Likabehandlingsplan/
plan mot kränkande
behandling
Traktor förskola
Gäller för perioden ht2012- vt 2013
2012-09-21
1 (11)
Innehåll
1.
INLEDNING ........................................................................................................ 2
2.
LAGARNAS INNEHÅLL OCH BEGREPP ....................................................... 2
3.
FN: S BARNKONVENTION .............................................................................. 2
4.
FÖRSKOLANS VISION ..................................................................................... 2
5.
KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS ................................................. 2
6.
TYDLIGA MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER ........................................... 3
7.
ÅTGÄRDER VID AKUTA SITUATIONER ...................................................... 4
8.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ............................................................ 5
9.
NY PLAN VARJE ÅR ......................................................................................... 5
10. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE
BILAGA 1 .................................................................................................................... 7
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ..................................................................... 7
BILAGA 2 .................................................................................................................... 8
LAGARNAS INNEHÅLL OCH BEGREPP ........................................................... 8
Diskriminering.......................................................................................................... 8
Trakasserier .............................................................................................................. 8
Kränkande behandling .............................................................................................. 8
Repressalier .............................................................................................................. 9
BILAGA 3 .................................................................................................................. 10
FN:S BARNKONVENTION ................................................................................. 10
684092359
2012-09-21
1.
2 (11)
INLEDNING
Förskolan ska arbeta för barns lika rättigheter och möjligheter i en förskolemiljö som
är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Sedan 1 januari 2009 ska förskolan och skolan varje år upprätta en
likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16§, diskrimineringslagen samt en plan mot
kränkande behandling enligt 14 kap. 8§, skollagen. Planen ska upprättas, följas upp
och ses över under medverkan av barnen vid verksamheten, enligt förordningen om
barns deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Förskolan ska ta hänsyn till barnens ålder och mognad.
Vi på vår förskola intervjuar de äldre barnen, regelbundet för att få deras synpunkter
i ämnet Föräldrarna får möjlighet att hjälpa oss med kartläggningen av våra
riskområden. Detta sker på höstens utvecklingssamtal eller föräldramöte i alla
åldersgrupper.
2.
LAGARNAS INNEHÅLL OCH BEGREPP
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i
förskolan ska ha samma rättigheter – flickor och pojkar oavsett etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det
är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet,
könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att
utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2.
3.
FN: S BARNKONVENTION
Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna
2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3.
4.
FÖRSKOLANS VISION
Vi vill rusta barnen för framtiden. Vi vill skapa en miljö som stärker gemenskap och
respekt för varandra. God stämning och hänsyn till varandras olikheter ska prägla
klimatet på förskolan.
Vi vill att alla barn känner sig sedda, och har nära och trygga relationer med både
barn och vuxna. En miljö där inget barn blir diskriminerat, trakasserat eller blir utsatt
för kränkande behandling. Vi vill stärka barnens självförtroende för att våga säga nej
och ha verktyg så de kan agera mot mobbing, våld, rasism och kränkande
behandling.
5.
KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS
Vi på Traktor förskola har tillsammans med barn, föräldrar/vårdnadshavare och
personal gjort en kartläggning av våra riskområden.
Kartläggningen består av: Föräldrar intervjuer
Barnintervjuer
Personalens iakttagelser och reflektioner.
Dessa har sedan sammanställts till förskolans ”Riskområden”. Materialet har
samman ställts av förskolans ”Likabehandlingsgrupp”.
684092359
2012-09-21
3 (11)
I tre till fem-årsgruppen kan detta förekomma
Kränkningar: ex. På toaletterna, när man ej får sitta ifred.
Fula ord, och olämpligt uppförande när de vuxna ej hör.
På gårdens undanskymda platser
I skogen samt i lekstugan..
Alla ställen där det ej finns vuxna med..
I ett till två-årsgruppen kan detta förekomma:
Vid rutinsituationer när det är många barn samtidig ex.vis i hallen. .
Svartsjuka på nya barn i gruppen.
Rum utan personal
Knuffar, putta varandra, låter bli att lyssna på en kompis som gör ”stopp handen”,
tränger sig före, för att få en mer central plats, är kränkningar som förekommer i alla
åldersgrupper.
Uteslutningar i leken kan också förekomma i rum som ligger avsides.
1) Utvärdering av dessa riskområden har personalen gjort vid ett gemensamt
tillfälle nu under våren 2012.
2) Utvärderingen visar att det är viktigt att vi i personalgruppen har tydliga
strategier för hur vi fördelar oss både inom hus och utomhus för att i så hög
utsträckning som möjligt minimera uteslutningar och kränkningar mellan
barnen.
3) Att vi har en återkommande dialog med barnen om värdegrundsfrågor och hur
vi kan vara en bra kompis. Dessa frågor kan lyftas både om något har hänt
just nu, men också när som helst i verksamheten.
4)Åtgärder som har genomförts under året är:
*personalen har delat upp sig på gården, så att vi har uppsikt över hela gården.
*vi har varit i hallen, nära barnen när många är där samtidigt.
*Medvetet begränsat antalet barn i vissa rum .Arbeta i få-grupper med barnen.
*”Våra riskområden” är ett levande dokument vid våra planerings och reflektions tillfällen som vi har regelbundet under verksamhetsåret.
*För att öka personalens medvetenhet har vi regelbundet ”Ped.Forum” där litteratur och normer och värden diskuteras av personalen.
6.
TYDLIGA MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER
Nuläget
Mål
Oro vi toabesök
Alla ska känna sig
Personalen ska
Alla pedagoger Nu på en gång
trygga när de går på alltid finnas nära
toaletten.
toaletterna, när
många barn är där,
ex. vid utgång.
684092359
Åtgärder
Hur?
Vem är
ansvarig
När ska det
göras?
2012-09-21
Nuläget
Mål
Vi vill förtydliga Vi vill bredda
vårt genus arbete. barnens respekt för
andras olikheter.
Bredda barnens
erfarenheter i
litteraturen.
Uteslutning i lek
på
gården/inomhus
Alla ska känna sig
trygga i leken.
Språkbruk/svordo Inga svordomar eller
kränkande ord ska
mar
förekomma bland
barnen.
4 (11)
Åtgärder
Hur?
Vem är
ansvarig
När ska det
göras?
Genomföra
”etikveckan” i
samband med
internationella
barndagen i
oktober.
Läsa böcker för
barnen som
skildrar olikheter.
Alla pedagoger Regelbundet i
verksamheten
*lära barnen
stopptecknet.
*lära barnen att
hämta en vuxen
när de själva inte
kan lösa ex.
konflikten.
Alla pedagoger Regelbundet i
verksamheten.
Vara nära barnen.
Vuxna som
förstärker gott
beteende.
Alla vuxna,
personal och
föräldrar.
Alltid
Svartsjuka vid
inskolningar
Alla barn ska känna Dela upp barnen
sig bekräftade
under
inskolningen..
Alla som
Dagligen
arbetar med de
yngsta barnen.
Hur blir vi bättre i
arbetet med
likabehandlingspl
anen?
Fortbilda personalen Föreläsning
och ge fler konkreta ”Hissad och
”verktyg” att
Dissad”.
använda i arbetet
med barnen.
Chefen
Aug-2012
Alla målen ska
följas upp och
utvärderas i slutet
av vårterminen
2013, eller vid
behov.
.
7.
ÅTGÄRDER VID AKUTA SITUATIONER
Rutiner för förskolan:
Om ett barn blir utsatt för kränkande behandling i verksamheten av ett annat barn ska
berörd personal ta hand om de inblandade barnen. När barnen hämtas av
684092359
2012-09-21
5 (11)
förälder/vårdnadshavare får de information av det inträffade av personalen. Vi vill att
föräldern i möjligaste mån ska få första hands information vilket innebär att vi ibland
ringer berörda föräldrar.
En incident rapport (se bilaga) skrivs, på den skrivs vilka åtgärder som vidtagits om
fallet ska följas upp eller är avslutat. Sedan ska förskolechefen ta del av den innan
incident rapporten dokumenteras och sätts in i avsedd pärm. Incident rapporterna
används sedan som underlag till nästa års kartläggning av riskområden.
Om personal kränker ett barn tar vi direkt kontakt med förskolechefen som vidtar
åtgärder enligt ”Rutin för anmälan av kränkande behandling av barn och elever inom
För- och grundskolor”.(se bilaga)
Likabehandlings gruppen och arbetslaget har rapporter om incidenter som en
återkommande punkt på arbetslagsträffens dagordning.
Förskolan har skyldighet att direkt agera när det uppdagas att ett barn blir
utsatt/känner sig utsatt för kränkande behandling eller för trakasserier som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det har ingen betydelse vem i
personalgruppen som får kännedom om saken eller på vilket sätt det har kommit till
personalens kännedom.
Utgångspunkten för utredningen kring situationen som uppstått är det enskilda
barnets upplevelse. Föräldrarnas synpunkter är också viktiga att ta med. En väl
genomförd utredning ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna
till händelsen.
8.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Under maj 2012 utvärderas förskolans riskområden av alla åldersgrupper. I början av
höstterminen genomförs en ny kartläggning av barn, personal och
föräldrar/vårdnadshavare, samt att vi utvärderar föregående plans riskområden.
Har våra insatser varit tillräckliga?
Hur arbetar vi vidare med våra nya riskområden?
9.
NY PLAN VARJE ÅR
Likabehandlingsarbetet/arbetet för att motverka kränkande behandling fortsätter med
ny kartläggning och analys där ny likabehandlingsplan upprättas och dateras varje år.
10.
FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE
Traktor förskola arbetar återkommande med att stärka gemenskapen mellan barnen
genom att bland annat ha:
*gemensam sångsamling 1 gång /vecka, inslag av musik från andra länder samt
tecken språk till enkla sånger.
*”prova på dag” .En dag i veckan arbetar vi i ”tvärgruppen” med de äldsta barnen på
förskolan. Innehållet i gruppaktiviteterna har ett genus syfte, och är inriktat på att
684092359
2012-09-21
6 (11)
stärka självkänslan, att bryta traditionella könsmönster och att våga prova det man ej
själv väljer i första hand.
*gemensamma traditioner i huset, men även mellan förskolorna.
Jul/påsk lunch
Jul/påsk pyssel
Spring lopp på Grodängen
Midsommarfirande
Tema veckor ”Etik”
Förskolans förebyggande arbete bygger på information som vi får genom att flera
gånger/ år intervjua de äldsta barnen på förskolan.
Vi läser regelbundet böcker för barnen med ett rikt och varierat innehåll i ämnet
”likabehandling”. Där bland annat dessa böcker finns.
” Spelar roll, sa Virvel”
(Carina Wilke, Charlotta Carlqvist)
”Ville Vilse
(Carina Wilke, Katarina Dahlqvist)
”Prinsessor och Drakar”
(Eva Eriksson, Christina Björk)
”Tilda med is och sol”
(Carina Wilke, Inger Kolett)
”Leo för en dag/Lia för en dag” (Carina Wilke, Inger Kolett)
”Kompis krocken”
(Carina Wilke, Rickard Wilke”
”Liv och Saga Stor, snabb och snygg” (Carina Wilke)
”Prinsessan i papperspåsen”
684092359
2012-09-21
7 (11)
BILAGA 1
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder som diskriminering eller trakasserier
alltid måste kunna kopplas till.
Kön: Man eller kvinna. Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln
eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Om du har blivit
diskriminerad av skäl som har samband med kön kan du anmäla detta. Förbudet mot
könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin
könstillhörighet.
Könsidentitet eller könsuttryck: Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck
tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid
födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella,
intergender och transgenderister. Det handlar alltså om olika sätt att förhålla sig till
könsidentitet och könsuttryck och inte om sexuell läggning. Transpersoner kan vara
antingen hetero-, homo- eller bisexuella i lika stor utsträckning som den övriga
befolkningen. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara
transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet
eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande
med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet: Man tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg,
nationella eller etniska ursprung. Alla människor har en eller flera etniska
tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså
individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning: Alla som har en religion eller en annan
trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering. Åskådningar såsom
kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism.
Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband
med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Funktionsnedsättning: I diskrimineringslagen används begreppet funktionshinder
och syftar till varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av
en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns
vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. DO använder istället
begreppet funktionsnedsättning, vilket beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller
intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som
en person är. DO anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö
som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning
kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi,
hörsel och synskador. Andra kan förväntas bli ett hinder i samhället i framtiden som
till exempel HIV, cancer eller MS. Graden av funktionsnedsättning har ingen
betydelse.
Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder: Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband
med ålder.
684092359
2012-09-21
8 (11)
BILAGA 2
LAGARNAS INNEHÅLL OCH BEGREPP
Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan
kränkande behandling definieras av skollagen.
Diskriminering
Diskriminering innebär att en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har
samband med diskrimineringsgrunderna:
kön
könsidentitet eller könsuttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
ålder.
Sedan 1 januari 2009 är det förbjudet med diskriminering som har samband med
könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Skolorna är dock inte skyldiga att arbeta
förebyggande mot diskriminering på dessa grunder. En rekommendation är att
skolorna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden då det
minskar risken för diskriminering och trakasserier.
Elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i skolan är det
huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Då
diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos
den som gör sig skyldig till diskrimineringen.
Trakasserier
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier kan till exempel
uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld,
utfrysning och hot.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier.
Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som
anspelar på sex.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är
trakasserier även när en elev kränks på grund av förälders eller syskons kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande
behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier.
684092359
2012-09-21
9 (11)
Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer
och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i
verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både
utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är
en form av kränkande behandling.
Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Repressalier
Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på
grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
684092359
2012-09-21
10 (11)
BILAGA 3
FN:S BARNKONVENTION
Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra
huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får
diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som
har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla
åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och
har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets
bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln
handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska,
psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla
frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets
ålder och mognad.
684092359
