Välkommen till
Krokoms kyrka
Kyrkan invigdes söndagen den 8 september 2013 av biskop Tuuliki Koivonen Bylund
Historia
Rödöns församling har en lång historia. De första dokumenten talar om att det fanns
en kyrka på Rödön redan på 1100-talet. Rödöns kyrka blev församligens
samlingspunkt. På 1800-talet växte Krokom och Hissmorfors fram som en bruksort
med sågverk och kraftverk. Alltfler människor flyttade dit. Den kyrkliga närvaron kom
i slutet av 1800-talet bland annat att bestå av baptister som 1922 invigde ett kapell
nära järnvägsstationen. Detta såldes 1939 till Svenska kyrkan och kom då att kallas
Krokoms kyrka. Denna byggnad brukades som gudstjänst- och verksamhetslokal fram
till 2011 då en omfattande vattenskada gjorde lokalerna obrukbara. Ända sedan
början av 2000-talet hade samtal förts i församlingen om att bygga en ny och modern
kyrka. År 2012 beslutade kyrkonämnden i Rödöns kyrkliga samfällighet att bygga, och
arkitekt Karl-Erik Jonasson från Slåtteråsen fick uppdraget att rita kyrkan som stod
färdig sommaren 2013.
Krokoms nya kyrka, en miljökyrka
Krokoms nya kyrka är byggd med omtanke om miljön, och faktiskt Sveriges första
lågenergikyrka! Det innebär att den är mycket välisolerad, det ska nästan inte gå åt
någon energi för uppvärmningen, vilket ger låg miljöpåverkan. Uppvärmningen
bygger på värmeåtervinning, med andra ord vi som är här hjälper till att värma upp
kyrkan!
Strandsalen
Den stora samlingssalen i kyrkan med fönster ner mot Krokomsviken har fått namnet
Strandsalen. I miljötänkandet under bygget ingick även att återvinna det som gick
från tidigare byggnad. I det här rummet kan man känna igen lampetterna och
dörrarna med intarsia från den gamla kyrkan.
Dörrarna skapades 1955 av konstnären Gunnar Torhamn, och visar bilder från Jesu
liv: födelsen längst upp t.h. liknelsen om såningsmannen därunder, det stora
fiskafänget nederst, Jesus på förklaringsberget längst ner t.v. kampen i Getsemane
ovanför och uppståndelse och himmelsfärd överst. För att få fram alla nyanser
användes inte mindre än 40 olika träslag! I original bildade dörrarna ett altarskåp. I
dag gömmer de istället en TV-skärm som kan användas för bildvisning, texter vid
allsång m.m. vid församlingens sammankomster och samkväm. Lokalerna hyrs även
ut till såväl privata fester som föreningar och kommunala sammanträden.
På väggen hänger broderade bonader där kvinnor från Krokoms kommun har
beskrivit sin hemby i form av varsin bild, en vandringsutställning som fått sin
permanenta plats här.
Barnlokaler
Barnlokalerna är utformade som ett kök och ett rum, för hemkänsla och praktisk
användning. Här huserar många olika barngrupper dagtid, och på sommarhalvåret är
det bara att öppna glasdörrarna och gå rätt ut i parken och leka. Kvällstid nyttjas
lokalerna för ungdomar, studiecirklar och mindre grupper. Även dessa lokalen går att
hyra som förening eller privatperson.
Kyrktorget
På kyrktorget drivs Café Vilan av det sociala företaget Fristad. Företagets mål är att få
personer från arbetslöshet eller sjukskrivning ut i arbete, och alla jobbar 100% av sin
egen förmåga. Må-ons är caféet öppet för fikagäster mellan 10.00-11.30, och serverar
lunch mellan 11.30-13.00.
På kyrktorget finns också kyrkans Fairtradeförsäljning och bokbord, där man kan finna
saker från världens alla hörn och handla med gott samvete för miljön och omtanken
om medmänniskan.
Kyrkorummet:
Glasdörrarna, design Anna Erlandsson, Rödön.
Motivet på glasdörrarna innehåller många symboler från Bibeln. Vi kan se Livets träd
från början av Bibeln (1 Mosebok) där det står om hur Adam och Eva bodde i Edens
lustgård innan de bröt mot Guds regler och blev osams med Gud, men också från
slutet av Bibeln (Uppenbarelseboken) där Gud skapar en ny himmel och en ny jord,
och gör allting helt igen i relationen till oss människor.
Fisken är en vanlig symbol i Bibeln. Jesus kallar fiskare till lärjungar, och säger att de
ska bli människofiskare istället. De första kristna som blev förföljda för sin tro hade
fisken som hemligt tecken. För att veta om den man mötte var vän eller fiende kunde
man rita en halv fisk i sanden framför en person, om den också var kristen förstod
den tecknet och ritade den andra halvan, så behövde inget sägas och inget riskeras.
I Bibeln är duvan en symbol för Anden eller för friheten. Anna har avbildat ripor
istället, de är våra jämtländska duvor, säger hon! Budskapet kommer närmare oss på
det viset.
Prediskänk (bildskärm med utsmyckad ram t.v. om altaret) Idé kyrkans arkitekt KarlErik Jonasson, träsnideri Krister Lundström, färgsättning Anna Erlandsson.
Förr, på Bibelns tid, läste man inte böcker utan hade bokrullar, t.ex. när texter ur
gamla testamentet skulle citeras i synagogorna. Prediskänken är vår moderna tids
digitala bokrulle, för psalmtexter, agenda, bibeltexter eller bilder. Den predikar för
oss på sitt vis, därför är det en ”prediskänk”.
Altare design Karl-Erik Jonasson, snickare Åke Lindström, färgsättning Anna
Erlandsson.
Färgerna på altarets ”stavar” symboliserar kyrkoåret. Svart, i mitten, är påskens färg.
Budskapet om Jesu död och uppståndelse får vara i centrum, precis som det är det
centrala i vår kristna tro.
Lövet är hoppets tecken. Om det funnits mer än ett löv hade det inte varit ett hopp
utan en visshet. Men nu har vi ett enda löv; ett hopp om något underbart som ska
komma, en ljusare framtid i Guds närhet.
Altarbonad i yllebroderi, design Anna Erlandsson, utförande församlingsborna!
Alla 5:e klassare i Krokoms kommun fick uppdraget att rita får och renar. Anna
översatte dem sedan till brodyrmönster och gjorde materialsatser som delades ut till
allmänheten. Alla som ville fick brodera ett djur, och sedan lämna in det så att Anna
kunde komponera ihop dem till denna vackra bonad. Tänk så många som kan säga
”den altarbonaden har jag gjort!” och på så vis ”Det här är min kyrka!”. Det är så vi
som är engagerade i kyrkans verksamhet önskar att alla ska kunna känna, för kyrkan
är egentligen inte en byggnad, kyrkan är vi alla tillsammans! Alla är vi olika, precis
som fåren och renarna, men vi är också skapade och älskade av Gud och lika värda.
Om det vittnar bonaden.
Får är mycket vanliga som symbol i Bibeln. Jesus säger t.ex. att han är den gode
herden, och vi är hans får (Joh 10). Renarna, de står inte direkt omnämnda i Bibeln,
men renskötseln är det som här i dag i våra bygder mest påminner om Bibelns
fårskötsel, symboliskt tar de liksom riporna budskapet närmare oss.
Orgeln
Orgeln byggdes i original 1955 i Krokoms gamla kyrka av orgelbyggarfirman
Hammarberg i Göteborg. Vid tiden för vattenskadan plockades den ner för förvaring,
och återuppsattes i Krokoms nya kyrka 2013 av samma orgelbyggare!
Ljusbäraren
Ljusbäraren är också ett arv från den gamla kyrkan. Här har den fått ett eget bönekor,
lämpligt för mindre samlingar. Tänd gärna ett ljus eller skriv en bön innan du går
vidare!
Korsen som är målade på väggen kom till under invigningsceremonin, när biskop
Tullikki Koivonen-Bylund enligt en urgammal tradition välsignade rummet och med
fingret strök kors på väggarna med ”helig olja” blandat med färgpigment. Korsen har
sedan fyllts i med färg för att bevaras.
Kyrkorummet
Den gröna väggen längst bak i kyrkorummet är en dragvägg, och kan praktiskt och
enkelt skjutas undan om man behöver större utrymme.
Kyrkorummets ljus silas in från alla håll, men man möts aldrig av något skarpt
direktljus. Detta är ett mycket genomtänkt fenomen, då arkitekt Karl-Erik Jonasson
ville skapa känsla av ”skogsglänta”. Sätt dig gärna ner en stund och njut av den
känslan!
Välkommen till gudstjänst, aktiviteter och gemenskap i Krokoms kyrka!
Information om allt som händer hittar du på: www.svenskakyrkan.se/krokom
