Djupdykning i könsteoretiska fältet

Svensk Idrottsforskning nr 3 . 1997
Djupdykning i könsteoretiska fältet
Att modern tävlingsidrott en gång i tiden skapades av män för män innebar att kvinnor aktivt uteslöts från många grenar. Kvinnor borde inte ägna sig åt aktiviteter vars syfte var att stärka den manliga karaktären och kvinnokroppen skulle inte utsättas för hård fysisk belastning. Detta tankesätt
är nu historia. Men hur ser det ut idag? Vad fostras pojkar till i boxning, ishockey och fotboll? Vad
fostras flickor till om de ägnar sig åt dessa aktiviteter? Ar tåvlingsidrotten av idag sammanhållen av
ett maskulinitetsideal? Och varför kallas en del sporter för kärringsporter?
Senaste numret av Res Publica har
kön som genomgående tema (1). I en
av artiklarna ställer sig Don Kulic
frågan om måsar år lesbiska. (2)
Frågan kan verka minst sagt underlig om man inte är bevandrad inom
det könsteoreöska forskningsfältet,
men även för den insaöe kan frågeställningen tyckas apart eller sensaöonssökande. Men frågan är värd en
djupare eftertanke eftersom den
tvingar fram en reflexion över forskningens begrepp och dess användbarhet Vad Don Kulic försöker få
oss aö ta ställning öll är, om man
kan använda samma begrepp för aö
förklara djurbeteenden och mänskliga beteenden
Så tänk efter; kan måsar vara lesbiska? Går det aö tala om djur som
homosexuella eller heterosexuella?
Om vi gör det - menar aö djurens
och människans beteende kan
beskrivas med samma terminologi har vi också sagt aö orden saknar
djupare mening. Menar vi aö det vi
ser - kan betrakta- skulle stå i direkt
samklang med vad orden betecknar,
har vi också tillintetgjort den laddning och innebörd som det dagliga
sociala praktiska livet ingjuöt i
orden Beteenden töms på mening
och innehåll - föröngligas. Den "lesbiska " måsen, ställd utanför eö samhälle där beteenden rangordnas
enligt sociala värdeskalor xmdgår
den skam och förnedring som icke
fullt accepterade mänskliga beteenden har möö och fortfarande möter i
en kulöir. Aö vara en "homosexuell"
mås och en homosexuell människa
är upplevelsemässigt och innehållsmässigt helt skilda fenomen.
Birgitta Fagrell
Institutionen för
humaniora och
Samhällsvetenskap. Idrottshögskolan, Stockholm
i sociala praktiker och som styr och
påverkar beteenden och handlingar.
Sanning och fakta grundade på teorier inom naturvetenskap är, åtminstone på eö meningsbärande plan,
skild från den sanning och fakta som
har sin grund inom sociala och kulturella teorier. (3)
Forskning och tolkning av data
Vad har då deöa med idrottsforskning aö göra? Som idrottsforskare
inom det könsteoreöska fältet har
jag mer och mer uppmärksammat
hur viktigt det är aö, inte minst för
sig själv, klargöra vad termer och
begrepp står för och vilka möjligheter och begränsningar som ligger
inbyggda i dessa då man vill förklara verkligheten eller göra den mer
begriplig. Det projekt jag under en
längre öd varit upptagen av - en
intervjustudie av 120 bam från
Sverige och USA om deras syn på
idroö, kropp, kön och genus - har
tvingat öll eftertanke. För en oinvigd
kan det tyckas enkelt aö tolka intervjuer och utsagor, men paradoxalt
nog blir man mer och mer försikög
ju mer orienterad man är inom eö
kunskapsfält och inser aö processen
En så kallad objeköv neutral veten- är full med fallgropar som lockar
skap kan aldrig förklara den mening med förföriska och förenklade slutoch den innebörd som önns invävda satser.
Den teoretiska fördjupning jag
tvingats göra för aö hitta en relevant
tolkningsmodell för barnens utsagor
har varit mycket lärorik och jag tror
aö det kan vara intressant för andra
aö ta del av den teoriram jag byggt
upp. En idrottsforskare måste behärska eö breö teoretisk kunskapsfält
och hiöa relevanta metoder vid tolkning av data för aö kunna hävda aö
hans eller hennes forskning bidragit
med fördjupad kunskap om idroöen
som fenomen eller om den idroöande människan.
Syftet med miö projekt är aö utröna
vilka foreställningar bam har om
kvinnligt/feminint och manligt/
maskulint och om den kvinnliga och
manliga kroppens möjligheter och
begränsningar. Eftersom jag har för
avsikt aö inte endast beskriva och
kategorisera deras utsagor, utan
också göra en analys av innebörden
och det meningsbärande i dessa
föreställningar, har jag utvecklat en
egen teoriram. Centrala begrepp
inom denna teoriram är kön, genus
och genusidenötet. Gemene man ser
i allmänhet ganska oproblematiskt
på begrepp som kön och kvinnligt
och manligt och menar aö det är inte
så mycket aö orda om. Men det är
just det jag tänker göra - orda om
Jag tänker diskutera kvinnligt och
manligt uöfrån tre perspeköv - kön,
genus och genusidenötet. Då vi
talar, skriver och diskuterar om
kvinnligt och manligt skapar vi också en "sanning", eller en s k diskurs,
om dessa föreställningar. Med diskurs menas i det här sammanhanget
det säö på vilket vi talar och skriver
om kvinnor och män som bekönade
personer. Dessa diskurser kommer
aö utgöra en slags mall för vad
Svensk Idrottsforskning nr 3 . 1997
kvinnligt - manligt och feminint - Kön kan också referera öll anatomisrnaskiilint är. Denna "sanning" som ka, biologiska/fysiologiska och
skapats genom språket och ur vårt fysiska könsskillnader. Kön anspelar
dagliga sociala liv är därmed en kul- då på reproduköva funköoner,
turell konstruköon Innebörden och sekxmdära könskarakterisöka och
meningen (betydelsen) i dessa könspecifika kapaciteten Utseende
begrepp får påtagliga praktiska kon- och yöre kännetecken såsom behåsekvenser för både kvinnor och män ring, grovhet, kroppsformer, rörelseinom en rad områden, inte minst det mönster och rösöäge bildar en boöen
idrottsliga. Vad är egentligen en i kvinnlighet- och manlighetskategokvinna och en man? Hur skall en riema. Kön sammanflätat med psykvinna eller man vara? Hur ser det kiska personlighetsdrag, såsom
räövisa och goda livet ut för en kvin- aköv, självsäker, aggressiv, öiff,
na och en man? Allmänmänskliga mjuk, passiv, vårdande, medverkar i
frågor kan tyckas, men svaren på formandet av begreppen femifrågorna blir förmodligen mycket nint/maskulint. Det är dock vanligt
olika om de ställs av en människa aö man i vardagsspråket inte gör
försedd med eö kvinnligt eller eö någon skillnad mellan begreppen
och
manligt könsorgan. Det är som kvinnligt/fenunint
synes eö mycket spännande och manögt/maskulint Då kön och
komplext forskningsfält.
könsskillnader förknippas med värderingar, normer och attityder har
kön laddats med kulöirell mening
Vardagsspråk och terminologi
och kön ingår då i skapandet av sociBegreppet kön används inom den ala kategorier.
könsteoreöska forskningen på eö
säö som är relaövt främmande för Kvinnans reproduköva funköon är
de flesta människor, eftersom kön är den könsskillnad som på "sunt föreö värdeladdat ord som nog sällan nuft" nivå ansetts kunna "förklara"
används i vardagsspråket utanför könens olika kulturella och social
den mer inöma familjära kretsen och posiöoner och sekundära könskadå kanäke kopplat öll sex. Vi frågar rakteristka har blivit en slags kulöiinte vilket kön barnet har utan om rell och social matris för det vi kallar
det är en flicka eller pojke. Vi säger kvinnligt och manligt. Om man talar
inte heller aö jag träffade eö trevligt så om biologiskt kön d v s som något
honkön eller hankön på bussen utan stabilt och oföränderligt - som rå och
vi använder naturligtvis de ord som ursprunglig och opåverkbar av Öd
refererar öll detta kön, nämligen och kulöir - betecknar biologiskt kön
kvinna och man När vi talar om kön en form av essens. (5)
offentligt gör vi ordet neutralt - steTill vardags betecknar ofta kön
endast genitaliema, inte kromosomer eller hormoner, och kön blir
inom denna ram synonymt med
kvinna och man. Även om begreppen kvinna och man är diffusa som
kategorier, är såväl mening som
innebörd klar i vardagsspråket. (4)
Visserligen vet vi, aö det önns personer som inte känner sig hemma i
varken den ena eller den andra kategorin, men samhället har hittills
ändå valt att inte utöka antalet könskategorier. Vi blir utan aö själv ha
möjlighet aö välja, mer eller mindre
rikögt, inplacerade i den ena eller
den andra kategorin och där lär vi få
stanna livet ut om vi inte genomför
könsbyte. Könskategoriseringen har
så gjort det möjligt aö dela in människor och strukturera verkligheten
uöfrån biologiskt kön Kön utgör
således en mycket grundläggande
social struktur.
axel där vi kan tala om sexuell läggning. Kring dessa axlar byggs olika
betydelser av kön upp och vävs in i
orden kvinna och man. De sociala
kategorierna kvinna och man innefattar således både biologiskt, psykologiskt och socialt kön.
Begreppet "kön"
Vi kan se aö begreppet kön glider
bort från en "ren" biologisk innebörd
mot eö begrepp där kulturella värdesystem fyllt på med mening och
innebörd. Eftersom språket laddar
ord med kulturell och social mening
är det således meningslöst aö tala
om aö biologin skulle vara determinerande för (direkt orsaka) hur den
sociala tillvaron kommer aö gestalta
sig för t ex en ensamstående mamma, en ung man som vill bli barnmorska, en flicka som vill göra en
militär karriär, en person med
homosexuell läggning eller en ung
kvinna eller man som kämpar för aö
nå idrottsliga framgångar.
Detta faktum, aö biologi inte kan
sägas deknninera sociala normer,
har mer eller mindre framtvingat eö
begrepp där kön kan diskuteras på
en kulturell och social nivå, friställd
från biologisk determinism. Eller
som Gro Hagemann uttrycker det
(trots) "aö kvinnor och män utgör
två biologiska kön med klart skilda
funköoner för människans fortplantning
är det ingalunda biologiskt bestämt vilka sociala konsekvenser deöa medför". (7) Begreppet
I talet om kön kan vi också utläsa en som fåö ersätta kön inom det sociala
sexuell dimension utöver den rent fältet är gender, eller på svenska,
reproduköva. Ordet kön har nu fåö genus. Därmed skapades en disönken eroösk laddning och förknippas öon mellan kön och genus.
med lust och begär öll en annan
människa. Den heterosexuella män- Emelleröd kallar en del forskare
niskan har, menar man i den väster- socialt konstruerade könsskillnader,
ländska samhället under modem dvs genusskillnader, for könsskillÖd, utvecklat en normal sexualitet nader. De använder alltså exakt
medan den homosexuellt lagda indi- samma begrepp som brukar referera
viden länge betraktats som en sexu- öll biologiskt kön. Denna begreppsellt avvikande person Deöa tanke- blandning kan vara mycket förvirsäö ifrågasäös dock alltmer i eö rande för den som inte är bevandrad
samhälle som vill räknas som jäm- inom feminisösk teoribildning. Jag
likt och jämställt. Kön utgör nu en väljer aö använda begreppet genus
sexuell kategori. (6)
och genusskillnader då jag syftar på
socialt konstruerade skillnader melKönsperspektivet
lan könen och begreppet kön då detDet är alltså möjligt aö ordet kön ta refererar öll biologi och biologiska
refererar öll en mängd olika betydel- funköoner.
ser. Det säö på vilket vi talar om kön
på eö vetenskapligt plan kan kretsar Vill vi förstå vad som händer med
kring tre axlar; en axel som omfattar den könsbestämda kroppen under
könsskillnader; en kring vilken vår livslånga resa måste vi också
reproduköva faktorer cirklar och en våga fråga vilka värden och posiöo-
Svensk Idrottsforskning nr 3 • 1997
- ' t e '
Träwi »g /or a *
&W twoct pJ
Mgff. H j / / wpp
garffg» ocÄ
/a66a med z/äwfofo; Göra»
Bi//g^50».
ner som den sociala och kulturella många kulturer? Varför anses det
världen vill tillskriva den könsbe- vara maskulint aö tänka raöonellt
stämda kroppen och vilka strukturer och feminint aö tänka inöiiövt?
som denna kropp tvingas in i. Hur Varför har kvinnan fåö symbolisera
görs vi öll kvinnor och män och vil- det orena, farliga och det naturliga
ka mekanismer styr processen? Hur och mannen det rena och gudomliöllägnar sig barnet siö genus? ga? Vilka dygder har tillskrivits män
Varför fostrar vi flickor och pojkar och kvinnor under olika epoker?
uöfrån könsbestämda mönster? De Deöa är exempel på frågor som kan
diskussioner och vetenskapliga utta- belysas inom denna tankeram.
landen som gjorts och görs om Kanske kan man hitta en del förklakvinnligt och manligt kan beskrivas ringar öll varför kvinnor har så svårt
uöfrån fyra axlar - genus och tanke, aö få tillgång Öll makt genom aö ta
genus och struktur, genus och socia- del av den kunskap som utvecklats
lisaöon samt genus och makt
runt denna axeL
Kring den första axeln - genus och
tanke - har filosofiska och moraliska
värdesystem byggts upp om kvinnligt och manligt och innebörden i de
kulöirella kategorierna feminint och
maskulint har formats (konsötnerats) kring denna axel (8) Varför har
kvinnan lägre status än mannen i
Uöfrån den andra axeln - genus och
struktur - kan genus socialt strukturerande funköon belysas och den
sociala organisaöonen av kön och
könsskillnader. Socialt strukturerat
kön visar sig i en könsarbetsdelning
(kvinnosysslor och manssysslor) och
en könsmaktsordning (kvinnlig
underordning) som hålls samman
genom genussystem där manliga
normer och isärhållande av könen är
styrande logiker. (9) Ideologin utgår
från aö kvinnor och män är olika,
inte bara biologiskt utan även mentalt och emoöonellt, och just därför
bör kvinnor och män ha olika uppgifter (komplettera varandra) i den
sociala världen Det blir då normalt
och "naturligt" aö kvinnor tömmer
bäcken på sjukhus, tar hand om bam
och undervisar på lågstadiet Lika
"naturligt" blir det aö män sysslar
med datorer, kör grävskopor och
undervisar på högre stadier.
Jämställdhetsdiskursen tar sin
utgångspunkt i den sociala organisaöonen av kön Uöfrån kunskap om
könssegregering och könssegregerande principer söker man med hjälp
av politiska instrument upphäva
kvinnlig underordning och förbin-
Svensk Idrottsforskning n r 3 D 1 9 9 7
dra könsdiskriminering, exempel på
sådana metoder är kvotering av
underrepresenterat kön och positiv
särbehandling. Idrottsrörelsen har
utarbetat en handlingsplan f ö r h u r
jämställdhet skalluppnås. 1m fråga
som dock inte behandlas på ett dju
pare plan ärvarför idrotten är såhårt
könssegregeradävenide grenar där
fysisk kapacitet inte är av avgörande
betydelse för goda resultat.
Denöedjeaxeln-genusochsocialisation-är en social reproduktionsaxe l d ä r könssocialisationenkanpro
blematiseras. (10) Utifrån denna axel
kan socialisationsprocessen till kvinn a o c h man belysas o c h d e normer
ochaöityderomkviru^gt^feminint
och manligt^maskulint som reproducerasikulturenlnstituöonersom
familj,skolaochidroörörelsemedverkar mycket påtagligtidenna pro
cess. Idroösrörelsenhar visserligen
börjat bearbeta dessa frågor på ett
ideologiskt plan men hur ser det u t i
praktiken? Att modern tävlingsidroö en gång i tiden skapades av
män för män innebar aö kvinnor
aktivt uteslöts från många grenar.
Kvinnor borde inte ägna sig åt aktiviteter vars syftevar att stärkaden
manliga karaktären och kvinnokrop
pen skulle inte utsäöas för en hård
fysisk belastning.Dettatankesätt är
nu historia. ^Blen hur ser det ut idag?
Vad fostras pojkar till i boxning,
ishockey och fotboll? ^Bad fostras
flickor till om de ägnar sig åt dessa
aktiviteter? Är tävlingsidrotten av
xdagsarnmanhållenavettmaskuxinxtetsideal? Och varför kallas e n d e l
sporter för kärringsporter?
Den fjärde axeln genus och m a k t är en dominansaxel ( l l ) o c h belyser
doköiner om hur könen skall relatera sig (förhålla sig) till varandra.
Dexma axel är naturligtvis nära relä
terad till den sociala organisationen
av kön. l^laktaxeln markerar dock
tydligare att manlig makt vilar på en
sarnhällsstrukturdärkvinnor"naöxrligt" gåttiniomvårdnad och omhändertagande av bam, löst problemet
med arbete och familj genom deltids
arbete, krävtmindre lön ochhaft litet
anspråk på makt. Denna förmenta
naturlighet är dock en nödvändig
ideologisk bas för aö upprätthålla
manlig makt.Kvinnlig makt har fått
sitt fäste inom den intima sfären och
kvinnan har tillskrivits en slags spe
ciell emoöonell kompetens och en
relaterande förmåga.
^
Att debattera jämställdhet utifrån
maktaxeln är naturligtvis mycket
hotfull för ett manligt dominerat
samhälle eftersom såväl normer och
attityder som socialapraktikerbyg
ger på att kvinnor och män ser sina
relationer till varandra som högst
naturliga, ^å länge vi kan få kvinnor
och män att tycka aö det är okvinn
ligt att inneha makt eller göra karriär
och så länge kvinnor och män anser
a t t d e t är naturligt att kvinnoyrken
skall ha lägre l ö n o c h att män inte
skall ta pappaledighet eller arbeta
delöd, upprätthålls ett samhälle där
män styr och kvinnor vårdar.
^ e n u s och identitet
Utgår man från den övergripande
definitionen a v g e n u s är begreppet
mycket användbart om man vill diskutera "kön" på en generellsocial
och kulturell nivå eftersom begrep
pet gör det möjligt att distansera sig
från biologisk determinism och
essentialism.l^xendetblir uppenbart
att genus har en annan betydelse då
det a n v ä n d s i n o m identitetsteorier,
lag kan inte ta upp denna, i sig
mycket intressanta teoreöska diskussion närmare här, men vill ändå
peka på att om man använder
begreppet genus och genusidenötet
på individnivå måste man också
k l a r g ö r a h u r man förhåller sig till
hur kroppen och det undermedvetna påverkar identitetsbildningen.
Kroppen, könetoch kroppsligheten
knackar på dörren då teorierna alltför mycket t ö m t d e n p å e x i s t e n ö e l l
mening. (1^)
Den innebörd som begreppen feminxn^femininitetochmaskulin^mas
kulinitetharinomdenpsykoanaly
tiska teorier är näst intill ojämförbar
med vad existentiella teorier, diskursiva teorier och sociala och prak
öska teoribildningar läggeribegrep
pen feminint och maskulint. Då det
undermedvetna anses ha sin upprin
nelseimyter,riter och vanor, producerade ochreproducerade isociala
praktiker på en icke diskursiv nivå,
används könsroll och men också
habiöxs eller habituerat beteende för
att förklara och beskriva kvinnligt
B feminint och manligt^maskulint.
Imligt detta synsätt överförs mening
och betydelse av vad som är kvinnligt och vad som är manligt oreflekterat frångenerationtillgeneration
genom handlingar i det dagliga
l i v e t l 3 x e m p e l p å d e t t a inom idrottens domän är då maskulina ledar
beteendenoch manliga riöxaler och
övningar anpassade efter manliga
kroppar ingår i idrottspraktikenår
efter år, och blir en mall för hur
idrott skall utföras.
Då begreppet genusidenötet används inom kogniöva ochpsykoanalytiska teorier innesluter dettahur
kroppen, o c h d å inte minst moderskroppen, samverkariformandet av
jaget^självet under denprocess då
individen lösgör sig från symbiosen
med modern och med hjälp av språket erövrar världen och genom
kroppen upplever världen, l^åståen
den om flickors rädsla för framgång
och behov av nära relationer och
mäns behov av autonomi emanerar
ur dessa teorier
Det är uppenbart att genusidenötet
inte enbart uppstår ur sociala praktiker där strukturer inristat mönsteri
den köttsliga materien utan genus
och genusidenötet formas också diskursivt. Kroppen av idag fladdrar
s o m e n kolibri mellanolika sociala
praktiker och något entydigt genusmönster är svårt att rista i n i d e n . l
det sennxodema samhället är identiteten föränderlig och genus med
den. Den oroligt reflekterande
nutidsmänniskan, lätt manipulerbar
i konsumtionssamhället, letar efter
bekräftelse av sig själ. Hon leker
med sin identitet genom att utmanar
rigida föreställningar om den sanna
Kvinnan eller h a n n e n . Kroppen
görs till en scen där idenötetspjäsen
kan redigeras och uppföras
Då kroppen och självet involveras!
teoribildningen kan man också fråga
hur meningsfullt det är att upprätt
hålladistinktionen mellan k ö n o c h
genus eftersom kön och genus ovill
korligen m ö t s i d e n sociologiska och
den existentiella kroppen. Det ä r i
köttet kön och genus får mening och
innebörd, samtida sociala och kulöxrella teorier gerkroppen allt större
plats och man kanockså notera att
den upplevande och situerade kröp
pen leker kurragömma med en sociologisk kropp.Ordbruk som"iscen
sättning" och "talet om kroppen"
skapar en diskurs som konstituerar
ettjag^själv där kroppens gränser är
genomträngliga och identiteten
bräcklig.
^enusidenti^etsperspektivet
begreppet genusidenötet kan således diskuteras utifrån åtminstone tre
Svensk I d r o t t s f o r s k n i n g nr 3 • 1997
- t e *
axlar. Den första axeln är psykoanalyösk och utgår från aö idenötet och
genusidenötet formas i den process
där barnet skapar sig eö jag/själv
genom aö utskilja sig från en moderskropp. Idenötetsprocessen anses
styras anöngen av drifter, objektrelaöoner eller språket Inom dessa
teorier är mammans och pappans
roller för barnets idenötetsutveckling olika. Mamman står för den
gränslösa symbioöska kärleken och
pappan är den som räddar barnet ur
symbiosen och för ut det i världen.
Femininitet och maskulinitet utvecklas i ödig barndom och i relaöon öll en moderskropp och en
fadersgestalt.
Inom den andra axeln anses social
prakök och handling vara bärande
element i idenötetsprocessen (13)
Genusidenötet, om man ens använder deöa ord, skapas i handling genus görs. Man blir det man gör.
Men det som kan göras är redan
bestämt uöfrån sociala maktstruköirer. Självet är inte eö resultat av inre
processer utan handling och social
struktur skapar idenöteten. Klass är
på denna axel den kategori som
anses ha största föklaringsvärde för
formandet av kvinnligt och manligt.
Aktören har relaövt lite subjekövt
handlingsutrymme inom denna teoMen runt denna axel ryms också
senmodemitetens innebörd av idenötet uttryckt av Giddens som "självets reöexiva projekt". (14) Nuödsmänniskan skaffar sig siö själv och
sin identitet i samspel med sin
omgivning. Idenöteten är inte oföränderlig och subjektet kan, åtminstone i efterhand, moövera hur självbilden formats och förändrats.
Genusidenöteten är föränderlig och
en reflexion över sin roll som kvinna
och man är eö projekt som ingår i
idenötetsformeringen
Den tredje axeln är en postmodern
axel där fokus riktas mot den historiskt och diskursivt skapade kroppen
och här luckras föreställningen om
aö det skulle finnas en fast idenötet
upp. Allt är en konstruköon.
Individen skapar och omskapar sig
själv och variaöonsmöjlighetema är
oändliga. Postmoderna teorier anser
aö genus är konstruerat genom våld
och befrielsen ligger i när kropp, kön,
och genus kan dansa med varandra i
icke förutbestämda mönster. Eö sant
själv skapas genom konsten, i poesin,
i texten och i musiken (15)
Forskning ur ett genusperspektiv
Genus används således på eö teoretiskt plan för aö markera en distans
öll essenöalism och biologisk determinism och på eö analytiskt plan
som eö verktyg för aö analysera hur
en könssegregerad verklighet formas och reproduceras men också för
aö belysa vilken betydelse kön har
för social posiöon och för aö dekonstruera värdesystem uppbyggda
kring en kvinnlig och manlig kropp.
Genus är således eö begrepp som
riktar fokus på vilken betydelse kön
får för en individ i eö specifikt samhälle under en viss epok Få skulle
väl protestera mot påståendet aö
livsvärldarna är radikalt olika for en
kvinna i eö muslimskt jordbrukssamhälle, för roddarmadammen på
Strömmen i slutet av 1800-talet, för
en hemmafru i Amerika under femöotalet eller för en färgad kvinnlig
invandrare i dagens Sverige - den
kvinnliga biologin Öll trots.
En köns/genusteoreöker är således
intresserad av aö dekonstruera
(granska konstruköonen av) begreppen kvinna man liksom den biologiska kategorin kön och aö analysera den betydelse kön har och har
haft för människors sociala ställning.
Forskningens syfte kan också vara
aö belysa hur feminint/maskulint
konsööierats ölosonskt, socialt och
psykologiskt och vilken betydelse
detta fåö under olika historiska epoker, kulöirer och ekonomiska system. Forskningen kan också ha som
mål aö belysa föreställningar ur eö
kvinno- eller mansperspeköv och
centreras då kring upplevelsen av
och det meningsbärande i aö vara
man och kvinna i olika sammanhang. (16)
Idrott, kropp, kön och genus
De olika teoretiska diskurserna jag
tecknat ovan kan utgöra utgångspunkter då kön och jämställdlietsfrågor diskuteras inom idrottens
område. Det är speciellt vikögt aö
denna diskussion förs inom idrotten
eftersom idroöen aköverar en stor
mängd bam och ungdomar och föreställningar om kvinnligt och manligt
införlivas både direkt och indirekt
xmder träning tävling och lek. Vad
lär sig pojkar och flickor om sina
kroppar dels genom själva aköviteten och dels i själva utförandet?
Idroöen erbjuder en mycket intressant arena för den vetgirige forskaren. Olika discipliner har redan
införlivat kroppen inom sina teoribildningar och idroöen erbjuder en
mängd intressanta studieobjekt som
såväl sociologer, historiker, pedagoger, psykologer, idéhistoriker, etnologer, mediaforskare och feminister
är beredda aö ta tag i. Den betydelse
kropp och fysisk akövitet har för
självbild och mentala upplevelser
och fysisk och psykisk hälsa är eö
långt ifrån uöömt kunskapsområde.
Idrott och jämställdhet
Om samhället och idrotten vore jämställda skulle det vara meningslöst
aö ställa frågan vilken betydelse kön
har för social posiöon och status.
Frågan skulle sakna relevans eftersom det i så fall skulle vara den individuella talangen eller individuell
kompetens som avgjorde framgången på olika sociala arenor. En jämställdhetslag skulle också vara överflödig. Men kan man säga aö en
könssegregerad idroö inte är jämställd? Det blir onekligen lite besvärligt aö reda ut en sådan frågeställning. En könssegregerad idroö
behöver inte vara ojämställd. (17)
Men om det skulle visa sig aö ovederhäföga uöalanden om kvinnor
och mäns "sanna natur" upprätthåller en könsuppdelad idroö där det
inte råder lika villkor for kvinnor
och män, måste man noga granska
vad utsagor med utgångspunkt i
biologiska könsskillnader, kvinnligt
psyke och kvinnlighet egentligen
legitimerar. Förklaringarnas egentliga syfte kan vara aö dölja en icke
jämställd verksamhet uppbyggd
kring en manlig norm. (18)
Det könsteoreöska forskningsfältet
kan riktat ljuset mot många intressanta studieobjekt. Ur den teoretiska
ramen ovan har jag utvecklat en analysmodell för tolkning av mina data.
Med hjälp av modellen kan jag analysera barnens föreställningar om
kvinnligt/feminint och manligt/
maskulint på en diskursiv och icke
diskursiv nivå och jag kan ge olika
tolkningsaltemaöv öll barnens utsagor. En flicka som helst av allt vill
börja dansa baleö och som samödigt
säger aö "inga pojkar vill ägna sig åt
en sådan löjlig akövitet", har på en
omedveten nivå intemaliserat de
normer som säger aö flickor bör välja idrotter där kvinnlighet bevaras
och "riköga" män ägnar sig inte åt
Svensk Idrottsforskning nr 3 . 1997
•
feminina aköviteter. H a d e e n flicka
m e d erfarenheter från e ö jämställt
samhälle och e n jämställd idrott, d v
s e ö samhälle där kvinnliga och
manliga p r e s t a ö o n e r v ä r d e r a s likv ä r d i g t och d ä r r e s u r s e r och u p p märksamhet
fördelas
jämställt,
resulterat i en a n n a n v ä r d e r i n g a v e n
akövitet s o m flickor vill ä g n a sig åt?
A ö förstå i n n e b ö r d e n och m e n i n g e n
i b a r n e n s utsagor h a d e varit omöjligt
utan min djupdykning inom det
k ö n s t e o r e ö s k a fältet. V a r n i n g utfärdas för en eller a n n a n k a l l s u p m e n
från e ö g r o d p e r s p e k ö v k a n e n n y
världsbild formas.
1. Res Publica 35/36. Könl-2/97
2 Se Don Kulic, År måsar lesbiska? Om biologins relevans for mänskligt beteende. Op.
3. Se Vår Öds PlosoB, Del 1 s 31
4. Toril Moi gör en mycket intressant genomgång av begreppen kön och genus i artikeln;
Vad år en kvinna? Kön och genus i feministisk teori Res Publica op. d t . Hon påpekar b
la att även om feministisk teori hade ett
behov av att skilja mellan kon och genus for
att markera distans tUl att biologi kan determinera sociala normer och att biologiskt kön
inte är liktydigt med de. sodala kategorierna
kvinna och man råder det dock ingen tvekan om vad som menas med dessa kategon5. Såväl Ruth Hubbard (1990), The Politics of
Womens Biology och Arme Fausto Sterling,
Myths of gender, Biological theories åbout
women and men ifrågasätter derma syn på
biologin och vår benägenhet att göra den
uppdelning vi gör i natur och kultur.
6. Inom feministisk konstrukövistisk teoribildning ses genus som en förtryckande
struktur och som en effekt av att kvinnor och
män historiskt konstruerats som heterosexuella mån och kvinnor. Se ludith Butler,
Bodies that Matter.
7. Kvinnohistoria - disciplinär återvändsgränd eller fruktbart ämnesområde? i Genus
i historisk forskning, s 42
8. Se t ex. Genivieve Lloyd, The Man Of
Reason, "Male" & "Female" in Western
Philosophy, Asta Ekenvall, Manligt och
Kvinnligt Idéhistoriska studier, Thomas
Laquer, Om könens uppkomst. Hur kroppen
blev kvinnlig och manlig, Sherry B. Ortner
and Harriet Whitehead, Sexual Meanings,
The Cultural Construction Of Gender And
Sexuality och Eduards, M (red) Kön,
makt^nedborgarskap i politiskt tänkande
Mn Platon öll Engels
9. Se t ex Yvonne Hirdman Genussystemet relexioner kring kvinnors sociala underordning i Genus 1 historisk forskning, Christina
Ericsson (red), Deborah L. Rhode (ed)
Theorehcal Perspecuves On Sexual
Difference, C. Pateman, The sexual contrakt
och Linda McDowell and Rosemary Pringel
(ed) DeAning Women Social Institutions and
Gender divisionn
10. Harriet Bjerrum Nielsen och Monica
Rudberg belyser i Psychological Gender and
Modemity, hur psykologiskt genus förändras i det högmodema samhället även om
det kan verka nog så svårföränderligt B la
behandlas könssodalisahonen i ett utvecklingsperspektiv i kapitel 2 och i kapitel 3
belyses könspolarisering och könskamp och i
kapitel 5 diskuteras begreppet identitet och
genusidentitet ingående.
11. Se t ex Sherry, B. Ortner, Making Gender.
The Politics and Erotics of Culture,
RW.Conell, Gender & Power.
12 Forskare som tar utgångspunkt i teorikonstruktioner där kroppen betraktas som
yta varpå kulturella och social strukturer
inristats måste på individnivå åtminstone ta
ställning Öll och förklara hur de ser på teorier som utgår från kroppens inre, eftersom
personlighetsteoder förankrade i klassiska
driftsteorier, otykfrelatiansteorier och
Lacans teoribildning har en radikalt annorlunda syn på det undermedvetna än existentiella teorier, fenomenologisk och sociologisk
teoribildning. Att reda ut dessa frågeställning är minst sagt besvärlig och för en oinvigd läsare kanske framställningen är allt
för teoretisk
13. Se Pierre Bourdieu The Logic of Practice.
Inom denna teoriram blir habitusbegreppet
överordnat genusbegreppet för förståelse av
polariseringen mellan kvinnligt och manligt.
14. lag har lånat detta uttryck av Mikael
Carleheden s.61 i Människan utan egenskaper. Om de normativa grundvalarna för den
postmoderna konstrukövismens^enusteorL
Res Publica 35/36, Kön 1-2/97.
15. En kritisk belysning av "postmoderna
genusteorins konstrukövistlska grundvalar"
görs av Mikael Carlheden i Människan utan
egenskaper. Om de normativa grundvalarna
för den postmoderna konstruktivismens
genusteori Res Publica 35/36,1-2/97.
16. Se t ex Eva Olofssons artikel Guldmedalj
på kvinnors vis i Idrottsfbrskning nr 21997.
Årgång 6 och Karin Redelius, Det ger en kick
att stå i mitten. Livsstil, syn på kropp och
motion samt motiv till ledarskap bland
Svenska gymnastikförbundets ledare.
Institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan
i Stockholm 1996
17. Eva Olofsson har i sin avhandling, Har
kvinnorna en sportsEg chans, studerat de
strategier kvinnor använt för att 8 tillträde
till odx inflytande på den manligt dominerade idrottsrörelsen. Hon visar hur kvinnor
inom fotbollen utnyttjade likhetsideologin
för att komma in i verksamheten och att
kvinnorna inom det gymnastiken använde
sig av särartsideologin för att utveckla sin
verksamhet.
18. Eva Olofsson (op. dL) visar att könssegregering i sig inte är den avgörande faktorn
utan den manlig normen - en norm som
utgår från ett hierarkisk ledarskapgideal där
det kulturellt och psykologiskt feminina ses
som avvikande eller icke önskvärt Oavsett
hur kvinnor är och beter sig är de " fel".
Litteratur
Bjerrum Nielsen, H. and Rudberg, M (1994)
Psychological Gender and Modemity.
Scandinavian University Press OsloCopenhagen-Stockholm
t
e
*
Bourdieu, P. (1990) The Logic of Practice
Polity Press, Oxford.
Carlheden, M (1997) Människan utan
Egenskaper. Om de normativa geundvalama
för den postmoderna konstruktivismens
genusteori i Res Publka35/36, Kön, 1-2/97,
Ostlings BokfOrlagSymposions teoretiska och
litterära tidskrift Brutus Ostlings Bokförlag
Symposion AB, Lund Gleerups förlag,
Malmö
Connell, RW.(1995) Gender & Power
Society, the Person and Sexual Politics. Poiity
Press,CambridgeCB2IUR,UK.
Fausto - Sterling (1992) A. Myths of gender,
Biological theories about women and men.
Basic Books, New York
Ekenvall, A. (1992) Manligt och kvinnligt
Idéhistoriska studier. Viktoria Bokförlag,
Hirdman, Y:(1993) Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning i
Genus i historisk forskning, Christina
Ericsson (red), Studentlitteratur, Lund
Hubbard, R (1990) The Politics of Womens
Biology. Rutgers University Press, New
Brunswick
Irigary, L. (1985) Speculum of the Other
Woman. Comell University Press, New
Kulic, D. (1997) Ar måsar lesbiska? Om biologins relevans för mänskligt beteende i Res
Publica, 35/36, Kön 1-2/97, Ostlings
BokfOrlagSymposions teoretiska och litterära
tidskrift Brutus OstEngs Bokförlag
Symposion AB, Lund Gleerups förlag,
Malmö
Eduards, M (red) (1983). Kön, makt medborgarskap. Kvinnan i politisk tänkande från
Platon öEEngels.
Levin H. (1989) Tesnklamas Herravälde,
Sexualmoralens historia. Natur och kultur,
Stockholm.
McDoweE Linda and Prlngle Rosemary (ed)
(1994) Defxning Women. Social Institutions
and Gender Divisions. PoEty Press, Oxford.
Moi, T. (1997) Vad är en kvinna? Kön och
genus i feministisk teod 1 Res Publica. 35/36,
Kön 1-2/97, Brutus OstEngs Bokförlag
Symposion AB, Lund Gleerups förlag,
Malmö.
Olofsson, E. (1989) Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och
kvinnorna under 1900-talet Pedagogiska
institutionen, Umeå universitet Goterna
Kungälv.
Ortner, S.B. (1996) Maldng Gender. The politics and Erotics of Culture. Bacon Press
Boston.
Ortner, S. and Harriet Whitehead (ed);
Sexual Meanings, The cultural (instruktion
of gender and sexuaEty, Cambridge
University Press, New York
Pateman, C (1988) The Sexual Contrakt
Stanford University Press, Califomia
Rhode, Deborah L, (ed) (1990). Theoretical
Perspectives on sexual difference, Yak
Univerlslty, Press.