Trianglar kan se olika ut

GUNILLA FANDÉN
Trianglar kan se olika ut
I förra numret av Nämnaren beskrevs första delen av ett
stadieövergripande arbete kring trianglar, som en grupp
i Sundsvall arbetat med. Här följer en beskrivning av
hur elever på lågstadiet arbetar med trianglar och
dess vinklar. Det sker laborativt, med bilder och
med språket som hjälp.
U
nder skolår 1–3 pratar vi om vad
Det finns olika trianglar
geometri är och vi talar om att Nu är det dags att titta närmare på triangnamnet i sig betyder att mäta jor- eln och vi startar med att titta på triangden. Vi berättar för barnen om de gamla elns sidor och jämföra dessa. Med hjälp
egyptierna, som var tvungna att kunna av olika trianglar av trä har barnen på ett
mäta upp sina åkrar igen
konkret sätt kunnat jämföra
efter det att Nilen svämmat
sidorna och kommit fram till
Gunilla Fandén
över. Vi frågar barnen om de
att på den ena triangeln är
är lågstadielärare
tycker att det är viktigt att
alla sidorna lika långa. Den
kunna geometri, och i så fall
kan vi då kalla en liksidig tripå Bosvedjeskolan
när de ser och använder sig
angel. På en annan triangel
i Sundsvall
av geometri, och de kommer
upptäcker de att alla sidorna
med en mängd olika förslag,
är olika. Den får då heta en
t ex: vi ritar upp hagar och spelplaner på oliksidig triangel. Den sista triangeln som
skolgården och delar i olika områden, om vi jämför sidorna på ser nästan ut som
vi ska dela något t ex pizza, glass och jämföra bitarnas storlek. Det är viktigt att vi
vuxna uppmärksammar barnen på geometriska former och deras förekomst och
användning i vardagen.
Vi börjar vårt arbete med att gå ut och
söka efter triangelformer – det är inte så
svårt när vi leker triangeldetektiver. Triangelformen hittar vi på husgavlar, farstukvistar, vägmärken förpackningar av olika
slag mm.
8
NÄMNAREN NR 2 • 2002
Triangeln är en byggmästare
den hade två lika långa ben. Vi benämner
den likbent triangel. På detta sätt tränar
eleverna att känna igen de olika trianglarna och att benämna dem med de rätta
namnen. Vi leker sedan olika lekar där vi
gömmer trianglarna och barnen får söka
rätt på dem och benämna dem.
Vi ritar trianglar och bygger olika mönster och mosaiker av trianglar. Vi arbetar
också med tangram, där det återigen blir
påtagligt vilken fantastisk form triangeln
är. Man kan verkligen kalla den för en
byggmästare. När vi har tränat vinklar och
sidor gör vi som avslutning en detektivlek, där det gäller att använda sin kunskap om färg, storlek, sidor och vinklar
för att kunna hitta den speciella triangel
som efterlyses. Vid detektivleken får barnet först en lapp med ett signalement. En
triangel. Barnet kommer tillbaka med en
triangel. Läraren förklarar att hon själv
varit slarvig. Barnet måste ju få veta lite
mer och får ytterligare signalement, t ex
en stor triangel. Barnet hämtar en stor triangel. Läraren ursäktar sig och ger barnet
ytterligare ett signalement, en stor, blå triangel. Detta upprepas tills barnet fått tillräckligt många signalement, t ex en stor,
blå, oliksidig, rätvinklig triangel. Nu äntligen har barnet fått tillräckligt många signalement så att hon kan hitta den rätta
triangeln.
Triangelns vinklar
Nästa steg i arbetet med triangeln blir att
undersöka dess vinklar. Där använder vi
oss också av våra trätrianglar. Vi har en
enkel vinkelmätare, en triangel av gult
papper med en rät vinkel, som barnen
använder sig av för att jämföra med. Om
den blå trätriangelns vinkel syns utanför
den gula vinkelmätaren, är vinkeln trubbig. Täcker den gula vinkelmätaren över
trätriangelns vinkel, är triangelns vinkel
spetsig och om vinkelmätaren och trätriangelns vinkel stämmer precis, så är det
en rätvinklig triangel.
NÄMNAREN NR 2 • 2002
9