BARN OCH UTBILDNING
Frivilliga skolformer
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Rapport Systematiskt Kvalitetsarbete Bilaga 1
Rapport Arbetet med Likabehandlingsplanen Bilaga 2
LÄSÅRET 2011-2012
1
Innehållsförteckning:
1.
Inledning ........................................................................................................... sid. 3
2.
Uppdraget .......................................................................................................... sid 3
3.
Lagreglering....................................................................................................... sid. 4
4.
Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten ..................... sid. 4
5.
Ansvarsområden .............................................................................................. sid. 4
6.
Verksamhet/Organisation inom Frivilliga skolformer ................................. sid. 4
7.
Information, kommunikation och arbetsmiljö .............................................. sid. 9
Bilaga 1: Rapport Systematiskt kvalitetsarbete
Bilaga 2: Rapport Arbetet med likabehandlingsplanen
2
1. Inledning
Verksamhetsberättelsens upprättande
Vi har valt att använda verksamhetsberättelsen för beskrivning av det gångna årets
verksamhet och organisation inom de två rektorsområden som verkar inom Frivilliga
skolformer. Vidare innehåller verksamhetsberättelsen rapporter om det systematiska
kvalitetsarbetet i stort och en särskild rapport beträffande likabehandlingsarbetet.
Styrdokument
Skolverksamheterna styrs av nationella och lokala mål. De viktigaste nationella
styrdokumenten utgörs av skollagen, förordningar samt läroplaner för de olika
verksamheterna.
Läroplanerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen innehåller även kursplaner med
tillhörande kunskapskrav.
Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det kommunala uppdraget som uttrycks i
”Ekonomisk plan – mål 2012”.
Frivilliga skolformer i Filipstad
Frivilliga skolformer bedriver, i förhållande till kommunens storlek, en mycket bred
verksamhet för att på bästa sätt ge en lokal och regional service beträffande utbildning för
unga och vuxna.
2. Uppdraget
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar
på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd
och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga
skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga
personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och
medborgare (Skollagen 1 kap, 4§)
3
3. Lagreglering
Med koppling till den direkta verksamheten finns enbart en lag, skollagen, men liksom inom
andra områden finns andra lagar som också måste beaktas. Exempel på sådana är
kommunallagen, tryckfrihetsförordningen, personuppgiftslagen, sekretesslagen m fl.
4. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten
Skolan styrs huvudsakligen genom de statliga styrdokumenten men naturligtvis också av den
kommunala skolplanen som kommunfullmäktige beslutar om på förslag från BUN.
Skolplanens huvudsakliga syfte är att visa hur kommunen ska arbeta och prioritera för att de
nationella målen för skolan ska uppfyllas i kommunens skolor.
Förutom den kommunala skolplanen styr också fullmäktige verksamheten genom beslutet om
ekonomisk ram till BUN.
5. Ansvarsområden
Verksamhetschef/rektors ansvar
Verksamhetschefen ansvarar för hela verksamheten gentemot förvaltning och Barn- och
utbildningsnämnden.
Rektors ansvar
Frivilliga skolformer är uppdelat i två rektorsområden R1 och R2. Verksamhetens leds av en
Verksamhetschef/rektor R1 och en rektor R2. I beskrivningen av organisation framgår
fördelningen av rektorsområdena.
Som rektor har man dubbla uppdrag; ett statligt och ett kommunalt. I det statliga uppdraget
ingår att ansvara för elevernas måluppfyllelse såsom det uttrycks i lag- och förordningstext.
Lokala beslut kan inte rektor det ansvaret. Dessutom rektor elevernas rättsgarant. Förutom det
ansvar som följer av det statliga uppdraget är rektor kommunal mellanchef som vilken annan
kommunal mellanchef som helst, i annan förvaltning. I detta ingår att hantera och ansvara för
ekonomin inom sitt ansvarsområde liksom det fulla personalansvaret för ”sin” personal.
6. Verksamhet/organisation inom Frivilliga skolformer
Sammanfattning
Frivilliga skolformer har under läsåret bedrivit en bred verksamhet för att erbjuda ungdomar
och vuxna bästa möjliga utbud av utbildningar utifrån givna förutsättningar såsom
kommunens storlek, näringslivets behov av arbetskraft och de studerandes efterfrågan.
Kännetecknande för hela verksamheten har varit en strävan att erbjuda en god kvalité och
största möjliga utbud i förhållande till givna resurser. Detta ställer stora krav på flexibilitet i
4
allt från organisation till hur pedagoger jobbar med alternativ till traditionell
klassundervisning.
Skolan är fördelad på flera olika byggnader.
Skolans centralbyggnad är Spångberget och inhyser naturvetenskapsprogrammet NA,
samhällsvetenskapsprogrammet SA, vård-och omsorgsprogrammet VO, handels- och
administrationsprogrammet HA, introduktionsprogrammen IM inkl. IMN för nyanlända samt
Komvux och SFI.
I Yrkesskolan på andra sida Fogdevägen har fordons- och transportprogrammet FT och
gymnasiesärskolan sina lokaler.
Skolans restaurang- och livsmedelsprogram RL har sina lokaler i Bergmästargården som
ligger idylliskt vid sjön Daglösen.
Bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet EE och industritekniska
programmet IN ligger i skolbyggnaden Västerängen på södra industriområdet.
Alla elever har sin kärnämnesundervisning på Spångberget.
SFI-utbildningen har ökat och samarbetet med socialförvaltningen i introduktionsutbildningen
har blivit ett lyft.
Omvårdnadsutbildningen inom komvux är en framgång med upplägget av närträffar och
distansutbildning.
Inom Frivilliga Skolformer bedrivs ett aktivt arbete med kunskapsuppdraget,
värdegrundsuppdraget och demokratiuppdraget.
Inom kunskapsuppdraget utvecklas kontinuerligt arbetslagens metoder för att möta elevernas
behov. Vid årliga utvärderingar av elevernas trivsel och trygghet ges ett kvitto på att Frivilliga
skolformer står för trygghet och stabilitet.
Samtliga namn och beteckningar som används följer namngivningar från
gymnasiereformen GY11. Beträffande betyg används tidigare betygsskala IG – MVG
eftersom nya betygsskalan F – A endast tillämpats på årskurs 1.
Verksamheten
Spångbergsgymnasiet
Bygg- och Anläggningsprogrammet BA
El- och Energiprogrammet EE
Fordons- och Transportprogrammet FT
Handel- och Administrationsprogrammet HA
Industritekniska programmet IN
Naturvetenskapliga programmet NA
Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL
Samhällvetenskapliga programmet SA
Vård- och Omsorgsprogrammet VO
Itroduktionsprogrammen IM
Individuella programmet introduktionskurs IVIK (nyanlända invandrarelever med
Uppehållstillstånd)
Förberedelseklass FBK (undervisning för asylsökande elever)
5
Vuxenutbildning
Grundläggande vuxenutbildning GRVUX
Gymnasial vuxenutbildning GYVUX
Svenska för invandrare SFI
Särvux
Yrkesvux
Gymnasiesärskolans individuella program
Förkortningar av ämnen i texten. SV=Svenska, EN=engelska, MA=Matematik,
PRIV=Programinriktat individuellt program, IG= Icke godkänt
Organisation
Spångberggymnasiet
Ledningsgrupp: Verksamhetschef/rektor R1 heltid och en rektor R2 på deltid.
Arbetslag: Sex arbetslag som leds av sex arbetslagsledare.
Administration: Som stöd för verksamheten finns 1,0 tjänst på administration.
Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen, men
arbetar också på grundskolan.
Resursteam: En skolsköterska 0,8 och en kurator 0,5.
Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande
lokaler och utrustning.
Planeringsansvar 0,5 tjänst.
Systematiskt kvalitetsarbete 0,4 tjänst.
Utbildningar:
- 9 av 18 nationella program varav 2 studieförberedande och 7 yrkesprogram
- Introduktionsprogram IM med 5 olika inriktningar
- Gymnasiesärskola
Organisationen är uppdelad i två rektorsområden R1 och R2. I nedanstående tabell anges
vilket rektorsområde resp. program tillhör.
Utbildningar med elevtal (vid läsårets slut)
Bygg- och anläggningsprogrammet BA
Inkl. Bergteknik
El- och Energiprogrammet EE
Fordons- och Transportprogrammet FT
GYSÄR
Handels- och Administrationsprogrammet HA
Introduktionsprogram IM
Introduktionsprogram IM med yrkesstudier*
IMSPR Introduktionsprogram språk**
Industritekniska programmet IN
57
29
9
2
17
14
36
45
16
R2
R2
R2
R2
R1
R2
Inkl. x integrerade gysärelever R1
R1
Endast för nyanlända utan godk R1
SVA
R2
6
Naturvetenskapliga programmet NA
Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL
Samhällsvetenskapliga programmet SA
Vård- och omsorgsprogrammet VO
Totalt
33
23
47
21
351
R1
R2
R1
R2
*Fördelade på samtliga yrkesprogram utom BA
** Vid godk SVA skrivs eleven i i IM alt IM YRK
Gymnasiereformen GY11 är gällande i åk 1. För åk 2och åk 3 gäller tidigare form av
gymnasieskola. Företrädesvis redovisas här förutsättningarna för GY11eftersom det är
gällande framöver och att två olika systembeteckningar riskerar att förvilla.
Spångbergsgymnasiet har haft 31 lärartjänster med ett mycket stort spann av kompetenser
p.g.a. det breda utbudet. Utöver lärare finns ca.5 tjänster som mentorer, handledare etc. som
deltar direkt i det pedagogiska arbetet.
Personal (tjänst)
Verksamhetschef/rektor
Rektor
Lärare
Handledare
SYV
Skolsköterska
Kurator
Planerare
Adm. Ansv.
Övr
1
0,5
ca. 32
7
0,8
0,8
0,5
0,3
1
5
Personalstyrkan har varierat under året p.g.a. skiftande behov. Ovanstående gällde vid läsårets
slut. Antalet individer är något fler p.g.a. deltidstjänster, kortare förordnanden etc. Andelen
behöriga lärare är mycket hög.
Samtliga lärare ingår i arbetslag.
Vuxenutbildning
Ledningsgrupp: 1 rektor på heltid för Spångbergsgymnasiet är också ansvarig för
Vuxenutbildningen.
Arbetslag: Lärarna i vuxenutbildningen arbetar i arbetslag.
Administration: Som stöd för verksamheten finns en personal heltid på administration.
Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen, se ovan.
Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande
lokaler och utrustning (se ovan).
Lärare: Ca.10 lärartjänster är fördelade på framför allt SFI och vård- och omsorgsutbildning
men även på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är hög.
Frivilliga skolformer bedriver en stor och bred verksamhet för vuxna, Grundvux, Gymnasial
vux, Svenska för invandrare SFI, Särvux och uppdragsutbildning.
7
Gymnasial vuxenutbildning integreras till största delen med gymnasieskolan. Vård- och
omsorgsutbildningen har en stor verksamhet med ett gott samarbete med socialförvaltningen
och Arbetsförmedlingen AF. SFI är en verksamhet som stadigt ökat de senaste åren. Under
senaste året har vi ökat möjligheterna till särvuxstudier vilket mottagits väl med ökat antal
studerande.
Grundvux
Gyvux allmänna ämnen
Gyvux vård
SFI
Särvux
10
35
45
70
20
Totalt ca.
R2
R2
R2
R2
R1
210
Personal
Verksamheten är mycket personaleffektiv p.g.a. integrering med gymnasieskolan och
distansstudier där så är möjligt.
Rektor
Lärare
SYV
Planerare
Adm. Ansv.
Övr
0,5
Ca. 7
0,2
0,2
1
2
Lokaler
Spångbergsgymnasiet
Spångbergsgymnasiet förfogar över ändamålsenliga lokaler i en central byggnad Spångberget
med delar av intilliggande Yrkesskolan, en industrilokal Västerängen på södra
industriområdet och en restaurangdel i Bergmästargården.
Bibliotek: Finns inrymt i det s.k. centralkapprummet i direkt anslutning till vår cafeteria.
Idrott: Skolan förfogar över väl fungerande lokaler för idrott i intilliggande idrottshall.
Vuxenutbildningen
Vuxenutbildningen förfogar över ändamålsenliga lokaler i framförallt centralbyggnaden
Spångberget.
Omvårdnadsutbildningen för vuxna delar nyrenoverade lokaler med skolans
omvårdnadsprogram.
8
Ekonomi
Under de senaste åren har Frivilliga skolformer erhållit medel för att kunna fullfölja
verksamheten med en balanserad budget.
Frivilliga skolformers verksamhet är svår att prognostisera. Elevernas gymnasieval påverkar
den egna verksamheten såväl som de interkommunala ersättningarna IKE. Konkurrensen från
andra kommuner och friskolor har ökat avsevärt de senaste åren. Kostnaderna för
verksamheten för asylsökande/nyanlända ökar kontinuerligt bl.a. beroende på höga krav för
att fullfölja studier med både grundskole- och gymnasiekompetens.
Statliga satsningar inom vuxenutbildningen kommer och går med ibland tvära kast.
7. Information, kommunikation och arbetsmiljö
Information och kommunikation
För en effektiv styrning och ledning, god samverkan och ett faktiskt inflytande har vi haft en
organisation enligt följande:
Verksamhetschef/rektor och rektor utgör ledningsgrupp med kontinuerlig dialog.
Samverkansgrupp för Frivilliga skolformer
1 möte/månad , 10 totalt under året
Arbetsplatsträffar APT
arbetslag
1 möte/månad, 6 totalt under året
Arbetslag med kärnämneslärare och karaktärslärare 1 möte/månad, 10 totalt under året
Ämneslag med ämneslärare
1 möte/månad, 10 totalt under året
Elevhälsateam med skolsköterska, kurator, mentor
1 möte/mån, 10 totalt under året
Skolledning och SYV
1 möte/månad, 10 totalt under året
Skolkonferens med elevrepresentanter
2 ggr/termin, 4 totalt under året
Arbetsmiljö
Frivilliga skolformer har en plan för Systematiskt Arbetsmiljöarbete . Arbetsplatsträffar APT,
arbetsmiljörond och ett aktivt arbete från skyddsombud och elevskyddsombud verkar för en
god arbetsmiljö.
Arbetsmiljörond och brandövning har utförts under läsåret.
Per-Arne Söderstedt
Verksamhetschef/rektor
9
Bilaga 1
BARN OCH UTBILDNING
Frivilliga skolformer
Rapport Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2011/2012
1. Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete
Arbetsmetoden för ökad kvalitet har under många år varit att ta fram en arbetsplan för skolan
där många nivåer, från arbetslag till nämnd, har försökt sätta sina mål i fokus. Det har funnits
en uppenbar risk att de väsentliga frågorna om elevens mål och resultat skymts av
övergripande mål med verksamheten.
Utifrån en ny styrning av kvalitetsarbetet, främst genom en ny skollag, har skolledningen tagit
fram en ny strategi för att jobba med Systematiskt Kvalitetsarbete.
Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska
kvalitetsarbetet till två lärare. Uppdraget är att, i samverkan med och styrt av skolledningen,
utveckla skolan mot ökad måluppfyllelse för våra elever. Tanken är att skapa en tydlig
systematik i kvalitetsarbetet utifrån skolans målsättningar.
Uppdraget som kvalitetsutvecklare gäller bägge rektorsområdena inom Frivilliga Skolformer
d.v.s. samtliga utbildningar inom gymnasial nivå, vuxenutbildning och utbildning av
nyanlända. Eftersom Frivilliga skolformers verksamheter är integrerade i hög grad ser vi fler
fördelar än nackdelar att så långt det är möjligt bedriva gemensamt kvalitetsarbete.
Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är arbetslagens/ämneslagens egen kvalitetscykel. Det är
inte avhängigt vilket rektorsområde man tillhör vilka mål man sätter för högre måluppfyllelse.
Verkligheten avgör!
2 Kvalitetsutvecklarna rapporterar
Inledningsvis har vi producerat ett årshjul (bilaga). Det är fysiskt utformat som en måltavla
där eleven står i centrum. Runt eleven kretsar personer som i olika led har ansvar för elevens
måluppfyllelse. Närmast eleven ligger läraren. Här finns inplanerat aktiviteter för den enskilde
lärarens uppföljning och arbete med eleven. Det handlar om planering, omdömen,
10
utvecklingssamtal med elev, utvecklande medarbetarsamtal med ansvarig skolledare samt
utvärdering.
Nästa cirkel i måltavlan placerar eleven i ett sammanhang där en grupp lärare finns som
ansvariga. Här ryms planeringen för de olika lärarlagens arbete i programinriktade arbetslag
och ämnesinriktade arbetslag. Dessa grupper har ett mer övergripande ansvar för elevens
måluppfyllelse genom pedagogisk utveckling inom ämnesområde eller programområde.
I den yttre cirkeln återfinns skolledningen som griper över hela verksamheten, men
fortfarande med eleven i fokus. Här finns de aktiviteter inplanerade som syftar till hela
verksamhetens kvalitetsförbättring som till exempel verksamhetsbesök och medarbetarsamtal.
Utvärderingar med rapport till BUN. Uppföljning av enskilda lärares och arbetslags arbete
kring elevens ökade måluppfyllelse.
Genom årshjulets utseende hoppas vi synliggöra skolans fokus på eleven – och att alla våra
insatser, stora som små, hela tiden syftar till att öka elevens måluppfyllelse. På detta sätt
förtydligas också ansvarsområden kring eleven samt att den betonar den enskilde lärarens
avgörande roll för elevens resultat.
Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar:
Var är vi?
Våren 2012 tillträdde två lärare på Spångbergsgymnasiet ett uppdrag som kvalitetsutvecklare.
Vi jobbar med två parallella spår. För det första har vi utarbetat en plan för det systematiska
kvalitetsarbetet utifrån de problemområden på skolan som vi upplever. För det andra finns en
övergripande riktning i det systematiska kvalitetsarbetet att skapa en lärande organisation.
Detta tankesätt genomsyrar vår planering mer långsiktigt och vi arbetar kompetenshöjande
med detta.
Utifrån inriktningen på vårt arbete så utarbetades ett årshjul. Här är tydligt att eleven är vårt
allra viktigaste fokus. Det blir också väldigt tydligt att läraren är den som ligger närmast
eleven och sitter inne med den kompetens som behövs för att öka elevens måluppfyllelse. När
vi kunde konstatera denna ”sanning” planerade vi för vissa organisationsförändringar för att
skapa förutsättningar för lärare att utnyttja sin kompetens. Arbetslagen konstruerades delvis
om och gavs i viss mån nya syften. Samarbete kring elevernas måluppfyllelse tror vi är vägen
till framgång. På detta sätt kan vi lära av varandra och utnyttja allas kompetens, inte bara den
egna.
11
Arbetslagen har av tradition kretsat kring det program som eleven valt och fortsätter vara så.
Men idag består arbetslagen av lärare i både karaktärsämneskurser och kärnämneskurser.
Detta för att skapa en helhet för eleven i den utbildning som han/hon valt. Programarbetslaget
har fått i uppdrag att ansvara för elevens ökade måluppfyllelse utifrån övergripande mål som
examensmål och läroplansmål. Här sker också ett kontinuerligt arbete med och lärande kring
betyg och bedömning, programutveckling, elevinflytande och marknadsföring.
Programarbetslaget ansvarar också för att följa upp elevens behov av stöd. Vår
rekommendation har också varit att fördela ansvaret för de olika arbetsuppgifterna och
mentorskapet så att alla känner sig delaktiga.
Programarbetslaget har möten var eller varannan vecka.
Ämneslag arbetar mer fokuserat kring eleven i ett visst ämne eller ämnesområde. Arbetet
kretsar kring pedagogiska frågor inom ämnesområdet. Här finns samlad kompetens kring
innehåll, betyg och bedömning och det är också här de primära stödinsatserna bör föreslås.
Även här har vi rekommenderat att arbetslagen fördelar ansvaret för utvecklingsarbetet.
Ämnesarbetslaget träffas varje vecka.
Utökade mötestider ger de olika arbetslagen tid för sitt utvecklingsarbete som ska mynna ut i
en utvecklingsplan. Den utgår också från ovanstående fyra frågeställningar och ska
sammanfattas i en mall med rubrikerna:
Lagets målsättningar för läsåret
Planerade insatser och tidsramar
Uppföljning
I takt med att de olika arbetslagen presenterar sina utvecklingsplaner blir det tydligt att det
finns mängder av konstruktiva idéer för att höja måluppfyllelsen för eleven.
Vart ska vi?
Arbetslagens utvecklingsplaner är underlag för information kring våra utvecklingsområden.
Gemensamt för de som hittills publicerats är ett rejält fokus på elevens måluppfyllelse.
Vi ska:
Öka elevernas måluppfyllelse utifrån deras individuella förutsättningar med målet minst G/E.
Utveckla samarbetet mellan lärare och mellan lärare och elev.
Utreda och utvärdera material så att det är relevant för uppdraget.
Få en tydligare struktur för uppföljning av eleverna och eventuella stödinsatser.
Arbeta förebyggande och med sammanhang.
12
Hur gör vi?
Målsättningarna är generella och i varje arbetslag finns flera förslag på hur man kan realisera
ovanstående mål. Metoder som lyfts fram är att arbeta förebyggande och motiverande. Detta
tror vi att man gör genom att skapa struktur och sammanhang kring eleverna. Våra elever ska
ha stor medvetenhet kring kursernas mål och programmets syfte och mål. Varför är jag här,
vad ingår i min studieplan och vad ingår i de enskilda kurserna. Genom att vara medveten om
vad som förväntas skapas en trygg struktur. I detta behöver vi stötta eleven genom
kontinuerliga uppföljningar, utvärderingar och omdömen. En elev i behov av stöd ska
identifieras tidigt. Vi ska ha en tydlig struktur för elevuppföljning för att snabbt kunna sätta in
relevanta stödåtgärder. Detta är vad vi menar med förebyggande arbete.
Vi behöver arbeta aktivt med elever med frånvaroproblematik. Arbetsmaterial finns framtaget
och eftersom det verkar vara unisont så att närvaro i skolan ökar chansen till måluppfyllelse är
detta av stor vikt. Frånvaro måste hanteras tidigt som en del i det förebyggande arbetet.
I kalendariet för terminen finns utöver tidigare nämnd mötestid också tid för tvärgruppsmöten.
Här finns möjlighet för undervisande lärare i en viss klass eller ett visst program att mötas –
alla samtidigt. Detta tror vi är avgörande för att skapa den helhet kring eleverna som kan bidra
till ökad måluppfyllelse. Logik, samsyn och samarbete ska genomsyra vår verksamhet. Möten
ska användas till att arbeta framåtsyftande. Alla som deltar i mötet ska ha en anledning att
vara där.
Här har arbetslagen förslag på metoder för att öka elevernas måluppfyllelse. Det handlar om
att göra gemensamma prov, samplanera ämnes-/temaområden, arbeta med studieteknik och
loggbok. Att samla elever och lärare i programråd är viktigt för att stärka elevinflytandet.
Programarbetslagen för våra yrkesprogram vill också införa ett Västerängsråd för att skapa en
större helhetssyn kring yrkesprogrammen med dess styrkor och svårigheter.
Hur blev det?
Kvalitetshjulet börjar rulla läsåret 2012/2013. I nästkommande rapport hösten 2013 kommer
resultat från första året med vårt aktiva hjul att redovisas.
3. Frivilliga skolformers resultat avseende kunskapsuppdraget
Viss statistik redovisas nedan. Övrig redovisning av statistik i form av ex. betyg, organisation,
ekonomi etc. finns att hämta på Skolverkets och SCB:s hemsidor (www.skolverket.se).
Variabler
Betygspoäng, totalt i genomsnitt
Fullföljt linje/pgm inom 4 år, exkl. IV andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor
Fullföljt linje/pgm inom 4 år, totalt, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor
Grundlägg behörighet t univ o högsk, andel (%) av elever i huvudmannens skolor
Filipstad
2008
12,7
82
74
88
2009
11,8
80
69
78
2010
12,5
89
79
74
Riket
2011
2012
12,8 12,3
88 *
76 *
82 *
2008
14
82
76
89
2009
14,1
83
76
90
2010
14
83
76
87
2011
14,1
83
76
87
Statistik ej tillgänglig*
13
Ett arbete har startat under våren 2012 med kunskapsmålen i fokus. Analys av måluppfyllese
har gjorts ner på kursnivå. Arbetslag/ämneslag har i sina utvecklingsplanerna för läsåret
2012/2013 satt upp mål för ökad måluppfyllelse. De kurser som visar svagast resultat är det
första att ta tag i.
Per-Arne Söderstedt
Thomas Larsson
Verksamhetschef/rektor R1
Rektor R2
14
Bilaga 2
BARN OCH UTBILDNING
Rapport Arbetet med Likabehandlingsplanen
Ingen ska kränkas eller på annat sätt behöva känna sig utsatt eller utanför. Trygghet och
trivsel är allas ansvar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med Likabehandlingsplanen
som ett vardagsverktyg ska vi alltid verka för en ”nollvision”.
Uppföljning och utvärdering av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet sker och
redovisas i systematiskt kvalitetsarbete samt i likabehandlingsplanen.
1. Det främjande arbetet
Eleverna får utbildning i demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, etik och moral
inom ramen för kurserna i svenska, samhällskunskap och religion samt karaktärsämnen inom
vård- och omsorgsprogrammet. Ansvarig: Berörd pedagog. Utv: Följa kursplanen. Analys:
Frågan har tagits upp i samtliga nämnda kurser.
Hälsosamtal med skolsköterskan. Ansvarig: Skolsköterskan. Utv: Skolsköterskan presenterar
resultatet i undersökningen ELSA . Analys: Eleverna trivs och känner sig trygga på SPG.
Ordningsreglerna, likabehandlingsplanen uppmärksammas vid utvecklingssamtal m.m.
Ansvarig: Berörd mentor Utv: Mentor meddelar vid förfrågan, om uppdraget genomförts.
Analys: Samtliga mentorer har tagit upp ordningsreglerna vid t.ex. introduktionen,
utvecklingssamtalen.
Likabehandlingsplanen överlämnas till skolans praktikplatser. Ansvarig: Berörd mentor. Utv:
Mentor meddelar vid förfrågan, om utskicket gjorts. Analys: Praktikplatserna har inte fått del
av foldern, då den tog tid att utforma.
En enkätundersökning genomförs varje år som kartlägger situationen gällande trygghet,
kränkningar, trakasserier och diskriminering.
Ansvarig: Rektor. Utv: Sammanställning presenteras i planen. Analys: Enkäten är
genomförd. Sammanställning finns i Likabehandlingsplanen.
Eleverna deltar aktivt i arbetet med främjande insatser.
15
Ansvarig: Elevrådet. Utv: En beskrivning görs över vilket arbete eleverna deltagit vid.
Analys: Elevrådet har inte fungerat tillfredställande. Elevrepresentanter till nästa år blir
elevskyddsombuden, elevrådets ordförande samt andra intresserade.
Kommunal vuxenutbildning skall delta vid nästa enkätundersökning. Ansvarig: Rektor. Utv:
Enkätundersökningen finns upptagen i LBH planen. Analys: KomVux har deltagit.
Synpunkter och frågor, om hur eleverna uppfattar arbetet kring likabehandlingsplanen, läggs
in i enkäten. Ansvarig: Rektor. Utv: Frågorna finns med i enkätundersökningen. Analys: Hela
enkäten görs om till nästa år och där ska frågor gällande Likabehandlingsplanen tas med.
En elevenkät genomförs för att undersöka behovet av elevstöd vid Spångbergsgymnasiet och
Västerängen. Ansvarig: ASU Utv: Enkäten finns presenterad som ett elevarbete. Analys:
Enkäten genomförd och den visade att eleverna inte efterfrågade elevstöd. Om det beror på
att man inte vet vad elevstöd är, eller om man inte känner behov av den typen av insats,
framkommer inte i undersökningen.
Informationen om Likabehandlingsplanen förstärks under året genom att ASU träffar alla åk 2
elever och presenterar likabehandlingsplanen och om hur dess intentioner skall förverkligas
och förtydligas. Ansvarig: ASU. Utv: ASU meddelar när uppdraget är genomfört. Analys:
ASU informerade samtliga klasser i åk 1 och 2 om Likabehandlingsplanen.
Information har förmedlats till personalen om bl.a. lagtext – skolverkets allmänna råd, vad
som fungerar samt LBH frivilliga skolformer.
2. Det förebyggande arbetet
Identifiera riskområden i enkäten, därefter föreslås åtgärder. Ansvarig: Rektor, ASU Utv:
Riskområden rapporteras och plan upprättas för åtgärd. Analys: Riskområden diskuteras i
början av höstterminen. Schemabrytande aktiviteter har tagits upp som ett riskområde och
insatser har satts in och skall utvärderas.
En arbetsgrupp bestående av personal och elever bildas som arbetar för att
Likabehandlingsplanens intentioner tillvaratas och att arbetet omsätts i verksamheten.
Ansvarig: Rektor, ASU Utv: Antalet möten rapporteras om vilka som deltagit. Analys:
Arbetsgrupper har bildats. En grupp finns på Spångbergsgymnasiet och en grupp på
Västerängen. Elever har deltagit i gruppen på Spångbergsgymnasiet
Inför nästa läsår bjuds andra elever också in. Elevrepresentanter bjuds in från bl.a.
elevskyddsombuden.
3. Det åtgärdande arbetet
Strukturerad utredning, samtalsserie, samt uppföljning som metod redovisas i
likabehandlingsplanen samt för personalgruppen.
Ansvarig: Resursteamet, berörd mentor Utv: Antalet genomförda samtal rapporteras. Analys:
Antalet genomförda samtalsserier under läsåret är 5. Metoden redovisas i kap 3.3.
16
Skyldigheten att reagera och utreda, om någon har utsatts för trakasserier, träder in så snart
någon fått kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Ansvarig: Samtlig
personal, berörd mentor. Utv: Se nedan.
Redovisning sker av antal åtgärder gällande kränkande behandling/mobbning som genomförts
och dokumenterats under året. Det redovisas i likabehandlingsplanen och för personalgruppen
i slutet av läsåret. Ansvarig: Resursteamet, berörd mentor. Analys: Antalet dokumenterade
åtgärder under läsåret är 8 enskilda elevärenden. 2 av de enskilda eleväreden föranledde
arbete med hela klassen.
Elevernas enkätsvar ska lyftas till diskussion i personalgruppen för att aktualisera frågan om
likabehandling. Ansvarig: Arbetslagledarna. Utv: Åtgärder redovisas. Analys: Lärarkollegiet
kommer att diskutera enkätsvaren i början av höstterminen. Presenteras i nästa plan med
tillhörande förslag till insatser.
Eleverna skall kunna ta en informell och anonym kontakt med personal vid skolan, i frågor
gällande kränkning och trakasserier. Metoder för hur det skall kunna ske, utarbetas under året.
Ansvarig: Arbetsgruppen elever/lärare för likabehandlingsplanen. Utv: Metod redovisas.
Analys: I foldern som delats ut vid utvecklingssamtalen informeras eleverna och föräldrarna
om att man kan anmäla kränkningar och trakasserier anonymt, till namngivna personer med
tillhörande telefonnummer.
4. Kartläggning av trygghet och trivsel
Varje läsår genomförs en enkätundersökning gällande trivsel och trygghet inom frivilliga
skolformer i Filipstads kommun. I undersökning ingår även frågor som rör elevers upplevelse
av kränkning och diskriminering. Enkäten besvaras med hjälp av en skala mellan 1-6. Vid
frågor om ex. hur trygg man känner sig på skolan, finns svarsalternativen 1-6. Beteckningen 1
betyder ”helt trygg” och 6 motsvarar ”inte alls trygg”. Ett lågt värde i redovisningen, indikerar
på en hög grad av trygghet. Resultatet redovisas nedan.
5. Resultat enkät
För eleverna vid ungdomsgymnasiets nationella program blev resultatet följande:
2011
2012
Hur trygg känner du dig på skolan?
1,6
1,5
I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen?
2,7
2,2
Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra?
2,5
2,1
I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen?
1,9
1,95
Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning?
1,4
1,7
I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen?
1,8
1,8
17
Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare?
1,6
1,45
Medel
1,9
1,8
För eleverna i FBK – FöreBeredelseKlassen, blev resultatet följande:
*=Resultatet gällande om någon elev mobbat lärare har inte samma svaralternativ som ovan
nämnda enkät. Framgår att 15 elever svarar att de aldrig upplevt att elever mobbar lärare. 3 har
upplevt det ske och 2 svarar ”vet ej” på frågan.
2012
Hur trygg känner du dig på skolan?
2,3
I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen?
1,5
Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra?
1,65
I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen?
1,3
Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning?
1,05
I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen?
1,05
Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare?
*
Medel
1,48
För elevgruppen på SFI vuxengruppen, genomförs en enkät gällande upplevelse av trygghet –
med samma frågor som ovan. Tolk fanns med för de olika språkgrupperna som deltog i
undersökningen.
*=Framgår att 29 elever svarar att de aldrig upplevt att elever mobbar
lärare. 7 har upplevt det ske och 14 svarar ”vet ej” på frågan.
För elevgruppen vid SFI vuxengruppen blev resultatet följande:
2012
Hur trygg känner du dig på skolan?
1,3
I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen?
1,3
Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra?
1,4
I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen?
1,04
Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning?
1,3
I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen?
1,5
18
Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare?
*
Medel
1,3
Analys enkät
Ett lägre medelvärde indikerar på en högre grad av trygghet. Lägst medelvärde -gällande frågor
om trygghet, har vuxengruppen(1,3) strax följt av FBK (1,48) grupp. Ungdomsgymnasiets
nationella program fick 1,8 i medelvärde gällande frågor om trygghet.
Ungdomsgymnasiets resultat visar en högre grad av upplevelse av kränkning både från andra
elever och lärare, jämfört med SFI och Komvux. Däremot känner ungdomsgymnasiets elever en
högre grad av trygghet på skolan, i jämförelse FBK eleverna. Tryggast på skolan är de
vuxenstuderande vid SFI. FBK och vuxenstuderande upplever en lägre grad av kränkning både
från personal och från elever, än jämfört med ungdomsgymnasiets elever.
Per-Arne Söderstedt
Verksamhetschef/rektor
19
