Västervång 2:25 m. fl. - Samla

uv syd r ap port 2008:1
ar keologi sk utr edn i ng
Västervång 2:25 m. fl.
Förhistoriska boplatslämningar
Skåne, Trelleborg och Västra Tommarpa socknar, Västervång 2:25 m. fl.
Trelleborgs kommun
Bengt Jacobsson
Västervång 2:25 m. fl. 1
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar
UV Syd
Odlarevägen 5,
226 60 Lund
Tel. 010-480 82 30
Fax 010-480 82 67
www.arkeologiuv.se
© 2008 Riksantikvarieämbetet
UV Syd Rapport 2008:1
ISSN 1104-7526
Kart- och ritmaterial Henrik Pihl
Layout Anita Esping Bodén
Tryck/Utskrift UV syd, Lund, 2008
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3
Innehåll
Inledning 5
Topografi och fornlämningsmiljö 5
Tidigare undersökningar 7
Målsättning och metod 8
Utredningsresultat 8
Boplatsområden 8
Slutsatser 10
Referenser 14
Administrativa uppgifter 15
Häljarp
l
n
xå
Sa
Eslöv
Lundåkrabukten
Hofterup
Kävlinge
Löddeköpinge
eå
Furulund
dd
Kä
Lö
vlin
Bjärred
ge
ån
S Sandby
LUND
Krankesjön
Lommabukten
Lomma
Dalby
Staffanstorp
Veberöd
MALMÖ
Genarp
Bara
Oxie
Bunkeflostrand
Yddingesjön
Se
ge
Fjällfotasjön
å
Svedala
Börringesjön
Vellinge
Skanör
Höllviken
Falsterbo
Ljunghusen
TRELLEBORG
0
5
10 km
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för utredningen markerad. Skala 1:250 000.
4 Västervång 2:25 m. fl.
Skurup
Västervång 2:25 m. fl.
Bengt Jacobsson
Inledning
Trelleborgs kommun har inför planarbete inom fastigheten Västervång
2:25 m.fl. ansökt hos Länsstyrelsen om en arkeologisk utredning inom
berörd fastighet (fig. 1). Efter beslut av Länsstyrelsen 2007-09-27 ( lst
dnr 431-35639-07) utfördes utredningen av Riksantikvarieämbetet,
Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund. Arbetet
bekostades av Stadsbyggnadskontoret i Trelleborgs kommun. Fältarbetet utfördes under tiden 2007-10-22 t.o.m. 2007-10-31. Ansvarig
för utredningen var Bengt Jacobsson.
Topografi och fornlämningsmiljö
Planområdet ligger ett par km från kusten i en flack terräng som med
lokala småsvackor och sluttningar stiger från ca 5 m ö h i sydväst till
ca 20 m ö h i den norra delen. Den totala ytan uppgår till ca 30 ha.
Närmaste vattendrag är Ståstorpsån, som från norr rinner i en båge
väster om området (som närmast ca 500 meter bort) för att mynna i
havet nere i Trelleborgs hamn. Hela området är idag jordbruksmark
(fig. 2).
Trakten kring planområdet, norr och väster om Trelleborg är rik
på registrerade fornlämningar. De domineras av fynd i matjorden och
gravhögar. Matjordsfynden utgörs av ett stort antal yxor och andra
föremål och visar på att trakten varit utnyttjad från mesolitikum fram
in i äldre bronsålder. Gravhögarna ligger i ett stråk längs Ståstorpsån,
huvudsakligen norr därom, ca 1 km norr om planområdet.
Lösfynden ger en bild av bosättning och aktivitet under stenålder
främst nära och längs med Ståstorpsån. Inom planområdets norra
del finns ett område kallat ”Flinthög”, där skivyxor ska ha påträffats
(RAÄ 37 i Västra Tommarps socken). Fyndet ingår i en koncentration
av lösfynd strax norr om området, där fynd från tidig- mellan- och
senneolitikum påträffats. Boplatser från stenålder har också undersökts på flera platser ner mot kusten söder om planområdet. Uppgifter från boende i trakten gör gällande att det även i planområdets
östra del har påträffats flintföremål.
Bronsåldern ger sig i trakten tillkänna genom en gravhög kallad
”Hålhög”, belägen strax norr om området (RAÄ 35 i Västra Tommarps socken), och genom enstaka skäror och andra flintföremål som
kan tillhöra äldre bronsålder. Arkeologiska undersökningar har påviVästervång 2:25 m. fl. 5
A
UO 2005
TRELLEBORG
Registrerade fornlämningar, punkt
Registrerade fornlämningar, yta
Undersökningsområde
Fig. 2. Utredningsområdet med omgivande fornlämningar och undersökningsområdet från 2005.
6 Västervång 2:25 m. fl.
sat boplatser från äldre och yngre bronsålder i större omfattning än
lösfynden kan visa (se vidare ”Tidigare undersökningar nedan”).
Boplatser från järnålder har undersökts på flera platser i trakten.
Från yngre järnålder finns också flera kända gravfält (se vidare ”Tidigare undersökningar” nedan).
De medeltida byarna ligger tätt och ca 500 m väster om planområdet finns lämningar av en medeltida borg (RAÄ 11 i Trelleborgs
socken). Trelleborgs stads medeltida delar finns ca 2 km sydost om
planområdet.
Tidigare undersökningar
En rad undersökningar har utförts kring Trelleborg i takt med att
staden vuxit. Här redogörs för de undersökningar som ligger inom 1
km från planområdet.
Betydelsefull för tolkningen av det nu aktuella planområdet är den
arkeologiska undersökning som år 2005 utfördes av UV Syd inom
fastigheten Västervång 3:14 m.fl., belägen strax öster om planområdet. (fig. 2) (Ericson & Carlie 2006). Här dokumenterades omfattande boplatslämningar med kontinuitet genom nästan hela perioden
äldre bronsålder–yngre järnålder. Drygt 25 hus kunde konstateras
och har tolkats som spår av mellan 12 och 16 gårdslägen från sex
faser (Ericson och Carlie 2006). Ett stort antal gropar fanns också på
platsen, innehållande bland annat ett rikt keramikmaterial. Lämningarna var belägna på plana ytor och svaga sluttningar kring en svacka
som periodvis varit sank.
Ca 400 m söder om planområdet har delar av ett gravfält från
yngre järnålder undersökts vid flera tillfällen, senast 2005 (Hellerström 2005a). Sammanlagt har ca 40 gravar undersökts, men ett stort
antal har sannolikt förstörts av grustäkt som bedrivits på platsen samt
vid uppförande av industribyggnader på 1960- och 70-talen. Uppgifter om att ett 30-tal skelett ska ha påträffats vid grustäkt föreligger
(RAÄ 2 i Trelleborgs socken). Huvuddelen av gravarna har daterats
till vikingatid (Hansson 1993, s. 3, 7; Hellerström 2005a, s. 4). På
samma plats framkom 1990 vad som tolkas som boplatslämningar
från neolitisk tid (Hansson 1993).
Ca 1 km väster om planområdet undersöktes 1998 och 2000 en
gård, med två bebyggelsefaser från sen vendel- och vikingatid (RAÄ
38 i Västra Tommarps socken) (Jacobsson 2002a och 2002b). Mellan denna gård och planområdet framkom vid en utredning 2003
boplatslämningar, vilka preliminärt daterades till senneolitikum/äldre
bronsålder (Becker 2003).
År 1994 utfördes en utredning steg 1 inom ett ca 265 ha stort
område kring norra och östra delarna av Trelleborg (Löfgren 1994).
Utredningen bestod av genomgång av kart- och arkivmaterial samt
en ytinventering. En yta inom det nu aktuella planområdet utpekades då som intressant ur arkeologiskt perspektiv (A i fig. 2). Invid
och norr om den utpekade ytan noterades vid en utredning 1988 ett
område med slagen flinta i matjorden och vid sökschaktsgrävning
vid samma tillfälle dokumenterades två gropar i anslutning till detta
(Wallin 1989). Vid samma tillfälle drogs ett sökschakt söder om Hålhög (RAÄ 35 i Västar Tommarps socken), men här påträffades inga
bevarade lämningar.
Västervång 2:25 m. fl. 7
Målsättning och metod
Målsättningen med utredningen var att fastställa om, i så var det finns
bevarade fornlämningar inom planområdet. Om möjligt skulle också
lämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden klargöras.
Inledningsvis utfördes en fältinventering för att utifrån terrängförhållandena välja ut de delar av planområdet där fornlämningar kunde
finnas bevarade. Utredningen utfördes i form av sökschaktsgrävning
med bandburen grävmaskin. Vid schaktningen grävdes matjorden
bort i 1,8 meter breda schakt. Påträffade anläggningar undersöktes
inte, men mättes in med GPS och beskrevs. De fynd som framkom
togs tillvara. All dokumentation lagras i dokumentationssystemet Intasis.
Utredningsresultat
De för förhistoriska lämningar mest gynnsamma ytorna inom utredningsområdet bedömdes ligga i den norra och östra delen. Strax norr
om dess norra gräns finns en tydlig höjdplatå vars flacka sydsluttning
fortsätter in på utredningsområdet. Höjdplatån var en av de ytor (A
i fig. 2) som vid 1994 års utredning pekades ut som ett troligt boplatsläge (Löfgren 1994). I den östra delen finns en flack nord-sydlig
höjdrygg som åt öster avgränsas av befintlig bebyggelse, och åt väster
av en nordostlig-sydvästlig sänka. De lägst liggande delarna inom utredningsområdet, innehållande små lokal sänkor, ligger i den södra
hälften av området.
Utredningsinsatsen kom främst att koncentreras till den norra och
östra delen av området, där förutsättningarna för att påträffa bevarade fornlämningar bedömdes vara störst. I de lägre liggande områdena
i söder och sydöst grävdes endast ett fåtal schakt.
Med grävmaskin grävdes totalt 32 schakt med en sammanlagd
längd av 2 274 meter. Schaktens längd varierade mellan 18 och 191
meter. Bredden var 1,8 meter. Totalt påträffades 67 stolphål, 30 gropar och 10 härdar. Anläggningarna fördelade sig på tre, möjligen två
förhistoriska boplatsområden, område 1, 2 och 3 (fig. 3). Område 2
och 3 kan möjligen tillhöra ett gemensamt boplatsområde.
Boplatsområden
Område 1
Boplatsområdet låg på den nord-sydliga höjdryggen vid den östra
kanten av utredningsområdet. Här grävdes 5 schakt (206, 218, 239,
254 och 257) med en sammanlagd längd av 415,5 meter. I schakten dokumenterades 41 stolphål, 3 gropar och 3 härdar inom en ca
100x100 meter stor yta (fig. 3 och 4). Boplatsen avgränsas åt väster
av den flacka sänka som genomkorsar området. I den norra delen av
schakt 206 fanns också en sänka som tycks avgränsa boplatsen åt
detta håll. Här uppgick matjordens tjocklek bitvis till drygt en meter.
Åt söder avtar anläggningstätheten, och åt öster förefaller boplatslämningarna fortsätta en bit in i befintligt bostadsområde. Alven bestod huvudsakligen av bitvis stenig moränlera.
8 Västervång 2:25 m. fl.
2
3
1
Grop
Härd
Stolphål
Boplatsområde
Schakt
Undersökningsområde
Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och de tre boplatsområdena markerade.
Boplatsområde 1
239
206
218
219
220
253
251
256
254
255
257
250
248 249
246 247
258 259
245
260
242
240
252
244
222
226
228
230
207
221
208
223
212
214
229
211
213
215
217
243
241
210
209
224
225
227
216
233 231
235 232
236 234
Grop
Härd
Stolphål
Boplatsområde
Schakt
Undersökningsområde
Fig. 4. Boplatsområde 1 med schakt och anläggningar.
Västervång 2:25 m. fl. 9
Den dominerande anläggningstypen utgjordes av stolphål, ganska
jämt utspridda inom boplatsområdet. Diametern varierade mellan
0,15 och 0,35 meter. Fyllningen var vanligen svagt sotig, och i ett
mindre antal förekom stenskoningar. I ett av dem (A241) påträffades
en liten keramikskärva och en nitskalle av järn.
Groparna var med ett undantag drygt 1 meter stora. I norra delen
av schakt 206, på slänten ner mot den sänka som låg här, låg en stor
grop (A207) som följde hela schaktets bredd över en sträcka av ca 5
meter.
Härdarna var fyllda av sot, kol och skörbränd sten.
Några strukturer i form av stolpbyggda hus kunde inte urskiljas
inom boplatsen, men den rikliga förekomsten av stolphål gör det troligt att sådana kan finnas mellan schakten. Med tanke på fyndet av
nitskallen och keramikskärvan bör boplatsen dateras till järnålder.
Område 2
Boplatsområde 2 låg på den flacka sydsluttningen i utredningsområdets norra del. Här grävdes 9 schakt (261, 267, 268, 274, 278, 279,
280, 286 och 288 ) med en sammanlagd längd av ca 560 meter. Här
påträffades 15 gropar, 1 härd och 1 stolphål utmed en drygt 300x100
meter lång sträcka (fig. 3 och 5).
Groparna varierade vanligen mellan 1 och 3,5 meter i storlek. Den
största gropen mätte ca 7 meter, och upptog hela schaktets bredd
(A266 i schakt 261). Ytligt i gropen påträffades flera grovmagrade
keramikskärvor av allmän förhistorisk karaktär. Tre gropar (A273,
A275 och A287) var rundade och hade en mätbar storlek på 2,6, 2,7
respektive 3,5 meter. De fortsatte in i intilliggande schaktväggar. Groparna hade en påfallande likhet med grophus, och i en av dem påträffades grovmagrade keramikskärvor, liknande de som fanns i A266.
Område 3
Boplatsen har en nord-sydlig utsträckning om ca 250x100 meter.
Åt öster gränsar den intill område 2. Även denna boplats ligger på
sydsluttningen i utredningsområdets norra del. Här grävdes 7 schakt
(280, 289, 305, 311, 318, 319 och 329) med en sammanlagd längd
av ca 355 meter. I schakten dokumenterades 24 stolphål, 11 gropar
och 5 härdar (fig. 3 och 6).
Stolphålen , av vilka flera var kraftiga och stenskodda, låg uteslutande i schakten 289, 305 och 319. Några strukturer gick inte att
urskilja. I ett av stolphålen (A291) påträffades en keramikskärva av
allmänt förhistorisk karaktär.
Gropar och härdar förekom främst i schakten 280, 311 och 329.
I en grop (A281 i schakt 280) kunde keramikskärvor, ornerade med
kamstämpel, tillvaratas.
Slutsatser
Utredningsresultaten tyder på att tre, möjligen två förhistoriska boplatsområden kan urskiljas inom utredningsytan. Bevarandeförhållandena förefaller vara tämligen goda.
Område 1 kan ganska väl avgränsas till den flacka höjden i östra
delen av utredningsområdet även om utsträckningen åt söder och öster är något oklar. Den förhållandevis rikliga förekomsten av stolphål
tyder på att stolpbyggda hus, tillhöriga ett gårdsläge, kan förekomma
10 Västervång 2:25 m. fl.
Fig. 5. Boplatsområde 2 med schakt och anläggningar.
Västervång 2:25 m. fl. 11
283
Grop
Härd
Stolphål
Boplatsområde
Schakt
Undersökningsområde
288
284
286
287
285
280
Boplatsområde 2
261
279
266
274
277
265
264
275
276
271
278
268
269
270
272
273
263
267
262
284
281
280
282
283
312
288
317
313
314
315
316
311
304
303
302
300 301
298 299
296 297
294 295
293
290
291
292
Boplatsområde 3
305
306
318
308 310
307
309
289
319
328
327
326
325
324
320
323
322
321
332
330
331
Grop
Härd
Stolphål
Boplatsområde
Schakt
Undersökningsområde
Fig. 6. Boplatsområde 3 med schakt och anläggningar.
12 Västervång 2:25 m. fl.
333
329
inom området. En liten keramikskärva påträffades tillsamman med
en nitskalle av järn, vilket tyder på en datering till järnålder.
Boplatsområde 2, som ligger intill den norra kanten av utredningsområdet, förefaller fortsätta norrut. Boplatsen skiljer sig klar från
såväl Område 1 som Område 3 genom sin nästa totala avsaknad av
stolphål och härdar. Här dominerar istället gropar i olika storlekar.
Tre av groparna har en påfallande likhet med grophus. Fynd av keramikskärvor från förhistorisk tid gjordes, men någon närmare datering än så kan knappast göras. Möjligen pekar de grophusliknande
nedgrävningarna mot järnålder, men detta är osäkert. Avsaknaden av
stolphål för tankarna till ett utkantsområde av en boplats vars centrala delar troligen ligger på höjdplatån norr om utredningsområdet.
Inom Område 3 dominerar åter stolphålen, men här förekommer
även gropar och härdar. Ansamlingen av stolphål i den mer centrala
delen av boplatsen tyder på att ett möjligt gårdsläge kan finnas här.
De keramikfynd som gjordes vid utredningen tyder på att det inom
Område 3 förekommer lämningar från mellanneolitikum.
En klar gräns mellan område 2 och 3 låter sig inte göras. Det är
möjligt att de tillhör en och samma boplats.
De fynd som påträffades vid utredningen tyder på att boplatslämningar från såväl stenålder som järnålder förekommer inom utredningsområdet.
I de schakt som grävdes inom den södra halvan av utredningsområdet påträffades inga fornlämningar (fig. 3).
Västervång 2:25 m. fl. 13
Referenser
Becker, N. 2003. Boplatslämningar vid Prästahejdan. Skåne, Västra
Tommarp socken, Ståstorp 3:1, RAÄ 34. Riksantikvarieämbetet
UV Syd Rapport 2003:6.
Ericson, T. & Carlie, A. 2006. Västervång. En boplats från äldre
och yngre järnålder. Arkeologisk undersökning 2005. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF)
2006:1.
Hansson, M. 1993. Neolitiska boplatslämningar och vikingatida
gravar. Arkeologisk för- och slutundersökning 1990. Skåne,
Trelleborgs sn Västervång 2:97, (Kv Verkstaden). Riksantikvarieämbetet Byrån för Arkeologiska undersökningar Rapport dnr
6344/90 och 6446/90.
Hellerström, S. 2005a. Gravar från yngre järnålder. Skåne Trelleborgs kommun, Kvarteret Verkstaden 3, RAÄ 2. Arkeologisk
slutundersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2005:5.
- 2005b Västervång 3:14 m.fl. Förhistoriska boplatslämningar. Arkeologisk utredning 2004. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:13.
Jacobsson, B. 1999. Väster Jär. Skåne, Trelleborg, Väster Jär 3:4
m.fl. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:75.
- 2002a. Ståstorp – en vendeltida/vikingatida gård. Skåne, Trelleborg
och Västra Tommarps socken, Väster Jär 3:4 och Ståstorp 3:1.
Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2002:2.
- 2002b. Ståstorp – en gård från sen vendeltid och vikingatid. I: Mogren, M. (red.) Märkvärt, medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk
historia. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska
undersökningar. Skrifter No. 43.
Löfgren, A. 1994. Skåne, Västervång–Vipeängen och Östra Industriområdet 1994. Arkeologisk utredning steg 1. Riksantikvarieämbetet Byrån för Arkeologiska Undersökningar Rapport 1994:25.
Wallin, L. 1989. Gasledning väg 108–Snarringe. V Tommarp sn m
fl, Skåne, 1988. Riksantikvarieämbetet, Byrån för Arkeologiska
Undersökningar Rapport.
14 Västervång 2:25 m. fl.
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2461-2007.
Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-35639-07,
2007-09-27.
Projektnummer: 1420665.
Undersökningstid: 22 oktober – 31 oktober 2007.
Tidsåtgång: 64 arkeologtimmar och 52 maskintimmar.
Projektledare: Bengt Jacobsson.
Exploateringsyta: ca 30 hektar.
Undersökt yta: 2 274 löpmeter (ca 4 100 m2).
Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C 8g Trelleborg x 6140 y 1330.
Koordinatsystem: Rikets.
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6142,85
y 1330,5.
Höjdsystem: RT 90.
Dokumentationshandlingar: Digitalt dokumentationsmaterial förvaras på UV Syd i Lund. Intrasisprojekt S2007:046.
Fynd: Fnr 1–5 förvaras på Lunds universitets historiska museum
(LUHM). LUHM nr 31816.
Västervång 2:25 m. fl. 15
UV Syds rapportserie 2008
1.
Västervång 2:25 m. fl. Trelleborg och Västra Tommarps snr. AU
Bengt Jacobsson