Sverige ett land

advertisement
Hur formas ett land, en stad och dess invånare?
▪ I Sverige har vi världens
äldsta befolkningsstatistik.
Redan år 1749 började
Tabellverket göra
sammanställningar av
befolkningen i hela landet och
föra statistik över
befolkningsförändringar i
Sveriges kyrkoförsamlingar.
▪ Idag är det SCB, Statistiska
Centralbyrån, som ansvarar för
befolkningsstatistiken i Sverige.
▪ År 2017 passerade Sveriges
befolkning tio miljoner.
▪ Enligt SCB:s prognos, beräknas
antalet invånare överstiga elva
miljoner år 2024.
▪ Befolkningen i Sverige har ökat kraftigt om man tittar tillbaka på
de 250 år som vi har statistik ifrån.
▪ År 1750 fanns det ungefär 1,8 miljoner invånare i Sverige.
▪ Hundra år senare, 1850, hade befolkningen nästan fördubblats.
▪ Ytterligare hundra år senare, 1950, hade befolkningen återigen
fördubblats.
▪ Den kraftiga befolkningsökningen under 1800-talet upphörde
under 1900-talet. Men vad berodde den tidigare
befolkningsökningen på?
▪ Fram till 1800-talets början ökade befolkningen i Sverige
mycket långsamt.
▪ Varje familj fick visserligen många barn, men på grund av den
utbredda fattigdomen dog många barn under förlossningen och
under småbarnsåren.
▪ Förr var det vanligt med många
▪
▪
▪
▪
▪
barn och barnen användes ofta
som arbetskraft.
Eftersom barnadödligheten var
hög födde man extra många
barn för att vara säker på att
tillräckligt många nådde vuxen
ålder.
Både födelsetalen och dödstalen
var höga och det gjorde att
befolkningen inte ökade
speciellt mycket.
Vissa år, när sjukdomar som
mässling och smittkoppor
härjade eller när skörden slog
fel, dog det fler än det föddes.
Långvariga krig kunde också
leda till att befolkningen
minskade när många unga män
och pojkar fick sätta livet till.
Under 1800-talet inträffade en
rad förändringar som ledde till
att dödstalen sjönk och att
befolkningen därmed ökade.
▪ För det första genomgick
jordbruket stora förändringar,
vilket ledde till att skördarna blev
större och kvaliteten på maten
förbättrades.
▪ Fler än tidigare kunde därför
äta sig mätta.
▪ För det andra blev sjukvården
bättre och vaccin mot smittkoppor
började användas.
▪ För det tredje var Sverige inte
indraget i några stora krig.
▪ En känd svensk biskop och
diktare, Esaias Tegnér, hävdade
att ”freden, vaccinet och
potäterna” var orsaken till den
kraftiga befolkningsökningen.
▪ Samtidigt som dödstalen sjönk
fortsatte födelsetalen att vara
höga och befolkningen ökade
därför kraftigt, vissa år med upp
till 70 000 personer.
▪ Medellivslängden, det vill säga
den genomsnittliga åldern för hur
länge man lever, ökade mellan
1800 och 1920 från 37 till 60 år.
▪ Vid 1900-talets början hade Sveriges befolkning
▪
▪
▪
▪
▪
▪
ökat till fem miljoner människor.
Samtidigt emigrerade 30 000–50 000 personer
per år till Nordamerika, vilket gjorde att
befolkningen inte ökade lika mycket som den
annars skulle ha gjort.
Totalt emigrerade ungefär en miljon svenskar till
Amerika.
Så småningom började även födelsetalen att
minska. När människor flyttade från
landsbygden och in till städerna för att jobba på
fabriker blev det svårare att ha många barn.
Barnen behövdes inte heller som arbetskraft på
samma sätt som tidigare. Eftersom allt fler barn
dessutom överlevde de första åren behövde
föräldrarna inte skaffa lika många.
De började känna sig säkra på att barnen skulle
överleva till vuxen ålder och då kunna ta hand
om sina åldrande föräldrar.
Under 1900-talet har därför fruktsamhetstalet,
hur många barn varje kvinna föder i genomsnitt,
sjunkit till ungefär två.
▪ Den minskning av mortaliteten
och nativiteten som skett i
Sverige, sker i alla länder allt
eftersom länderna blir rikare.
▪ I Sverige har det under de
senaste årtiondena, dött fler
människor än det har fötts
vilket beror på att
fruktsamhetstalet legat lägre än
två barn per kvinna, vilket
innebär en naturlig
folkminskning.
▪ Folkminskningen har dock
motverkats av att Sverige har
haft en omfattande invandring.
▪ Utan denna invandring hade
Sveriges befolkning minskat
men nu har den istället ökat.
Vi blir allt äldre
▪ Ett av Sveriges
stora befolkningsproblem är att
andelen äldre blir allt större. Denna
situation delar vi med många andra
länder i Europa.
▪ Utan invandring kommer det inte att
finnas tillräckligt med ungdomar för
att ersätta de personer som lämnar
arbetslivet och går i pension.
▪ Befolkningspyramiden för Sverige
visar att det under 1940-talet föddes
ovanligt många barn.
▪ Den här generationen brukar kallas
fyrtiotalisterna och dessa har länge
utgjort en stor del av vår arbetskraft.
▪ När de nu går i pension får det stor
betydelse då kostnader för vård och
omsorg kommer att öka i takt med att
fyrtiotalisterna blir allt äldre.
▪ Sverige har en befolkningstäthet på 24 invånare per
kvadratkilometer. Det innebär att om vi delar upp
Sveriges yta i rutor där varje sida är en kilometer lång så
bor det 24 personer i varje ruta.
▪ Men så här ser det naturligtvis inte ut i verkligheten.
Befolkningen är ojämnt fördelad, vissa områden är
mycket glest befolkade medan andra är mer
tätbebyggda.
▪ I Norrbottens län bor det färre än 3 personer per
kvadratkilometer jämfört med i Stockholms län där det
bor cirka 350 personer per kvadratkilometer.
▪ De allra flesta invånarna i Sverige bor i den södra halvan
av landet. Merparten bor idag i städer och inte på
landsbygden, som förr i tiden.
▪ Denna förändring tog sin början under 1800-talets andra
hälft, då industrialiseringen ökade inflyttningen till
städerna allt mer.
▪ Detta, att människor flyttar från landsbygden till
städerna, kallas för urbanisering. Idag bor 85 % av
Sveriges befolkning i städer och tätorter.
Följ med på en virtuell vandring i Malmö 1692
▪ Förändringen av landsbygdens sätt att
odla ledde till att det blev ett överskott på
lantarbetare.
▪ Det så kallade enskiftet som blev lag 1807
gjorde att marken samlades i större
enheter och jorden kunde odlas på ett
effektivare sätt.
▪ Samtidigt växte befolkningen. Många
människor blev utan arbete och sökte sig
in till städerna.
▪ I slutet av 1700-talet startades de första
industrierna i Malmö. Textilindustrin var
en av de första.
Lugnet var ett arbetar kvarter som växte fram med
familjer som jobbade i fabrikerna
▪ Vid mitten av 1800-talet kom industrialiseringen igång
på allvar. När skråväsendet avskaffades kunde vem
som helst starta företag och handeln släpptes fri.
▪ Behovet av mark för nya industrier och bostäder var
stort. Arbetarstadsdelar växte fram i Kirseberg och på
Lugnet, inte långt från Kockums mekaniska verkstad
vid dagens Davidhallstorg.
▪ I slutet av 1800-talet uppfördes stadsdelen
Möllevången som låg nära industrierna vid
Bergsgatan.
▪ Stadens befolkning ökade från cirka 4 500 år 1800 till
60 000 invånare år 1898.
▪ Södra stambanan mellan Malmö och Lund öppnades
1856 och järnvägen blev snabbt viktig för Malmö.
▪ 1300 – 1700 tal- Adel – Adelgatan eller Den Lange Adelgade (Malmö var danskt:)
▪ 1400- 1500 tal - Kenan – Erik Av Pommern och Malmöhus.
▪ 1500- 1600 tal - Adam – Jörgen Kock och Kockska Huset.
▪ 1500- 1600 tal – Rawa/ Semone Rådhuset och Rådhusrätten.
▪ 1500- 1700 tal – Michael– Stortorget.
▪ 1700- 1800 tal - Sliva – Malmös Industriella revolution.
▪ 1800- 1900 tal - Jessica - Sveriges Politiska Historia(fokus på Malmö)
▪ 2000- tal – Malva - Malmös moderna historia.
Gör så här:
1. Googla sökord som ”Malmö”, ”Historia”, ”Årtal”, ”Personer”, ”Platser”
Exempelvis: ”Adelgatan Malmö Historia”, ”Malmöhus Historia”
2. Skriv en kort fakta text om din plats.
3. Leta fram en bild/bilder.
4. Ta ett stort färgat A3 papper, klistra upp presentationen på den.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards