig myndighet. Dels samordnar Naturvårdsverket miljöövervakningen regionalt, som i
övrigt drivs av länsstyrelserna och dels driver Naturvårdsverket de nationella
miljöövervakningsprogrammen (www.naturvardsverket.se).
Inom miljöövervakningen finns 10 programområden: Luft, Fjäll, Skog, Jordbruksmark,
Landskap, Våtmark, Sötvatten, Kust och hav, Hälsorelaterad miljöövervakning och
Miljögiftssamordning. (www.naturvardsverket.se)
Metallhalter mäts och har mätts i miljögiftsövervakningen inom många olika programområden,
som t.ex. metallhalter i mossa (luft), luftdepositon av metaller (luft) och kvicksilverhalter i
insjöfisk (sötvatten). (www.naturvardsverket.se) Miljögiftssamordningen är alltså inte det enda
programområde där metaller mäts, utan data ska samlas in även från övriga programområden.
Data som samlas in inom miljöövervakningen katalogiseras hos olika nationella datavärdar. IVL
är nationell datavärd för data som insamlas, eller har insamlats över metaller och andra miljögifter
i biologiskt material, med undantag för mätningar gjorda i humant material. Databasen nås från
www.ivl.se och ger tillgång till inrapporterade data.
Syfte
Det finns en väldigt stor mängd data över tungmetallhalter i djur i IVL:s databas. Dessa data är
bl.a. insamlade under olika program inom den nationella och regionala miljöövervakningen, men
kommer även från den integrerade kalkeffektsuppföljningen (IKEU). Syftet med denna förstudie
är att undersöka om dessa data skulle kunna tas till vara inom miljömålsuppföljningen, genom att
användas som en regional indikator för miljömålet Giftfri miljö. En lämplig art ska väljas och om
möjligt ska data knutna till arten kunna presenteras på miljömålsportalen. Detta kan i sin tur
resultera i hur ett provtagningsprogram skulle kunna vara dimensionerat.
Metod
Först gjordes en sammanställning av den totala datamängden i databasen för varje län, för att ge
en överblicksbild över hur befintliga data är fördelade. Sedan undersöktes vilka djurarter som
hade mest mängd data samlade i längst dataserier. För att data skulle räknas som en serie behövde
data från minst tre olika år finnas tillgängliga och det fick inte vara mer än tre år emellan dessa
data. Sedan undersöktes vilken spridning över länen dessa data hade. Utifrån detta valdes vilka
arter som hade bäst förutsättningar att användas som indikatorer. Hur arbetet med indikatorer på
nationell nivå ser ut undersöktes också.
De arter som har ingått i nationell miljöövervakning inom olika programområden undersöktes
mer noggrant, då det borde finnas fler data för dessa arter än för andra.
För att välja ut arter med bäst förutsättningar, valdes arter med data från många län, för att
indikatorn ska kunna fungera i så många län som möjligt. För att indikatorn skulle beskriva
situationen idag, vägdes också mängden aktuella data in i valet av art. Hänsyn togs också till vilket
intresse som allmänhet och politiker kunde tänkas visa för de olika djurarterna. För att samtliga
län skulle kunna utnyttja en eventuell regional indikator, begränsades arterna till limniska eller
terrestra arter.
Resultat och Diskussion
Databasen innehåller data för kvicksilverhalter i 77 olika djurarter. För de övriga metallerna
sammanslagna, finns data för 83 arter.
Databas för metaller i biota
IVL:s databas för metaller i biota är delad i två delar. I den ena delen lagras data över
kvicksilverhalter i olika biota och i den andra delen lagras data över övriga tungmetallhalter i olika
biota. Detta underlättar när man söker information om endast kvicksilver, men ger en sämre
överblick över tungmetallerna i stort. Delningen har gjorts eftersom mängden kvicksilverdata är
så mycket större och skulle göra databasen mindre användarvänlig om de båda delarna slogs ihop
(Sonesten 2003, IVL:s svar i bilagan). Att kunna söka efter data rapporterade för varje metall för
sig, t.ex. genom ett extra valbart fält i databasen för metaller, hade varit önskvärt. Övriga
kommentarer på databasen är att provtagningsdatumets format inte är konsekvent. Det försvårar
när sorteringar ska göras och bör eventuellt ses över. I övriga avseenden fungerar databasen bra,
det är lätt att söka ut och hämta hem data. För en grundlig genomgång av metaller i akvatisk
biota, se Sonesten 2003.
Arter i nationell miljöövervakning
Inom den nationella miljöövervakningen har det för den terrestra sidan funnits tre större
undersökningstyper för olika arter. Dessa är stare, 1983-1999 (provbankning idag) inom
programområde jordbruksmark, ren 1983-2005 (provbankning idag) inom programområde fjäll
och älg, 1980-2002 (provbankning idag) inom programområde skog. På den limniska sidan har
gädda, öring, abborre och mört provtagits med avseende på metaller 1980-2005 (provbankning
idag) inom programområde sötvatten. Abborre har även ett eget program för metallanalys 1999pågående inom IKEU-projektet. (www.ivl.se) (www.nrm.se)
Fördelning av data
Fördelningen av mängden data för alla arter för varje län presenteras i Tabell 1. Det skiljer
mycket mellan länen och även mellan mängden data som finns för kvicksilver respektive de
övriga metallerna. Flest antal data för övriga metaller har Västra Götalands län, med 2669
registrerade datapunkter. Minst antal har Dalarna med 212 datapunkter. Här finns en stor post
med data där platsen för datapunkten inte är känd. Dessa data kommer från SVA och den största
delen är från fåglar. För kvicksilver är det Gävleborgs län som har flest datapunkter, 7443 st.
Minst antal kvicksilverdata har Södermanlands län, med 493 datapunkter. Det finns mer än
dubbelt så mycket data för kvicksilver i förhållande till de övriga metallerna. Flest antal data för
samtliga metaller har Gävleborgs län och minst antal har Södermanlands län.
Tabell 1. Antal data för samtliga arter fördelade på län.
Län
Övriga metaller
Kvicksilver
Summa
Blekinge län
Dalarnas län
Gotlands län
Gävleborgs län
Hallands län
Jämtlands län
Jönköpings län
Kalmar län
Kronobergs län
Norrbottens län
Skåne län
Stockholms län
Södermanlands län
Uppsala län
Värmlands län
Västerbottens län
Västernorrlands län
Västmanlands län
Västra Götalands län
Örebro län
Östergötlands län
Län Okänt
Totalt
629
212
820
455
2055
365
307
342
431
1435
692
1278
246
1156
350
1016
256
398
2669
954
515
1251
17832
1426
1137
986
7443
2926
591
2889
974
1521
2044
778
1504
493
779
4124
2570
1864
1145
4557
3086
696
249
43782
2055
1349
1806
7898
4981
956
3196
1316
1952
3479
1470
2782
739
1935
4474
3586
2120
1543
7226
4040
1211
1500
61614
Ingen art har dataserier för alla län, men vissa arter har mer jämt fördelade data än andra.
Fördelningen av mängden registrerade resultat för arter med mest data beskrivs i Tabell 2. Flest
data finns för kvicksilver i gädda och dessa är spridda över 19 län. Mängden data för gädda för de
övriga metallerna är dock inte alls lika stor och dataserier finns bara för två län. Mest jämn
fördelning av stort antal data har abborre, som har data för 18 län för övriga metaller och data för
16 län för kvicksilver.
Tabell 2. Antal mätdata för de fyra metallerna i de djurarter som hade flest antal registrerade
data.
Art
Cd
Ni
Pb
Antal län med
dataserier
Hg
Antal län med
dataserier
Totalt antal
data
Totalt
antal län
Abborre
Gädda
Stare
Älg
Rådjur
Duvhök
Ejder
Knölsvan
1871
438
1196
712
313
180
291
530
1129
191
176
604
0
0
0
0
1325
256
1124
626
278
145
239
579
18
2
7
7
9
8
5
9
6764
25749
1351
477
58
257
130
205
16
19
7
7
0
11
3
3
11089
26634
3847
2419
649
582
660
1314
34
21
14
14
9
19
8
12
Urval av arter
De arter med störst mängd data och störst förutsättningar att användas som en indikator är
abborre, gädda, stare och älg. Dessa arter har data för samtliga metaller och en någorlunda
spridning över länen i landet. Även duvhök har data från många län, men här saknas data för
nickel helt och det är inte rimligt att denna art samlas in för provtagning inom ett program, då
den är fridlyst (www.sofnet.org). För stare finns inga data rapporterade under 2000-talet. Fåglar
samlas fortfarande in på 7 stationer i landet, men dessa provbankas utan att analyser av dem görs
i dagsläget (Bremle, 2007). Då syftet med föreliggande studie var att se om det gick att använda
befintliga data, valdes arten bort p.g.a. brist på aktuella data.
De tre återstående arterna, abborre, gädda och älg valdes ut för ytterligare undersökningar. Dessa
tre arter är även föreslagna som nationella indikatorer för metaller i biota i
kemikalieinspektionens rapport från 2003 (KEMI, 2003). Det borde finnas samordningsvinster i
att använda samma indikatorer både på nationell och på regional nivå.
Metallhalter i fisk
Kvicksilver i fisk är den indikator av de tre nationella förslagen som har kommit närmst att bli en
fastställd nationell indikator och står på listan över indikatorer under utveckling på
kemikalieinspektionens hemsida. IVL tog 2004, på Naturvårdsverkets uppdrag, fram ett förslag
på hur en sådan indikator skulle kunna se ut. Här pågår diskussioner hur ett provtagningsprogram
skulle kunna utformas och hur insamlade data ska analyseras och presenteras (Sternbeck et al
2004). Det är fortfarande inte beslutat vilken av de två arterna abborre och gädda som ska
användas. När miljögiftsövervakningen granskades 2007, kommenterades den föreslagna
indikatorn och man gav förslag på hur man skulle kunna gå vidare för att indikatorn ska kunna
spegla hela bredden med kvicksilverproblematiken i landet. Man föreslår ettårig abborre som
matris, eftersom den är lättare att få tag på, bättre speglar det gångna årets belastning och ger
mindre variation p.g.a. olika ålder och olika ackumulation med åldern (Bremle, 2007).
Eftersom de fyra metallerna, i synnerhet kadmium, bioackumuleras(www.kemi.se), är fiskarnas
ålder en viktig faktor för vilka metallhalter som uppmäts. För att minska denna osäkerhetsfaktor
är det viktigt att jämföra fisk som har ungefär samma ålder. I manualen för undersökningstypen
”Metaller och organiska miljögifter i fisk, sjöar och vattendrag” ges rekommendationer för vilka
storleksintervall som bör användas (Naturvårdsverket, 1997).
Gädda
Abborre
Abborre
0,4-1,6 kg
1+(ca 8-11 cm)
15-20 cm
Den större storleken för abborre sammanfaller med den storlek som provbankas inom den
nordiska miljöprovbankningen och den storlek som provtas inom programområde sötvatten i
den nationella miljöövervakningen. Den mindre storleken för abborre är den som bland annat
provtas inom kalkeffektuppföljningen, IKEU.
Metallhalter i fisk kan förutom olika exponering även bero på omgivningsfaktorer som sjöns läge
över havet, dess pH etc. (Lindeström och Tröjbom 2006). Därför kan inte data från olika sjöar
inom samma län inte analyseras som en enhet. För att undersöka befintliga data behöver därför
de sjöar med längst dataserier studeras mer ingående.
Abborre – kvicksilver
För kvicksilver finns 6764 abborrar rapporterade i IVL:s databas. Av dessa kommer 4718 från
programområde sötvatten och IKEU-projektet.
Det är svårt att vara helt säker på storlek på de abborrar som finns i databasen, då drygt 10 % av
datapunkterna verkar vara registrerade längder i mm, istället för cm, som anges i listhuvudet i
databasen. Ungefärlig maxlängd för abborre är 60 cm och drygt 700 provtagna abborrar har en
registrerad längd som är större än 60 cm. Här behöver en kvalitetsgranskning av data göras. Det
är mestadels data från provtagningar utförda under 2003 och 2004 där längderna troligen är
felregistrerade. Om alla längder över 60 cm räknas om med en faktor 10 till cm, finns ca 6300
längdbestämda abborrar. Det saknas alltså längddata för ca 6 % av de inrapporterade data, men
det är företrädelsevis tidigt insamlade data. Av de abborrar som har inrapporterad längd, är ca
40 % 8-11 cm stora och ca 30 % 15-20 cm stora.
I tabell 3 nedan görs en sammanställning av befintliga data för kvicksilver från programområden
sötvatten och IKEU-projektet, för de sjöar som ingått i dessa projekt. Flest antal data finns för
sjön Lien i Västmanlands län. Minst antal data finns för Uppsala län och Östergötlands län, vilka
saknar data från dessa båda program. Västerbottens län saknar data från programmen, men har
dock data från Holmöarna 1991-2005 15-20 cm, vilka skulle kunna användas.
Tabell 3. Fördelning av data för kvicksilverhalt, årsserier och vilken storlek på abborre som provtagits i de sjöar
som ingår eller har ingått i programområde sötvatten och IKEU för de olika länen.
Län
Sjö
Data från
Längd (cm)
Årsserier
Antal data
K Blekinge län
Sännen
Sötvatten
15-20
2006
10
Blanksjön
IKEU
8-12
2005-2006
48
Gipsjön
Sötvatten
15-20
2006
10
W Dalarnas län
Tryssjön
IKEU
8-12
2000-2006
116
I Gotlands län
Bästerträsk
Sötvatten
15-20
2006
10
X Gävleborgs län
Stensjön
Sötvatten
15-20
1997-2006
90
Stensjön
IKEU
8-12
1999-2006
160
Källsjön
IKEU
8-12
1999-2006
179
Stora Bälgsjön
Sötvatten
12-26
1984-1994
120
Stora Skärsjön
Sötvatten
15-20
1997-1998 + 2006
29
Gyltigesjön
IKEU
8-12
1999-2006
143
N Hallands län
Forts.
Forts. Tabell 3
Z Jämtlands län
Degervattnet
Sötvatten
15-20
2000-2006
60
Stor-Backsjön
Sötvatten
15-20
2006
10
F Jönköpings län
Stengårdshultasjön
IKEU
8-12
1999-2006
159
H Kalmar län
Allgjuttern
Sötvatten
15-20
1997-1998 + 2006
30
Skärgölen
Sötvatten
15-20
1981-2006
200
Brunnsjön
IKEU
8-12
1999-2006
161
Fiolen
Sötvatten
15-20
2000-2006
60
Hjärtsjön
Sötvatten
15-20
2000-2006
60
G Kronobergs län
Gyslättasjön
IKEU
8-12
1999-2006
154
BD Norrbottens län
Brännträsket
Sötvatten
15-20
2006
10
M Skåne län
Krageholmssjön
Sötvatten
15-20
2000-2006
60
AB Stockholms län
Norra Yngern
Sötvatten
15-20
2006
10
Långsjön
IKEU
8-12
1999-2006
160
60
Stora Envättern
Sötvatten
15-20
2000-2006
Stensjön
IKEU
8-12
1999-2006
Stensjön
IKEU
15-20
2003
Tärnan
Sötvatten
15-20
2002 + 2006
20
Årsjön
IKEU
8-12
2000-2006
140
D Södermanlands län
Älgsjön
Sötvatten
15-20
2006
10
C Uppsala län
-
-
-
-
-
S Värmlands län
Bysjön
Sötvatten
15-20
2000-2006
60
Vänern Millesviks
skärgård
Sötvatten
15-20
1996-2003
70
Vänern SO
Åsundaön
Sötvatten
15-20
1996-2006
93
180*
Örsjön
IKEU
8-12
2006
25
AC Västerbottens län
Holmöarna
-
15-20
1991-2006
125
Y Västernorrlands län
Remmarsjön
Sötvatten
15-20
2000-2006
60
U Västmanlands län
Övre Skärsjön
IKEU
8-12
1999-2006
160
Övre Skärsjön
Sötvatten
15-20
2000-2006
40
O Västra Götalands län
T Örebro län
E Östergötlands län
Lien
IKEU
8-12
1999-2006
217
Västra Skälsjön
IKEU
8-12
1999-2006
160
Fräcksjön
Sötvatten
15-37
1991-2006
98
Rotenhogstjärnen
Sötvatten
15-20
1997-1998
20
Rotenhogstjärnen
IKEU
8-12
1999-2006
160
Vänern
Köpmannebro
Sötvatten
15-20
1996-2003
79
Vänern V Onsö
Sötvatten
15-20
1996-2006
109
Vänern Åråsviken
Sötvatten
15-20
1996
10
Ejgdesjön
IKEU
8-12
1999-2006
109
Nässjön
IKEU
8-12
2005-2006
49
Stora Härsjön
IKEU
8-12
1999-2006
160
Limmingssjön
Sötvatten
15-20
2006
10
Långsjön
IKEU
8-12
1999-2006
120
-
-
-
-
-
Abborre – övriga metaller
För kadmium, nickel och bly finns 2118 datapunkter registrerade i IVLs databas. Av dessa
kommer 1302 från programområde sötvatten och IKEU-projektet. Inga utav de rapporterade
abborrarna är i längdintervallet 8-11 cm, men 95 % av abborrarna tillhör kategorin 15-20 cm. Det
är dock svårt att vara säker på ca 50 av abborrarnas längder, då de troligen är rapporterade som
mm och inte som cm som listhuvudet anger.
I tabell 4 nedan görs en sammanställning av befintliga data för övriga metaller i IVLs databas för
de sjöar som ingått i programområde sötvatten, samt IKEU-projektet. Där presenteras även
längden på de dataserier som finns för den aktuella sjön samt vilka år dessa data kommer ifrån.
Flest data finns för provpunkten Vänern V. Onsö i Västra Götalands län. Minst antal data finns
för Uppsala län och Jönköpings län, som saknar dataserier för de tre metallerna från dessa båda
program. För Östergötlands län finns data som inte kommer från något av de båda programmen,
men de data som finns kommer från en och samma sjö och har jämn storleksfördelning och
skulle kunna användas. För Uppsala län och Jönköpings län saknas data helt för metallhalter i
abborre.
Tabell 4. Fördelning av data, årsserier och vilken storlek på abborre som provtagits i de sjöar som ingår eller har
ingått i programområde sötvatten och IKEU för de olika länen.
Län
Sjö
Data från
Längd
(cm)
Årsserier
Antal data
K Blekinge län
Sännen
Sötvatten
15-20
2006
10
W Dalarnas län
Gipsjön
Sötvatten
15-20
2006
10
I Gotlands län
Bästerträsk
Sötvatten
15-20
2006
10
X Gävleborgs län
Stensjön
Källsjön
Sötvatten
IKEU
15-20
15-20
1997-2006
2003
60
19
N Hallands län
Stora Skärsjön
Sötvatten
15-20
1997-1998 +
2006
29
Z Jämtlands län
Degervattnet
Stor-Backsjön
Sötvatten
Sötvatten
15-20
15-20
2000-2006
2006
60
10
F Jönköpings län
-
-
-
-
-
H Kalmar län
Allgjuttern
Sötvatten
15-20
30
Skärgölen
Sötvatten
15-20
1997-1998 +
2006
1999-2006
50
G Kronobergs län
Fiolen
Hjärtsjön
Sötvatten
Sötvatten
15-20
15-20
2000-2006
2000-2006
60
60
BD Norrbottens län
Brännträsket
Sötvatten
15-20
2006
10
M Skåne län
Krageholmssjön
Sötvatten
15-20
2000-2006
60
AB Stockholms län
Norra Yngern
Stora Envättern
Stensjön
Tärnan
Sötvatten
Sötvatten
IKEU
Sötvatten
15-20
15-20
15-20
15-20
2006
2000-2006
2003
2002 + 2006
10
60
18
20
D Södermanlands län
Älgsjön
Sötvatten
15-20
2006
10
C Uppsala län
-
-
-
-
-
S Värmlands län
Bysjön
Vänern Millesviks
skärgård
Vänern SO
Åsundaön
Sötvatten
Sötvatten
15-20
15-20
2000-2006
1996-2003
60
70
Sötvatten
15-20
1996-2006
112
AC Västerbottens län
Storvindeln
Sötvatten
15-20
2000
10
Y Västernorrlands län
Remmarsjön
Sötvatten
15-20
2000-2006
70
U Västmanlands län
Övre Skärsjön
Sötvatten
15-20
40
Lien
IKEU
15-20
2000-2002 +
2006
2003
17
Forts.
Forts. Tabell 4
O Västra Götalands län
Fräcksjön
Rotenhogstjärnen
Vänern
Köpmannebro
Vänern V Onsö
Vänern Åråsviken
Sötvatten
Sötvatten
Sötvatten
15-37
15-20
15-20
1991-2006
1997-1998
1996-2003
79
20
79
Sötvatten
Sötvatten
15-20
15-20
1996-2006
1996
129
10
T Örebro län
Limmingssjön
Sötvatten
15-20
2006
10
E Östergötlands län
Kvädöfjärden
-
15-25
1995-2006
81
De sjöar som ingår eller har ingått i programområde sötvatten eller IKEU-projektet visas på
kartan i figur 1. Vissa län saknar alltså helt data från dessa undersökningar.
Gädda
Eftersom abborre har jämnare fördelade data och har väsentligt fler data för kadmium, bly och
nickel i förhållande till gädda, har denna art studerats mindre ingående. Det hade varit intressant
att göra liknande analys för gädda, som gjorts för abborre, men det har inte rymts inom tidsramen
för detta projekt.
För kvicksilver är 78 % av de provtagna gäddorna inom storleksintervallet angivet i manualen.
Det ger en total datamängd på knappt 20 000 insamlade data som kan användas. För de övriga
metallerna är 72 % av de provtagna gäddorna inom storleksintervallet angivet i manualen. Det ger
en total datamängd på drygt 300 insamlade data som kan användas.
Övrigt
I Stockholms län gjordes 2004 en undersökning av kvicksilverhalterna i abborre från 26 av länets
sjöar. Man undersökte hur stor inverkan olika omgivningsfaktorer, så som sjöns läge över havet,
pH, markanvändning, vattenkemi, mm har på kvicksilverhalten i fisken. Man använde sig av
principalkomponentanalys för att hitta vilka faktorer som samvarierar. Man hittade att 76 % av
variationen i kvicksilverhalten i fisken kunde förklaras med hjälp av sjöarnas höjd över havet, pH
och absorbans. Man kunde även extrapolera data till andra sjöar i länet och på så sätt förutsäga
kvicksilverhalten i fisk ifrån dessa sjöar. (Lindeström och Tröjbom 2006)
Innan ytterligare utvärderingar av både kvicksilverhalt och halter av övriga metaller i fisk, som
indikator görs, föreslås att man undersöker om liknande samband kan hittas i övriga sjöar i
landet. I första hand borde de sjöar som ingår i programområde sötvatten utvärderas för att få en
uppfattning om överrensstämmelsen nationellt.
Y
X
Y
X
Y
X
Y
X
Y
X
I#
#
I
X
Y
Y
X
I
#
I
#
Y
X
Y Y
X
X
Y
X
Y
X
#X
I
I X
#
Y
#
Y X
Y I
I
#
I
#
Y
X
I
X #
Y Y
X
Y
X
I
#
I
#
I
X#
Y
I
Y#
X
Y
X
Y
X
Y
X
Y
X
I
#
Y X
X
Y
I
#
Y
IX
#
Y
X
Teckeförklaring
Y
X
Sjöar programområde sötvatten
I
#
IKEU-sjöar
Vattendistrikt
Figur 1. Platser där data för metaller i fisk insamlats och vattendistriktens utbredning.
Metallhalter i älg
Som alternativ indikator, eller som komplement till metaller i fisk, föreslås metallhalter i älg.
Metallhalter i älg har mätts i 6 län mellan 1996 och 2002. För Örebro län, Grimsö, finns
dessutom data från 1980 fram till 2006. (www.ivl.se) Älgen är en symbol för Sverige och för
skogen och borde därför kunna engagera både allmänhet och politiker.
Inte heller för älg finns data från alla län, vilket innebär att alla län inte kan använda sig av
indikatorn regionalt. Fördelningen av provtagningspunkterna visas i figur 2 nedan.
Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) sammanställer
regelbundet data från projektet metaller i älg. Ett problem med projektet är att det material som
samlats in är väldigt heterogent vad gäller antal prover och även älgarnas ålder. Ett annat problem
är att ett minskande antal älgar har skjutits vid Grimsö, från runt 140 djur under tidigare år, till
endast 16 djur under 2006. Dessa båda problem medför att även om statistiska trender kan hittas,
så har de en mindre biologisk relevans. Det antal år som älg har provtagits i andra län än Örebro
län (1996-2004) är för kort tidsperiod för att hitta signifikanta trender. (Odsjö et al 2007)
Trots denna osäkerhet, är de diagram som redovisas i dessa rapporter redan i sin nuvarande form
ett steg mot en indikator. I figur 3-6 nedan visas exempel på diagram över blyhalten i älglever
från Grimsö, Örebro län och från Jönköpings län, samt kvicksilverhalten i älgmuskel från
Norrbottens län och Jönköpings län. (Odsjö et al., 2007)
För bly kan signifikanta nedåtgående trender ses för både Örebro län och Jönköpings län. Data
från minst 16 år krävs för att säkerställda trender ska kunna hittas. Det finns data för bly från
Örebro län för 26 år, varför denna trend måste anses riktig. För Jönköpings län finns bara data
för bly för 9 år, varför minst ytterligare 7 års analyser bör göras innan en trend med säkerhet kan
anses finnas. (Odsjö et al 2007)
För kvicksilver finns signifikanta uppåtgående trender för Norrbottens län och Jönköpings län.
Data från minst 9-23 år krävs för att en förändring på 5 % ska kunna upptäckas. Ökningen på 10
respektive 16 % är det alltså för tidigt att säga om den är riktig eller ej. (Odsjö et al 2007)
Projektet är för närvarande lagt på is till förmån för tester i andra matriser och analyser efter
andra miljögifter. Det samlas fortfarande in prover från älg, men dessa provbankas bara i
dagsläget. Kvalitén på en eventuell indikator kommer alltså inte att förbättras genom att fler data
tillkommer, eftersom nya analyser inte utförs. Dock finns eventuellt äldre data som skulle kunna
användas som komplement. Enligt en rapport från Jönköpings län (Frank, 1996), ska det finnas
data över mer än 4300 älgar från hela landet, som samlats in och analyserats med avseende på
metaller under 1981 och 1982. I Jönköpings län gjordes dessutom provtagningar och analyser
under 1993 på 170 älglevrar och även i dåvarande Älvsborgs län ska undersökningar ha gjorts
under 90-talet (Frank, 1996). Eventuellt finns liknande undersökningar från andra delar av landet,
där data inte är inrapporterade i databasen. Dessa data skulle kunna ge värdefull information om
hur utvecklingen har sett ut under en längre tidsperiod och ge mer substans till en eventuell
indikator, utan att nya analyser behöver utföras. Analyserna ska ha utförts av SVA och resultatet
rapporterats till naturvårdsverket av A. Frank 1989.
TISS - 01.05.21 11:11, map
Figur 2. Platser där älgdata insamlats och vattendistriktens utbredning. Karta över
älgpunkterna hämtade ur Odsjö et al. 2007. Punkterna motsvarar insamlingspunkter
och stjärnan visar Grimsö forskningsstaions läge.
n(tot)=268,n(yrs)=26
m=.039 (.031,.049)
slope=-5.8%(-7.4,-4.3)
.5 SD(lr)=.28,2.4%,16 yr
power=1.0/.28/10%
y(05)=.018 (.015,.023)
r2=.74, p<.001 *
.4
tao=-.77, p<.001 *
slope=-12%(-25,.57)
SD(lr)=.40,23%,20 yr
.3 power=.10/.16/15%
r2=.48, p<.057
.15
n(tot)=61,n(yrs)=9
m=.028 (.019,.040)
slope=-12%(-23,-.10)
SD(lr)=.38,17%,19 yr
power=.13/.17/14%
y(04)=.017 (.010,.030)
r2=.45, p<.047 *
.10
.2
.05
.1
.00
96
.0
80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04
Figur 3. Blyhalt i älglever från Grimsö, Örebro
län 1980-2004. Från Odsjö et al. 2007.
2.8
2.6
2.4
2.2
2.0
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
.8
.6
.4
.2
.0
n(tot)=40,n(yrs)=7
m=.778 (.497,1.22)
slope=16%(1.4,30)
SD(lr)=.33,24%,17 yr
power=.10/.21/12%
y(03)=1.43 ( .75,2.71)
r2=.61, p<.037 *
96
99
02
Figur 5. Kvicksilverhalt i älgmuskel från Jönköpings
län 1996-2004. Från Odsjö et al. 2007
99
02
Figur 4. Blyhalten i älglever från Jönköpings
län 1996-2004. Från Odsjö et al. 2007.
2.8
2.6
2.4
2.2
2.0
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
.8
.6
.4
.2
.0
n(tot)=47,n(yrs)=9
2
m=.937 (.736,1.19) 2
slope=10%(5.2,15) 2
SD(lr)=.16,7.0%,11 yr
power=.52/.68/5.8% 2
y(04)=1.40 (1.11,1.78)2
r2=.77, p<.002 *
96
99
02
Figur 6 Kvicksilverhalt i älgmuskel från
Norrbottens län 1996-2004. Från Odsjö et al.
2007.
Slutsatser
Mängden data för metaller i biota i databasen på www.ivl.se är väldigt stor. Tyvärr har merparten
av dessa data inte samlats in för att användas specifikt för regional miljömålsuppföljning och
trendanalyser. Det medför att det i dagsläget inte finns en specifik art som kan användas för att
beskriva tillståndet för metaller i biota regionalt.
Slutsats metaller i fisk
För att tidsserier ska kunna skapas, där trender ska kunna utläsas, krävs stora mängder
kontinuerliga data. Mängden data som finns i dagsläget är i de flesta län för liten för att tidsserier
ska kunna genereras. Vill man ha en regional indikator för kvicksilver eller kadmium, nickel, bly,
måste mer provtagning och fler analyser göras. Vilken mängd data som bör samlas in, hur ofta
prover ska tas och från vilka platser behöver utredas. Bignert et al. (1993) beskriver vikten av att
utforma ett sådant provtagningsprogram på ett korrekt sätt. Statistik specialanpassad för just
trender och tidsserier har också tagits fram och används i bl.a. Bignert 2002 och Odsjö et al 2007.
Vilken av arterna gädda och abborre som ska användas måste beslutas, alternativt tas en
omvandlingsformel fram. Dock bör man ta med i beräkningarna vilken extra osäkerhet som då
tillförs trendanalyserna.
Inom programområde sötvatten provtas abborre i den större storleksklassen, 15-20 cm och
denna storlek provbankas också, medan man i kalkeffektuppföljningen provtar abborre av den
mindre storleken, 8-12 cm. För att kunna jämföra dessa data bör en omräkningsformel tas fram,
alternativt använder man bara en av storleksklasserna.
Det finns inte data för alla län för vare sig kvicksilver eller kadmium, nickel, bly. En regional
indikator som kan användas av samtliga län kan därför inte skapas av befintliga data. Här bör
man utreda ifall länen kan samlas i större distrikt, t.ex. enligt uppdelningen i vattendistrikten. En
bild av vilka sjöar som i sådana fall skulle ingå för varje distrikt finns i figur 1. De län som ingår i
varje distrikt skulle i så fall kunna få tillgodoräkna sig indikatorn från den sjö, eller de sjöar som
provtas inom distriktet och använda den i den regionala uppföljningen. Här måste man även
utreda värdet av en länsegen indikator. Antingen värderas en länsegen indikator inte så högt och
indikatorer för olika distrikt används kontinuerligt, eller så värderas en länsegen indikator högre,
och ett regionalt provtagningsprogram utformas. Till dess att tillräcklig mängd data finns för att
kunna avgöra trender för en länsegen indikator, kan en indikator på distriktsnivå få tillgodoräknas
i länets miljömålsuppföljning.
Innan man går vidare med mer provtagning, föreslås det att den typ av
principalkomponentsanalyser som gjorts i Stockholms län görs för de sjöar som nämnts ovan.
Slutsatser metaller i älg
Om älgen väljs som indikator kan bara de 7 län som idag har data dra nytta av den som regional
indikator. Ska den användas som en aktiv indikator med aktuella data, måste programmet
utvidgas så att fler län kan vara med. Det kommer i så fall att krävas provtagning årligen under
många år framöver. Alternativt, så delas landet in i större distrikt, t.ex vattendistrikten (se figur 2)
och länen inom distriktet får tillgodoräkna sig indikatorn i det regionala miljöuppföljningsarbetet.
För älg är inte vattendistrikten en lika logisk indelning som för metaller i fisk, men indelningen
finns redan i dagsläget och skulle ge datapunkter för samtliga distrikt, varför den ändå anses som
lämplig.
Data för älgar insamlade under tidigt 1980-tal i hela landet saknas i databasen och eventuellt kan
även mer data från 1990-talet finnas. Anledningen till detta bör undersökas och ifall data finns,
men anses vara av för låg kvalitet, så bör det anges på databasens hemsida. I annat fall bör data
läggas in och användas i de utvärderingar som görs.
I det pågående projektet är man inte så nöjd med matrisen och man har haft problem med
insamlingen (pers komm, T. Odsjö 2008), så frågan är om metaller i älg är den mest lämpliga
indikatorn? Vill man ha en terrester indikator, bör man nog utreda vilken art som ska väljas med
utgångspunkt i lämplighet, inte störst mängd insamlad historisk data.
Övriga kommentarer
Det är väldigt svårt att skaffa sig en bild av vad det är som provtas inom de olika
programområdena i dagsläget. Här skulle listor över vilka arter som provtas, vilka av dessa djur
som analyseras och vilka som provbankas, samt vad som analyseras i de fall analys förekommer
vara till stor hjälp. Viktig information är också provtagningstidpunkt och ålder/storlek på de djur
som i sådana fall samlas in.
En del av denna information finns tillgänglig på naturhistoriska riksmuseets hemsida, där arter
som ingår i provbankningen finns redovisade (www.nrm.se). Motsvarande information, med
kartor och tabeller över lokalernas namn och vilken art som provtas var (metadata), om arter som
inte provbankas saknas dock. Även information om vad som insamlas och var inom de regionala
miljöövervakningsprogrammen saknas. Detta skulle kunna presenteras t.ex. på naturvårdsverkets
hemsida under de olika programområdena eller med länkar till relevanta sidor. Den klickbara
länken till provbankningen, skulle kunna göras mer tydlig.
Metaller i djur borde även jämföras med andra provtagningsmatriser inom miljöövervakningen,
som t.ex. metaller i mossa eller sediment, för att hitta den mest lämpliga indikatorn för metaller i
miljön.
Referenser och Litteraturlista
Bignert A., Naturhistoriska riksmuseet, 2002, Comments Concerning the National Swedish
Monitoring Programme in Fresh Water Biota 2001
Bignert A., Göthberg A., Jeusen S., Litzén K., Odjsö T., Olsson M. och Reutergårdh L., 1993,
The need for adequate biological sampling in ecotoxicological investigations: a retrospective
studyof twenty years pollution monitoring. The Science of the Total Environment, 128, 121-139
Bremle G., Länsstyrelsen i Jönköpings län 2007:27, Beskrivning och analys av nationell
miljögiftsövervakning – Underlagsrapport inför översyn av miljöövervakningen av miljögifter på
Naturvårdsverket.
EG-direktiv 2000/60/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23
oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område
Frank A., ref. Ward A., Länsstyrelsen i Jönköpings län 1996:15, Metaller i älgorgan från Jänköpins
län 1982 respektive 1993
Kemikalieinspektionen, 2003, Förslag till indikatorer för giftfri miljö.
Lindeström L. och Tröjbom M., Svensk MKB AB, Länsstyrelsen i Stockholms län 2006:07,
Kvicksilver i fisk – Resultat från en inventering i Stockholms län 2004
Naturvårdsverket, 1997, Programområde sötvatten, Metaller och organiska miljögifter i fisk, sjöar
och vattendrag.
Naturvårdsverket 2003, Programområde skog, Metaller och organiska miljögifter i älg.
Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, 2004, Strategi för arbetet med kvicksilver,
kadmium och bly inom EU och internationellt.
Odsjö T., Bignert A., Räikkönen J., Galgan V., Petersson L. och Mörner T., Naturhistoriska
riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt, 2007, Time trends of metals in liver, kidney
and myscle of moose (Alces alces) from Sweden, 1980-2005
Palm A., Sternbeck J. och Brorström-Lundén E., IVL, 2001, Metaller och organiska miljögifter i
svensk biota – en inventering av nationella och regionala data.
Proposition 1997/98:145, Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige
Proposition 2004/05:150, Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag
Sonesten L., Institutionen för miljöanalys, SLU, 2003, Metaller i akvatisk biota – en genomgång
av den nationella databasen samt de nationella och regionala övervakningsprogrammen.
Sternbeck J. och Persson J., WSP, 2005, Utvärdering av kriterier för tidsserieövervakning av
miljögifter.
Sternbeck J., Kvernes E. och Strömberg K., IVL, 2004 Förslag till indikator för kvicksilver i fisk.
Hemsidor
http://www.eea.europa.eu/documents/brochure/brochure_reason.html
http://esb.nrm.se/index.htm (hemsida för den nordiska provbankningen)
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2000:327:0001:0072:SV:PDF
EG-direktiv 2000/60/EG
www.fhi.se Folkhälsomålen
http://info1.ma.slu.se/IKEU/ IKEU-projektet
www.ivl.se IVL
www.kemi.se Kemikalieinspektionen
www.miljomal.nu Miljömålsportalen
www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket
www.nrm.se Naturhistoriska riksmusset
http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/miljogiftsforskning/miljogiftsovervakning/overvakn
ingavsjoarochvattendrag.934.html (information om provbankningen inom programområde
sötvatten)
http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/miljogiftsforskning/miljogiftsovervakning/overvakn
ingavskogsjordbruksmarkochfjall.935.html (information om provbankningen inom
programområdena skog, jordbruksmark och fjäll)
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1305 proposition 1997/98:145
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/44128 proposition 2004/05:150
www.rus.lst.se Regionalt uppföljningssystem för nationella indikatorer
http://www.sofnet.org/index.asp?lev=642&typ=1 (information om duvhök)