Skolelever och Förintelsen

Institutionen för humaniora
Historia 30 hp
Examinator: Ulla Rosén
Handledare Cecilia Trenter
GI1703
C-uppsats
VT 2008
Skolelever och Förintelsen
En kvantitativ studie om gymnasieelevers attityder gentemot Förintelsen
Students and the Holocaust
A quantitative study about upper-secondary school students’ attitudes towards the
Holocaust.
Dapo, Amira
Lajqi, Jehona
FÖRORD _________________________________________________________________ 4
1.
INLEDNING ___________________________________ Error! Bookmark not defined.
1.1 Syfte ________________________________________________________________ 6
1.2 Disposition ___________________________________________________________ 7
1.3 Frågeställningar ________________________________________________________ 7
2.
TIDIGARE FORSKNING _______________________________________________ 8
2.1 Teori _______________________________________________________________ 10
2.1.1 Empati ____________________________________________________________ 11
3.
2.1.2
Moral ____________________________________________________________ 11
2.1.3
Historiemedvetande_________________________________________________ 12
METOD _____________________________________________________________ 14
3.1 Val av metod _________________________________________________________ 14
3.2 Genomförande ________________________________________________________ 15
4. BAKGRUND – KONTEXTUALISERING __________________________________ 17
4.1 Samhällets syn på Förintelsen ____________________________________________ 17
4.2 Kampanjen Levande historia_____________________________________________ 18
5.
RESULTAT __________________________________________________________ 20
5.1 Analys av resultat _____________________________________________________ 21
6.
DISKUSSION ________________________________________________________ 34
6.1 Förslag till framtida forskningsområden ____________________________________ 37
7. SAMMANFATTNING ___________________________________________________ 38
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ________________________________ 39
Litteratur _______________________________________________________________ 39
2
Internet ________________________________________________________________ 40
BILAGOR _______________________________________________________________ 41
BILAGA 1 - BREV_______________________________________________________ 41
BILAGA 2 - ENKÄT _____________________________________________________ 42
3
FÖRORD
Vi vill tacka vår handledare Cecilia Trenter för den hjälp och snabba respons på våra
frågor i samband med vår uppsats. Vi vill även tacka historielärarna och eleverna på vår
undersökningsskola för att de underlättade och ingick i vår enkätundersökning.
Vi vill även tacka varandra för all det stöd och uppmuntran som vi har gett varandra.
Växjö, Maj 2008
Amira Dapo
Jehona Lajqi
4
1. INLEDNING
Elva år har gått sedan CEIFO– rapporten (Centrum för invandrarforskning vid Stockholm
universitet) offentliggjordes och regeringen påbörjade kampanjen Levande historia i syfte om
att inte låta Förintelsen falla i glömska hos den svenska befolkningen. CEIFO utförde 1997 en
studie om svenska skolelevers förhållande till rasism och demokrati där resultatet kom att bli
oroväckande för hela den svenska nationen. Detta för att endast 66 procent av respondenterna
var säkra på att förintelsen hade ägt rum. Med rapporten som grund frambringades forumet
för bevarandet av Förintelsen, levande historia.1 Målet med levande historia var dels att
bevara minnet av förintelsen och dels att ge skoleleverna ett kritisk tänkande samt ökande
kunskaper kring området. Satsningen blev enorm i form av böcker, seminarier, hemsida för
information om Förintelsen, olika videopaket m.m. Har denna satsning gett resultat? Har
elevers kunskaper om Förintelsen ökat med hjälp av Levande historia? Har skolelever idag en
annan inställning till Förintelsen än vad de hade 1997?
1900-talets historia kännetecknar en rad olika folkmord, och ett av de mest omtalade
folkmorden är Förintelsen av judarna under andra världskriget, där flera miljoner föll offer
under nazisternas ledning. Drygt sex miljoner judar mördades och torterades till döds.
Förintelsen räknas som det mest uppmärksammade och diskuterade brottet i 1900-talets
historia. För att liknande brott inte ska upprepas idag eller i framtiden har vikten av kunskap
om Förintelsen betonats. Många av Förintelsens överlevande har börjat gå bort och vittnenas
upplevelser kan inte föras vidare. Därför är det viktigt att komma på nya sätt att förmedla
denna historia, på så sätt att den inte upprepas igen.
Vi anser att det är oerhört viktigt att rätt information når ut till allmänheten. Ännu viktigare är
att informationen når ut till dagens ungdomar som i många fall saknar ett kritiskt tänkande
och empati för sina medmänniskor. Den som förstår Förintelsen förstår också betydelsen av
Förintelsen och därmed förstår den innebörden av de orsakskedjor som ledde fram till
folkmordet.2
1
Ludvigsson, David, ”Levande historia – inte bara levande historia”, i (red) Nielsen Tage, Carsten, Simonson
Gert, Dorthe og Lene Wul, Mod nye historier, Århus 2001 s 144.
2
Hermansson Adler, Magnus : Didaktiska möten i spåren av förintelsen s. 3
5
Intresset för Förintelsen har ökat under 2000talet, vilket kan märkas i den mängd böcker,
filmer och dokumentärer som ständigt produceras av forskare, författare och filmskapare som
på olika sätt försöker förmedla en bild av vad som har hänt. Samtidigt som man försöker ge
en korrekt bild av Förintelsen produceras information där människor av olika anledningar
menar att Förintelsen inte har ägt rum eller att verkningarna har överdrivits. En av de tidigaste
historierevisionisterna
är
svensken
Einar
Åberg
som
hävdade
att
de
tyska
koncentrationslägren var ’judiska lögner’.3 Mer kända är författare som till exempel David
Irving och den franske professorn Robert Faurisson står bakom revisionistiska åsikter.
I fokus för studien står elevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhåller sig till dess
faktiska existens som har kommit att prägla svensk debatt och skolundervisningen.
1.1 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kunskap om Förintelsen påverkar elevers
empatiska och moraliska tänkande. Vi har valt detta ämnesområde mycket på grund av
CEIFO; s rapport och på grund av dess oroväckande resultat men även för att demokratiska
värden är något som man lägger tyngdpunkt på i skolans styrdokument. Med denna
undersökning vill vi dels ta reda på om eleverna är medvetna om samhällsdebatten och dels
om forum för levande historia har nått ut till eleverna. Påverkas eleverna av dessa informanter
och tar de till sig något av det? För att kunna urskilja all den information som
elever/ungdomar inhämtar från olika håll i samhället krävs ett kritiskt tänkande. Att eleverna
intar kritisk position innebär att de kan urskilja mellan rätt och fel, sant eller osant.
Målet med uppsatsen är att kunna se om dagens skolelever har en bättre uppfattning och
utökade kunskaper om Förintelsen jämfört med elever för elva år sedan. Kunskaper som
förhoppningsvis är ett resultat av den pågående samhällsdebatten och forum för Levande
Historias verksamhet men även ett resultat av deras egna tankar och åsikter. Eftersom många
av de överlevande börjar gå bort på grund av ålderdom, är det nu viktigare än någonsin att
sprida kunskap och hålla nya generationer informerade om Förintelsen och dess tragiska
konsekvenser.
3
Forskningsplan, Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord, Uppsala universitet, 1998 s 61.
6
1.2 Disposition
Uppsatsen inleds med ett avsnitt där vi presenterar och motiverar vår studie med dess
bakgrund, syfte och problemformulering. Vidare fortsätter vi med att ge inblick i den tidigare
forskningen kring elevernas inställning till Förintelsen och utifrån vilka teorier vi kommer att
granska våra resultat. Resultatet har vi uppnått med hjälp av en enkätundersökning.
Undersökningens uppläggning presenteras under avsnittet metod. För att sätta in ämnet i ett
sammanhang har vi under avsnittet bakgrund försökt ge en inblick i hur Förintelsen uppfattas
i dagens samhälle. Därefter presenteras resultatet av vår enkätundersökning och vidare följer
en analys av uppsatsen samt en sammanfattning.
1.3 Frågeställningar Våra frågeställningar är följande:
•
Hur har skolornas historieundervisning påverkats av Levande historias
verksamhet?
•
Hur skiljer sig elevernas attityder idag jämfört med elevernas attityder på 1990talet
som de framkom i CEIFOs rapport?
•
Vilket inflytande har samhällsdebatten och forum för Levande Historias
verksamhet haft på elevernas kunskaper?
•
Har andra media/ informationskanaler haft betydelse?
7
2. TIDIGARE FORSKNING
1995 genomfördes projektet Youth and History, vilket är en europeisk undersökning om 15åringars historiemedvetande och deras inställning till politik. Syftet med denna studie var att
se vad historieundervisningen gav för resultat och vad eleverna hade för historiesyn. I denna
studie ingick 32 000 respondenter från 27 europeiska länder varav 829 av dessa var svenska
skolelever.4 Denna studie visade ett annorlunda resultat bland de svenska skoleleverna än vad
CEIFO; s undersökning hade gjort. Youth and History undersökningen visade att de svenska
skoleleverna hade ganska genomsnittliga historiekunskaper och en ganska bra uppfattning av
Förintelsen, något som ifrågasattes i samband med CEIFO rapporten.5
Den mest omtalade forskningen kring detta ämnesområde utfördes 1997 på initiativ av
Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) och Brottsförebyggande
rådet.6 8000 ungdomar mellan elva och tjugo år fick besvara en enkät om hur de ställer sig till
rasism och demokrati. Resultatet visade att en tredjedel av respondenterna inte var säkra på att
Förintelsen hade ägt rum. I rapporten skylldes detta på brister i både undervisning och
läroböcker.7 Följden av denna undersökning kom att bli kampanjen Levande historia.
Regeringen satsade mångmiljonbelopp för att upplysa allmänheten, men särskilt elever i
årskurs 8 om Förintelsen och dess hemskheter som inte skulle få falla i glömska.8
Kampanjen och dess utformning ifrågasattes av många, däribland David Ludvigsson, då
doktorand i historia vid Uppsala universitet. Han menade att kampanjen slår fast vid en
omodern tolkning av historien där det inte ges utrymme för nya tolkningar medan historikerna
vill ständigt ompröva och tolka historien på nytt.9 Även CEIFO -rapportens författare, Anders
Lange och historikern Heléne Lööw ifrågasatte kampanjen och tog avstånd från tolkningen av
4
Youth and History, http://www.erzwiss.uni-hamburg.de/Projekte/Youth_and_History/ 2008-05-14
Eriksson, Staffan & Karlegärd, Måla fan inte på väggen, Christer, Sydsvenska Dagbladet, 1997-06-19
6
Lange, Anders, Lööw, Heléne, Bruchfeld, Stéphande, Hedlund, Ebba, Utsatthet för etniskt och politiskt
relaterat hot m m, spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokrati m m bland
skolelever, Centrum för invarndrarforskning Stockholms universitet (CEIFO) och Brottsförebyggnade rådet
(BRÅ), 1997 s 1.
5 Ludvigsson, David, ”Levande historia – inte bara levande historia”, s 147.
8
Ludvigsson, s 149.
9
Ludvigsson, s 169.
5
8
resultatet. De menade att ungdomarnas åsikter om huruvida Förintelsen har ägt rum var en
funktion av ålder, socioekonomisk bakgrund och ursprung.10
Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord är en forskningsverksamhet inom
Uppsala universitet med huvuduppgiften att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen.
Medan regeringens kunskapskampanj Levande historia söker sig till allmänheten siktar sig
verksamheten i Uppsala på de mer allmänna utbildningsområdena, bland annat
lärarutbildningarna, gymnasie- och högstadieskolor.11 Forskningsprogrammet har fler
funktioner och är av en mer allmänt informerande karaktär, där man riktar sig till både vidare
forskning men även till övrigt intresserade. Syftet är dock inte att endast fördjupa
kunskaperna om Förintelsen utan även studera övriga fall av folkmord och andra grova brott
mot de mänskliga rättigheterna.12
Historieläraren Staffan Eriksson och universitetslektorn Christer Karlegärd skrev i
Sydsvenska dagbladets debatt att CEIFO rapportens resultat är övertolkade och att de svenska
skoleleverna inte alls har så dåliga historiekunskaper som det har framställts. Eriksson och
Karlegärd menar att man ska se över frågorna som ställdes och svårighetsgraden i dem innan
slutsatser dras eftersom frågorna kan ha varit svårtolkade och lätta att missförstå.13
Det finns inte mycket forskning om svenska skolelevers attityder gentemot Förintelsen men
den forskning som har berörts ovan är intressant nog. Studierna visar att skolelever har ett
visst historiemedvetande men att det ständigt behöver utvecklas. Det tas för givet att historien
inte ska glömmas eller ignoreras och dessa studier visar att det inte är riktigt så i verkligheten.
Med hjälp av de här forskningarna har det svenska samhället vaknat till och agerat för att
allmänheten inte ska glömma historien.
10
Ludvigsson, s 152.
Forskningsplan, Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord, s 5.
12
Forskningsplan, s 6.
13
Eriksson, Staffan & Karlegärd, Måla fan inte på väggen, Christer, Sydsvenska Dagbladet, 1997-06-19
11
9
2.1 Teori
Elevernas attityder gentemot förintelsen påverkas av media och de samhällsdebatter som finns
tillgängliga för eleverna. Även olika berättelser som skildras av olika aktörer dvs. genom
närvarandet av överlevande får eleverna en mer verklig bild av vad som har hänt. Eleven
förstår genom att känna igen nya fakta på olika nivåer och färdigheter i tidigare vunnen
kunskap.14 När eleverna till exempel besöker koncentrationslägret i Auschwitz där de finns på
plats i just det rummet där gasningen av judarna pågick formar eleverna lättare en egen
moralisk och empatisk uppfattning kring händelsen. Detta beror på att det skapas en verklig
bild av händelsen samtidigt som en överlevande berättar vad som har hänt vilket i sin tur gör
att elevernas känslomässiga kännedom blir mer omfattande i jämförelse med den litteratur
som finns tillänglig i skolan. Även filmer som ”Livet är härligt ”och Schindlers list”15 har en
större moralisk och empatisk påverkan på eleverna än vad skolböcker har.
Kyrres Kverndokk skriver i sin avhandling Pilegrim, turist og elev: norske skoleturer til dods
og konsentrasjonsleirer, om norska skolelevers resa till Polen och Tyskland. Där en av
elevernas mamma följer med på resan för att återberätta om sin familjs upplevelser av
Förintelsen. Mamman är en polskfödd judinna som har starka familjeminnen från av
koncentrationsläger eftersom hon hade familjemedlemmar som fick uppleva förintelsen och
ska därmed fungera som ett vittne under resans gång. Kverndokk visar att eleverna inte
reagerade lika starkt på hennes berättelse som på överlevnadens. Istället möter eleven en
person som själv har upplevt hemskheter i koncentrationslägren. Med utgångspunkt i detta
kan eleverna skapa en personligt och konkret förbindelse mellan dåtid och framtid.16
I Kyrre Kverndokks avhandling berättar en av eleverna ” Resan påminde mig om hur viktigt
det är och inte glömma denna del av historien. Lika viktigt är det och veta vad som hände för
att kunna förebygga att något liknande händer igen”17
Genom att titta på hur lärare och föräldrar förhåller sig till förintelsen skapar eleven egna
värderingar och normer för vad som är anses vara moralisk korrekt och på så sätt utvecklar en
14
Hermansson Adler, Magnus, Lärande dialoger: didaktiska möten i spåren av förintelsen, 2000, s 3.
Kverndokk, Kyrre, Pilegrim, turist og elev: Norske skoleturer til dods og konsentrasjonsleirer, 2007, s 173.
16
Kverndokk, s 129.
17
Kverndokk, s 99.
15
10
empatisk grund. I dagens samhälle förespråkas olika samhällsdebatter där förintelsen mot
judarna beskrivs som något ondskefullt och avskyvärt. Ur det här påståendet bygger eleverna
en moralisk grund som innebär att det som hände judarna var oacceptabelt, vidare skapas en
empatisk grund där eleverna känner en medkänsla mot offren.
2.1.1 Empati
Empati innebär att kunna reagera på andras känslor.18 Eleverna har antytt att skolan ligger
långt bort från deras verklighet, och för att skolan ska kunna bli en del av det verkliga livet
har flera nya ämnen införts. Undervisningen i skolorna har utvecklats mycket utifrån olika
ämnen som behandlar mänskliga behov, beteenden och hälsofrågor istället för att endast
koncentrera sig på faktainlärning.19 Enligt den svenska skollagen ska eleverna utvecklas till
harmoniska ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Lagen säger även att
skolan ska stötta föräldrarna i deras uppfostran mot sina barn, vidare ska skolan förmedla
grundläggande fakta som eleverna behöver för att fungera tillsammans med andra i
samhället.20 ”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till
inlevelse”.21 Författarna Marianne Brodin och Ingrid Hylander menar att det är viktigt att
eleverna blir bekanta med sina känslor i skolan samtidigt som det blir en förutsättning för
empatin. En annan pedagog och forskare i empatisk kommunikation är Bodil Weirso som
menar att empati är en viktig del av skolans vardag, men säger att för att det ska kunna
förutses vad som händer i klassen är det viktigt att klassen delas upp i små grupper. 22
2.1.2 Moral
Utbildningen och undervisningen i skolorna styrs av moraliska föreställningar och moraliska
åsikter. Detta noteras när det uppstår en konflikt mellan en elev och en lärare. Lösningen sker
genom att läraren inte tycker att eleven uppför sig på rätt sätt. Eleven kritiseras för det
opassande beteendet och rättar sig oftast efter lärarens kritik. Utifrån kritiken skapar eleven en
18
Höjer, Dan, Empati: vägledning för pedagoger och föräldrar, 2007, s 11.
Höjer, s 73.
20
Höjer s 75ff.
21
Skolverket, Lpf 94, www.skolverket.se, 2008-04-26.
22
Höjer, Dan, Empati: vägledning för pedagoger och föräldrar, 2007, s 77.
19
11
moralisk grund i skolan d v s vilket beteende är acceptabelt och vilket är oacceptabelt.
23
Att
kunna hantera ansvar innebär att ta till sig uppgifter och genomföra de på ett tillfredsställande
sätt, och att uppgifterna utförs så som det har förväntat sig av eleven. Det skapas en ram av
regler och normer för vad som förväntas och anses vara ansvarsfullt. Håller eleverna sig inom
ramen skapas ett acceptabelt beteende. I skolan sätter man krav på eleverna och förväntar sig
att elevernas kognitiva och sociala utvecklig ska vara en styrande grund för arbetet och
lärandet.24 Vidare måste varje elev ta eget ansvar och skapa ett eget omdöme för att kunna
handla självständigt. Den polsk-judiske sociologen Zygmunt Bauman menar att innebörden av
att vara moralisk är att kunna ta eget ansvar. Att vara moralisk innebär att det finns en frihet
som tillåter dig att välja mellan rätt och fel. Även hos den danske filosofen Knud Ejler
Logstrup finns en fri vilja, men han menar istället att ansvar tillkommer när människan
tvingas att hantera en situation. I sådana handlingar finns inte en regelbok som säger vad som
är moralisk rätt utan vi som individer måste bestämma själva vad som är rätt och fel. Ansvar
framställs som en moralisk skyldighet gentemot andra men även mot sig själv, eleverna lär sig
förstå och leva in sig i andras situationer i skolan. Eleverna ska även kunna utvecklas
kunskapsmässigt och socialt vilket innebär att de får ett större ansvar.25
2.1.3 Historiemedvetande
Författaren och läraren Magnus Hermansson Adler definierar begreppet historiemedvetande
på följande sätt:
Historiemedvetande är en upplevelse av sammanhang mellan tolkningen av det förflutna,
förståelsen av det närvarande och perspektiv på framtiden.26
Hermansson Adler menar att historiemedvetande i historieundervisningen är en förändring av
människan inom tid och rum. Alltså när eleven har inhämtat kunskap om dessa förändringar
har eleven lärt sig att tolka dåtiden och utökat förståelsen kring hur nutiden ser ut. Han menar
att historiestudierna hjälper eleven att utveckla sin självidentitet där eleven tillåter sig att älska
eller hata historiska gestalter och på sätt skaffar de sig personliga föredömen. När eleven har
23
Colnerud , Gunnel och Hägglund, Solveig, i (red)Etiska lärare -moraliska barn: Forskning kring värdefrågor
i skolans praktik, 2004, s 114.
24
Colnerud & Hägglund, s 29.
25
Colnerud , Gunnel och Hägglund, Solveig, i (red)Etiska lärare -moraliska barn: Forskning kring värdefrågor
i skolans praktik, 2004, s 30.
26
Hermansson Adler, Magnus, ”Elevens resa i Tredje riket”: att främja lärande vid undervisning om
Förintelsen, 1998, s 9.
12
förstått historien och kan återberätta den utifrån sin egen historieuppfattning ges även
utrymme för elevens moraliska och empatiska kompetens.27 Den tyske historiedidaktikern
Karl-Ernst Jeismann definierar historiemedvetandet utifrån fyra begreppsförklaringar.
1.
Historiemedvetande är den ständigt närvarande vetskapen om att alla människor och alla
inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i tid, det vill säga de har en
härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan
förutsättningar.
2.
Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse
av nutid och perspektiv på framtiden.
3.
Historiemedvetande är hur dåtiden är närvarande i föreställning och uppfattning.
4.
Historiemedvetande vilar på en gemensam förståelse som baseras på emotionella
upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet och
upprätthållandet av mänskliga samhällen.28
Jeismanns fyra begreppsförklaringar representerar alla tidsdimensionerna, det förflutna, nuet
samt framtiden. Enligt Jeismann får människan genom relationen till nuet upplysningar till det
förflutna som sedan tolkas och blir en del av människans identitet.29 Elevens förmåga att tolka
de olika tidsdimensionerna styrs av den historia de kommer i kontakt med i och utanför
skolan. Därför är det viktigt att ta hänsyn till elevernas omgivning för att utveckla deras
historiemedvetande för att eleverna ska kunna utveckla demokratiska, empatiska och
moraliska förmågor för att förstå historien och utifrån den få en viss insikt i framtiden.
27
Hermansson Adler, s 9.
Hartsmar, Nanny, Historiemedvetande – elevers tidsförståelse i en skolkontext, 2001, s 77f.
29
Hartsmar, s 78.
28
13
3. METOD Utifrån teorierna empati, moral och historiemedvetande har vi formulerat en kvantitativ enkät
för att besvara våra frågeställningar. Vi har formulerat frågor utifrån de valda teorierna där
dessa kommer att hjälpa oss att se hur eleverna förhåller sig till Förintelsen. Frågorna är
inriktade på olika teman (bakgrund, familj, skola, vänner och övrig omgivning) för att ge en
helhetsbild av respondenternas åsikter och tankar och hur de förhåller sig till de olika
grupperna. Vi har även valt att lyfta fram frågor som vi anser bör tillhöra allmänbildningen
som till exempel när Förintelsen av judarna pågick och antalet mördade.
3.1 Val av metod Vi har valt att tillämpa en kvantitativ enkätundersökning (se Bilaga 2) vid genomförandet av
vår studie. Att använda sig av enkäter har många fördelar dels ger det oss möjligheten att
inkludera ett högre antal respondenter i vår studie samt blir det möjligt att utföra alla enkäter
under ett och samma tillfälle.30 Det finns även nackdelar med enkäter, bland annat ges det
mindre utrymme för öppna frågor och därmed kan inte respondenterna vidareförklara sina
svar. Det finns inte heller någon intervjuare närvarande vilket innebär att man måste lägga ner
mycket tid på att formulera frågorna på ett klart och tydligt sätt så att det inte uppstår
frågetecken bland respondenterna vid utdelningen av enkäterna.31 Vi har valt att utesluta
kvalitativa intervjuer för att dessa dels begränsar antalet deltagande och dels för att de är mer
tidskrävande. Den personliga kontakten mellan intervjuare och deltagare kommer att saknas
vid enkätundersökningen men det är något man kan försöka komma förbi genom att bland
annat utforma en mer personlig och lätt förståelig enkät.32
Enkätens struktur är upplagt på ett sådant sätt att den ger ett personligt uttryck och engagerar
respondenten så att denne inte ska tröttna på frågeformuläret.33 Enkätens struktur har ett visst
tema som inleds med frågor kring enbart respondenten för att vidare inkludera respondentens
familj, vänner, skola och övrig omgivning. Vi har valt att strukturera enkäten på detta sätt för
att det förhoppningsvis gör enkäten en aning mer personlig och för att respondenten ska känna
att den är individuellt riktad. Med hjälp av temaindelning kan man se om det förekommer
30
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2004, s 146.
Bryman, s 146-147.
32
Bryman, s 146.
33
Bryman, s 147.
31
14
eventuella skillnader i elevernas olika omgivningar som kan påverka deras attityder. Frågorna
är ställda på ett slutet och väl strukturerat sätt och kräver endast ett svarsalternativ som
formade vertikalt. De frågor som vi har valt att använda oss av för att besvara våra
frågeställningar kretsar kring elevernas attityder och hur dessa influeras av omgivningen och
dess åsikter. Författaren och professorn Alan Bryman skriver i sin bok Samhällsvetenskapliga
metoder att det underlättar för respondenten och för forskaren om man formar
svarsalternativen vertikalt då de tydligare åtskiljs från själva frågan. Bryman skriver även att
det är viktigt att hålla samman fråga och svarsalternativ för att inte riskera att respondenten
glömmer att besvara en fråga eller att de sätter kryss på fel ställe.34 Även detta är något som
vi har tagit hänsyn till.
Vi har sett till att bevara respondenternas anonymitet för att det ger oss ärligare svar men
också för att det inte är respondenternas identiteter vi är ute efter utan det är deras tankar och
åsikter.35
3.2 Genomförande
Vi begränsas av tid och resurser och kommer därför att endast inkludera en gymnasieskola i
vår undersökning. Vi har valt att utföra en anonym undersökning och väljer därför att varken
nämna staden eller skolans namn. Skolan är lokaliserad i en mindre stad i Småland med en
befolkning på ca 20 000 invånare. Den största anledningen till att vi har valt den här skolan är
för att samtliga gymnasieprogram finns i ett och samma område vilket sparar oss tid vid
utdelningen av enkäterna.
Vi kontaktade historielärarna på skolan och informerade dem om vår studie och de gav oss
fria händer att utföra den. Lärarna informerades om undersökningen och syftet med uppsatsen
för att sedan föra informationen vidare till respondenterna eftersom vi inte kunde närvara vid
enkätutdelningen. Med hjälp av lärarna delades 40 enkäter ut till elever i årskurs tre i både
studie- och yrkesförberedande program. Där samtliga enkäter besvarades och skickades
tillbaka till oss. Syftet med att inkludera olika gymnasieprogram i studien är för att se om
eleverna ligger på olika nivåer kunskapsmässigt. Alla programmen har inte historia som ett
obligatoriskt ämne och vi vill se om det förekommer skillnader mellan programmen. Vi har
34
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2004, s 151-153.
35
Bryman, s 146.
15
valt att inkludera årskurs tre elever för att se om de behärskar tillräcklig kunskap om
Förintelsen då många av dem inte har läst historia under deras gymnasietid.
Tillsammans med enkäten bifogades ett brev (se Bilaga 1) riktat till respondenterna där de
informeras om syftet med enkäten och vår uppskattning för att de tar sig tiden att besvara
enkäten. Eftersom undersökningen är frivillig har eleverna tillfrågats om de vill delta eller inte
innan utdelningen av enkäterna. Tack vare ett gott samarbete emellan lärarna på
gymnasieskolan så kunde vi få tillbaka enkäterna redan efter en dag vilket underlättade
mycket för oss och gav oss mer tid att bearbeta dem.
16
4. BAKGRUND – KONTEXTUALISERING
I följande avsnitt finner ni en presentation av samhällets och människors syn på Förintelsen
samt en beskrivning av regeringens stora satsning, Levande historia och dess syfte och mål.
4.1 Samhällets syn på Förintelsen
När vi tänker på Förintelsen så tänker vi på föreställningar och åsikter om något som har
föregått under en längre period, tankar om ondska, plåga och offer. För de som upplevde
Förintelsen innebar upplevelsen av de nazistiska koncentrationslägren, en våg av våld, tvång
och förtryck.
36
Förintelsen har längre diskuterats i debatter, konferenser samt av olika
forskare där man har dragit slutsatsen att detta var det mest välorganiserade massmordet som
världen någonsin har skådat. Sex miljoner judar mördades varav en miljon var barn på grund
av tillhörandet av en fel folkgrupp.37 Förintelsen har väckt många tankar och åsikter. Idag
klassas Förintelsen som ett internationellt fenomen genom att öppnandet av arkivet har
förbrukats. Ökat intresse kring Förintelsen och uppmärksamheten på minneshögtider, men
även medias publicitet har hjälpt till att föra fram Förintelsen i dagens samhälle.38
Ulf Zander, forskare vid historiska institutionen vid Lunds universitet menar att
historieskrivningen
om
andra
världskriget
lyfte
fram
motståndsrörelserna
och
sammanhållningen mot nazisterna. För att vidare nå den moraliska nollpunkten måste alla
länder enas och förhålla sig till Förintelsen. Det går att tala om Förintelsen som en ny ”stor
berättelse” och skapa ett moraliskt budskap menar Max Liljefors som har disputerat
avhandlingen Bilder av Förintelsen vid konstvetenskapliga institutionen vid Lunds
universitet, vidare genererar Förintelsen identifikation, speciellt gentemot offren samtidigt
som Förintelsen ger kommande generationer en varning.39
Det har under 1990-talet förekommit andra folkmord (Rwanda och Bosnien-Hercegovina)
som har väckt nya tankar kring Förintelsen. Detta genom att människorna diskuterar och
36
37
Fjellströmger & Fruitman, Stephen, Sidor av förintelsen, 2000, s 7.
Schatz, Jaff & Schulman, Saloman, i (red), Auschwitz’ skugga, 1998 s 7.
38
Höjer, Henrik, ”Förintelsen: Är förintelsen på väg att trivialiseras?”, Forskning och Framsteg,
http://fof.se/skrivUtArtikel.lasso?id=03534, 2008-05-17.
39
Höjer, Henrik, ”Förintelsen: Är förintelsen på väg att trivialiseras?”, Forskning och framsteg,
http://fof.se/skrivUtArtikel.lasso?id=03534, 2008-05-17.
17
skapar ett kritiskt tänkande för att kunna förstå hur ett planerat övervåld mot andra människor
tillåts att ske. När Förintelsen ägde rum i mitten av 1900-talet uppfattades den inte som unik
även om omvärlden kände till vad som hade hänt judarna, istället talade nazisterna mycket om
att tanken var att rädda mänskligheten från alla judar. Efter Förintelsen började omvärlden att
reagera på den faktiska händelsen och därefter samla information och kunskap som bidrog till
att människorna kunde bilda egen uppfattning och skapa en egen förståelse samt bilda ett
kritisk tänkande om förintelsen både moraliskt och empatiskt.
Det talas mycket om att Förintelsen var en ”bluff”, detta framställs av propagandaindustrin
genom flygblad, tryckta skrifter, dataspel, konferenser, TV, radio, Internet o s v. Förnekarna
förespråkar inte vetenskap utan en politisk propaganda där deras påståenden bygger i de flesta
fall på antisemitistiska föreställningar. Antisemitismen kom under tidig medeltid att utveckla
antijudisk teologi, många av idéer och föreställningar som utvecklades då finns fortfarande i
vårt samhälle. 40
Idagens samhälle förekommer förutfattade meningar om Förintelsen. Det förekommer olika
samhällsdebatter där forskare och professorer förespråkar om själva händelseförloppet, men
det förekommer även förespråkare som förnekar Förintelsen. Det är oerhört viktigt att dagens
elever bildar sin egen uppfattning kring Förintelsen och andra folkmord utifrån ett kritiskt
tänkande som kan hjälpa eleverna när de utnyttjar sina egna moraliska och empatiska
förmågor.
4.2 Kampanjen Levande historia
När Centrum för invandrarforskning (CEIFO) vid Stockholms universitet i början av juni
1997 la fram resultatet från sin rapport om svenska skolelevers inställning till rasism och
demokrati. Svaret på frågan om Förintelsens faktiska existens kom att uppröra många
människor i den svenska nationen. En som reagerade starkt på resultatet var den dåvarande
svenska statsministern Göran Persson som genast ville göra något åt detta, han menade att
”ingen fick leva okunnig om Hitlers illdåd” .41 Med detta som grund satsade regeringen
40
41
Bruchfeld , Stephane, Förnekandet av förintelsen: Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz,1996, s 4ff.
Ludvigsson, David, ”Levande historia – inte bara levande historia”, s 147.
18
mångmiljonbelopp på kampanjen Levande historia för att upplysa allmänheten, men främst
svenska skolelever, om Förintelsen.
I kampanjen ingick fyra delar; föräldrar/allmänhet, skolor, universitet/högskolor och politiska
manifestationer.42 För att upplysa skolelever om Förintelsen började man gratis dela ut boken
”… om detta må ni berätta…”. Skolorna erbjöds lån av filmer och videopaket om Förintelsen,
seminarier anordnades för lärare och man la upp en hemsida på Internet.43 Alla svenska
medborgare skulle på ett eller annat sätt ha tillgång till information om Förintelsen, illdådet
fick inte hamna i glömska. Projektets syfte var att öka kunskaperna om Förintelsen och utifrån
det förstärka känslan för demokrati och mänskliga rättigheter.44
Kampanjen Levande historia utvecklades så småningom till myndigheten Forum för levande
historia där man omarbetade målen till att även inkludera upplysning om andra brott mot
mänskligheten. Dock ska Förintelsen fortfarande fungera som en utgångspunkt. Genom att
belysa om mänsklighetens mörkaste historia vill Forum för levande historia påverka framtiden
och stärka människors vilja att verka för allas lika värde.45
CEIFO– rapportens författare Anders Lange och historikern Heléne Lööw (som senare blev
chef för Levande Historia) tog avstånd från denna kampanj. Av den orsaken att de ansåg att
resultatet kunde tolkas på olika sätt beroende på vilka faktorer som tas till hänsyn vid en
tolkning. Lange och Lööw ifrågasatte även utdelningen till hela befolkningen av boken ”…
om detta må ni berätta…”, varför koncentrerade man sig inte på de grupper som faktiskt
ifrågasatte Förintelsen. Även historielärare runt om i Sverige valde att ta avstånd från
kampanjen eftersom de inte hade inkluderats i projektet från allra första början.46
Undersökningarna som har gjorts kring detta ämnesområde har väckt tankar runt om i världen
och allra minst i Sverige.
42
Regeringskansliet, http://www.regeringskansliet.se/sb/d/108/a/1428, 2008-05-15.
Ludvigsson, David, ”Levande historia – inte bara levande historia”, s 144.
44
Regeringskansliet, http://www.regeringskansliet.se/sb/d/108/a/1428, 2008-05-15.
45
Forum för levande historia, http://www.levandehistoria.se/om ,2008-05-15.
46
Ludvigsson, David, ”Levande historia – inte bara levande historia”, s 152.
43
19
5. RESULTAT
Vi har valt att lägga upp resultatet efter en tematisk ordning, där vi inleder med bakgrund
under tema ett följt av teman familj, skola, vänner samt övrig omgivning. Vi kommer inte att
redovisa alla enkätfrågor eftersom vi anser att alla frågor inte är relevanta för vår
undersökning. De frågor som har uteslutits från studien har från första början endast haft
funktionen att ge enkäten en helhet och sätta ämnet i ett sammanhang för respondenten. De
uteslutande frågorna visade främst elevernas allmänna kunskaper om Förintelsen som när och
var händelsen ägde rum samt antalet dödsoffer. Dessa frågor visade att eleverna låg på en
jämn nivå där endast ett fåtal procent skiljde dem åt.
Sammanlagt ingick det 40 respondenter i denna studie.
20
5.1 Analys av resultat TEMA 1: BAKGRUND
Under denna rubrik redovisas respondenternas kön, val av gymnasieprogram samt hur väl de
känner till Förintelsen och deras inställning till judarnas lidande.
Könsfördelningen var ganska jämnt fördelad även om detta inte är av betydelse för resultatet
av studien. Vårt mål med undersökningen är inte att se efter genusskillnader utan vi vill
undersöka skolelevers inställning till Förintelsen. Vi ville från början ha en jämn fördelning
av studie- och yrkesförberedande program för att se om resultatet skulle påverkas av att
respondenterna eventuellt kan ligga på olika nivåer kunskapsmässigt. De yrkesförberedande
programmen på vår undersökningsskola har inte historia som ett obligatoriskt ämne utan
ämnet kan endast väljas som ett individuellt tillval. En majoritet av respondenterna visar att de
känner till Förintelsen. Endast en person känner inte till händelsen. Trots att de
yrkesförberedande programmen inte har historia som ett obligatoriskt ämne visar vår studie
att en majoritet av respondenterna känner till Förintelsen.
Känner Du någon sympati för judarnas lidande?
70
60%
60
50
40
30
20%
20
7,5%
10
12,5%
0
Mycket
Ganska mycket
Lite
Inget alls
Diagram 1. Känner Du någon sympati för judarnas lidande?
Målet med den här frågan var att se om eleverna tycker synd om det judarna har gått igenom
men frågan kan ha tolkats på ett antal olika sätt. Respondenterna kan ha tolkat var ord för sig
dvs. de har sett sympati och lidande och automatiskt antytt att man ska tycka synd om
judarna. Eftersom respondenterna inte själva har upplevt Förintelsen kan de heller inte relatera
21
till händelsen känslomässigt. Risken finns att respondenterna har trott att de ska sätta sig in i
judarnas situation. Resultatet varierar mellan de olika svarsalternativen. En majoritet av
respondenterna, 60 procent känner mycket sympati för judarnas lidande medan 12,5 procent
inte känner någon sympati alls. Ur ett empatiskt perspektiv kan detta vara lite oroväckande
eftersom det visar att alla inte har förmågan att försätta sig i en annan individs läge och förstå
deras lidande och deras erfarenheter.
TEMA 2: FAMILJ
Under tema två kommer vi att lägga fram resultatet kring familjen och deras kännedom om
Förintelsen samt om respondenterna har påverkats av familjens åsikter.
Har Du pratat om Förintelsen med din familj någon
gång?
65%
70
60
50
40
25%
30
20
10%
10
0
Ja, många gånger
Ja, några gånger
Nej, ingen gång
Diagram 2. Har Du pratat om Förintelsen med Din familj någon gång?
En stor del av respondenterna har ett flertal gånger pratat om Förintelsen med sin familj men
frågan är vad det har pratats om och ur vilket perspektiv man har talat om det. Om man har
föregående diagram (1) i åtanke kan man fråga sig hur mycket medkänsla det finns i
diskussionerna om Förintelsen och hur eller om det påverkar elevernas tänkande. Det familjen
förespråkar om Förintelsen kanske inte alltid överensstämmer med det skolan förespråkar.
Familjens åsikter kan riktas mot ett nynazistiskt håll och därmed ha en påverkan på elevernas
tankar vilket kan kopplas till diagram 5. En stor del av respondenterna delar samma åsikter
som familjen .
22
Har Du lärt dig någonting nytt om Förintelsen utifrån
de diskussioner Du har haft med din familj?
70
62,5%
60
50
37,5%
40
30
20
10
0
Ja
Nej
Diagram 3. Har Du lärt dig någonting nytt om Förintelsen utifrån de diskussioner Du har haft med din
familj?
62,5 procent av respondenterna anger att de har lärt sig något nytt om Förintelsen utifrån
diskussioner med medlemmar ur deras familj. Beroende på vilket sätt man har pratat om
Förintelsen dvs. på ett negativt eller positivt sätt kan det ha en påverkan på respondentens
tankar och åsikter. Hela 37,5 procent anser att de inte har lärt sig något nytt utöver det de
redan kan dock behöver detta inte betyda att de inte påverkas av familjens tankar och åsikter.
Har diskussionerna med din familj väckt tankar om
Förintelsen och andra folkmord som har ändrat ditt
sätt att se på Förintelsen?
70
60
50
40
30
20
10
0
62,5%
37,5%
Ja
Nej
Diagram 4. Har diskussionerna med Din familj väckt tankar om Förintelsen och andra folkmord som har
ändrat ditt sätt att se på Förintelsen?
23
En majoritet av respondenterna anser inte att de utvecklar nya tankar om varken Förintelsen
eller andra folkmord. Detta kan bero på att diskussionerna inte har berört Förintelsen eller
andra folkmord på en djupare nivå och därmed ser de ingen koppling mellan händelserna.
37,5 procent ser att det finns en koppling mellan Förintelsen och andra folkmord. Diagrammet
visar att det dras paralleller till andra folkmord som kan ge utrymme för ett kritiskt tänkande
hos respondenterna.
Har Du samma åsikter som din familj har om
Förintelsen?
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
82,7%
17,5%
Ja
Nej
Diagram 5. Har Du samma åsikter som Din familj har om Förintelsen?
Diagrammet visar att stor del av respondenterna har samma åsikter som familjen har om
Förintelsen. De respondenter som inte delar familjens åsikter baserar sina tankar på kunskaper
hämtade utanför hemmet. Där kan skola (se diagram 6) och vänner ha en betydande roll i
deras tankar och åsikter. Olika organisationer som förespråkar deras åsikter och värderingar i
samhället kan också vara av betydande roll för elevernas åsikter.
24
Tycker Du att det finns någon koppling mellan det
Du har lärt dig hemma och det i skolan?
90
82,7%
80
70
60
50
40
30
20
17,5%
10
0
Ja
Nej
Diagram 6. Tycker Du att det finns någon koppling mellan det Du har lärt dig hemma och det i skolan?
82,7 procent av respondenterna ser en koppling mellan det de lär sig i hemmet och det de lär
sig i skolan om Förintelsen. Ändå ser inte 17,5 procent av respondenterna denna koppling.
Detta kan tolkas som så att i hemmet förmedlas en bild av Förintelsen och en annan förmedlas
i skolan som inte överensstämmer med varandra. Detta i sin tur kan leda till att
respondenterna inte ser en koppling mellan en och samma händelse utan har splittrade åsikter.
När kunskap inhämtas från olika håll får eleven möjlighet att tillämpa ett kritiskt tänkande där
han/hon själv kan uppfatta och värdera vad som är rätt eller fel, sant eller osant.
25
TEMA 3: SKOLAN
Respondenternas åsikter om skolan och skolundervisningen faller under tema tre. Här
redogörs lärarnas kompetens samt elevernas intresse för Förintelsen.
Anser Du att Du har fått tillräcklig kunskap om
Förintelsen i skolan?
70
62,5%
60
50
40
30
20%
20
17,5%
10
0
Ja
Nej
Vet ej
Diagram 7. Anser Du att Du har fått tillräcklig kunskap om Förintelsen i skolan?
Rent allmänt tycker en majoritet av respondenterna att de får tillräckligt med kunskap om
Förintelsen i skolan. Dock tycker ca 37,5 procent av respondenterna att de inte får tillräcklig
med kunskap. Att så många anser att de inte får tillräckligt med kunskap kan bero på det
faktum att de yrkesinriktade programmen inte läser historia som ett obligatoriskt ämne under
deras gymnasietid.
Tycker Du att lärarna har tillräcklig kunskap om
Förintelsen?
60
55%
50
40
25%
30
20%
20
10
0
Ja
Nej
Vet ej
Diagram 8. Tycker Du att lärarna har tillräcklig kunskap om Förintelsen?
26
Den här frågan kan ha tolkats som så att eleverna har trott att den berör lärarnas kunskaper i
allmänhet och inte endast historielärarna. Vid analys av detta diagram får vi utgå från att
eleverna kan ha haft andra lärare i åtanke då de har besvarat på denna fråga. 55 procent av
eleverna tycker att den kunskap lärarna behärskar om Förintelsen är tillräcklig medan 45
procent inte är helt övertygade om att lärarna har tillräckligt med kunskaper om Förintelsen.
Detta kan bero på att elever och lärare inte delar samma åsikter om Förintelsen och därmed
anser eleverna att lärarna inte har tillräckligt med kunskaper, vilket även kan kopplas till
diagram 8. Det kan även bero på att olika lärare lägger tyngdpunkten på olika ämnesområden
i undervisningen. Till exempel att gymnasielärare anser att eleverna har fått tillräcklig
kunskap om Förintelsen i grundskolan och därför väljer att lägga tyngdpunkten på andra
områden.
Tycker Du att det är intressant att läsa om
Förintelsen?
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
87,5%
12,5%
Ja
Nej
Diagram 9. Tycker Du att det är intressant att läsa om Förintelsen?
87,5 procent av respondenterna tycker att det är intressant att läsa om Förintelsen, vidare
menar endast 12,5 procent att det inte är intressant att läsa om den. De respondenter som inte
anser att det är intressant kan man koppla till diagram 7 där eleverna tycker att de har fått
tillräcklig kunskap om händelsen att de inte längre finner det lika intressant. Det kan även
kopplas till diagram 8 där eleverna menar att lärarna inte har tillräckligt med kunskap om
Förintelsen vilket kan göra själva ämnet ointressant för dem. De 12,5 procent som inte tycker
att det är intressant att läsa om Förintelsen kan ha tolkat frågan som så att det endast rör sig
om att läsa böcker och inte om att lära sig om händelsen på annat sätt, som till exempel via
undervisning, media .m.m.
27
Hur tycker Du att undervisningen i skolan är om
Förintelsen?
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
42,5%
30%
15%
7,5%
5%
Mycket bra Ganska bra
Bra
Mindre bra
Dålig
Diagram 10. Hur tycker Du undervisningen i skolan är om Förintelsen?
Åsikterna om undervisningen varierar mellan de olika svarsalternativen. Rent allmänt är mer
än hälften av respondenterna nöjda med den undervisning som förekommer i skolan om
Förintelsen. En orsak till varför de fåtal elever är missnöjda med undervisningen kan vara för
att de inte delar skolans åsikter om Förintelsen, se diagram 11.
Har Du samma åsikter som skolan har om
Förintelsen?
80
70%
70
60
50
40
30%
30
20
10
0
Ja
Nej
Diagram 11. Har Du samma åsikter som skolan har om Förintelsen?
Diagram 11 visar att 70 procent av eleverna har samma åsikter som skolan har om Förintelsen
och 30 procent av dem delar inte samma åsikt. De elever som inte delar åsikter med skolan
kan man koppla till Diagram 5 där respondenterna relaterar mer till familjen. Drar man
28
paralleller mellan detta diagram och diagram 5 kan man konstatera att eleverna hellre delar
samma åsikter med sin familj än de åsikter som skolan förespråkar. De respondenter som inte
delar skolans åsikt kan ha bildat en egen uppfattning som de har fått genom övrig omgivning
som till exempel TV, tidningar, samhällsdebatter osv. Om eleverna varken delar samma
åsikter som skolan, familjen eller vännerna kan de då ha hittat en organisation som till
exempel nynazismen, som delar deras åsikter.
TEMA 4: VÄNNER
Under tema 4 kommer vi att klarlägga resultaten av frågorna kring respondenternas vänner
och hur de ställer sig till deras åsikter.
Har Du någon gång pratat om Förintelsen med dina
vänner?
70
60%
60
50
40
32,5%
30
20
10
5%
2,5%
0
Ja, många gångerJa, några gångerJa, en gång
Nej, ingen gång
Diagram 12. Har Du någon gång pratat om Förintelsen med dina vänner?
I detta diagram kan man se att eleverna pratar om Förintelsen med sina vänner dvs. i en miljö
där de inte är tvungen att prata om det. 95 procent av eleverna har vid ett flertal gånger eller
någon gång pratat om Förintelsen med sina vänner. Diskussioner med vänner kan leda till att
eleverna dels utvecklar deras syn på Förintelsen och får andra tankar om vad som är rätt eller
fel. Det är större chans att diskussioner med vänner leder till att respondenterna kan försätta
sig i de drabbades situation vilket är grund för det empatiska tänkandet. Detta för att eleverna
kanske känner sig mer avslappnade med sina vänner och kan prata fritt om en händelse utan
att tänka på vad som är rätt och fel eller för att bli kritiserade för deras åsikter. Om eleven har
29
varit och besökt Auschwitz koncentrationsläger kan de vidare berätta för sina vänner om vad
de har sett och upplevt. Utifrån detta kan eleven tillsammans med sina vänner skapa ett
empatiskt tänkande då de får ett annat perspektiv på händelsen.
Har Du samma åsikter som Dina vänner har om
Förintelsen?
90
80
80%
70
60
50
40
30
20
20%
10
0
Ja
Nej
Diagram 13. Har Du samma åsikter som Dina vänner har om Förintelsen?
Överlag delar respondenterna samma åsikter som sina vänner. Det går att koppla detta till
diagram 12 där eleverna skapar ett gemensamt tänkande utifrån diskussioner med sina vänner.
I en mer avslappnad miljö kan de känna att de kan uttrycka och diskutera sina åsikter på olika
nivåer samt ha en egen men även gemensam uppfattning om Förintelsen.
TEMA 5: ÖVRIG OMGIVNING
Slutligen kommer vi under tema 5 att redovisa resultatet av frågorna som berör Levande
historia, det kritiska tänkandet samt massmedias framställning av Förintelsen i relation till
andra folkmord.
30
Känner Du till projektet som kallas för "Levande
historia"?
90
77,5%
80
70
60
50
40
22,5%
30
20
10
0
Ja
Nej
Diagram 14. Känner Du till projektet som kallas för ”Levande historia?”
Hela 77,5 procent av respondenterna känner inte till projektet Levande historia. Att
procentantalet är så högt kan bero på att eleverna kanske inte känner till Levande historia vid
dess namn. Informationen som kampanjen erbjuder kan ha nått ut till eleverna men att de inte
är medvetna om vem avsändaren är.
Är Du kritisk till det Du läser eller hör om Förintelsen?
75%
80
70
60
50
40
30
17,5%
20
10
7,5%
0
Ja, alltid
Ibland
Aldrig
Diagram 15. Är Du kritisk till Du läser eller hör om Förintelsen?
Ett fåtal (7,5 procent) av eleverna är alltid kritiska till det de hör eller läser om Förintelsen och
hela 75 procent är det bara ibland medan 17,5 av respondenterna är det aldrig. Detta innebär
att eleverna inte alltid bildar sin egen uppfattning utan de accepterar det som omgivningen
förespråkar om Förintelsen. Diagrammet visar att eleverna inte alltid använder sitt kritiska
tänkande när de samlar in ny information vilket inte uppfyller kursplanens krav där man
strävar efter att eleven ska kritiskt granska och värdera påståenden.
31
Har Du hört talas om boken "... om detta må ni berätta"?
70
62,5%
60
50
37,5%
40
30
20
10
0
Ja
Nej
Diagram 16. Har Du hört talas om boken ”… om detta må ni berätta”?
Lika många som har hört talas om boken ”… om detta må ni berätta”, har läst den dvs. endast
37,5 procent har läst boken. Övriga 62,5 procent har varken hört talas om boken eller läst den.
Detta är oroande eftersom ett av målen för kampanjen var att boken skulle nå ut till skolelever
och upplysa dem om illdådet. Varför boken inte har nått ut till respondenterna kan först och
främst bero på brist av intresse(se diagram 9) men även på grund av det finns mer
lättillgänglig information än att läsa en bok så som till exempel Internet, uppslagsverk osv.
Informationen om förintelsen i massmedia i relation till
information om andra folkmord är?
42,5%
45
40
35
30
30%
27,5%
25
20
15
10
5
0
God
Tillräcklig
Otillräcklig
Diagram 17. Informationen om Förintelsen i massmedia i relation till information om andra folkmord
är..?
72,5 procent tycker att det förekommer tillräckligt med information i massmedia i relation till
andra folkmord. Resterande 27,5 procent tycker att det är otillräcklig information om
32
Förintelsen i relation till andra folkmord. Vilket betyder att dessa elever tycker att det pratas
för mycket om andra folkmord eller att de kan tycka att det pratas för mycket om Förintelsen i
relation till andra folkmord.
33
6.
DISKUSSION
Uppsatsens syfte är att undersöka skolelever attityder gentemot Förintelsen samt att jämföra
med tidigare forskning för att se eventuella skillnader. För att genomföra denna undersökning
har en enkät riktats till gymnasieelever. Enkäterna delades ut till elever i årskurs tre i studieoch yrkesförberedande program för att se om det förekommer skillnader kunskapsmässigt
bland skoleleverna. Viktigt att notera är att de yrkesförberedande programmen till skillnad
från de studieförberedande programmen inte har historia som ett obligatoriskt ämne.
Studien visar att de skolelever som har deltagit i vår undersökning har grundläggande
kunskaper om Förintelsen samt att de tycker att det är intressant att läsa om händelsen.
Intresset för Förintelsen förtydligas i det faktum att de utöver skolan på egen hand söker
kunskap. Att eleverna diskuterar Förintelsen med sina familjer (diagram 5) och sina vänner
(diagram 15) visar att Förintelsen är av större betydelse för dem. Eleverna nöjer sig inte med
att bara läsa om Förintelsen i skolan utan de väljer att diskutera och söka kunskap på egen
hand. När eleven skaffar sig ny kunskap om förändringar över tid lär han/hon sig att tolka
dåtiden och utifrån den utöka förståelse för nutiden. Att sedan återberätta historien ur
personlig synvinkel ger utrymme för moralisk och empatisk kompetens.47 Enligt den danske
filosofen Knud Ejler Logstrup har alla en fri vilja men att moralen tillämpas när människor
tvingas att hantera en situation där individen måste avgöra vad som är rätt eller fel.48 När
eleven söker kunskap på egen hand ges det utrymme för att själva avgöra vad enligt dem är
rätt eller fel. För att de ska kunna delta i demokratiska debatter krävs kunskap och ett kritiskt
tänkande.49 Vår undersökning visar att 75 procent av respondenterna använder sitt kritiska
tänkande ibland dvs. de är inte kritiska till all information de skaffar sig. Därmed uppfyller de
inte kraven för att delta i en demokratisk debatt. Genom diskussioner med familj och vänner
och deras inställning till Förintelsen skapar eleven egna värderingar och normer för vad som
de själva anser vara moraliskt korrekt och utifrån det utvecklar sin empatiska förmåga. När
elever samlas för att diskutera till exempel Förintelsen uppstår inte bara två uppfattningar utan
47
Hermansson Adler, Magnus, ”Elevens resa i Tredje riket”: att främja lärande vid undervisning om
Förintelsen, 1998, s 9.
48
Colnerud, Gunnel och Hägglund, Solveig, i (red)Etiska lärare -moraliska barn: Forskning kring värdefrågor i
skolans praktik, 2004, s 29-30.
49
Aronsson, Peter och Erika Larsson, i (red), Konsten att lära och viljan att uppleva: historiebruk och
upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Ceuntrum för kulturforskning, 2002,s 181.
34
minst tre. Eleven påverkas av den andre partens åsikt och tänkesätt vilket gör att nya åsikter
utvecklas.50
Enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) ska skolan främja förståelse
för andra människor och förmåga till inlevelse.51 45 procent av respondenterna i vår studie är
tveksamma till lärarnas kunskap om Förintelsen. Detta resultat kan tolkas på olika sätt, till
exempel att eleverna inte delar lärarnas åsikter om händelsen. När de inte delar samma åsikter
som skolan, tar de till familjens eller vännernas åsikter vilket gör att läroplanens mål inte
uppfylls. Vi anser att lärarens uppgift är att kunna förmedla sann kunskap om Förintelsen
samt att hjälpa eleverna skapa förståelse och innebörden kring ett kritisk tänkande. Utanför
skolan kan eleven inhämta annan kunskap än den som skolan förmedlar, vilket kanske inte
alltid överensstämmer. Skolan förmedlar en åsikt och eleven en annan, vid diskussioner
kommer man till en nivå där åsikterna ställs samman och bildar en tredje åsikt. Därför är det
viktigt att skolan och lärare tar hänsyn och samarbetar med elevens omgivning.
Studien på uppdrag av Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO)
visade att en tredjedel av respondenterna inte var säkra på att Förintelsen hade ägt rum, samt
elevernas svaga historiekunskaper kom att belysas starkt i media. Tolkningen av CEIFOs
resultat kan kritiseras i ett antal olika punkter. För det första var rapporten inte enbart inriktad
på frågor kring Förintelsen utan tyngdpunkten låg på demokrati och rasism i allmänhet. För
det andra ifrågasätter vi rapportens resultat på grund av respondenternas åldersskillnader. I
enkätundersökningen ingick det skolelever i åldrarna elva till tjugo år gamla. Vi tror inte att
en elvaåring kan ha förmågan att skilja på rätt och fel, sant eller osant om man jämför med en
tjugoåring. Enligt Zygmunt Baumans teori måste man vara moralisk för att kunna ta eget
ansvar52, vi anser inte att en elvaåring har förutsättningar för att kunna kritisera och värdera en
händelse ur ett moraliskt perspektiv på samma sätt som en tjugoåring kan. Resultaten av vår
studie överensstämmer mer med Youth and Historys resultat där eleverna visar att de
behärskar kunskaper om Förintelsen och att de har en bra inställning till händelsen.
För att sammanfatta diskussionen av CEIFO; s rapport kan vi konstatera att tolkningen av
resultatet kan uppfattas olika av olika personer beroende på vad för faktorer som tas till
50
Hermansson Adler, Magnus, Lärande dialoger: didaktiska möten i spåren av förintelsen, 2000, s 4.
Skolverket, Lpf 94, www.skolverket.se, 2008-04-26.
52
Colnerud , Gunnel och Hägglund, Solveig, i (red)Etiska lärare -moraliska barn: Forskning kring värdefrågor
i skolans praktik, 2004, s 29-30.
51
35
hänsyn
vid
tolkningen.
I
samband
med
rapportens
resultat
kritiserades
även
skolundervisningen och lärarna hölls ansvariga för elevernas svaga historiekunskaper. Vår
studie visar däremot att eleverna har grundläggande kunskaper om Förintelsen och kan sätta
händelsen i ett tidsperspektiv. Undersökningen visar att 45 procent av respondenterna inte är
helt övertygade om att lärarna har tillräckliga kunskaper om Förintelsen. Det kan bero på att
lärarna väljer att lägga tyngdpunkten på andra ämnesområden än Förintelsen i
historieundervisningen.
I enkätundersökningen utformades det frågor om eleverna kände till kampanjen levande
historia och det de har att erbjuda. 77,5 procent av respondenterna som inte kände till
kampanjen. 62,5 procent av respondenterna kände heller inte till boken ”… om detta må ni
berätta…”, vilket vi finner överraskande med tanke på alla de pengar och all det engagemang
som har lagts ned för att bidra allmänheten med ökade kunskaper om Förintelsen.
Om man utgår ifrån vår studie kan man dra slutsatsen att kampanjen inte har lyckats med att
nå ut till allmänheten och allra minst till ungdomarna. Det handlar inte om att kampanjen inte
har nått ut utan snarare att den inte har nått ut tillräckligt mycket. I detta fall har vi fokuserat
oss på skolan där enkätundersökningen visar att eleverna inte känner till kampanjen. I annat
fall kan kampanjen ha nått ut till eleverna men utan vetskap om vem avsändaren är. Till
exempel att respondenterna kan ha sett en film som har erbjudits av levande historia men att
de inte känner till avsändaren av filmen utan endast titeln.
Sammanfattningsvis kan vi se att dagens skolelever har ett historiemedvetande. Eleverna
behärskar vad vi anser vara grundläggande kunskaper om Förintelsen och förstår händelsen
samt dess konsekvenser som upplyses i dagens samhälle. Dock visar undersökningen eleverna
inte alltid tillämpar ett kritiskt tänkande. Elevernas grundläggande kunskaper samt kännedom
och intresse för Förintelsen är genomsnittligt bra. Denna studie skiljer sig från tidigare
forskning där vår studie visar att eleverna behärskar kunskaper om Förintelsen och att de har
ett intresse för händelsen utanför skolans ramar.
36
6.1 Förslag till framtida forskningsområden
Eftersom vår studie inkluderar ett relativt lågt antal respondenter, skulle det vara intressant att
följa upp studien med ett högre antal respondenter samt med mer tid och resurser. Det vore
även intressant att följa upp studien vid senare tillfälle när till exempel överlevanden börjar gå
bort. Hur förmedlar man då en verklighetsbild av Förintelsen? Kommer eleverna fortfarande
vara övertygade om att Förintelsen har ägt rum? Ytterligare förslag på framtida
forskningsområden är att jämföra elevernas inställning i Sverige med elevers inställning i
något annat land.
37
7. SAMMANFATTNING
Studier har visat att Förintelsens överlevande är av stor betydelse för allmänheten eftersom de
ger en verklighetsbild av händelsen. Vad händer när de går bort? När överlevanden så
småningom börjar gå bort av ålderdom är det viktigt att eleverna får tillräckligt med kunskap
om Förintelsen för att det inte ska falla i glömska eller ifrågasättas.
Syftet med vår studie är att undersöka skolelevers attityder gentemot förintelsen och hur de
förhåller sig till händelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv.
För att undersöka skolelevers inställning till Förintelsen har vi skickat ut en enkät till 40
årskurs tre elever på gymnasiet. Av dessa 40 enkäter fick vi tillbaka samtliga. För att
undersöka detta fick skoleleverna ange deras åsikter kring förintelsen och om de påverkas av
omgivningens uppfattningar. Studien har visat att skoleleverna har grundläggande kunskaper
om Förintelsen men att de inte alltid tillämpar ett kritisk tänkande. Vi fann även att eleverna
har en bra inställning gentemot Förintelsen och att de har ett visst intresse för att utöka de
kunskaper de redan har. Därför är det viktigt att lärare och elever samarbetar med varandra för
att bevara det intresse som finns.
38
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Litteratur
Aronsson, Peter & Erika Larsson, i (red), Konsten att lära och viljan att uppleva, historiebruk
och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Centrum för
kulturforskning, Växjö universitet, Rapport nr 1, 2002.
Bruchfeld, Stéphane, Förnekandet av Förintelsen: nynazistisk historieförfalskning efter
Auschwitz, Svenska kommittén mot antisemitism, Stockholm,1996.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber ekonomi, Malmö, 2002.
Colnerud Gunnel & Hägglund Solveig, i (red) Etiska lärare – moraliska barn, forskning kring
värdefrågor i skolans praktik, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet,
2004.
Hartsmar, Nanny; Historiemedvetande; Elevens tidsförståelse i en skolkontext, Institutionen
för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö, 2001.
Hermansson Adler, Magnus, ”Elevens resa i Tredje riket”, att främja lärande vid
undervisning om Förintelsen, Lärarutbildningen, Borås, 1998.
Hermansson Adler, Magnus, Lärande dialoger: didaktiska möten i spåren av Förintelsen,
Lärarutbildningen, Högskolan i Borås, Borås, 2000.
Höjer, Dan, Empati; vägledning för pedagoger och föräldrar, Kristianstads boktryckeri AB,
Kristianstad, 2007.
Fjellström, Roger & Fruitman, Stephen, i (red), Sidor av förintelsen, studentlitteratur, Lund,
2000.
Forskningsplan, Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord, Uppsala Universitet.
Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, 1999.
Kverndokk, Kyrre, Pilegrim, turist og elev.;Norske skoleturer til
konsentrasjonsleirer, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur
, Linköpings Universitet, 2007.
dods-
og
Lange, Anders, Lööw Heléne, Bruchfeld, Stéphane, Hedlund, Ebba, Utsatthet för etniskt och
politiskt relaterat hot m m , spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder
till demokratin m m bland skolelev,. (Centrum för invandrarforskning Stockholms universitet
(CEIFO), 1997.
Ludvigsson, David, ”Levande historia – inte bara levande historia”, i (red) Nielsen Tage,
Carsten, Simonson Gert, Dorthe og Lene Wul, Mod nye historier, Jysk Selskab for Historie nr
49, Århus, 2001.
39
Schatz, Jaff & Schulman, Saloman, i (red), Auschwitz’ skugga, Brutus Östlings Bokförlag
Symposion, Stockholm/ Stehag, 1998.
Internet
Youth and History, 2008-05-14.
http://www.erzwiss.uni-hamburg.de/Projekte/Youth_and_History/
Forum för Levande historia, 2008-05-15.
http://www.levandehistoria.se/forintelsen
Offentliga tryck
Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna, 2008-04-26.
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077007700340
02e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030003800300
02f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007700
7000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f00520065006300
6f00720064003f006b003d0031003000370031/target/Record%3Fk%3D1071
Regeringskansliet, 2008-05-15.
http://www.regeringskansliet.se/sb/d/108/a/1428
Tidningar
Eriksson, Staffan & Karlegärd, Christer, ”Måla inte fan på väggen.”, Sydsvenskan, 1997-0619.
Haraldsson, Anders, ”Historia slagfält för ideologiska regeringskampanjer”, Sydsvenska
dagbladet, 2008-05-15. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1085103.svd
Höjer, Henrik, Förintelsen: ”Är förintelsen på väg att trivialiseras”, Forskning och Framsteg,
2008-05-17. http://fof.se/skrivUtArtikel.lasso?id=03534.
Sävesöderbergh, Bengt, ”Demokratins hot och löften.”, Sydsvenskan, 1997-07-16.
Otryckta källor
Amira Dapo och Jehona Lajqis enkätundersökning
40
BILAGOR
BILAGA 1 - BREV
Hej!
Vi är två studenter som läser lärarprogrammet vid Växjö Universitet. Just nu skriver vi vår
kandidatuppsats i historia (C- uppsats). Syftet med vår uppsats är att undersöka skolelevers
attityder gentemot Förintelsen med hjälp av en enkätundersökning. Vi intygar att enkäterna
enbart kommer att användas i forskningssyfte, de är anonyma och deltagandet i
undersökningen är frivillig. Svaren från enkäten kommer att vara anonym, dvs. du som
respondent kommer inte avslöjas.
Läs frågorna ordentligt, och svara på alla frågor så ärligt som möjligt.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Amira Dapo, [email protected]
Jehona Lajqi, [email protected]
41
BILAGA 2 - Enkät
Vänligen kryssa före svarsalternativet.
1. Kön?
___ Kille
___ Tjej
2. Läser du ett studieförberedande eller yrkesförberedande gymnasieprogram?
___________________________________________________
3. Känner Du till förintelsen?
___ Ja
___ Nej
4. Vet Du hur många som dog under Förintelsen?
________ 4 000 000
_______ 1 000 0000
________ 200 000
________6 000 000
5. Vilket land samt vilken ledare låg bakom Förintelsen?
___ Ryssland & Stalin
___ Jugoslavien & Tito
___ Tyskland & Hitler
___ Italien & Mussolini
42
6. Under vilka årtal pågick Förintelsen?
___ 1940-1945
___ 1935-1940
___ 1939-1945
___1933-1938
7. Den kunskap Du har om Förintelsen. Var har Du inhämtat den?
________ i hemmet
________ i skolan
__________________________________________på egen hand
8. Tycker Du att det är lätt att hitta information om Förintelsen?
________ Ja
________ Nej
9. Känner du någon sympati för judarnas lidande?
________ mycket
________ ganska mycket
________ lite
________ inget alls
10. Har Du pratat om Förintelsen med Din familj någon gång?
________ Ja, många gånger
________ Ja, några gånger
________ Ja, en gång
________ Nej, ingen gång
43
11. Har Du lärt dig någonting nytt om Förintelsen utifrån de diskussioner du har haft
med Din familj?
________ Ja
________ Nej
12. Har diskussionerna med Din familj väckt tankar om Förintelsen och andra
folkmord som har ändrat ditt sätt att se på Förintelsen?
___ Ja
___ Nej
13. Anser Du att Din familj har goda kunskaper om Förintelsen?
___ Ja
___ Nej
14. Har Du samma åsikter som Din familj har om Förintelsen?
___ Ja
___ Nej
15. Tycker Du att det finns någon koppling mellan det Du har lärt dig hemma och i
skolan?
___ Ja
___ Nej
16. Anser Du att Du har fått tillräcklig kunskap om Förintelsen i skolan?
___ Ja
___ nej
___ Vet ej
44
17. Tycker Du att lärarna har tillräckligt kunskap om Förintelsen?
___ Ja
___ Nej
___ Vet ej
18. Tycker Du att det är intressant att läsa om Förintelsen?
___ Ja
___ Nej
19. Hur tycker Du undervisningen i skolan är om Förintelsen?
________ Mycket Bra
________ Ganska Bra
________ Bra
________ Mindre Bra
________ Dålig
20. Har Du samma åsikter som skolan har om Förintelsen?
___ Ja
___ Nej
21. Har Du någon gång pratat om Förintelsen med Dina vänner?
________ Ja, många gånger
________ Ja, några gånger
________ Ja, en gång
________ Nej, ingen gång
45
22. Har Du samma åsikter som Dina vänner har om Förintelsen?
___Ja
___ Nej
23. Känner du till projektet som kallas för ”Levande historia”?
___ ja
___ nej
*Om svaret är JA, svara även på nedanstående fråga*
24. Var har Du hört talas om projektet?
________ Böcker, tidningar
________ Skolan
________ TV
________ Någon annanstans? Var?
25. Är Du kritisk till det som Du läser eller hör om Förintelsen?
________ Ja, alltid
________ Ibland
________ Aldrig
26. Har Du hört talas om boken ”… om detta må ni berätta”?
________ Ja
________ Nej
*Om svaret är JA, svara även på nedanstående fråga*
27. Har Du läst boken?
________ Ja
________ Nej
46
28. Känner du till Förintelsens minnesdag?
________ Ja
________ Nej
29. Tycker Du att det är bra att det finns en minnesdag till minne av Förintelsen?
________ Mycket bra
________ Bra
________ Mindre bra
________ Dåligt
30. Informationen om förintelsen i massmedia i relation till information om andra
folkmord är?
________ God
________ Tillräcklig
________ Otillräcklig
31. Kan man lära sig om andra folkmord genom att studera förintelsen?
___________________________________________________________________________
Tack för din medverkan!!
47