Kärlkirurgiska sjukdomar
Bukaortaaneurysm
Perifer kärlsjukdom
Extremitetsischemi
Karotis
Vener
BAA
Access
Kärlskador vid trauma
Venkirurgi
Accesskirurgi
Karotis
Extremitets-
ischemi
1
2
Karotisstenoshalspulsåderförträngning
Förebyggande operation
Minskar strokerisken
Lokalanestesi
Kort postoperativ vård
Liten komplikationsrisk
3
Access
För att möjliggöra dialys
Dagkirurgi
Reoperationer
4
Kärlkirurgi
Vener
5
Kärlkirurgi
Vener
För att förebygga bensår (KS)
Dagkirurgi
Speciell venkirurgi förekommer
6
Bukaortaaneurysm
7
Bukaortaaneurysm
8
Bukaortaaneurysm
Ärftlig, ateroskleros, HT
Vanlig
7-14 % alla män >65
Stor risk för död vid ruptur
jmfr “Ballong”
Förebyggande operation
Akut operation
Död
9
Bukaortaaneurysm
10
Bukaortaaneurysm
11
Kärlkirurgi
Bukaortaaneurysm
Stort hål
Aorta längst bak
Viss blödningsrisk
Epidural+fullnarkos
Endovaskulär teknik !
Sårsmärtor
Andningsproblem
Tarmparalys
Trött och medtagen patient
Långsam mobilisering
Risk för komplikationer
12
Kärlkirurgi
Bukaortaaneurysm
Endovaskulär teknik
Stent
Graft
13
Sjukgymnastens största utmaning på
kärlkirurgen- Bukaortaaneurysm
Preop:
Andningsgymnastik
Hostteknik
Bedömning
Postop;
Mobilisering
DVT profylax
Träning
14
Kärlkirurgi
Extremitetsischemi
Vanligt
10-25% av alla >70 år
Ateroskleros
Markör för generell ateroskleros
Medför i sig ökad risk för död
Claudicatio
Vilovärk
Gangrän
15
Extremitetsischemi - hur vanligt?
40
Perifier kärlsjukdom
35
Prevalens (%)
30
25
Asymtomatisk
sjukdom
20
15
Claudicatio
10
Grav ischemi2
5
0
60-64
65-71
72-79
80-90
Ålder
DEFINITIONER; Perifer kärlsjukdom=ABI<0,9
Asymtomatisk sjukdom=ABI<0,9 utan symtom
Claudicatio Intermittens=ABI<0,9 med ansträgningssmärta
Grav ischemi=Ankeltryck<70 mm Hg
Sigvant B, Wahlberg E, In press BMJ
16
Extremitetsischemi - stor risk för död
Relativ 5-års mortalitet
Patienter (%)
48
44
50
45
40
35
38
30
25
20
15
10
5
0
15
Bröst
cancer1
Kolonl
cancer1
Kritisk
ischemi
Non-Hodgkins
lymfom3
1. Criqui MH. Vasc Med 2001; 6 (suppl 1): 3–7.
2. McKenna M et al. Atherosclerosis 1991; 87: 119–28.
3. Ries LAG et al. (eds). SEER Cancer Statistics Review, 1973–1997. US: National
Cancer Institute; 2000.
17
Extremitetsischemi
Utförs olika beroende på
symptom och hinder-nivå
18
Kärlkirurgi diagnostik II
19
Kärlkirurgi
Extremitetsischemi
Diagnostik
Pulspalpation
Tryckmätning
20
Kärlkirurgiextremitetsischemi
Kombinerad sjukdom
DM
21
Kärlkirurgiextremitetsischemi
22
Smärta vid gång
Fotsmärta
Domning
Sår
ABI - screening
Misstänkt benartärsjukdom
Anamnes, status, ABI
Benartärsjukdom
Asymtomatisk
Claudikatio
Kritisk ischemi
Riskfaktor-reducering
(Motion, rökstopp, sockerkontroll
trombocythämning, statiner,
hypertonibehandling)
Allmänna råd
1. “Höga hinder”
(anamnes, ljumskpuls svag /blåsljud)
2. “Låga hinder”
Maximal gångsträcka <400m
Alla med kritisk ischemi
(inga fotpulsar, ankeltryck
<70mmHg, elevationstest positivt)
Remiss till kärlkirurgisk klinik för invasiv symtomatisk behandling
23
Kärlkirurgi
Extremitetsischemi
1. Operation - by pass
Förhindra amputation
Minska smärta
24
Kärlkirurgi
25
Kärlkirurgi
Extremitetsischemi
2. Endovaskulär beh.
“ballongvidgning”
Minska smärta
26
Kärlkirurgi
Extremitetsischemi
27
Sjukgymnastens andra utmaning:
Extremitetsischemi
Multisjuka
Rökare - Emfysem, KOL- angina- venös insufficiens
Äldre
Hög risk för postoperativ hjärtdöd
Hög risk smärtkontraktur
Ofta långa smärtsamma incisioner på benen
Mobilisering omedelbart
Kontraktur profylax
Andningsgymnastik
Trombosprofylax /avsvällande
Träning
Utvärdering komplikationer
28
Kärlkirurgiextremitetsischemi
”Blå tå syndrom”
29
Kärlkirurgi -trauma
30
Extremitetsischemi i öppenvård
Gångträning
Claudicatio
Förbättrar gångförmågan
kollateralutveckling
effektivare metabolism
Minskar risken att försämras (??)
60m
300m
1. >3 tillfällen / vecka
2. Gå längre än 30 min
4. Håll på i >6 mån
RÖKSTOPP
KARDIOVASKULÄR SEKUNDÄR PREVENTION
31
