Hiv - något som berör alla
Det är få som dör av hiv och aids i Sverige idag, men för bara drygt
tjugo år sedan fanns det inga läkemedel att tillgå för de drabbade.
Tack vare bromsmedicinerna har hiv blivit en kronisk,
behandlingsbar sjukdom, men än finns inget botemedel mot hiv.
Pressmaterial från MSD. Senast uppdaterat: 2010-03
RTG-2010-S-1703-BK
1
Innehåll Om hiv....................................................................................................................3
Förekomst ..........................................................................................................3
Stort mörkertal....................................................................................................3
Smittvägar ..........................................................................................................3
Inverkan på kroppen och sjukdomsbild ..............................................................4
Stöd till hivpositiva och anhöriga ........................................................................4
Diagnos och behandling av hiv ..............................................................................4
Diagnos ..............................................................................................................4
Smittskyddslagen ...............................................................................................5
Hiv-läkemedel.....................................................................................................5
Medicinsk behandling med hivläkemedel från MSD ..............................................6
Länkar ....................................................................................................................6
Om MSD ................................................................................................................7
Referenser .............................................................................................................7
Pressmaterial från MSD. Senast uppdaterat: 2010-03
RTG-2010-S-1703-BK
2
Om hiv
Hiv och aids orsakas av humant immunbristvirus, som är ett så kallat retrovirus.
Utmärkande för dessa virus är att de lagras i kroppens arvsmassa och således bär
den smittade på viruset resten av livet. Det kan dröja flera år från smittotillfället tills
man blir sjuk. Hiv förstör eller skadar celler nödvändiga för människans
immunförsvar. När immunförsvaret blivit kraftigt förstört utvecklas "acquired immune
defiency syndrome", det vill säga aids. Kroppen kan inte längre stå emot andra
sjukdomar och tumörsjukdomar. Sjukdomssymptomen beror främst på andra
sjukdomar som man får på grund av nedsatt immunförsvar. Hiv är enligt lag klassad
som allmänfarlig sjukdom och alla fall som upptäcks ska anmälas till
Smittskyddsinstitutet.
Förekomst
Drygt 33 miljoner människor lever med hiv idag och det är fortfarande en av de
vanligaste dödsorsakerna i världen. Sedan det första aidsfallet diagnostiserades
1981 har totalt över 25 miljoner människor i världen avlidit av sjukdomen. En
majoritet av de hivpositiva lever i utvecklingsländer, där resurserna för behandling
är mycket begränsade. Cirka 95 procent av de nysmittade rapporteras just från
dessa länder, nästan hälften är kvinnor och ca 16 procent är under 15 år1.
Man räknar med att cirka 5 000 personer lever med hiv i Sverige idag (oktober,
2009), och varje år tillkommer cirka 200-400 nya fall. Statistik från Smittskyddsinstitutet för 2008 visar att antalet hivpositiva blir fler och fler även här i Sverige.
2008 anmäldes 448 nya fall, varav 115 smittats i Sverige (21 kvinnor och 94 män).
Även om antalet fall rapporterade 2008 är lägre än året innan är trenden sedan år
2000 en svag ökning av antal rapporterade hivfall smittade i Sverige, framförallt via
homosexuella kontakter, men även heterosexuella kontakter. Under första halvåret
2009 anmäldes 208 fall med hivinfektion2.
Stort mörkertal
Ett stort mörkertal, det vill säga att en person bär på hiv utan att veta om det, är
oroväckande, då det både är en risk för dem själva, men också att viruset sprids till
andra. I Europa räknar man med ett mörkertal på hela trettio procent.
Smittvägar
Viruset kan överföras med kroppsvätskor, till exempel blod. Vanligaste
smittvägarna är samlag och när narkomaner delar sprutor. Det bästa sättet att
skydda sig mot sexuellt överförd smitta är att använda kondom. Diagnos ställs
genom att antikroppar mot hiv konstateras i blodet. Om en person har antikroppar
mot hiv är personen smittad med hiv och således hivpositiv. Det tar tre månader
från smittotillfället innan hiv kan upptäckas med ett blodprov. Under dessa tre
månader är man som mest smittsam. Viruset betraktas inte längre som något som
huvudsakligen förekommer bland homosexuella män, utan den dominerande
smittvägen är heterosexuella samlag.
Pressmaterial från MSD. Senast uppdaterat: 2010-03
RTG-2010-S-1703-BK
3
Den dramatiska ökningen av klamydia bland unga visar hur snabbt en sexuellt
överförbar sjukdom kan sprida sig bland ungdomar. En aktiv klamydiainfektion
innebär också en ökad mottaglighet för hiv.
Inverkan på kroppen och sjukdomsbild
Människor som smittas med hiv reagerar olika. Vissa kan vara smittade i flera år
utan att märka något alls, medan andra får symtom ganska snabbt. Vanligast är en
övergående primärinfektion med typiska symptom som feber, halsont och
hudutslag. Symptomen kan pågå under ett par veckor. Upptäcks infektionen i detta
tidiga skede kan behandling påbörjas för att på så vis stärka immunförsvaret.
Därefter kan den smittade känna sig frisk under flera år, eftersom immunförsvaret
under lång tid klarar av att kontrollera virusmängden i kroppen, men trots detta är
man smittsam.
Sjukdomsbilden i senare fas kan bero på viruset som sådant, men ofta beror
symptomen på andra infektionssjukdomar som drabbar hivpositiva då de har ett
nedsatt immunförsvar. Skadan på immunförsvaret utvecklas oftast långsamt och
det kan därför dröja flera år från smittotillfället tills man insjuknar i aids (Acquired
Immune Deficiency Syndrome).
Stöd till hivpositiva och anhöriga
Noaks Ark jobbar med Aidsjouren som ger stöd till hivpositiva och närstående och
jobbar med att sprida kunskap och utbildning, allt för att människor ska fortsätta att
vara osmittade. Hiv är ofta förknippat med unga människor, sexualitet och död. I
slutet av 1980-talet hade vi en intensiv debatt om hiv, men debatten har tysnat.
Även om ungdomar är generellt väl informerade när det gäller andra sexuellt
överförbara sjukdomar har hiv hamnat på efterkälken. Många ungdomar känner
nog till en del om hiv, men vissa har uppfattningen att det går att bota.
Frågorna på Aidsjouren är desamma idag som för 20 år sen. Varje ny generation
måste få ny kunskap.
Diagnos och behandling av hiv
Det enda sättet att ta reda på om man har hiv är att hivtesta sig. Ett hivtest är ett
vanligt blodprov som tas i armvecket. Blodet analyseras och genomsöks efter
antikroppar, det vill säga ämnen som kroppens immunförsvar bildar mot viruset.
Helt säkert anses ett negativt testresultat vara när det tas tidigast 12 veckor från
risktillfället. Det tar cirka en vecka att få svar på testet. Ett hivtest kan tas av vilken
läkare som helst och på alla vårdcentraler, läkarstationer och
ungdomsmottagningar. Undersökningen är dock gratis endast hos läkare som är
anslutna till Försäkringskassan.
Diagnos
Ett negativt testresultat betyder att man inte har hittat antikroppar, det vill säga att
provet visar att man inte har smittats med hiv. Ett positivt testresultat betyder att
man hittat antikroppar mot hiv, det vill säga att provet tyder på en hivinfektion.
Pressmaterial från MSD. Senast uppdaterat: 2010-03
RTG-2010-S-1703-BK
4
Smittskyddslagen
Man har rätt att begära anonym hivtestning. Man behöver alltså inte uppge sitt
namn eller visa patientbricka. Först om det visar sig att man är smittad måste
läkaren enligt lagen upprätta en journalhandling och fråga efter personuppgifter.
Enligt smittskyddslagen är man skyldig att omedelbart söka läkarvård om man är
uppgiven i en smittspårning/kontaktspårning eller om man själv av någon anledning
misstänker att du är smittad av hiv, klamydia, syfilis eller gonorré.
Hiv-läkemedel
Det första hivläkemedlet kom 1987 och har följts av ett flertal nya läkemedel. Idag
finns ett 20-tal hivläkemedel tillgängliga i Sverige, indelade i fyra klasser. De olika
läkemedelsklasserna angriper hivviruset på olika sätt, och i olika stadier av en
hivinfektion. Bromsmediciner (antiretrovirala läkemedel) ska hindra viruset från att
föröka sig, utan att skada värdcellen.
Dessa antiretrovirala läkemedel angriper hivviruset på olika sätt. De kan delas in i
fyra olika klasser:
•
•
•
•
omvänt transkriptashämmare
o delas in i nukleosidanaloger och
o icke-nukleosid RT-hämmare.
proteashämmare
integrashämmare
inträdeshämmare
Bromsmediciner ger immunförsvaret möjlighet att återhämta sig och förbättras. Helt
avgörande för framgången med bromsmediciner var införandet av kombinationsbehandlingar, där patienterna får flera mediciner samtidigt, vilket ger bättre effekt
och minskad resistensutveckling. Behandlingen botar dock inte infektionen, utan är
i dagsläget livslång.
Allvarliga biverkningar till följd av medicineringen är dock relativt vanligt, vilket
också är en begränsning med många av dagens läkemedel. Exempel på
biverkningar är de metabola biverkningarna, som förhöjda blodfetter, som på sikt
kan ge hjärt- och kärlsjukdom, såsom hjärtinfarkt och slaganfall. Andra
biverkningar, som patienter kan uppleva mycket besvärande, är så kallad
lipodystrofi. Fettet omfördelas då på kroppen; kinder blir insjunkna och urholkade,
och underhudsfett försvinner från ben, armar och stuss.
Regelbunden medicinering som håller hivviruset i schack är avgörande och är
viktigt för att förhindra uppkomst av resistens. Om medicineringen inte följs leder
det inte sällan in i en ond cirkel där hivviruset ges en chans att börja utveckla
resistens mot läkemedlen, vilket leder till att infektionen blir svårare att behandla,
vilket leder till mer uttalad resistens.
Om resistens utvecklas innebär detta dels risk för aidsutveckling hos den
behandlade patienten, dels risk för att resistent virus ska smitta vidare till andra
personer. Resistens är ett viktigt problem att ta hänsyn till i samband med
hivbehandling.
Ett virus kan ha begränsad resistens mot ett litet antal av de omkring 20
hivläkemedel som finns att tillgå i dag eller uttalad resistens mot flertalet läkemedel.
Pressmaterial från MSD. Senast uppdaterat: 2010-03
RTG-2010-S-1703-BK
5
Det går dock nästan alltid att hitta en fungerande bromsmedicinering. Mer än 90
procent av alla behandlade hivpatienter i Sverige får en välfungerande
bromsmedicinering (definierat som virusmängd i plasma på <50 HIV RNA
kopior/ml) trots att det är relativt vanligt med följsamhets- och
resistensproblematiken3.
Medicinsk behandling med hivläkemedel från MSD
MSD har tre antiretrovirala läkemedel på marknaden idag.
CRIXIVAN (indinavir sulfat) som tillhör klassen proteashämmare kom 1995.
STOCRIN (efavirenz) tillhör klassen icke-nukleosidhämmare - ett läkemedel som
andra bromsmediciner ofta jämförs med.
ISENTRESS (raltegravir) tillhör klassen integrashämmare - den senaste klassen
av hivmediciner.
CRIXIVAN - Läkemedlet blockerar enzymet proteas hos hiv. Detta enzym behövs
för att klyva stora proteiner till mindre i bildningen av nya viruspartiklar. Genom att
blockera klyvningen förhindras mognandet av hivproteinerna, viruset hopsättning
förhindras, och på så vis stoppas spridningen till flera celler i kroppen.
STOCRIN tillhör en senare generation preparat med en enklare dosering som
endast behöver tas som en tablett en gång per dag och är ett förstahandsval för
många patienter. En nukleosidanalog har sin verkan inne i hivinfekterade celler.
Nukleosidanalogerna liknar naturligt förekommande byggstenar i virusets
arvsmassa och byggs in som falska byggstenar som inte fungerar. STOCRIN (ickenukleosid) påverkar samma fas i virusets livscykel men genom att blockera det
enzym som bygger virusets arvsmassa.
ISENTRESS förhindrar att virusets DNA sätts ihop med människans DNA och på
så vis kan inget nytt virus-RNA bildas och inte heller några nya viruspartiklar.
ISENTRESS är en tablettbehandling, som ges två gånger dagligen. Den ges alltid
som en del av en kombinationsbehandling och har tidigare förskrivits endast till
patienter som trots antiretroviral behandling har virusförökning. From september
2009 kan även behandlingsnaiva patienter (som inte behandlats tidigare) få
ISENTRESS.
Länkar
www.hiv.se (MSD)
www.smittskyddsinstitutet.se
www.socialstyrelsen.se
www.lakemedelsverket.se
www.unaids.org (hiv i världen)
www.hiv-sverige.se (hivpositivas rättigheter i samhället)
www.noaksark.org (patientorganisation)
www.rfsl.se (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande)
www.rfsu.se (Riksförbundet för sexuell upplysning)
Pressmaterial från MSD. Senast uppdaterat: 2010-03
RTG-2010-S-1703-BK
6
Om MSD
MSD och Schering-Plough är dotterbolag till det globala hälso- och
sjukvårdsföretaget Merck & Co., Inc.
Vi har en bred produktportfölj av både receptbelagda och receptfria läkemedel,
vacciner och veterinärmedicin, och vi arbetar för att göra skillnad för många
människor världen över.
MSD och Schering-Plough går i Sverige samman under namnet MSD. De svenska
kontoren ligger i Sollentuna och Stockholm och har tillsammans cirka 300 anställda.
I Sverige marknadsför det nya MSD läkemedel och genomför kliniska prövningar
inom bland annat följande sjukdomsområden: kardiologi, immunologi, diabetes,
infektionssjukdomar, astma/allergi, kvinnohälsa, cancer, dermatologi och centrala
nervsystemets sjukdomar. Läs mer på www.msd.se.
MSD, telefon 08-626 14 00.
Referenser
1. UNAIDS - AIDS epidemic update 2009
2. Smittskyddsinstitutet
(http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion/)
3. Smittskydd Nr 4 2005 - Smittskyddsinstitutets tidskrift
(http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2005/nr-42005/resistent-hiv-kraver-kombinationsbehandling/)
Pressmaterial från MSD. Senast uppdaterat: 2010-03
RTG-2010-S-1703-BK
7
