BEGÄRAN OM UTLÅTANDE
20.1.2015
OM 13/31/2013
Enligt sändlista
BEGÄRAN OM UTLÅTANDE BETRÄFFANDE BETÄNKANDET AV ARBETSGRUPPEN
FÖR ATT BEDÖMA EN ORGANISATORISK SAMMANSLAGNING AV DE HÖGSTA
DOMSTOLARNA
En arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatte den 17 december 2013 har
bedömt vilka verkningar en organisatorisk sammanslagning av högsta
domstolen och högsta förvaltningsdomstolen skulle ha med tanke på
rättsskyddet samt vilka operativa fördelar och nackdelar för
verksamheten en sammanslagning skulle föra med sig. Arbetsgruppens
arbete grundar sig på ett förslag i Reformprogrammet för rättsvården för
åren 2013–2025.
Arbetsgruppen har utrett de högsta domstolarnas ställning, struktur och
verksamhet i det nuvarande domstolssystemet med två domstolslinjer.
Vidare har arbetsgruppen också bedömt huruvida en sammanslagen
högsta domstol skulle förverkliga sin uppgift som utövare av den högsta
domsrätten på ett bättre och effektivare sätt än två separata högsta
domstolar och vilka fördelar och nackdelar sammanslagningen skulle
medföra. Arbetsgruppen har utarbetat tre grova modeller som kan
användas som utgångspunkter för konkretare bedömning av fördelarna
och nackdelarna med sammanslagningen. Modellerna beskriver tre olika
alternativ utgående från vad den sammanslagna domstolens uppgift och
ärendemängd skulle vara.
Justitieministeriet ber om ert utlåtande om arbetsgruppens betänkande
(justitieministeriets publikationsserie Betänkanden och utlåtanden
1/2015). Betänkandet är tillgängligt på justitieministeriets webbplats
under adressen
Besöksadress
Södra esplanaden 10
HELSINGFORS
Postadress
PB 25
00023 STATSRÅDET
Telefon
02951 6001
Fax
09 1606 7730
E-post
[email protected]
2(6)
http://oikeusministerio.fi/sv/index/julkaisut/julkaisuarkisto/14207270600
46.html
Utlåtandena sammanställs till ett sammandrag som ska ligga till grund för
ett beslut under följande regeringsperiod. Begäran om utlåtande består
av en samling frågor som öppnar de perspektiv som presenteras i
betänkandets olika kapitel. Syftet med detta är göra det lättare för
justitieministeriet att bedöma remissvaren och lättare för
remissinstanserna att utarbeta ett utlåtande. Remissinstanserna kan
sedan själv välja vilka frågor de tycker är viktiga att svara på.
I betänkandets kapitel 3 har arbetsgruppen behandlat vissa sådana
väsentliga förändringar i de högsta domstolarnas samhälleliga
verksamhetsmiljö som kan anses ha en inverkan på domstolarnas
verksamhet och på de krav som ställs på de högsta domstolarna. Vad
tycker ni om förändringarna som nämns i betänkandet och hur ser ni att
de påverkar de högsta domstolarnas verksamhet? Hur ser ni att de
presenterade förändringarna påverkar bedömningen av behovet att slå
samman de högsta domstolarna?
I betänkandets kapitel 4 ingår en redogörelse över internationella
lösningsmodeller och domstolssystem i olika stater. Till betänkandet har
bifogats också en mer omfattande internationell redogörelse. Hur ser ni
på möjligheterna att utnyttja de tillvägagångssätt som lyfts fram i den
internationella jämförelsen vid bedömningen av det finska
domstolssystemets struktur? Vad tycker ni om systemen som används i
Estland och Schweiz?
I betänkandets kapitel 5–7 beskrivs de högsta domstolarnas behörighet,
uppgifter, rättskipning samt ärenden som behandlas i domstolarna.
Genomgången i betänkandet visar på vilka sätt högsta domstolen och
högsta förvaltningsdomstolen skiljer i dessa avseenden. Hur stor
betydelse har dessa skillnader när man bedömer å ena sidan behovet
och å andra sidan möjligheterna att slå samman de högsta domstolarna?
I betänkandets kapitel 8 ges exempel på sådana ärendegrupper där
arbetsgruppen har lagt märke till att ärenden som behandlas av
domstolslinjens högsta domstol har samband med ärenden som
behandlas inom den andra domstolslinjen. I kapitlet beskrivs också
rättspraxis i situationer där det har framkommit oklarhet om vilken
domstol som är behörig att behandla ärendet och i situationer där de
allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna tillämpar samma
3(6)
rättsnormer i liknande situationer. Vidare lyfts också fram ärendegrupper
där avgörande av ett ärende kräver kännedom om ärenden som
behandlas inom den andra domstolslinjen och om den andra
domstolslinjens rättspraxis. Ser ni att de nämnda ärendegrupperna och
rättspraxisen är väsentliga frågor när man bedömer behovet att slå ihop
de högsta domstolarna? Kommer ni på andra motsvarande
ärendegrupper?
Betänkandets kapitel 9–11 behandlar de högsta domstolarnas ledning och
administration, personal, lokaler och anslag. I ljuset av denna
genomgång, hur ser ni på möjligheterna att slå samman högsta
domstolen och högsta förvaltningsdomstolen? Hurdana operativa
fördelar och/eller nackdelar bedömer ni att sammanslagningen skulle
medföra?
Betänkandets kapitel 12 innehåller arbetsgruppens bedömningar.
Arbetsgruppen anser att sammanslagningens verkningar har primär
betydelse för rättskipningens kvalitet. Vilka fördelar/nackdelar anser ni
att sammanslagningen har när man bedömer rättskipningens kvalitet?
Hur bedömer ni de andra verkningarna och ekonomiska effekterna som
presenteras i betänkandet? Kommer ni på eventuella andra verkningar
som inte har lyfts fram i arbetsgruppens betänkande? Hur stor betydelse
har verkningarna vid bedömningen av behovet att slå ihop de högsta
domstolarna?
I betänkandets kapitel 13 går man igenom fördelarna och nackdelarna
med sammanslagningen utgående från tre modeller. Modell 1 bedömer
fördelarna och nackdelar utgående från en situation där högsta
domstolen och högsta förvaltningsdomstolens organisationer har slagits
ihop till en enhet. I modell 2 bedöms sammanslagningen utgående från en
situation där högsta domstolen i huvudsak fungerar som en
prejudikatdomstol och i modell 3 har högsta domstolens uppgifter
begränsats till att enbart ge prejudikat. Vad tycker ni om de föreslagna
modellerna som stöd för att bedöma en sammanslagning av de högsta
domstolarna? Enligt er bedömning, hur realistiska är de presenterade
modellerna för att slå samman de högsta domstolarna? Tycker ni att
någon av modellerna höjer sig över de två andra?
Vilka andra tankar väcker arbetsgruppens betänkande och de
bedömningar som lyfts fram i den?
4(6)
Som ett led i projektet Plattform för delaktighet har justitieministeriet
tagit i bruk det elektroniska remissförfarandet. Användning av den
elektroniska utlåtandetjänsten kräver registrering och stark identifiering.
Alla sändlistans remissinstanser kan dock inte ännu använda tjänsten. Av
den anledningen ber vi att utlåtandena skickas till justitieministeriet per epost till [email protected] som en Word-, PDF-, RTF- eller
Openoffice(.odt)-fil senast fredagen den 13 mars 2015. Utlåtandet
behöver inte skickas separat per post.
Ytterligare upplysningar om ärendet ges av arbetsgruppens sekreterare,
ledningens expert Tea Skog (tfn 02951 50466, e-post:
fö[email protected]).
kanslichef
SÄNDLISTA
Tiina Astola
Inrikesministeriet
Finansministeriet
Jord- och skogsbruksministeriet
Kommunikationsministeriet
Arbets- och näringsministeriet
Social- och hälsovårdsministeriet
Miljöministeriet
Justitiekanslern
Riksdagens justitieombudsman
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Helsingfors hovrätt
Östra Finlands hovrätt
Rovaniemi hovrätt
Åbo hovrätt
Vasa hovrätt
Helsingfors förvaltningsdomstol
Tavastehus förvaltningsdomstol
Östra Finlands förvaltningsdomstol
Norra Finlands förvaltningsdomstol
Åbo förvaltningsdomstol
Vasa förvaltningsdomstol
Marknadsdomstolen
Försäkringsdomstolen
Arbetsdomstolen
5(6)
Ålands tingsrätt och Ålands förvaltningsdomstol
Esbo tingsrätt
Södra Karelens tingsrätt
Södra Österbottens tingsrätt
Södra Savolax tingsrätt
Helsingfors tingsrätt
Hyvinge tingsrätt
Östra Nylands tingsrätt
Kajanalands tingsrätt
Egentliga Tavastlands tingsrätt
Kemi-Torneås tingsrätt
Mellersta Österbottens tingsrätt
Mellersta Finlands tingsrätt
Kymmenedalens tingsrätt
Lapplands tingsrätt
Västra Nylands tingsrätt
Uleåborgs tingsrätt
Birkalands tingsrätt
Österbottens tingsrätt
Norra Karelens tingsrätt
Norra Savolax tingsrätt
Päijänne-Tavastlands tingsrätt
Satakunta tingsrätt
Tusby tingsrätt
Vanda tingsrätt
Egentliga Finlands tingsrätt
Ylivieska-Brahestads tingsrätt
Direktörerna för rättshjälpsverksamheten
Riksåklagarämbetet
Riksfogdeämbetet
Konkursombudsmannens byrå
Polisstyrelsen
Skatteförvaltningen
Finlands Kommunförbund
Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Regionförvaltningsverket i Östra Finland
Regionförvaltningsverket i Lappland
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Regionförvaltningsverket i Norra Finland
Besvärsnämnden för olycksfallsärenden
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
6(6)
Trafikförsäkringscentralen
Finlands domareförbund
Finlands Advokatförbund
Finlands juristförbund
Korkeimpien oikeuksien tuomarien yhdistys ry
Högsta domstolarnas tjänstemän rf
Auktoriserade Jurister rf
Suomen Syyttäjäyhdistys ry
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC
Tjänstemannacentralorganisationen STTK
Personalföreningen vid justitieförvaltningen PJF rf och
Löntagarorganisationen Pardia
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf
Akava rf
Finlands näringsliv EK
Finansbranschens Centralförbund
Företagarna i Finland
professor Kaarlo Tuori
professor Heikki Kulla
professor Mikko Vuorenpää
