Krafter
För att ett föremål ska komma i rörelse behövs en kraft. Storlek riktning och angreppspunkt
måste bestämmas för att kraften ska bestämmas.
Resultanten är resultatet av två krafter.
Hastighet
Sträcka per tid.
Acceleration
Hastighetsökning per tid.
Tröghet
Föremålens tröghet gör att det krävs en kraft för att ändra dess rörelse.
T.ex. Bussen stannar. Folk faller framåt. Pendeln fortsätter åt andra hållet. Hockeyspelaren
glider in i sargen.
Centrifugalkraft
Ett föremål som rör sig i en cirkel strävar på grund av sin tröghet bort från rotationens
centrum. Fly centrum.
Man trycks utåt från karusellens mitt. Centrifugen gör att vattnet trycks ut från kläderna.
Centripetalkraft
Om man roterar med en slägga är det centripetalkraften som är riktad inåt.
Centripetalkraften håller bilen kvar i kurvan. Friktionen ger bilen en inåtriktad kraft så att inte
bilen fortsätter framåt i kurvan. Kurvan ska doseras så att den lutar inåt.
Gravitation
Tyngdkraften
Fritt fall
Vid fritt fall ökar hastigheten hela tiden p.g.a. tyngdkraften (gravitationen). Luftmotståndet
kan motverka tyngdkraften. T.ex. en fjäder som har stor yta påverkas mycket av
luftmotståndet.
Hastighetsökningen är 10m/s. Tyngdaccelerationen = 10m/s2 betecknas även g.
Kaströrelsen
består av två rörelser. En lodrät accelererad rörelse och en vågrät likformig rörelse.
Kastparabeln.
G-krafter
g-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person
eller ett föremål utsätts för vid acceleration. Vanligen används pluralis eftersom belastningen
varierar. Bokstaven g kommer från jordens gravitation.
Begreppet används såväl för de stora accelerationskrafter som upplevs i ett flygplan under
brant sväng eller efter brant dykning, som för de krafter som en dragsterförare upplever under
rätlinjig acceleration rakt framåt. g-krafterna mäts med ''g''-mätare.
