Malmö stad 1 (2) Stadsbyggnadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2014-12-18 Vår referens Marianne Dock Arkitekt [email protected] Sociala konsekvensbedömningar inför fysiska investeringar SBN-2014-1570 Sammanfattning På uppdrag av kommunstyrelsen har verktyg för sociala konsekvensbedömningar testats på olika fysiska förändringsprojekt under hösten 2014. En arbetsgrupp bestående av representanter från stadskontoret, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och miljöförvaltningen har utarbetat och implementerat ett processverktyg som nu är färdigt för användning. Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden informeras inför vidarebefordran till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag • • G-Tjänsteskrivelse SBN 150122 Sociala konsekvensbedömningar inför fysiska investeringar Matris till sociala konsekvensbedömningar inför fysiska investeringar Beslutsplanering Stadsbyggnadsnämnden 2015-01-22 Ärendet Uppdraget från kommunstyrelsen är ett av de 69 uppdrag som ingår i de åtgärder som formulerats i häftet Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö efter den slutrapport som Kommission för ett socialt hållbart Malmö lämnade 2013. Uppdraget lyder: ”Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar”, och är riktat till stadsbyggnadsnämnden i dialog med berörda nämnder och näringslivet. En grupp med representanter från stadskontoret, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och miljöförvaltningen har studerat olika konsekvensverktyg. Erfarenheter från dessa har kombinerats med översiktsplanens och kommissionens intentioner till ett Malmöverktyg. Verktyget har tagits fram tillsammans med olika aktörer (inklusive näringsliv och medborgare) genom att testa ett antal olika varianter. Misstag och fallgropar har påpekats och nu finns ett verktyg färdigt för användning, även om det kan komma att utvecklas för att förbättras ytterligare. SIGNERAD 2015-01-13 Det finns ingen vedertagen eller enkel definition av social hållbarhet. En definition av god folkhälsa, grundad på de målområden som ligger under det nationella folkhälsomålet, är den närmsta definition Sverige har för social hållbarhet. Fem av dessa målområden har anpassats till stadsplanering och bildar ena axeln i verktygets matris (Delaktighet och inflytande, Ekonomiska och sociala förutsättningar, Barn unga och äldre, Hälsofrämjande miljöer och produkter samt Fysisk 2 (2) aktivitet). På den andra axeln står sex sociala aspekter (Ansvaret för hela staden, Samspel & Sammanhang, Vardagsliv, Gröna miljöer, Identitet och Dialog & Normer). Se bifogad matris. Matrisen med sina rubriker får här definiera social hållbarhet för fysiska förändringar. Verktyget kan användas när som helst i ett arbete som rör fysiska förändringar, men gör bäst nytta om det används tidigt och följs upp under resans gång. Resultatet bygger på att en processledare är väl insatt i vad varje social aspekt har för bakomliggande betydelse (därför finns en kompletterande processledarmanual till matrisen) och att hen tillsammans med den som leder arbetet med de fysiska förändringarna inför bedömningen har klargjort vilka sociala aspekter som är relevanta för just det aktuella arbetet. Oavsett de fysiska förslagens omfattning kan då samma matris användas till både stora och små förändringar. Bedömningen sker i en grupp bestående av de aktörer som ingår i det aktuella arbetet, eventuellt kompletterad med annan nödvändig kompetens. Verktygets styrka är att bedömningen inte kan göras av en ensam person. Ju mer blandad bedömningsgrupp desto bättre blir resultatet samtidigt som det normkritiska tänkandet ökar. Det underlättar om de som dels ska utföra, dels ska stå för driften, är med redan i detta stadie för att få en realistisk bedömning. Slutresultatet blir en bedömning av sociala konsekvenser kompletterat med eventuella hinder som kan stjälpa aspektens goda intentioner. Dessutom tydliggörs vem som har ansvaret för att intentionerna uppfylls. Implementeringen av redskapet har skett i samband med de många testerna. De projekt som har använts som försöksprojekt har bland annat varit på övergripande nivå (Fördjupade översiktsplaner för Nyhamnen och Kirseberg), på planprogramsnivå (Sege Park och Södra Hyllie) samt på detaljplanenivå (Hyllie skola). Ett flertal projektledare har anmält intresse för att använda verktyget under 2015. I slutet av året planerar arbetsgruppen att utvärdera redskapet, och eventuellt förändra det. Ansvariga Johan Emanuelson Avdelningschef Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör SOCIALA ASPEKTER ANSVARET FÖR HELA STADEN Bidrar XX (process och slutresultat) till förbättrade sociala situationer och ökad tillit? (för arbetslösa, trångbodda, fattiga… för delaktighet och sammanhang) Finns det åtgärder inom XXprocessen som skulle kunna förbättra ovanstående? Vem har ansvar (behöver kontaktas)för att det ska ske? SAMSPEL & SAMMANHANG Bidrar XX till att underlätta nätverk, interaktion och möten? Bidrar XX till integration, trygghet, och jämlika förutsättningar? Barriärer och hinder? Mötesplatser inne och ute? Vet vi vad som måste bevaras? Vad/Vilka kan förbättra förslaget? Delaktighet och Ekonomiska och inflytande i samhället sociala förutsättningar Barn, unga och äldre (8-80staden) Hälsofrämjande miljöer och produkter Fysisk aktivitet Risker / genomförandehinder Vad ser vi för hinder? Vem har ansvar? Hur ser nuläget ut? Hur säkrar vi ja-svaren? Vad ser vi för hinder? Vem har ansvar? Hur ser nuläget ut? Hur säkrar vi ja-svaren? VARDAGSLIV Underlättar XX vardagslivet? (funktioner, service, trygghet) Närhet, utbud, täthet. Vet vi tillräckligt om befintligt vardagsliv? Finns det vardagliga funktioner som bör bevaras? Vad/Vilka kan förbättra förslaget? Vad ser vi för hinder? Vem har ansvar? Hur ser nuläget ut? Hur säkrar vi ja-svaren? GRÖNA MILJÖER Finns det gröna miljöer som bör/måste bevaras? Vet vi hur de används? Finns gröna miljöer inom det avstånd som Grönplan anger? Tillför XX tillräckligt gröna och hälsosamma kvaliteter? Vad/Vilka kan förbättra förslaget? Vad ser vi för hinder? Vem har ansvar? Hur ser nuläget ut? Hur säkrar vi ja-svaren? IDENTITET Finns det (och känner vi till) befintliga identitetsskapande värden som bör bevaras? Ger XX möjlighet att stärka identitet och bidra till att fler besöker området? Avspeglas områdets identitet i den fysiska omgivningen? Kan näringsliv attraheras av området? Vad/Vilka kan förbättra förslaget? Vad ser vi för hinder? Vem har ansvar? Hur ser nuläget ut? Hur säkrar vi ja-svaren? DIALOG & NORMER Vad har vi för kunskapsluckor? Vems normer styr bedömningen? Finns det speciella personer/grupper som behöver extra omtanke? Vad ser vi för hinder? Vem har ansvar? Hur ser nuläget ut? Hur säkrar vi ja-svaren?