uv syd r ap port 2008:1 ar keologi sk utr edn i ng Västervång 2:25 m. fl. Förhistoriska boplatslämningar Skåne, Trelleborg och Västra Tommarpa socknar, Västervång 2:25 m. fl. Trelleborgs kommun Bengt Jacobsson Västervång 2:25 m. fl. 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5, 226 60 Lund Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se © 2008 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2008:1 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV syd, Lund, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Tidigare undersökningar 7 Målsättning och metod 8 Utredningsresultat 8 Boplatsområden 8 Slutsatser 10 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15 Häljarp l n xå Sa Eslöv Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge Löddeköpinge eå Furulund dd Kä Lö vlin Bjärred ge ån S Sandby LUND Krankesjön Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Veberöd MALMÖ Genarp Bara Oxie Bunkeflostrand Yddingesjön Se ge Fjällfotasjön å Svedala Börringesjön Vellinge Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen TRELLEBORG 0 5 10 km Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för utredningen markerad. Skala 1:250 000. 4 Västervång 2:25 m. fl. Skurup Västervång 2:25 m. fl. Bengt Jacobsson Inledning Trelleborgs kommun har inför planarbete inom fastigheten Västervång 2:25 m.fl. ansökt hos Länsstyrelsen om en arkeologisk utredning inom berörd fastighet (fig. 1). Efter beslut av Länsstyrelsen 2007-09-27 ( lst dnr 431-35639-07) utfördes utredningen av Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund. Arbetet bekostades av Stadsbyggnadskontoret i Trelleborgs kommun. Fältarbetet utfördes under tiden 2007-10-22 t.o.m. 2007-10-31. Ansvarig för utredningen var Bengt Jacobsson. Topografi och fornlämningsmiljö Planområdet ligger ett par km från kusten i en flack terräng som med lokala småsvackor och sluttningar stiger från ca 5 m ö h i sydväst till ca 20 m ö h i den norra delen. Den totala ytan uppgår till ca 30 ha. Närmaste vattendrag är Ståstorpsån, som från norr rinner i en båge väster om området (som närmast ca 500 meter bort) för att mynna i havet nere i Trelleborgs hamn. Hela området är idag jordbruksmark (fig. 2). Trakten kring planområdet, norr och väster om Trelleborg är rik på registrerade fornlämningar. De domineras av fynd i matjorden och gravhögar. Matjordsfynden utgörs av ett stort antal yxor och andra föremål och visar på att trakten varit utnyttjad från mesolitikum fram in i äldre bronsålder. Gravhögarna ligger i ett stråk längs Ståstorpsån, huvudsakligen norr därom, ca 1 km norr om planområdet. Lösfynden ger en bild av bosättning och aktivitet under stenålder främst nära och längs med Ståstorpsån. Inom planområdets norra del finns ett område kallat ”Flinthög”, där skivyxor ska ha påträffats (RAÄ 37 i Västra Tommarps socken). Fyndet ingår i en koncentration av lösfynd strax norr om området, där fynd från tidig- mellan- och senneolitikum påträffats. Boplatser från stenålder har också undersökts på flera platser ner mot kusten söder om planområdet. Uppgifter från boende i trakten gör gällande att det även i planområdets östra del har påträffats flintföremål. Bronsåldern ger sig i trakten tillkänna genom en gravhög kallad ”Hålhög”, belägen strax norr om området (RAÄ 35 i Västra Tommarps socken), och genom enstaka skäror och andra flintföremål som kan tillhöra äldre bronsålder. Arkeologiska undersökningar har påviVästervång 2:25 m. fl. 5 A UO 2005 TRELLEBORG Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Fig. 2. Utredningsområdet med omgivande fornlämningar och undersökningsområdet från 2005. 6 Västervång 2:25 m. fl. sat boplatser från äldre och yngre bronsålder i större omfattning än lösfynden kan visa (se vidare ”Tidigare undersökningar nedan”). Boplatser från järnålder har undersökts på flera platser i trakten. Från yngre järnålder finns också flera kända gravfält (se vidare ”Tidigare undersökningar” nedan). De medeltida byarna ligger tätt och ca 500 m väster om planområdet finns lämningar av en medeltida borg (RAÄ 11 i Trelleborgs socken). Trelleborgs stads medeltida delar finns ca 2 km sydost om planområdet. Tidigare undersökningar En rad undersökningar har utförts kring Trelleborg i takt med att staden vuxit. Här redogörs för de undersökningar som ligger inom 1 km från planområdet. Betydelsefull för tolkningen av det nu aktuella planområdet är den arkeologiska undersökning som år 2005 utfördes av UV Syd inom fastigheten Västervång 3:14 m.fl., belägen strax öster om planområdet. (fig. 2) (Ericson & Carlie 2006). Här dokumenterades omfattande boplatslämningar med kontinuitet genom nästan hela perioden äldre bronsålder–yngre järnålder. Drygt 25 hus kunde konstateras och har tolkats som spår av mellan 12 och 16 gårdslägen från sex faser (Ericson och Carlie 2006). Ett stort antal gropar fanns också på platsen, innehållande bland annat ett rikt keramikmaterial. Lämningarna var belägna på plana ytor och svaga sluttningar kring en svacka som periodvis varit sank. Ca 400 m söder om planområdet har delar av ett gravfält från yngre järnålder undersökts vid flera tillfällen, senast 2005 (Hellerström 2005a). Sammanlagt har ca 40 gravar undersökts, men ett stort antal har sannolikt förstörts av grustäkt som bedrivits på platsen samt vid uppförande av industribyggnader på 1960- och 70-talen. Uppgifter om att ett 30-tal skelett ska ha påträffats vid grustäkt föreligger (RAÄ 2 i Trelleborgs socken). Huvuddelen av gravarna har daterats till vikingatid (Hansson 1993, s. 3, 7; Hellerström 2005a, s. 4). På samma plats framkom 1990 vad som tolkas som boplatslämningar från neolitisk tid (Hansson 1993). Ca 1 km väster om planområdet undersöktes 1998 och 2000 en gård, med två bebyggelsefaser från sen vendel- och vikingatid (RAÄ 38 i Västra Tommarps socken) (Jacobsson 2002a och 2002b). Mellan denna gård och planområdet framkom vid en utredning 2003 boplatslämningar, vilka preliminärt daterades till senneolitikum/äldre bronsålder (Becker 2003). År 1994 utfördes en utredning steg 1 inom ett ca 265 ha stort område kring norra och östra delarna av Trelleborg (Löfgren 1994). Utredningen bestod av genomgång av kart- och arkivmaterial samt en ytinventering. En yta inom det nu aktuella planområdet utpekades då som intressant ur arkeologiskt perspektiv (A i fig. 2). Invid och norr om den utpekade ytan noterades vid en utredning 1988 ett område med slagen flinta i matjorden och vid sökschaktsgrävning vid samma tillfälle dokumenterades två gropar i anslutning till detta (Wallin 1989). Vid samma tillfälle drogs ett sökschakt söder om Hålhög (RAÄ 35 i Västar Tommarps socken), men här påträffades inga bevarade lämningar. Västervång 2:25 m. fl. 7 Målsättning och metod Målsättningen med utredningen var att fastställa om, i så var det finns bevarade fornlämningar inom planområdet. Om möjligt skulle också lämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden klargöras. Inledningsvis utfördes en fältinventering för att utifrån terrängförhållandena välja ut de delar av planområdet där fornlämningar kunde finnas bevarade. Utredningen utfördes i form av sökschaktsgrävning med bandburen grävmaskin. Vid schaktningen grävdes matjorden bort i 1,8 meter breda schakt. Påträffade anläggningar undersöktes inte, men mättes in med GPS och beskrevs. De fynd som framkom togs tillvara. All dokumentation lagras i dokumentationssystemet Intasis. Utredningsresultat De för förhistoriska lämningar mest gynnsamma ytorna inom utredningsområdet bedömdes ligga i den norra och östra delen. Strax norr om dess norra gräns finns en tydlig höjdplatå vars flacka sydsluttning fortsätter in på utredningsområdet. Höjdplatån var en av de ytor (A i fig. 2) som vid 1994 års utredning pekades ut som ett troligt boplatsläge (Löfgren 1994). I den östra delen finns en flack nord-sydlig höjdrygg som åt öster avgränsas av befintlig bebyggelse, och åt väster av en nordostlig-sydvästlig sänka. De lägst liggande delarna inom utredningsområdet, innehållande små lokal sänkor, ligger i den södra hälften av området. Utredningsinsatsen kom främst att koncentreras till den norra och östra delen av området, där förutsättningarna för att påträffa bevarade fornlämningar bedömdes vara störst. I de lägre liggande områdena i söder och sydöst grävdes endast ett fåtal schakt. Med grävmaskin grävdes totalt 32 schakt med en sammanlagd längd av 2 274 meter. Schaktens längd varierade mellan 18 och 191 meter. Bredden var 1,8 meter. Totalt påträffades 67 stolphål, 30 gropar och 10 härdar. Anläggningarna fördelade sig på tre, möjligen två förhistoriska boplatsområden, område 1, 2 och 3 (fig. 3). Område 2 och 3 kan möjligen tillhöra ett gemensamt boplatsområde. Boplatsområden Område 1 Boplatsområdet låg på den nord-sydliga höjdryggen vid den östra kanten av utredningsområdet. Här grävdes 5 schakt (206, 218, 239, 254 och 257) med en sammanlagd längd av 415,5 meter. I schakten dokumenterades 41 stolphål, 3 gropar och 3 härdar inom en ca 100x100 meter stor yta (fig. 3 och 4). Boplatsen avgränsas åt väster av den flacka sänka som genomkorsar området. I den norra delen av schakt 206 fanns också en sänka som tycks avgränsa boplatsen åt detta håll. Här uppgick matjordens tjocklek bitvis till drygt en meter. Åt söder avtar anläggningstätheten, och åt öster förefaller boplatslämningarna fortsätta en bit in i befintligt bostadsområde. Alven bestod huvudsakligen av bitvis stenig moränlera. 8 Västervång 2:25 m. fl. 2 3 1 Grop Härd Stolphål Boplatsområde Schakt Undersökningsområde Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och de tre boplatsområdena markerade. Boplatsområde 1 239 206 218 219 220 253 251 256 254 255 257 250 248 249 246 247 258 259 245 260 242 240 252 244 222 226 228 230 207 221 208 223 212 214 229 211 213 215 217 243 241 210 209 224 225 227 216 233 231 235 232 236 234 Grop Härd Stolphål Boplatsområde Schakt Undersökningsområde Fig. 4. Boplatsområde 1 med schakt och anläggningar. Västervång 2:25 m. fl. 9 Den dominerande anläggningstypen utgjordes av stolphål, ganska jämt utspridda inom boplatsområdet. Diametern varierade mellan 0,15 och 0,35 meter. Fyllningen var vanligen svagt sotig, och i ett mindre antal förekom stenskoningar. I ett av dem (A241) påträffades en liten keramikskärva och en nitskalle av järn. Groparna var med ett undantag drygt 1 meter stora. I norra delen av schakt 206, på slänten ner mot den sänka som låg här, låg en stor grop (A207) som följde hela schaktets bredd över en sträcka av ca 5 meter. Härdarna var fyllda av sot, kol och skörbränd sten. Några strukturer i form av stolpbyggda hus kunde inte urskiljas inom boplatsen, men den rikliga förekomsten av stolphål gör det troligt att sådana kan finnas mellan schakten. Med tanke på fyndet av nitskallen och keramikskärvan bör boplatsen dateras till järnålder. Område 2 Boplatsområde 2 låg på den flacka sydsluttningen i utredningsområdets norra del. Här grävdes 9 schakt (261, 267, 268, 274, 278, 279, 280, 286 och 288 ) med en sammanlagd längd av ca 560 meter. Här påträffades 15 gropar, 1 härd och 1 stolphål utmed en drygt 300x100 meter lång sträcka (fig. 3 och 5). Groparna varierade vanligen mellan 1 och 3,5 meter i storlek. Den största gropen mätte ca 7 meter, och upptog hela schaktets bredd (A266 i schakt 261). Ytligt i gropen påträffades flera grovmagrade keramikskärvor av allmän förhistorisk karaktär. Tre gropar (A273, A275 och A287) var rundade och hade en mätbar storlek på 2,6, 2,7 respektive 3,5 meter. De fortsatte in i intilliggande schaktväggar. Groparna hade en påfallande likhet med grophus, och i en av dem påträffades grovmagrade keramikskärvor, liknande de som fanns i A266. Område 3 Boplatsen har en nord-sydlig utsträckning om ca 250x100 meter. Åt öster gränsar den intill område 2. Även denna boplats ligger på sydsluttningen i utredningsområdets norra del. Här grävdes 7 schakt (280, 289, 305, 311, 318, 319 och 329) med en sammanlagd längd av ca 355 meter. I schakten dokumenterades 24 stolphål, 11 gropar och 5 härdar (fig. 3 och 6). Stolphålen , av vilka flera var kraftiga och stenskodda, låg uteslutande i schakten 289, 305 och 319. Några strukturer gick inte att urskilja. I ett av stolphålen (A291) påträffades en keramikskärva av allmänt förhistorisk karaktär. Gropar och härdar förekom främst i schakten 280, 311 och 329. I en grop (A281 i schakt 280) kunde keramikskärvor, ornerade med kamstämpel, tillvaratas. Slutsatser Utredningsresultaten tyder på att tre, möjligen två förhistoriska boplatsområden kan urskiljas inom utredningsytan. Bevarandeförhållandena förefaller vara tämligen goda. Område 1 kan ganska väl avgränsas till den flacka höjden i östra delen av utredningsområdet även om utsträckningen åt söder och öster är något oklar. Den förhållandevis rikliga förekomsten av stolphål tyder på att stolpbyggda hus, tillhöriga ett gårdsläge, kan förekomma 10 Västervång 2:25 m. fl. Fig. 5. Boplatsområde 2 med schakt och anläggningar. Västervång 2:25 m. fl. 11 283 Grop Härd Stolphål Boplatsområde Schakt Undersökningsområde 288 284 286 287 285 280 Boplatsområde 2 261 279 266 274 277 265 264 275 276 271 278 268 269 270 272 273 263 267 262 284 281 280 282 283 312 288 317 313 314 315 316 311 304 303 302 300 301 298 299 296 297 294 295 293 290 291 292 Boplatsområde 3 305 306 318 308 310 307 309 289 319 328 327 326 325 324 320 323 322 321 332 330 331 Grop Härd Stolphål Boplatsområde Schakt Undersökningsområde Fig. 6. Boplatsområde 3 med schakt och anläggningar. 12 Västervång 2:25 m. fl. 333 329 inom området. En liten keramikskärva påträffades tillsamman med en nitskalle av järn, vilket tyder på en datering till järnålder. Boplatsområde 2, som ligger intill den norra kanten av utredningsområdet, förefaller fortsätta norrut. Boplatsen skiljer sig klar från såväl Område 1 som Område 3 genom sin nästa totala avsaknad av stolphål och härdar. Här dominerar istället gropar i olika storlekar. Tre av groparna har en påfallande likhet med grophus. Fynd av keramikskärvor från förhistorisk tid gjordes, men någon närmare datering än så kan knappast göras. Möjligen pekar de grophusliknande nedgrävningarna mot järnålder, men detta är osäkert. Avsaknaden av stolphål för tankarna till ett utkantsområde av en boplats vars centrala delar troligen ligger på höjdplatån norr om utredningsområdet. Inom Område 3 dominerar åter stolphålen, men här förekommer även gropar och härdar. Ansamlingen av stolphål i den mer centrala delen av boplatsen tyder på att ett möjligt gårdsläge kan finnas här. De keramikfynd som gjordes vid utredningen tyder på att det inom Område 3 förekommer lämningar från mellanneolitikum. En klar gräns mellan område 2 och 3 låter sig inte göras. Det är möjligt att de tillhör en och samma boplats. De fynd som påträffades vid utredningen tyder på att boplatslämningar från såväl stenålder som järnålder förekommer inom utredningsområdet. I de schakt som grävdes inom den södra halvan av utredningsområdet påträffades inga fornlämningar (fig. 3). Västervång 2:25 m. fl. 13 Referenser Becker, N. 2003. Boplatslämningar vid Prästahejdan. Skåne, Västra Tommarp socken, Ståstorp 3:1, RAÄ 34. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2003:6. Ericson, T. & Carlie, A. 2006. Västervång. En boplats från äldre och yngre järnålder. Arkeologisk undersökning 2005. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2006:1. Hansson, M. 1993. Neolitiska boplatslämningar och vikingatida gravar. Arkeologisk för- och slutundersökning 1990. Skåne, Trelleborgs sn Västervång 2:97, (Kv Verkstaden). Riksantikvarieämbetet Byrån för Arkeologiska undersökningar Rapport dnr 6344/90 och 6446/90. Hellerström, S. 2005a. Gravar från yngre järnålder. Skåne Trelleborgs kommun, Kvarteret Verkstaden 3, RAÄ 2. Arkeologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2005:5. - 2005b Västervång 3:14 m.fl. Förhistoriska boplatslämningar. Arkeologisk utredning 2004. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:13. Jacobsson, B. 1999. Väster Jär. Skåne, Trelleborg, Väster Jär 3:4 m.fl. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:75. - 2002a. Ståstorp – en vendeltida/vikingatida gård. Skåne, Trelleborg och Västra Tommarps socken, Väster Jär 3:4 och Ståstorp 3:1. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2002:2. - 2002b. Ståstorp – en gård från sen vendeltid och vikingatid. I: Mogren, M. (red.) Märkvärt, medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk historia. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter No. 43. Löfgren, A. 1994. Skåne, Västervång–Vipeängen och Östra Industriområdet 1994. Arkeologisk utredning steg 1. Riksantikvarieämbetet Byrån för Arkeologiska Undersökningar Rapport 1994:25. Wallin, L. 1989. Gasledning väg 108–Snarringe. V Tommarp sn m fl, Skåne, 1988. Riksantikvarieämbetet, Byrån för Arkeologiska Undersökningar Rapport. 14 Västervång 2:25 m. fl. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2461-2007. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-35639-07, 2007-09-27. Projektnummer: 1420665. Undersökningstid: 22 oktober – 31 oktober 2007. Tidsåtgång: 64 arkeologtimmar och 52 maskintimmar. Projektledare: Bengt Jacobsson. Exploateringsyta: ca 30 hektar. Undersökt yta: 2 274 löpmeter (ca 4 100 m2). Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C 8g Trelleborg x 6140 y 1330. Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6142,85 y 1330,5. Höjdsystem: RT 90. Dokumentationshandlingar: Digitalt dokumentationsmaterial förvaras på UV Syd i Lund. Intrasisprojekt S2007:046. Fynd: Fnr 1–5 förvaras på Lunds universitets historiska museum (LUHM). LUHM nr 31816. Västervång 2:25 m. fl. 15 UV Syds rapportserie 2008 1. Västervång 2:25 m. fl. Trelleborg och Västra Tommarps snr. AU Bengt Jacobsson