Verktyg för sociala konsekvensbedömningar inför

advertisement
Malmö stad
1 (2)
Stadsbyggnadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2014-12-18
Vår referens
Marianne Dock
Arkitekt
[email protected]
Sociala konsekvensbedömningar inför fysiska investeringar
SBN-2014-1570
Sammanfattning
På uppdrag av kommunstyrelsen har verktyg för sociala konsekvensbedömningar testats på olika
fysiska förändringsprojekt under hösten 2014. En arbetsgrupp bestående av representanter från
stadskontoret, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och miljöförvaltningen har utarbetat och
implementerat ett processverktyg som nu är färdigt för användning.
Förslag till beslut
Stadsbyggnadsnämnden informeras inför vidarebefordran till kommunstyrelsen.
Beslutsunderlag
•
•
G-Tjänsteskrivelse SBN 150122 Sociala konsekvensbedömningar inför fysiska investeringar
Matris till sociala konsekvensbedömningar inför fysiska investeringar
Beslutsplanering
Stadsbyggnadsnämnden 2015-01-22
Ärendet
Uppdraget från kommunstyrelsen är ett av de 69 uppdrag som ingår i de åtgärder som formulerats
i häftet Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö efter den slutrapport som Kommission för ett
socialt hållbart Malmö lämnade 2013. Uppdraget lyder: ”Utred hur sociala konsekvensbedömningar
kan implementeras inför fysiska investeringar”, och är riktat till stadsbyggnadsnämnden i dialog
med berörda nämnder och näringslivet.
En grupp med representanter från stadskontoret, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och miljöförvaltningen har studerat olika konsekvensverktyg. Erfarenheter från dessa har kombinerats
med översiktsplanens och kommissionens intentioner till ett Malmöverktyg. Verktyget har tagits
fram tillsammans med olika aktörer (inklusive näringsliv och medborgare) genom att testa ett
antal olika varianter. Misstag och fallgropar har påpekats och nu finns ett verktyg färdigt för användning, även om det kan komma att utvecklas för att förbättras ytterligare.
SIGNERAD
2015-01-13
Det finns ingen vedertagen eller enkel definition av social hållbarhet. En definition av god folkhälsa, grundad på de målområden som ligger under det nationella folkhälsomålet, är den närmsta
definition Sverige har för social hållbarhet. Fem av dessa målområden har anpassats till stadsplanering och bildar ena axeln i verktygets matris (Delaktighet och inflytande, Ekonomiska och
sociala förutsättningar, Barn unga och äldre, Hälsofrämjande miljöer och produkter samt Fysisk
2 (2)
aktivitet). På den andra axeln står sex sociala aspekter (Ansvaret för hela staden, Samspel &
Sammanhang, Vardagsliv, Gröna miljöer, Identitet och Dialog & Normer). Se bifogad matris.
Matrisen med sina rubriker får här definiera social hållbarhet för fysiska förändringar.
Verktyget kan användas när som helst i ett arbete som rör fysiska förändringar, men gör bäst
nytta om det används tidigt och följs upp under resans gång. Resultatet bygger på att en processledare är väl insatt i vad varje social aspekt har för bakomliggande betydelse (därför finns en
kompletterande processledarmanual till matrisen) och att hen tillsammans med den som leder
arbetet med de fysiska förändringarna inför bedömningen har klargjort vilka sociala aspekter
som är relevanta för just det aktuella arbetet. Oavsett de fysiska förslagens omfattning kan då
samma matris användas till både stora och små förändringar.
Bedömningen sker i en grupp bestående av de aktörer som ingår i det aktuella arbetet, eventuellt
kompletterad med annan nödvändig kompetens. Verktygets styrka är att bedömningen inte kan
göras av en ensam person. Ju mer blandad bedömningsgrupp desto bättre blir resultatet samtidigt som det normkritiska tänkandet ökar. Det underlättar om de som dels ska utföra, dels ska
stå för driften, är med redan i detta stadie för att få en realistisk bedömning.
Slutresultatet blir en bedömning av sociala konsekvenser kompletterat med eventuella hinder
som kan stjälpa aspektens goda intentioner. Dessutom tydliggörs vem som har ansvaret för att
intentionerna uppfylls.
Implementeringen av redskapet har skett i samband med de många testerna. De projekt som har
använts som försöksprojekt har bland annat varit på övergripande nivå (Fördjupade översiktsplaner för Nyhamnen och Kirseberg), på planprogramsnivå (Sege Park och Södra Hyllie) samt
på detaljplanenivå (Hyllie skola). Ett flertal projektledare har anmält intresse för att använda
verktyget under 2015. I slutet av året planerar arbetsgruppen att utvärdera redskapet, och eventuellt förändra det.
Ansvariga
Johan Emanuelson Avdelningschef
Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör
SOCIALA ASPEKTER
ANSVARET FÖR
HELA STADEN
Bidrar XX (process och slutresultat) till
förbättrade sociala situationer och ökad tillit?
(för arbetslösa, trångbodda, fattiga… för
delaktighet och sammanhang)
Finns det åtgärder inom XXprocessen som skulle
kunna förbättra ovanstående? Vem har ansvar
(behöver kontaktas)för att det ska ske?
SAMSPEL &
SAMMANHANG
Bidrar XX till att underlätta nätverk, interaktion
och möten? Bidrar XX till integration, trygghet,
och jämlika förutsättningar? Barriärer och
hinder? Mötesplatser inne och ute?
Vet vi vad som måste bevaras?
Vad/Vilka kan förbättra förslaget?
Delaktighet och
Ekonomiska och
inflytande i samhället sociala
förutsättningar
Barn, unga och
äldre (8-80staden)
Hälsofrämjande
miljöer och
produkter
Fysisk aktivitet
Risker /
genomförandehinder
Vad ser vi för
hinder? Vem
har ansvar?
Hur ser
nuläget ut?
Hur säkrar vi
ja-svaren?
Vad ser vi för
hinder? Vem
har ansvar?
Hur ser
nuläget ut?
Hur säkrar vi
ja-svaren?
VARDAGSLIV
Underlättar XX vardagslivet? (funktioner,
service, trygghet) Närhet, utbud, täthet. Vet vi
tillräckligt om befintligt vardagsliv? Finns det
vardagliga funktioner som bör bevaras?
Vad/Vilka kan förbättra förslaget?
Vad ser vi för
hinder? Vem
har ansvar?
Hur ser
nuläget ut?
Hur säkrar vi
ja-svaren?
GRÖNA MILJÖER
Finns det gröna miljöer som bör/måste
bevaras? Vet vi hur de används? Finns gröna
miljöer inom det avstånd som Grönplan anger?
Tillför XX tillräckligt gröna och hälsosamma
kvaliteter?
Vad/Vilka kan förbättra förslaget?
Vad ser vi för
hinder? Vem
har ansvar?
Hur ser
nuläget ut?
Hur säkrar vi
ja-svaren?
IDENTITET
Finns det (och känner vi till) befintliga
identitetsskapande värden som bör bevaras?
Ger XX möjlighet att stärka identitet och bidra
till att fler besöker området? Avspeglas
områdets identitet i den fysiska omgivningen?
Kan näringsliv attraheras av området?
Vad/Vilka kan förbättra förslaget?
Vad ser vi för
hinder? Vem
har ansvar?
Hur ser
nuläget ut?
Hur säkrar vi
ja-svaren?
DIALOG &
NORMER
Vad har vi för kunskapsluckor? Vems normer
styr bedömningen? Finns det speciella
personer/grupper som behöver extra omtanke?
Vad ser vi för
hinder? Vem
har ansvar?
Hur ser
nuläget ut?
Hur säkrar vi
ja-svaren?
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards