Faktablad om claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka)
Sjukdomen
•
Claudicatio intermittens som i vardagligt tal benämns ”fönstertittarsjuka” är en
folksjukdom som drabbar framförallt äldre.
•
Claudicatio intermittens är latin och betyder ”tillfällig hälta”, vilket anspelar på den
tillfälliga smärta som uppstår i benen vid ansträngning men som går över vid vila
•
Sjukdomen kallas ”fönstertittarsjuka” i Sverige eftersom det ut som om den drabbade
stannar då och då för att titta i skyltfönster. Vissa klarar inte att gå mer än ett tiotal
meter i taget på slät mark, andra kan promenera flera hundra meter innan smärtorna
kommer.
•
Claudicatio intermittens är den vanligaste formen av kärlsjukdom i benen.
•
Risken att drabbas av Claudicatio intermittens ökar med stigande ålder och
förekommer hos uppskattningsvis 12-15 procent av personer över 65 år.1
o Det motsvarar ca 200 000 personer i Sverige
•
Samhällets årliga, direkta kostnader för diagnostik och behandling av kärlsjukdomar i
benen beräknades år 2005 vara drygt en miljard kronor. Därtill kommer kostnader för
primärvården, kommunal sjukvård och social service.2
•
Claudicatio intermittens beror på kärlkramp i benen. Blodkärlen som leder syrerikt
blod från hjärtat till alla delar av kroppen kallas artärer. När vi blir äldre blir väggarna
i artärerna tjockare och mindre elastiska. Samtidigt lagras fett i blodkärlens väggar.
Det är en naturlig process, men hos vissa personer är den mer omfattande än hos
andra. Kärlen blir trånga. Det kallas åderförkalkning. Blodet har svårt att passera och
syresättningen i musklerna blir sämre. Det är på grund av syrebristen som den
drabbade upplever den krampaktiga smärtan vid promenader.
•
Claudicatio intermittens är en viktig varningssignal3
o Personer som drabbas av Claudicatio intermittens löper en ökad risk för att dö i
förtid i såväl hjärtinfarkt som stroke
o Claudicatio intermittens ökar risken för att dö inom 5 år från ca 10 till 25
procent.
1
L Norgren. TASC II skall ge bättre vård. Läkartidningen, volym 104, nr. 19, 2007.
2
Benartärsjukdom – diagnostik och behandling, SBU, 2007.
3
L Norgren. TASC II skall ge bättre vård. Läkartidningen, volym 104, nr. 19, 2007.
Riskfaktorer
Även om man inte i detalj känner till mekanismerna bakom åderförkalkning
finns det riskfaktorer som man vet påverkar och ofta påskyndar
sjukdomsförloppet:
•
•
•
•
•
•
•
•
Den allt överskuggande riskfaktorn för kärlsjukdom i benen är rökning.
Diabetes mellitus.
Högt blodtryck.
Höga blodfetter.
Stigande ålder. Risken ökar från 50 års ålder och uppåt, framför allt om man tidigare
har rökt eller har diabetes.
Kön. Fler män än kvinnor drabbas av claudicatio intermittens.
Inaktivitet, nedsatt rörlighet.
Övervikt.
Symtom
•
•
•
Smärta i vaden, höften eller låret när vid gång. Smärtan avtar vid någon minuts vila.
Syrebristen kan göra att huden blir blek.
Ibland är symtomen lite diffusare och beskrivs av patienten som en ”muskelsvaghet”
eller att ”benen inte orkar”
De svårbemästrade smärtorna i förening med ofta starkt begränsad gångförmåga leder
ofta till försämrad livskvalitet som påverkar livssituationen på ett genomgripande, ofta
invalidiserande sätt.
Om man känner igen sig i dessa fyra påståenden är risken stor att man är drabbad av
Claudicatio Intermittens:
1.
2.
3.
4.
Man får smärta i ena eller båda benen när man går
Smärtan uppstår INTE när du står stilla eller sitter
Smärtan uppstår när du går snabbt eller uppför en backe
Smärtan upphör inom några minuter efter att du har blivit stillastående
Diagnos
Diagnostiken vid benartärsjukdom bygger i första hand på patientens beskrivning av sina
symtom och på den kliniska undersökningen med anamnes (sjukhistoria) och status
(kroppsundersökning). Undersökningen kan genomföras vid patientens första besök.
Nödvänding utrustning ska finnas på alla vårdcentraler och sjukhus.
•
•
•
..
Patientens sjukdomshistoria
Upplevda symtom och gångsträcka
Mätning av blodtrycket vid ankeln och i armen, sk. ankel-brakialindex (ABI)
SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) konstaterar i en nyligen publicerad
rapport att ”med dessa undersökningar, som kan utföras på alla vårdcentraler och sjukhus, kan
flertalet patienter med benartärsjukdom identifieras”.
Undersökningar visar att kärlsjukdom i benen, inklusive Claudicatio intermittens, sannolikt är
underdiagnostiserat inom svensk primärvård men att det samtidigt är stora regionala
skillnader.4
Behandling
Behandlingen av fönstertittarsjuka kan grovt indelas i dels symtomatiskt behandling (lindring
av bensmärtan och ökning av gångsträcka), dels behandling som tar sikte på att minska risken
för framtida hjärt-kärlrelaterade komplikationer.
Lindring av bensmärta och ökning av gångsträcka
• Gångträning
Fysisk träning, gång eller stavgång, kan öka gångsträckan, i synnerhet om träningen sker i
organiserad form med handledning. Ökad fysisk aktivitet har även en gynnsam effekt vad
gäller riskfaktorer.
• Behandling med läkemedel som ökar gångsträckan
I och med godkännandet av Pletal (Cilostazol) finns det nu läkemedel i Sverige som ökar
gångsträckan. För mer information om Pletal, se ”Fakta om Pletal”.
För en del patienter så räcker inte medicinsk behandling och gångträning, då kan det bli
aktuellt med kirurgisk behandling i form av:
•
Kärlkirurgiskt ingrepp för att öka blodcirkulationen
•
Ballongutvidgning med inläggning av en s.k. stent i det förträngda blodkärlet med
syfte att öka blodcirkulationen
Minimering av riskfaktorer
I all behandling av kärlsjukdom i benen ingår att aktivt påverka åderförkalkningens generella
riskfaktorer:
• Rökstopp
Den viktigaste åtgärden vid alla former av kärlsjukdom i benen är att sluta röka. Rökning
är en riskfaktor för utveckling av sjukdomen.
4
O. Rolandsson et al. ”Benartärsjukdom i primärvården” Läkartidningen, volym 103, nr. 37, 2006.
•
Behandling med läkemedel för att
o sänka blodtrycket
o minska förekomsten av skadliga blodfetter
o minska risken för blodproppar
För mer information, kontakta:
Anders Nilsson, docent och VD, Otsuka Pharma Scandinavia AB.
Tfn. 08-545 286 60, mobil: 0702-52 02 74, e-post: [email protected]
Lars Norgren, professor, klinikchef, kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro.
Tfn. 019-602 65 30, e-post: [email protected]
