Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

advertisement
Skolorna och social stratifiering:
normer, praxis, strukturer
Juho Härkönen
Sociologiska institutionen
Stockholms universitet
[email protected]logy.su.se
1
Innehåll
•  Utgångspunkt för denna presentation: skolor och social
stratifiering
•  Varför finns det systematiska skillnader i elevers
prestation och utbildningsuppnåelse?
•  Först kommer jag ge en överblick av forskning kring
skolor och social stratifiering
•  Sedan kommer jag att diskutera exempel på
mekanismer som kan skapa skillnader i prestation
•  Stereotyphot
•  Födelsemånadseffekten
•  ”Summer learning gap”
2
Utbildning och social stratifiering
•  Utbildning både reproducerar och kan möjliggöra
försvagning av social stratifiering
•  Å ena sidan reproducerar utbildning social
stratifiering genom prestationsskillnader samt
skev rekrytering
•  Å andra sidan kan utbildning ge chans till
”klassresa”
•  Socialvetare har länge varit intresserade av frågor
kring skolor och ojämlikhet: varför finns det
systematiska skillnader i skolprestation och
utbildningsuppnåelse?
3
Primära och sekundära effekter
•  Den social klassbakgrundens inverkan på utbildning
kan analyseras genom så kallade ”primära” och
”sekundära” effekter
•  M e d p r i m ä r a e f f e k t e r m e n a s s k i l l n a d e r i
skolprestation (betyg) och dess effekt på senare
utbildningsval
•  Med sekundära effekter menas skillnader i
utbildningsval oberoende av skolprestation (betyg)
4
Primära och sekundära effekter
•  Elever vars föräldrar har hög utbildning (eller
klassposition) presterar bättre i skolan (primära
effekter) och har högre sannolikhet till fortsatta på
gymnasium samt universitet (sekundära effekter)
•  Primära effekter dominerar
5
Primära och sekundära effekter
•  Elever med utländsk bakgrund tenderar generellt
sett att prestera sämre. Dock är ambitionsnivån vad
gäller hög bland många immigrantgrupper varför
dessa har ökad sannolikhet till fortsatta studier
•  Primära/sekundära effekter påverkar motsatta
håll
•  Flickor presterar bättre och har högre ambitioner
jämfört med pojkar
6
Primära effekter
•  Va r f ö r f i n n s d e t k l a s s k i l l n a d e r i e l e v e r s
skolprestation?
•  Två klassiska förklaringsmodeller:
•  Humankapital: högutbildade föräldrarna har större
möjligheter att stöda sina barn i utbildningssystemet
•  Kulturellt kapital: barn med hög klassbakgrund har
lärt sig kunskaper och normer som belönas i
skolvärlden
•  Barn från högre SES-familjer kan enklare
anpassa sig till skolornas (kulturella) krav
7
Sekundära effekter
•  Varför finns det klasskillnader i elevers skolval (t.ex.
valet att fortsätta till gymnasiet/universitetet)?
•  Föräldrar med hög SES vet mer om skolsystemet
•  De vet mer om utbildningens (generellt sett
positiva) ekonomiska effekter och kan stöda sina
barn ekonomiskt
•  De och deras barn kan också ha högre ambitioner
och/eller tro på barnets förmåga att klara
utbildningen
8
Skolsystem och primära och sekundära
effekter
•  Skolsystem kan påverka hur primära och sekundära
effekter påverkar olika elevers skolval samt uppnådd
utbildning
•  Skolsystem som betonar fria skolval (sekundära
effekter) förstärker klasskillnader men kan minska
etniska skillnader
•  Skolsystem som betonar betyg (eller lärarnas roll)
minskar klasskillnader men kan förstärka etniska
skillnader
9
Normer och praxis
•  Vad har det här med skolors normer och praxis att
göra?
•  Kritisk pedagogik har länge argumenterat att
skolornas ”borgerlig” kultur gynnar elever från
”rätta” familjer
•  Bourdieu och kulturellt kapital: föräldrar med hög
SES kan överföra normer, praxis och kunskaper till
sina barn som belönas av lärarna
•  Kulturellt kapital har en effekt på prestation i alla
västländer (och troligen i andra också)
10
Normer och praxis
•  Vad har allt här med skolornas normer och praxis att
göra?
•  Skolornas normer och praxis kan även betyda att
vita heterosexuella elever med hög SES-bakgrund
känner sig mer hemma i skolvärlden
•  Andra elever kan skapa motkulturer som
reaktion till detta
•  Lärarna kan fokusera mer på elever som de tycker
kan anpassa sig bättre till skolornas kulturella krav
11
Normer och praxis
•  Alla dessa frågor har studerats aktivt i sociologi och
utbildningsvetenskap
•  Nedan ger jag ett exempel på en annan typ av
forskning som relaterar stereotyper och
förväntningar till elevers prestationer, nämligen
stereotyphot
•  Detta kan delvis förklara skillnader i elevers
prestation
•  Är kopplat till skolors praxis och normer
12
Stereotyphot
•  Stereotyphot (stereotype threat) är ett av de mest
utforskade ämnena inom socialpsykologi under de
senaste decennierna
•  Eleven är rädd för att bekräfta negativa stereotyper
om gruppen han/hon tillhör vilket skapar ångest och
stress
•  Denna ångest kan leda till att eleven faktiskt
presterar sämre
•  Stereotyphotet kan därför innebära att fördomar om
vissa gruppernas sämre prestationer blir
självuppfyllande
13
Stereotyphot
•  Klassiskt exempel (Steele et al. 1996): svarta elever
(i USA) presterar sämre när de, inför provet, blir
påminda om svartas generellt sett lägre
prestationsnivåer
•  Flickor presterar sämre i prov i ämnen som
matematik och naturvetenskap om man innan
påpekar att flickorna tenderar prestera sämre i
sådana prov
14
Exempel
Källa: Osbourne (2007) 15
Stereotyphot i praktiken
•  Hur fungerar stereotyphotet i praktiken?
•  Psykologiska mekanismer
•  Stress (sämre informationsupphämtning)
•  Fokus på prestation (sämre uppmärksamhet)
•  Försök att förtränga negativa tankar och känslor
16
Stereotyphot i praktiken
•  Hur fungerar stereotyphotet i praktiken?
•  Stereotyphotet kan ha speciellt starka effekter om
•  Uppgiften är svår
•  Individen tror att uppgiften mäter deras förmåga
•  Den negativa stereotypen är särskild relevant för
uppgiften
17
Stereotyphotet i praktiken
•  Hur fungerar stereotyphotet i praktiken?
•  Konsekvenser
•  Självhandikapp
•  Bristande intresse
•  Undvikande av situationer som ses som hotande
•  Avidentifiering (t.ex. ”jag är ingen matteperson”)
18
Stereotyphotet i praktiken
•  Hur fungerar stereotyphotet i praktiken?
•  (Skol)miljöer som ofta påminner om individers samt
gruppers sämre prestation
•  Kan var icke-direkt: t.ex. närvaro av elever från
en ”bättre presterande” grupp kan framkalla
hotet
•  (Skol)miljöer där vissa elever (t.ex. från lägre SESfamiljer) inte känner sig hemma (och inte
identifierar sig med skolvärlden)
•  Återkommande negativa prestationserfarenheter
19
Motstrategier
•  Hur kan man motverka stereotyphot?
•  Kom ihåg att stereotyphot uppkommer i bestämda
situationer!
•  U n d v i k n e g a t i v a e x e m p e l s o m f ö r s t ä r k e r
stereotyper; ge positiva exempel
• 
Påminn om att prestation samt
prestationsskillnaderna är inte stabila utan kan
ändras
•  Be att eleverna innan prov skriver eller säger
positiva saker om sig själva
•  Stärk elevers självförtroende
20
Andra diskrimerande strukturer
•  Ovan har jag pratat mest om strukturer och praxis
som kan förstärka ojämlikheter enligt ”klassiska”
sociologiska variabler som klass, kön, och etnicitet
(”stratifierings heliga treenighet”)
•  Det finns även andra, mindre diskuterade strukturer
och rutiner, som gynnar vissa elever och försvårar
för andra
•  Elevers födelsemånad och sommarlov till exempel
21
Födelsemånadseffekten
•  De flesta finska barn börjar i grundskolan det
kalenderår de fyller sju år
•  I praktiken betyder detta stor variation i elevers
ålder: de äldsta barnen är ett år äldre än de yngsta
barnen
•  Dessa skillnader visar sig även som skillnader i
elevers prestationer: de yngsta presterar sämst (i
genomsnitt)
22
Genomsnittliga matematikresultat,
PISA 2012
Källa: Shafeek (2014), svensk data 23
Födelsemånadseffekten
•  Dessa skillnader har ingenting med årstid att göra: i
England börjar barn skolan baserat på faktiska ålder
(och inte födelseår) och resultat visar att barn födda
i augusti presterar sämst
•  Dessutom, effekter kan variera efter föräldrarnas
SES (högre SES-bakgrund kan kompensera)
•  Födelsemånadseffekter är ett exempel på hur
institutionaliserade regler skapar ojämlikhet i barns
skolprestation
24
”Summer learning gap”
•  Och sist, dåliga nyheter… Långa sommarlov
förstärker prestationsskillnader enligt social
bakgrund
•  Detta ”sommarrelaterade inlärningsgap” (”summer
learning gap”) har dokumenterats i flera studier
•  Elever från högre SES-familjer lär sig kontinuerligt
(eller i alla fall glömmer mindre), även under
sommarmånaderna
•  Elever från lägre SES-familjer lär sig mindre (eller
glömmer bort mer) under sommaren
•  Skillnaderna minskar under skolåret
25
”Summer learning gap” (klass 1 till 5)
Källa: Alexander et al (2007), amerikansk data, läsning, standardiserad 26
”Summer learning gap”
•  ”Summer learning gap” är ytterligare ett exempel på
hur utbildningssystemets regler och praxis, som är
avsett att anpassa elever till samhällets krav, kan
förstärka sociala ojämlikheter
27
Slutligen
•  Socialvetare har länge forskat om frågor kring
sociala ojämlikheter i skolorna
•  Forskning har identifierat flera faktorer bakom dessa
ojämlikheter, som dels kan kopplas till föräldrarnas
resurser, men också till utbildningssystemets
struktur och skolors praxis
•  Vissa är välkända, andra kanske mindre så (även
om de systematiskt gynnar vissa elever)
28
Frågor att tänka på
•  Hur kan man skapa en skolmiljö som stöder alla
elever, oberoende av elevens klassbakgrund, kön,
eller etnicitet?
•  Finns det situationer i era skolor som kan kopplas till
”stereotyp”-hot? Hur kan man motverka dessa?
•  Kan ni tänka på andra strukturer som förstärker
(eller försvagar) ojämlikheter i skolprestation mellan
olika grupper av elever? Vad skulle man göra åt
sådana strukturer?
29
Litteratur
Alexander, K., Entwisle, D.R. & Olson, L.S. 2007. Lasting consequences of the summer learning
gap. American Sociological Review, 72, 167-180.
Bernardi, F. 2014. Compensatory advantage as a mechanism of educational inequality: A
regression discontinuity based on month of birth. Sociology of Education, 87, 74-88.
Boudon, R. 1974. Education, Opportunity and Social Inequality. New York: Wiley.
Eriksson, R. & Jonsson, J.O. 1996. Can Education Be Equalized? Boulder: Westview Press.
Bourdieu, P. & Passeron, J. 1970. La Reproduction. Paris: Editions de Minuit.
Heyns, B. 1972. Summer Learning and the Effects of Schooling. New York: Academic Press.
Jonsson, J.O. & Rudolphi, F. 2011. Weak performance—strong determination: School achievement
and educational choice among children of immigrants in Sweden. European Sociological Review,
27, 487-508.
Osbourne, JW. 2007. Linking stereotype threat and anxiety. Educational Psychology, 27, 135-147.
Schmader, T. 2008. An integrated process model of stereotype threat effects on performance.
Psychological Review, 115, 336-356.
Steele, C. & Aronson, J. 1995. Stereotype threat and the intellectual test performance of African
Americans. Journal of Personality and Social Psychology, 69, 797-811.
30
Download