Utredningen om jordbruket som
bioenergiproducent
(Jo 2005:05)
Lars Andersson
Utredningen om jordbruket som
bioenergiproducent (Jo 2005:05)
Direktiv 2005:85
Ordförande: Lars Andersson, f.d. VD
[email protected]
Huvudsekreterare: doc. Anders Lundin
[email protected]
Utredningssekreterare: agronom Annika Atterwall
[email protected]
Utredningssekreterare: agronom Bengt Johnsson
[email protected]
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Utredningen om jordbruket som
bioenergiproducent
Expertgrupp
Referensgrupp 1
Referensgrupp 2
•Jordbruksdepartementet
•Miljö- och samhällsby.dep
•Finansdep.
•Näringsdep.
•Jordbruksverket
•Energimyndigheten
•Vägverket
•Verket för näringslivsutveckl.
•FORMAS
•Vinnova
•SLU
-stationära bränslen
-biodrivmedel
•Eddie Johansson- Ena kraft
•LRF Skogsägarna
•LRF
•Lantmännen
•Agrobränsle
•Energimyndigheten
•Jordbruksverket
•Svensk Fjärrvärme
•Skogsindustrierna
•Svensk Energi
•Svebio
•Svenska Biogasför.
•Naturvårdsverket
•Pål Börjesson, LTH
•Svenska Biogasför.
•Energimyndigheten
•Olle Hådell- Vägverket
•Jordbruksverket
•Svenska Ecobränsle AB
•Agroetanol
•BAFF
•Bil Sweden
•SPI
•Svebio
•Lantmännen
•Pål Börjesson, LTH
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Jordbruket som bioenergiproducent
Uppdraget
Uppgift 1: Analysera det svenska jordbrukets
förutsättningar som producent av bioenergi
Uppgift 2: Tydliggöra den roll som jordbruket bör
ha som producent av bioenergi
långsiktiga inriktningen av omställningsarbetet
få igång investeringar på området
driva på en ökad användning av bioenergi
initiera nödvändig forskning på området
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Utredarens uppgifter
Analysera
1. Vilka förutsättningar krävs för att utveckla ett
jordbruk som är konkurrenskraftigt som producent
av bioenergi.
2. Bioenergins möjligheter att bidra till att uppfylla
miljömål skall särskilt uppmärksammas
3. Hushållningsprincipen skall beaktas (råvaror
och energi skall användas så effektivt som möjligt)
4.Med utgångspunkt från pkt 1 – 3 skall utredaren
göra en bedömning av olika produktionsalternativ
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Utredarens uppgifter forts.
5. Forskningen skall belysas och eventuella nya
forskningsområden föreslås
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Sveriges energitillförsel 1970–2004
exkl. nettoelexport1)
1) Under år 2005 visade utrikeshandeln med el ett
nettoöverskott på cirka 8 TWh
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Energitillförseln 2004
Totalt 647 TWh
Källa: Energimyndigheten
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Energianvändningen sektorsvis 2004
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Tillförd energi i svensk fjärrvärme 1970–2002
(TWh)
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Världsproduktionen av bioetanol
Etanolproduktion
2005 (miljarder liter)
2004 (miljarder liter)
Brasilien
16,7
14,7
USA
16,6
14,3
EU
2,9
2,6
Asien
6,6
6,4
Kina
3,8
3,7
Indien
1,7
1,7
Afrika
0,6
0,6
Världen
46,0
41,2
Källa: F.O Licht, World Ethanol and Biofuels Report, nr 4 oktober 2005, egen bearbetning
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Världsproduktionen av biodiesel
Källa: F.O. Licht’s World Ethanol and Biofuel Report nr 16, 26 april 2006
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Källa: Bil Sweden
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Antalet sålda etanolbilar och tankställen
med E 85 i Sverige
År
2001
2002
2003
2004
2005
sålda
etanolbilar
717
2643
4312
5386
22618
tankställen
50
75
100
141
305
Källa: BAFF
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Ökning av råvarubehovet för produktion
av biobränsle mellan åren 2004 och 2014
(givet att nationella mål uppfylls)
Källa: OECD 2005, AGR/CA/APM (2005)24
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Vad bidrar jordbruket med?
Odling och produktion av biobränsle från jordbrukssektorn år 2005
Råvara
Areal, ha
Spannmål, etanol
25 000
Energiproduktionkvantitet
0,3 TWh
Spannmål, eldning
5-10 000
0,06-0,09 TWh
Halm, eldning
30 000*
0,4-0,5 TWh
Oljeväxter, RME
2 000
0,1 TWh
Salix, eldning
14 000
0,15 TWh
Rörflen, eldning
600
**
Vall, biogas
300
**
*Biprodukter från spannmålsodling
**saknas uppgifter
Källa: SJV, 2006:1, SOU 2003:144, Bernesson och Nilsson 2005, egna beräkningar
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Jordbruksmarkens användning 1990-2006
Gröda
1990
1995
2000
2004
2005
2006 (prel)
1 335 700
1 104 500
1 228 900
1 125 700
1 024 000
988 600
därav vete
349 700
261 400
401 600
403 400
355 800
367 100
därav korn
492 000
453 400
411 200
397 300
380 500
315 500
därav havre
387 800
278 300
295 500
229 700
202 700
208 400
21 200
37 300
43 200
40 900
36 400
918 100
1 058 900
920 800
970 500
1 066 900
1 088 200
36 200
50 000
35 000
57 500
32 900
55 500
31 700
47 600
30 400
49 200
28 000
43 600
167 900
104 600
48 200
83 800
82 200
91 100
46 400
55 000
45 600
54 900
40 800
176 100
278 600
247 700
268 200
321 300
308 500
46 400
59 800
79 700
44 300
1 800
1 700
2 844 600
2 766 600
2 706 000
2 660 600
2 703 100
2 660 000
Spannmål
Baljväxter
Vall och
grönfoderväxter
Potatis
Sockerbetor
Raps och rybs
Övriga
växtslag
Träda
Ej utnyttjad
åkermark
Summa
åkermark
Källa: SCB och Jordbruksverket
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Vad händer med den nedlagda
åkermarken?
10 % av åkerarealen har tagits ur
produktion på 25 år
•Skogsmark, plantering och
självföryngring
•Vägbyggen
•Tomtmark
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Träda- uttagen areal, varför ökar den?
>300 000 hektar träda totalt i Sverige
•EU:s trädeskrav, 5-10 % för enheter större
än 20 hektar
•Cirka 100 000 hektar obligatorisk träda i
Sverige, över 200 000 hektar frivillig
•Minskar: spannmål, potatis, sockerbetor
•Ökar: oljeväxter, vall
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Pris
Beslutsfattande under
risk/osäkerhet
Jordbrukets utbudskurva
”Beslutsfattarekonomisk”
Skillnad i bedömd marginalkostnad p.g.a:
=> styrmedel
1. Ofullständig information
2. Externa effekter
3. Skillnader i riskbenägenhet
Samhällsekonomisk
”utbudskurva”
Kvantitet
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Salix i Sverige: Scenarier jämfört med verkligheten
Källa: Peter Helby et.al. Market development problems for sustainable bio-energy 2004
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Varför satsar man på Salix?
•Minska arbetsbördan på gården
•Bra priser på Salixflis
•Ekonomiskt stöd och förväntningar om framtida politik
•Marken lämpar sig bättre för Salix än för spannmål
Källa: Roos, A. and Rosenqvist, H. 2001
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Hur vissa egenskaper hos jordbruksföretaget
påverkar investeringar i Salix
Positiv påverkan
Negativ påverkan
Storleken på gården
Skogsmark
Arrenderar ut mark
Ägarens ålder 50-65 år
Ägaren juridisk person
Bevattning
Mekanisering
Betesmark
Arrenderar mark
Ägaren mycket ung eller mycket
gammal
Animalieproduktion
Källa: Helby et al 2004, Market Development Problems for Sustainable Bio-energy Systems in Sweden,
Lunds Universitet (egen översättning från engelska).
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Frågor till referensgrupperna
1. 1. Vilka är de tre främsta hindren för att jordbruket skall bli
konkurrenskraftigt som bioenergiproducent? Hur kan dessa
hinder överbryggas?
1. 2. Vilka tre produktionssystem ser du som mest sannolika att
bli kommersiellt gångbara till år 2020?
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Konkurrenskraftigt, gentemot vad?
1. Övriga energislag
2. Konkurrerande biomassa
3. Övriga jordbruksgrödor
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Vilka är de tre främsta hindren?
1. Höga produktionskostnader
2. Osäkerhet
3. Bristande kunskap och erfarenhet
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Hur skall hindren överbryggas?
1. Långsiktiga, stabila förutsättningar
2. FoU, information
3. Samordning, vertikal integration
4. Effektivisering av energisystemen
Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent
Jo 2005:05
Lars Andersson, den 27 september 2006
Viktiga drivkrafter för ökad
produktion inom jordbruket
•Minskad lönsamhet för traditionell växtodling
(arealstöd, världsmarknadspriser mm)
•Riktade stöd till energiproduktion (EU-stöd: 45€/ha,
nationella stöd: 5000 SEK/ha vid Salixplant.)
•”Överskottsareal”
(EU 15 = 0,18 ha/cap ≈ 10% ”överskott”
EU 25 = 0,24 ha/cap ≈ 25 % ”överskott”)
Källa: Doc Pål Börjesson, LTH
Utredningen
Utredningen om
om jordbruket
jordbruket som
som bioenergiproducent
bioenergiproducent
Jo
Jo 2005:05
2005:05
Lars Andersson, den 30
27 juni
september
2006 2006
