Beslutsunderlag Yttrande över Juridiskt kön och medicinsk

BESLUTSUNDERLAG
Ledningsstaben
Lena Banck
2015-07-10
1/1
Dnr: RS 2015-393
Beslutsunderlag Yttrande över Juridiskt kön och medicinsk
könskorrigering, SOU 2014:91, Betänkande av Utredningen om
åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Region Östergötland (RÖ) har beretts möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets
remiss Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Region Östergötland ser mycket
positivt på att regeringen valt att belysa livsituationen för unga transpersoner och
välkomnar de omfattande förslag till ändringar som föreslås i betänkandet, som även
innehåller ett gediget kunskapsunderlag med belysande beskrivning av unga
transpersoners verklighet.
Några frågor behöver dock kommenteras och förtydligas.
Regionstyrelsen föreslås BESLUTA
a t t avge yttrande över Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering S2015/418/FS
enligt föreliggande förslag.
Mats Uddin
Tf regiondirektör
Beslutet expedieras till:
Socialdepartementet
[email protected]
[email protected]
Josefin Bjäresten
Tf ekonomidirektör
YTTRANDE
Ledningsstaben
Lena Banck
2015-07-10
1/4
Dnr: RS 2015-393
Socialdepartementet
[email protected]
[email protected]
Yttrande över Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering,
SOU 2014:91, Betänkande av Utredningen om åldersgränsen för
fastställelse av ändrad könstillhörighet
Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet Juridiskt kön och
medicinsk könskorrigering, SOU 2014:91, Betänkande av Utredningen om åldersgränsen för
fastställelse av ändrad könstillhörighet
Bakgrund
Utredningens uppdrag är att utreda om åldersgränsen för fastställelse av ändrad
könstillhörighet bör ändra. Motivet är det omfattande psykiska lidande som finns bland unga
transexuella och som bland annat uppstår problem i vardagen, exempelvis när
identitetshandlingar inte speglar den egenidentifierade könsidentiteten.
Betänkandets förslag innebär i korthet:
1. Att könstillhörighetslagen upphävs och ersätts av två nya lagar, en lag om ändring av
juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av ingrepp i könsorgan och avlägsnande
av könskörtlar.
2. Lagen om ändring av juridiskt kön ska medge unga över 15 år att oberoende av sina
vårdnadshavare ansöka om ändring av juridiskt kön. Barn under 15 år men över 12 år
ska tillsammans med vårdnadshavare kunna ansöka om ändring av juridiskt kön.
3. För barn under 12 år krävs medfödd avvikelse i könsutvecklingen och ett läkarintyg
som visar att en ändring av juridiskt kön är i enlighet med utvecklingen av barnets
könsidentitet och i enlighet med barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och
mognad.
4. Vad gäller lagen om tillståndsprövning av ingrepp i könsorgan och avlägsnande av
könskörtlar skall liksom i dagens könstillhörighetslag alla ingrepp förutsätta tillstånd
genom prövning av Socialstyrelsen.
5. I den nya lagen som ersätter könstillhörighetslagen ändras åldersgränsen från 18 år till
15 år. Vårdnadshavare måste samtycka och när två vårdnadshavare finns måste bägge
samtycka. Förutsättningarna för tillstånd är därutöver att det är förenligt med
vetenskap och beprövad erfarenhet och att den unge har uppnått tillräcklig mognad.
Övergripande synpunkter
Region Östergötland ser mycket positivt på att regeringen valt att belysa livsituationen för
unga transpersoner och tillstyrker alla de delar som handlar om att underlätta för byte av
juridiskt kön. Det gedigna kunskapsunderlaget som finns i utredningen med belysande
beskrivning av unga transpersoners verklighet är mycket angeläget och berikande för att
stärka unga transexuellas villkor i samhället.
YTTRANDE
Ledningsstaben
Lena Banck
2015-07-10
2/4
Dnr: RS 2015-393
Region Östergötland förstår och kan sympatisera medutredningens ingång att personlig
utveckling och mognad ska väga tyngre än en viss given åldersgräns när det gäller
könskorrigerande åtgärder, men landar ändå i slutsatsen att ingreppets irreversibla karaktär
motiverar att 18 årsgränsen behålls. I och med detta ställs det höga krav på samhällets
förmåga att stötta och hjälpa unga transexuella i deras svåra situation. Regioner/landsting
behöver således utveckla sitt arbete för transpersoner.
Specifika kommentarer och synpunkter
- Levnadsförhållanden för unga transpersoner, kap 4
Region Östergötland instämmer i det som Folkhälsomyndigheten beskriver i sin senaste
rapport Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner. ”Resultaten visar på
behov av samhällsinsatser som bidrar till ett tryggt livsutrymme för transpersoner, som
framför allt främjar psykosocial hälsa och som förebygger trakasserier, diskriminering och
våld. Det är nödvändigt med ett normkritiskt arbete som bör utföras med bred ansats och i
samverkan med aktörer på olika samhällsnivåer”.
- Brister i stöd och hjälp, kap 4.7
Region Östergötland efterlyser betänkandets förslag på vilket stöd samhället och
civilsamhället måste tillhandahålla.
Våra referenter uppmärksammar oss på att dessa personer tyvärr har en låg tillit till hälso-och
sjukvården. En del är tidigt klara över att de är i fel kön, andra behöver längre tid på sig för att
komma på, våga erkänna, de känner sig vilsna och behöver stöd, vägledning, bollplank för att
komma underfund med vad/vem de är, men saknar stödet, bollplanket.
Goda exempel finns hos ungdomshälsan som beskriver hur hen får möjlighet att prova,
utforska, bearbeta och reflektera kring sina tankar och behov. Man kan även samtala kring val
och konskevenser av val. Den unges behov brukar även vara att få information om hur en
könskorrigeringsprocess går till.
De unga behöver tydlig information under utredningsprocessens gång, vad har hänt hittills,
vad kommer att hända fortsättningsvis. Det behövs också psykosocialt stöd i teamet, utöver
det som ingår i psykologers och kuratorers utredning.
LIQUID, Linköping queer identity, är ett exempel och en modell för hur en uppskattad social
verksamhet kan fungera.
Region Östergötland betonar också vikten av att unga transpersoner har stödpersoner i sin
närhet. Om föräldrarna inte kan ha den rollen måste samhället/vården bistå den unge med
stödperson.
- Vårdnadshavarens rätt att bestämma och barnets självbestämmanderätt, kap 6
Av betänkandet framgår att ”det är den patientansvarige läkaren som i första hand har att ta
ställning till frågan om patientens beslutskompetens”.
Region Östergötland anser att bedömningen av ett barns eller en ung persons mognad kräver
erfarenhet och träning. Socialstyrelsens pågående arbete med att ta fram ett kunskapsstöd för
socialtjänsten och hälso- och sjukvården inklusive tandvården för att bedöma barn mognad
kommer förhoppningsvis att innehålla riktlinjer och handledning för hur personal inom hälsooch sjukvård ska kunna göra gedigna bedömningar.
YTTRANDE
Ledningsstaben
Lena Banck
2015-07-10
3/4
Dnr: RS 2015-393
- Den rättsliga ramen för hälso- och sjukvården, kap 11
Av betänkandet framgår att ” Vad som är barnets bästa är inte definierat, vare sig i
barnkonventionen eller inom hälso- och sjukvårdens område. I förarbetena till patientlagen
beskrivs hur bedömningen av barnets bästa är en process i flera steg och hälso- och
sjukvårdspersonalen måste beakta vetenskap och beprövad erfarenhet samt, beroende på
barnets ålder och mognad, inhämta underlag från vårdnadshavare. I vissa sammanhang kan
även underlag behöva inhämtas från andra yrkespersoner som har kunskap om barnet. Hälsooch sjukvårdspersonalen måste också beakta det som barnet själv ger uttryck för, i enlighet
med barnkonventionens artikel 12. Vad som är barnets bästa går inte att definiera utan måste
avgöras från fall till fall”.
Region Östergötland vill understryka att bedömningen av ett barns eller en ung persons
mognad kräver erfarenhet och träning.
- Ändring av juridiskt kön för barn och unga, kap 14.4
Region Östergötland tillstyrker möjligheten att få ändrat juridiskt kön från 15 års ålder och
detta oberoende av föräldrarnas samtycke, eftersom det är en ren administrativ åtgärd, som
innebär ändrat personnummer och underlättar för individen att leva i önskad könsroll.
Utredningens förslag att förändra åldersgränserna är bra och i linje med att de ungas
funderingar startar i tidig ålder. Enligt utredningar och studier gjorda av både RFSL och
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, vet vi även att HBTQ- personer
inkluderande transsexuella, ofta lider av psykisk ohälsa och att deras psykosociala situation
ger utsatthet och att utsatthet i sin tur påverkar den psykosociala situationen. Personer med
osäker identitet kan känna otrygghet och låg självkänsla och personer som känner på detta vis
utsätter sig också oftare för flera risker. MUCF skriver att varannan transperson har övervägt
att ta sitt liv.
- Medicinsk könskorrigering för barn och unga, kap 14.6
En tidigarelagd åldersgräns för korrigering ger möjligheter att förkorta psykiskt lidande och
psykosocial utsatthet. Samtidigt är könskorrigering ett mycket drastiskt och irreversibelt
ingrepp. Att vetenskapligt kunna belägga såväl transsexualism som den individuella
mognaden vid sådan ung ålder förenas i dagsläget med allt för många frågetecken för att en
lagändring ska vara befogad. Region Östergötland avstyrker därför förslaget att justera ner
åldersgränsen för medicinsk könskorrigering från 18 år till 15 år.
- Särskilt yttrande
Region Östergötland instämmer i följande synpunkter som Barnombudsmannen framför i
”Särskilt yttrande” (sid 332) ”FN:s barnrättskommitté betonar även att vad som är ett barns
bästa kan variera från fall till fall - vad som är ett barns bästa behöver inte vara ett annat barns
bästa. Detta talar för att bedömningar bör göras i varje enskilt fall. Samtidigt betonar FN:s
barnrättskommitté att staterna bör utveckla rutiner och kriterier för att ge sjukvårdspersonal
vägledning i vad som är barnets bästa när det gäller hälsa och att barnets bästa ska ligga till
grund för alla beslut om att tillhandahålla eller undanhålla behandlingar för barn”.
- Konsekvenser för landstingen, kap 15.5
I betänkandet beskrivs (Sid 218) ”att när det gäller vården av personer under 18 år är det
huvudsakligen enheten vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm som kommer i fråga”.
”Detta innebär att möjligheterna att erbjuda unga patienter vård och behandling, vare sig det
YTTRANDE
Ledningsstaben
Lena Banck
2015-07-10
4/4
Dnr: RS 2015-393
handlar om utredning eller vård och behandling sedan den unge har diagnosticerats, kan
anses undermålig”.
Senare under rubriken Konsekvenser för landstingen (sid 316) beskrivs att ”Utredningens
bedömning är att arbetet med att utreda och bedöma, samt tillhandahålla den enskilde
material för sin ansökan, kan ske inom ramen för det arbete som redan pågår när det gäller
barn och unga med könsdysfori eller barn och unga med medfödd avvikelse i
könsutvecklingen”.
Rimligen stämmer inte detta utan landstingen/regionerna behöver uppmärksamma och
utveckla sitt arbete med transpersoner.
Med ny lagstiftning och ökad medvetenhet i samhället bedömer Region Östergötland att ett
ökat antal personer kommer att söka sig till hälso- och sjukvården med förväntningar på och
behov av stöd och insatser.
Verksamheter och personer som har bidragit till yttrandet: Hand- och
plastikkirurgiska kliniken, TS-mottagningen, Psykiatriska kliniken, US,
ungdomshälsorna/ungdomsmottagningarna i länet, RFSL Linköping, intervju med
transperson.
Mats Johansson
Regionstyrelsens ordförande
Mats Uddin
Tf regiondirektör