Karin Mellbourn 199110093300
Fråga två: Sexualitet inom queer och radikalfeminism
Syftet med den här uppgiften är att göra en jämförelse mellan Judith Butler och Catharine
MacKinnons syn på sexuellt våld, samt att diskutera radikalfeministiska respektive
queerteoretiska synsätt på sexualitet.
I egenskap av radikalfeminist hävdar MacKinnon att samhället styrs av en patriarkal
maktordning, som bygger på att mäns överordning av kvinnor genomsyrar varje kvinnas liv
(Tollin & Törnqvist 2005:56). Denna maktdominans internaliseras i såväl mäns som kvinnors
tänkande vilket gör att kvinnor ser på sig själva som underlägsna medan män ser sig som
dominerande (Ibid.). Radikalfeminister menar att även sexualiteten ser ut på detta sätt, män
uppfostras till att vara den aktiva parten som blir upphetsad av en underlägsen kontrahent,
kvinnan i sin tur lär sig att genom att vara denna är hon attraktiv (Ibid:58). Enligt MacKinnon
och flertalet radikalfeminister är det heterosexuella förhållandet således alltid en del i ett
patriarkalt förtryck och en form av sexualiserat våld, eftersom maktordningen speglar en
våldssituation (Ambjörnsson 2006:102). Hon menar att all form av sexuellt våld är av ondo,
eftersom existensen av våld gör att även kvinnor som inte har erfarit våld begränsar sina liv i
försök att undvika det, det går således inte att skilja individuella handlingar från
samhällsstrukturen. Vidare hävdar hon att sexuellt våld i exempelvis pornografi sänder ut
signaler om att detta skulle vara njutbart för kvinnan, vilket påverkar alla kvinnor negativt
(Tollin & Törnqvist 2005:57-59).
Butler kritiserar MacKannon genom att hävda att hennes syn på sexualitet är förenklad och
utgår från en heteronormativ bild av kön (Tollin & Törnqvist 2005:116). Butlers bild av
sexualitet utgår från den heterosexuella matrisen. Genom den performativa handlingen att vid
upprepade tillfällen benämna ett nyfött barn som flicka skapas dess identitet knuten till det
(Ambjörnsson 2006:136). Med andra ord betraktar Butler även det biologiska könet som
någonting av människan konstruerat, och i den heterosexuella matrisen beskriver hon hur det
bestämda könet leder till ett visst beteende vilket i sin tur föder ett sexuellt begär till det
motsatta könet (Ibid:113). Eftersom ett av naturen bestämt kön inte finns går det heller inte att
se män som grupp som den överordnade parten inom sexualitet, då det vore att bekräfta
existensen av en statisk könsidentitet. Enligt Butler finns det i MacKinnons resonemang inget
utrymme för annan sexualitet än den mellan man och kvinna, eller för kön som inte definieras
utifrån de konstruerade kategorierna manligt och kvinnligt (Tollin & Törnqvist 2005:116).
Medan MacKinnon ser männen som förtryckarna och frigörelse som vägen bort från
patriarkatet, menar Butler att det inte finns en utopisk plats där förtryck inte förekommer.
Karin Mellbourn 199110093300
Genom att medvetet eller omedvetet imitera det könskodade beteendet på fel sätt framstår en
subversiv handling som kan bryta den heterosexuella matrisen, vilket är nyckeln till
förändring (Ambjörnsson 2006:149). Medan radikalfeminister uttrycker skepsis mot
heteronormativitet genom att belysa den manliga dominansen och lyfta fram ett lesbiskt
kontinuum som alternativ (Tollin & Törnqvist 2005:76), kritiserar Butler heteronormativiteten
genom att hävda att heterosexualitet är en konstruktion (Ambjörnsson 2006:52).
Queerteori uppmärksammar hur sexualitet är mångtydigt, det vi innefattar i begreppet står i
förhållande till andra faktorer och skiljer sig beroende på sammanhang. Exempelvis pratar vi
stundom om sexualitet som en handling och ibland som en identitet påverkad av normer
(Ambjörnsson 2006:36). När radikalfeminismen hävdar att kvinnor kränks sexuellt i egenskap
av kvinnor (Tollin & Törnqvist 2005:59) fokuserar de på sexualitet som handling, styrt av
strukturella faktorer. Inom queer har det riktats kritik mot radikalfeminismen för att på detta
sätt ha en alltför snäv syn på sexualitet där fokuseringen på våld och makt flyttar fokus från
möjligheten till sexuell njutning och lust oavsett kön (Ambjörnsson 2006:103).
Inom queer finns det inte en entydig definition av vad sexualitet innebär. Det som främst
önskas synliggöras är dock möjligheten till många olika sexuella uttryck utan att rangordna
dem i en värdehierarki (Ambjörnsson 2006:85). Ett queerperspektiv på sexualitet innebär ett
beteende som stör normen, vilket kan skilja sig åt beroende på sammanhang. Inom queer är en
specifik sexuell handling, såsom sadomasochism inte i sig laddat med ett värde, utan det är en
handling med betydelse enbart för dem personer som genomför den (Ibid:97). Jämförelsevis
kan betraktas synen på sexuellt våld inom radikalfeminismen, där även en handling som
medför tillfredsställe för berörda parter, döms ut eftersom den inte går att skilja från
samhällsstrukturen och därför kan uppmuntra till våldtäkt och förstärka bilden av den manliga
sexuella makten som någonting positivt (Tollin & Törnqvist 2005:59). Inom queer skulle
detta påstående ses som ett sätt att konstruera en entydig, nationell bild av vad bra sexualitet
innebär, vilket inskränker sexualiteten som normativ (Ambjörnsson 2006:99). I queerteori ser
man på sexuellt förtryck som en del av det förtryck som förekommer knutet till genus, medan
radikalfeminister ser sexualiteten som en del av kvinnoförtrycket (Ibid:107).
Sammanfattningsvis grundar sig Butlers kritik mot MacKannon på två huvudpunkter. Dels
uteslutandet av annan form av sexualitet än den heterosexuella, dels att hon värdesätter en viss
form av sexualitet framför en annan. Medan radikalfeminismen betraktar sexualitet som alltid
inkluderade en manlig maktdominans gentemot kvinnan, utgår man inte inom queer från olika
grupper då man talar om sexualitet, utan från individer och specifika handlingar som det inte
läggs något enskilt värde i.
Karin Mellbourn 199110093300
Litteraturlista
Ambjörnsson, Fanny (2006): Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur
Tollin, Katharina och Maria Törnqvist (2005): Feministisk teori i rörliga bilder. Malmö:
Liber
