GUNILLA FANDÉN Trianglar kan se olika ut I förra numret av Nämnaren beskrevs första delen av ett stadieövergripande arbete kring trianglar, som en grupp i Sundsvall arbetat med. Här följer en beskrivning av hur elever på lågstadiet arbetar med trianglar och dess vinklar. Det sker laborativt, med bilder och med språket som hjälp. U nder skolår 1–3 pratar vi om vad Det finns olika trianglar geometri är och vi talar om att Nu är det dags att titta närmare på triangnamnet i sig betyder att mäta jor- eln och vi startar med att titta på triangden. Vi berättar för barnen om de gamla elns sidor och jämföra dessa. Med hjälp egyptierna, som var tvungna att kunna av olika trianglar av trä har barnen på ett mäta upp sina åkrar igen konkret sätt kunnat jämföra efter det att Nilen svämmat sidorna och kommit fram till Gunilla Fandén över. Vi frågar barnen om de att på den ena triangeln är är lågstadielärare tycker att det är viktigt att alla sidorna lika långa. Den kunna geometri, och i så fall kan vi då kalla en liksidig tripå Bosvedjeskolan när de ser och använder sig angel. På en annan triangel i Sundsvall av geometri, och de kommer upptäcker de att alla sidorna med en mängd olika förslag, är olika. Den får då heta en t ex: vi ritar upp hagar och spelplaner på oliksidig triangel. Den sista triangeln som skolgården och delar i olika områden, om vi jämför sidorna på ser nästan ut som vi ska dela något t ex pizza, glass och jämföra bitarnas storlek. Det är viktigt att vi vuxna uppmärksammar barnen på geometriska former och deras förekomst och användning i vardagen. Vi börjar vårt arbete med att gå ut och söka efter triangelformer – det är inte så svårt när vi leker triangeldetektiver. Triangelformen hittar vi på husgavlar, farstukvistar, vägmärken förpackningar av olika slag mm. 8 NÄMNAREN NR 2 • 2002 Triangeln är en byggmästare den hade två lika långa ben. Vi benämner den likbent triangel. På detta sätt tränar eleverna att känna igen de olika trianglarna och att benämna dem med de rätta namnen. Vi leker sedan olika lekar där vi gömmer trianglarna och barnen får söka rätt på dem och benämna dem. Vi ritar trianglar och bygger olika mönster och mosaiker av trianglar. Vi arbetar också med tangram, där det återigen blir påtagligt vilken fantastisk form triangeln är. Man kan verkligen kalla den för en byggmästare. När vi har tränat vinklar och sidor gör vi som avslutning en detektivlek, där det gäller att använda sin kunskap om färg, storlek, sidor och vinklar för att kunna hitta den speciella triangel som efterlyses. Vid detektivleken får barnet först en lapp med ett signalement. En triangel. Barnet kommer tillbaka med en triangel. Läraren förklarar att hon själv varit slarvig. Barnet måste ju få veta lite mer och får ytterligare signalement, t ex en stor triangel. Barnet hämtar en stor triangel. Läraren ursäktar sig och ger barnet ytterligare ett signalement, en stor, blå triangel. Detta upprepas tills barnet fått tillräckligt många signalement, t ex en stor, blå, oliksidig, rätvinklig triangel. Nu äntligen har barnet fått tillräckligt många signalement så att hon kan hitta den rätta triangeln. Triangelns vinklar Nästa steg i arbetet med triangeln blir att undersöka dess vinklar. Där använder vi oss också av våra trätrianglar. Vi har en enkel vinkelmätare, en triangel av gult papper med en rät vinkel, som barnen använder sig av för att jämföra med. Om den blå trätriangelns vinkel syns utanför den gula vinkelmätaren, är vinkeln trubbig. Täcker den gula vinkelmätaren över trätriangelns vinkel, är triangelns vinkel spetsig och om vinkelmätaren och trätriangelns vinkel stämmer precis, så är det en rätvinklig triangel. NÄMNAREN NR 2 • 2002 9