Varför begär kvinnor lägre lön än män? Stereotyphot i löneförhandlingar Una Tellhed, FD, univ. lektor, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet [email protected] Kön och lön • Kvinnor begär lägre lön än män i löneförhandlingar • Detta påverkar kvinnors löneutveckling negativt • Varför begär kvinnor lägre lön än män? Lunds universitet / Institutionen för psykologi Stereotyphot Negativa stereotypa föreställningar om gruppers förmåga kan påverka gruppmedlemmars prestation negativt så att de kommer att uppfylla stereotypens förutsägelser. Lunds universitet / Institutionen för psykologi Könsstereotyper & förhandlingsstereotypen Goda förhandlare och män: Dåliga förhandlare och kvinnor: – Bestämda – Eftergivna – Självhävdande – Emotionella – Rationella – Blygsamma – Drivna – Relationsinriktade Lunds universitet / Institutionen för psykologi Stereotyphot i förhandlingar Förhandlingar kan skapa stereotyphot för kvinnor om de aktiverar stereotypen att kvinnor anses vara sämre förhandlare än män Lunds universitet / Institutionen för psykologi Kray, Thompson & Galinsky, 2001 • Manipulation till stereotyphot: Förhandlingsförmågan testas • Eliminering av stereotyphot: Förhandlingsförmågan testas inte Lunds universitet / Institutionen för psykologi Kray, Thompson & Galinsky, 2001 Resultaten visade att kvinnor förhandlade sämre än män under stereotyphot men när stereotyphotet eliminerades saknades könsskillnader Lunds universitet / Institutionen för psykologi Gustafsson/Tellhed & Björklund Vi har försökt utreda de psykologiska processerna bakom stereotyphotseffekter i löneförhandlingar. Varför uppstår könsskillnader i lönekrav under stereotyphot? Lunds universitet / Institutionen för psykologi Tellhed & Björklund, in press Hypotes: att motivationsvariabler kan förklara stereotyphotseffekten. Två typer av motivationsmått: – Målsättning (drömlön, reservationslön) – Regulatory focus (prevention, promotion) Lunds universitet / Institutionen för psykologi Regulatory focus • Promotion focus: Ivrigt fokusera på att uppnå drömlönen • Prevention focus: Vaksamt fokusera på att undvika att komma under reservationslönen Lunds universitet / Institutionen för psykologi Metod • 116 ekonomistuderande • Samma stereotyphotsmanipulation som Kray et al., 2001 • Motivationsvariabler mättes Lunds universitet / Institutionen för psykologi Resultat: Stereotyphotseffekten • Under stereotyphot: Kvinnorna begärde 1866 kr mindre än männen • Utan stereotyphot: Stereotyphotseffekten lönekrav 28000 Kvinnor 27500 Män 27000 Könsskillnader saknades 26500 26000 25500 Stereotyphot Lunds universitet / Institutionen för psykologi Inte stereotyphot Resultat: Motivationsmått • Under stereotyphot hade kvinnorna: – ca 6000 kr lägre drömlön än männen – ca 1000 kr lägre reservationslön än männen – mer prevention focus än männen • Utan stereotyphot saknades könsskillnader Lunds universitet / Institutionen för psykologi Resultat medieringsanalys Stereotyphotseffekten kunde förklaras av könsskillnader i reservationslön Sex x Stereotype Threat Manipulation B = -1741.78*, ( = -.19) Salary Request c Sex x Stereotype Threat Manipulation B= -1014.10 ns, ( = .11) Salary Request c' B = -1850.64*, ( = -.21) a b Reservation Salary Lunds universitet / Institutionen för psykologi B = .39**, ( = .38) Gustafsson & Björklund, 2008 • Hypotes: Att kvinnor ”självstereotyperar” under stereotyphot • 122 ekonomistuderande • Stereotyphotsmanipulation • Självbilden mättes Lunds universitet / Institutionen för psykologi Resultat: Självstereotypering • Utan stereotyphot: Könsskillnader i självbilden saknas • Under stereotyphot: Självstereotypering med kvinnliga stereotyper 5,8 5,6 5,4 5,2 Kvinnor självstereotyperar Kvinnor Män 5 4,8 4,6 4,4 Stereotyphot Lunds universitet / Institutionen för psykologi Inte stereotyphot Vad kan man göra åt problemet? • Förändra förhandlingsstereotypen? Lunds universitet / Institutionen för psykologi Vad kan man göra åt problemet? • ”Stereotype reactance?” Lunds universitet / Institutionen för psykologi Vad kan man göra åt problemet? • Öka medvetenheten om stereotyphot? • ”Self-management training”? Lunds universitet / Institutionen för psykologi Diskriminering av kvinnliga förhandlare • Kvinnor har svårare än män att få igenom sina lönekrav • Kvinnor som begär hög lön ogillas. De upplevs som krävande och okvinnliga Lunds universitet / Institutionen för psykologi Deskriptiva och normativa stereotyper Könsstereotyperna säger både att kvinnor är dåliga förhandlare och att de bör vara dåliga förhandlare Lunds universitet / Institutionen för psykologi Generell slutsats Könsstereotyper påverkar kvinnliga förhandlare negativt på två sätt: – Genom att skapa stereotyphot – Genom att orsaka diskriminering gentemot kvinnliga förhandlare. Lunds universitet / Institutionen för psykologi