Karlstads universitet
Avd för politiska och historiska studier
2010-06-06
Ekonomisk landanalys av Zambia
Kursrapport: Nationalekonomi A
Namn:
Sophie Runesson 780407
Moa Skyllberg 880812
Sofia Altersved 890226
Malin Sundin 870528
Elin Olsson 880610
Kursbeteckning: NEGA06
Lärare: Joakim Persson
Läsår: Våren 2010
Innehåll
1. Inledning ........................................................................................................................................................ 3
2. Sammanställning ........................................................................................................................................... 4
2.1 Historia .................................................................................................................................................... 4
2.2 Politik ...................................................................................................................................................... 5
2.3 Tillgångar................................................................................................................................................. 6
2.4Handel....................................................................................................................................................... 7
2.5TermsofTrade............................................................................................................................................ 7
2.6 Problem med Zambias handelspolitik ..................................................................................................... 8
2.7 Importsubstitution.................................................................................................................................... 8
2.8 Handel och utvecklingsteorier för tillväxt: .............................................................................................. 8
3. Analys .......................................................................................................................................................... 11
4. Slutsats......................................................................................................................................................... 14
5. Referensförteckning .................................................................................................................................... 15
6. Bilaga 1........................................................................................................................................................ 17
2
1. Inledning
Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som gör att Zambia är ett fattigt land ur ett
nationalekonomiskt perspektiv. Utifrån sex olika frågeställningar har vi försökt att hitta orsaker till
vad det är som gör att landet har en låg tillväxt. Frågeställningarna är:
Hur har Zambias historia påverkat dagens ekonomiska situation?
Vad har Zambia fört för ekonomisk politik och hur har detta påverkat landet?
Vilka är Zambias naturresurser och hur kan man ta tillvara på dessa?
Hur ser handeln ut och hur påverkar den Zambias ekonomi?
Vilka nationalekonomiska teorier kan knytas till Zambias ekonomiska situation?
Hur påverkar bistånd Zambias utveckling?
3
2. Sammanställning
2.1 Historia
Zambias nuvarande ekonomiska situation kan framförallt knytas tillbaka till 1920-talet då landet
styrdes som en brittisk koloni. Under britternas välde, mellan världskrigen, blev Zambia en av
världens största kopparexportörer. Dessvärre hade britterna all makt och vinsterna användes aldrig i
någon större utsträckning till landets ekonomiska utveckling. Någon industrialisering var det inte tal
om, istället blev jordbruket lidande då kvinnor och barn blev kvar i byarna medan männen jobbade i
gruvorna. Det dröjde till 1964 innan landet bröt sig loss från britternas kolonialstyre och utropades
till den självständiga republiken Zambia med Kenneth Kaunda som landets första president 1.
Vid självständigheten var landet ekonomiskt beroende av grannländerna i söder och ekonomin
hängde på kopparexporten och kopparpriserna. Det förekom stora brister rent kunskapsmässigt hos
regeringsmännen och landet var helt beroende av expertis utanför landets gränser. Efter en konflikt
med tre av landets grannländer som fortfarande var under brittiskt styre stängdes gränserna mellan
länderna och skapade stora problem med både exporter och energiförsörjning för Zambia. För att
minska beroendet av Sydafrika så öppnades nya kommunikationer upp och landet började
samarbeta med Tanzania och Kina.2. Till följd av det höga världsmarknadspriset på koppar under
1969-1970-talet kunde man ta tillbaka styret över landets naturresurser och privatisera det statliga
näringslivet.
Inom president Kaundas parti uppstod konflikter, dessa grundade sig ofta i de olika folkgrupperna
och detta medförde att den sittande regeringen kände sig hotad och 1972 infördes därför
enpartisystem. Men regimen kom att drabbas av ekonomiska motgångar. Under 1970-tal sjönk
världsmarknadspriset på koppar radikalt. På samma gång steg oljepriset och detta fick förödande
konsekvenser för Zambias ekonomi. På 1980-talet var utlandsskulderna mer än dubbelt så stora som
landets BNP och regeringen tvingades utföra kraftiga nedskärningar som drabbade folket svårt.
Matpriserna steg kraftigt, även på grund av en prishöjning på majs som verkställdes på åläggande
av Internationella valutafonden som hade begärt ekonomisk sanering som lånekrav3. Värdet på
landets valuta, kwacha, sjönk drastiskt och inflationen var ett faktum. Zambia blev ett av världens
mest skuldsatta länder4.
Palmberg Mai, Holmberg Åke(2010), Nationalencyklopedin Zambia, URL adress
http://www.ne.se/lang/zambia/historia, 2010-05-20
2
Background note Zambia(2010), U.S. Department of State, URL address http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2359.htm,
2010-02-03
3
Zambia Modern historia(2010), Landguiden, URL adress http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/, 2010-0522
4
Palmberg Mai, Holmberg Åke(2010), Nationalencyklopedin Zambia, URL adress
http://www.ne.se/lang/zambia/historia, 2010-05-20
1
4
2.2 Politik
En tredjedel av landets statsbudget är finansierad med hjälp av bistånd, där Sverige är en av de
största bilaterala biståndsgivarna. Världsbanken och IMF har i omgångar avskrivit delar av landets
skulder samt infört skattelättnader mot att Zambia aktivt skulle bekämpa fattigdomen. Sedan den
politiska vändningen på 1990-talet då Zambia fick ett demokratiskt styrelseskick5har man gjort
stora förändringar och åtstramningar i ekonomin mot det liberala hållet där man privatiserat statliga
tillgångar såsom gruvor för att förbättra ekonomin6. Zambia har även ändrat om till rörlig växelkurs
för att underlätta handeln med utlandet samt infört en mer marknadsekonomisk politik7. Detta har
påverkat landet positivt med en ekonomisk tillväxt, ekonomisk stabilitet och en relativt låg inflation
som följd. Två tredjedelar av Zambias befolkning lever på mindre än en dollar per dag8. Regeringen
försöker även driva en politik som underlättar den privata sektorns utbredning.9
Att Zambia är ett fattigt land har flera orsaker. En utbredd korruption gör bland annat att pengar
”försvinner”. Generellt sätt fungerar rättsväsendet relativt dåligt på grund av bristande resurser,
både på det kunskapsmässiga och på det ekonomiska planet. Domarna i tingsrätten är även svaga
för mutor då lönerna är låga10. Enligt Zambias författning bör rättsväsendet vara oberoende
statsmakten men eftersom det är presidenten som tillsätter domarna i hösta domstolen är det möjligt
för denne att ha ett finger med i spelet11. När Mwanawasa först kom till makten år 2001 var han
tydlig med att han ville förhindra korruption och stödde Zambias antikorruptions komission. Han
var även positivt inställd till en mer öppen och privatiserad ekonomi. Den nuvarande presidenten
Banda säger sig vara lika positivt inställd till Mwanawasas ”liberala” politik men efter alla
korruptionsskandaler inom regeringen de senaste årtiondena är inte kritikerna lika säkra.12
Zambia är ett land som till stor del förlitar sig på bistånd. Om man tittar på hur biståndspengarna
har används och på hur de hade kunnat användas ser man en tydlig skillnad. Hade pengarna använts
Landguiden (2010b) Politiskt system URL adress http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ hämtad 2010-0519
6
Landguiden (2010b) Ekonomi URL adress http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ hämtad 2010-05-19
7
US government (2010a) Background Note: Zambia URL adress http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2359.htm hämtad
2010-05-18
8
UD (2010b) Zambia URL adress http://www.regeringen.se/sb/d/2574/a/75617 hämtad 2010-05-18
9
US government (2010b) Background Note:Zambia URL adress http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2359.htm hämtad
2010-05-19
10
UD (2007) Mänskliga rättigheter i Zambia 2007 URL adress
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080313/31e66d1237a59c84a86b8c2de9a76ad0/Za
mbia.pdf hämtad 2010-05-19
11
Landguiden (2010e) Politiskt system URL adress http://www.landguiden.se/ hämtat 2010-05-18
12
US government (2010c) Background Note: Zambia URL adress http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2359.htm hämtad
2010-05-19
5
5
mer effektivt hade det också gett resultat på bland annat inkomst per capita.13
2.3 Tillgångar
Zambias främsta tillgångar är koppar, och kopparexporten har i årtionden varit landets viktigaste
inkomstkälla, ca tre fjärdedelar av Zambias export utgörs av koppar.14 Landet stod för 12 procent av
världens kopparproduktion i slutet av 1960-talet, men i samband med 1970-talets prisfall minskade
Zambias kopparproduktion. Detta var ett resultat av dålig förvaltning av statliga gruvor och
bristande investeringar och efter detta återhämtade sig aldrig kopparmarknaden helt, vilket är en
utav grunderna till att landet är så skuldsatt.15
År 2009 stod gruvdriften för 30 procent av Zambias BNP, men genererade knappa intäkter till
landet. Detta beror till stor del på att regeringen har misslyckats med att beskatta gruvorna och
skattesmitning från gruvornas sida.16 Dock har gruvindustrin visat ekonomisk tillväxt på senare år
och detta har bidragit till att fattigdomen i städerna sjunker.17 Förutom koppar så har Zambia bland
annat gott om stenkol, kobolt, zink, bly, guld, marmor, diamanter och smaragder.18
Under 2000-talet ökade turismen i Zambia då oroligheter i grannlandet Zimbabwe gjorde att många
människor valde att se Victoriafallen från den zambiska sidan. Detta resulterade i att ekonomin fick
en välbehövlig skjuts i rätt riktning19.
Trots att kopparindustrin är Zambias största tillgång så arbetar fyra femtedelar av befolkningen
inom jordbruket. Zambias förhållandevis goda klimat ger jordbruket stor potential, men trots detta
ser man få resultat från jordbrukets sida. Det låga resultatet beror till viss del av att man inte satsar
tillräckligt på jordbruket. Andra problematiska hinder är också den återkommande torka, särskilt då
endast de största jordbruken har tillgång till konstbevattning, vilket gör att skördarna blir mindre.
Men man har ändå försökt till viss del att förbättra det Zambiska jordbruket. Bland annat infördes år
1994 en jordbruksreform som skulle öka produktiviteten, även fast man till viss del såg resultat så
13
Easterly, W. The Elusive Quest for Growth, s.43.
Belfrage J. Ekonomisk översiktsrapport: Zambia, Sveriges Ambassad
http://www.swedishtrade.se/PageFiles/166183/ZAMBIA%20Ekonomisk%20rapport%20sept%202009.pdf?epslanguage
=sv hämtad 2010-05-19
15
Landguiden, Naturtillgångar och energi http://www.landguiden.se/ hämtad 2010-05-19
16
Belfrage J. Ekonomisk översiktsrapport: Zambia, Sveriges Ambassad, hämtad 2010-05-19
http://www.swedishtrade.se/PageFiles/166183/ZAMBIA%20Ekonomisk%20rapport%20sept%202009.pdf?epslanguage
=sv
17
SIDA, Utvecklingen i Zambia http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Zambia/Utvecklingen-i-Zambia/
hämtad 2010-05-19
18
Zambia, Naturtillgångar och energi http://www.landguiden.se/ hämtad 2010-05-19
19
Landguiden, Turism http://www.landguiden.se/ hämtad 2010-05-20
14
6
slogs många småbrukare ut av den hårda konkurrensen.20 Det finns också ett mönster som visar att
när kopparpriset sjunker så satsas det mer på jordbruken och man ser en förbättring. Men när
kopparpriset stiger så får denna högsta prioritet av staten och till följd försummas jordbruken och
dessa har svårt att överleva.21 Detta är ett tecken på att den ekonomiska politiken förstärker
fattigdomen i landet.22
2.4 Handel
Handel är otroligt viktigt för ett lands utveckling och förhållandet mellan handel och ekonomiskt
tillväxt är given. Koppar är som nämnt den absolut viktigaste exportvaran för Zambia. Historiskt
har vi sett att inkomster för landet har följt konjunkturen för kopparpriset.23 I början av 2000-talet
gjordes stora investeringar inom kopparindustrin vilket ledde till ett enormt handelsunderskott på
341 miljoner dollar. Investeringarna ledde dock till att produktionen ökade, och i samband med
stigande kopparpriser gav detta Zambia ett överskott igen. 24 Zambias stora beroende av
kopparexporten gör dem väldigt känsliga för skiftningar i världsmarknadspriset. Detta visade sig
när kopparpriset sjönk med 60 procent år 2008 till följd av den globala finanskrisen. Konsekvensen
blev att BNP-tillväxten år 2009 minskade och gjorde många gruvarbetare arbetslösa.
Ett annat problem för landet när det gäller handeln är geografin och landets läge. Landet är beläget
utan kust och avsaknaden av en hamn har lett till ett stort beroende av transportvägar till och från
utlandet. Detta har lett till höga transportkostnader och skapat ett beroende av grannländerna. En
annan orsak till de höga transportkostnaderna är det dåliga underhållet av transportvägarna.
Infrastrukturen i landet är i allmänhet dålig.25
2.5 Terms of Trade
Terms of Trade, eller bytesförhållandet, mäter bytesvillkoret för handel med omvärlden. Man
jämför skillnaden mellan export och import, och ju högre detta är desto högre ekonomisk vinst har
ett land.26 Zambias bytesförhållanden har pendlat över tid jämfört med Sverige som haft mer stabila
bytesförhållanden sedan 1990-talet27.
Landguiden, Jordbuk och fiske http://www.landguiden.se/ hämtad 2010-05-20
Per-Åke Andersson, Föreläsning Utvecklingsekonomi 2010-05-12
22
Berg, C. Den globala ekonomin. S. 494
23
Bigsten A. Mkenda B. SIDA (2002) Impacts of Trade Liberalisation in Zambia s.2f
24
Landguiden http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ (hämtad 2010-05-19)
25
Landguiden http://www.landguiden.se (hämtad 2010-05-19)
26
Berg, C. (2008) Global Ekonomi – En introduktion till samhällsekonomin, s.334
27
Bilaga1
20
21
7
2.6 Problem med Zambias handelspolitik
Om man snabbt tittar historiskt på Zambias handel kan man se stora problem i deras tidigare sätt att
bedriva handel. I början av 1990-talet påbörjades en liberaliseringsprocess i landet för att kunna få
igång handeln och därmed landets tillväxt. Tidigare var Zambias handel fylld av regler och
restriktioner. En första restriktion som gett problem är att landet haft fast växelkurs under 1960–70talen och större delen av 1980-talet. Den fasta växelkursen frambringade en övervärderad
zambianska valuta jämfört med marknadspriset. Detta ledde till en ökad efterfråga på utländsk
valuta. Regeringen tog därför beslutet att exportörer var tvungna att sälja sin valutavinst till
centralbanken, ett system som inte fungerade.
Även import- och exporttullar är företeelser som missgynnar handeln. Zambia hade nästan 100
procents ränta på vissa importprodukter, och även höga avgifter på exporterade varor. Detta ledde
till minskad vinst och minskad handel. Regeringen i Zambia kontrollerade också priser på
nödvändiga varor, och dessa ”fasta priser” missgynnar byten både inom landet och utanför.28
2.7 Importsubstitution
För att skydda industrin i Zambia införde man, likt andra afrikanska länder, en importsubstitution.
Syftet var att man skulle höja hindren för handel för att skydda den inhemska industrin. Man ansåg
att utomstående länder annars kunde konkurrera ut den inhemska.
Men effekten blev inte som man hade tänkt. Importsubstitutionspolitiken ledde till att
jordbruksproduktionen beskattades hårt och tvingade bönderna att sälja sina produkter till alltför
låga priser. I Zambia tog staten hand om mellanskillnaden i pris och tullavgift, och pengarna
investerades i kopparindustrin istället för att gynna jordbrukarna. Detta gav allvarliga konsekvenser
för Zambias jordbruk.29
2.8 Handel och utvecklingsteorier för tillväxt
Utvecklingsekonomi är en inriktning inom nationalekonomin vars främsta mål är att undersöka och
utreda varför vissa nationer utvecklas medan andra inte gör det30. Bland utvecklingsekonomer finns
en stor splittring om hur ekonomisk utveckling uppstår och vilka ekonomiska och politiska åtgärder
som borde vidtas för att skapa tillväxt och för att minska fattigdomen31. Oenigheten bland
28
Bigsten A. Mkenda B. SIDA (2002) Impacts of Trade Liberalisation in Zambia s.23ff
Bigsten A. (2003) Utvecklingens ekonomi och politik s.123
30
NE (2010) Utvecklingsekonomi http://www.ne.se/utvecklingsekonomi 2010-06-01
29
31
Bigsten, A.(2003) Utvecklingens ekonomi och politik s. 11f
8
utvecklingsekonomer har skapat ett antal teorier och modeller för att förklara utvecklingsländers
utveckling och tillväxt32.
Den centrala frågeställningen i Adam Smiths avhandling är hur välstånd skapas33. Smith påpekade
att utrikeshandel gynnar specialisering vilket är positivt för produktiviteten likaväl att
arbetsfördelning kan skapa välstånd. Vidare argumenterade Smith idén om ”den osynliga handeln”.
Detta begrepp innefattar att alla individers mål är att maximera sin egen nytta som ett resultat
kommer därför också samhällets nytta maximeras34.
I början av 1800-talet vidareutvecklade ekonomen David Ricardo Adam Smiths teorier. Hans mest
kända teori är om komparativa fördelar. Läran om komparativa fördelar handlar om att länder bör
exporterar de produkter som tillverkas med hög produktivitet i förhållande till ett annat land. Om
detta tillämpas på Zambia så menar Ricardo att landet ska satsa på att utveckla sin kopparindustri
inom vilket landet har komparativa fördelar35. Landet har satsat nästintill all kraft på att utvinna
råvaran och det har skapat en ”utträngningseffekt”. Kopparutvinningen har varit det viktigaste för
ekonomiskt tillväxt och på så vis trängt ut andra aktiviteter. Detta utvecklingsförlopp kan kopplas
till ”naturresursförbannelsen” som ofta drabbar länder i Afrika 36.
En vidareutveckling av Ricardos idéer är den teori som framarbetades av ekonomerna Eli
Heckscher och Bertil Ohlin. Teorin förklarar olika handelsmönster som beror på ett lands olika
tillgångar till produktionsfaktorer. De menade att länder som har naturtillgångar exporterar råvaror,
länder med stor arbetskraft exporterar arbetskraftsintensiva produkter medan välutbildade länder
exporterar varor och tjänster med stort kunskapsinnehåll37. För att illustrera Heckscher och Ohlins
modell kan man utgå från ett välmående industriland och ett fattigt utvecklingsland såsom Zambia.
Industrilandet har mer kapital och en mer kunskapsbaserad arbetskraft och kommer således att
specialisera sig på tillverkning som kräver utbildad arbetskraft och naturresursbaserad export. Om
Zambia fokuserar på en mer arbetsintensiv produktion resulterar det i att exporten på dessa
produkter ökar38. Detta kommer i sin tur att leda till ökad efterfråga på arbetskraft och resultera i att
löner pressas upp. Den lågutbildade arbetskraftens löner i industrilandet pressas ned på grund av
konkurrensen med den zambiske arbetaren. Arbetaren i Zambia kommer däremot att öka sin lön
32
Bigsten, A. a.a. s. 70
De Vylder Stedan (2002) Utvecklingens drivkrafter – om fattigdom, rikedom och rättvisa i världen, s. 21
34
Blomqvist, H.C., Lundahl, M. (1999) Den snedvridna ekonomin, s.11
35
Berg, C. (2008) Global ekonomi s.334f
36
Bigsten, A. (2003) Utvecklingens ekonomi och politik s.82
37
Berg, C. (2008) Global ekonomi s.337f
33
Roine, J. (2008) Globalisering och inkomstfördelning URL adress
http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/13/04/a0204030.pdf s.23f
38
9
enligt denna modell. Det sker en faktorprisutjämning. I praktiken har dock inte en total
löneutjämning skett, men man har sett att löneskillnaderna minskat39.
Robert Solow utvecklade den neoklassiska tillväxtteorin och i hans modell skapas tillväxt av
kapital, arbetskraft och teknologisk innovation. Han ansåg att teknologi var den viktigaste
beståndsdelen för ekonomisk expansion. I den så kallade Solow-modellen antas att avtagande
avkastning på kapital leder till en avtagande produktionstakt. Tillämpas denna modell på Zambia
som har ett lågt BNP per capita, resulterar detta i att landets tillväxt kommer att bli hög. Hans teori
byggde på att ju lägre BNP per capita ett land har desto större blir tillväxten40.
Boken ”Global ekonomi” motbevisar denna tes. Mellan år 1988-2003 har det inte skett en
konvergens mellan länders produktivitetsnivå. Vidare finns det inget stöd för tanken att fattiga
länder så som Zambia växer i snabbare takt än industriländer41. Ännu en motsägelse av Solow
modellen är att den påvisar tillväxt från kapitalbildning och teknologiska framsteg. Men den säger
inget om varför kapitalbildning och teknisk innovation har varit mer omfattande i vissa länder än i
andra eller vad som ligger bakom dessa innovationer42.
Det som är viktigt för ekonomin i ett samhälle är fungerande institutioner. Bigsten tar upp vad som
krävs för att uppnå ekonomisk utveckling. Där ingår en fungerande regering och parlament som kan
ta rätt politiska beslut, ett fungerande banksystem som kan låna ut pengar till företag som vill
investera, ett socialt skyddsnät som ger trygghet för befolkningen i landet och ett rättsystem,
lagstiftning, som genererar säkerhet.43
39
Berg, C. (2008) Global ekonomi, s. 338f
Bigsten, A. (2003) Utvecklingens ekonomi och politik. S.65
41
Berg, C. (2008) Global ekonomi s.439
42
Lyttkens, C.H. Varför är rika länder rika och fattiga länder fattiga? http://www.ne.su.se/ed/pdf/19-2-chlcen.pdf
hämtad 2010-06-01
43
Bigsten A (2008) Utvecklingens ekonomi och politik, s.109
40
10
3. Analys
Ur ett historiskt perspektiv har koloniseringen haft en negativ effekt på landet och dess ekonomi.
Eftersom landet inte fick en bra grund har det inget att bygga vidare på idag. Ytterligare orsak till att
landet inte har en fungerande tillväxt kan bero på etnisk fragmentering. En bieffekt av
koloniseringen är att befolkningen i Zambia talar olika språk, man har olika värderingar och det har
uppstått kulturklyftor. Detta gör det svårt för regeringen att nå ut till folket. Kommunikationen har
varit bristande, och utbildningen har blivit lidande och resulterade i att humankapitalet inte har
bidragit till någon ekonomisk tillväxt. I och med Zambias självständighet år 1964 försökte landet
minska sitt beroende av Sydafrika och vände sig istället till Asien. Man kan tänka sig att istället för
att ersätta beroendet av utomstående länder hade varit bättre om Zambia utvecklat en stabil
självförsörjningsgrund och därefter öppnat upp för ett bredare handelsutbyte. Det är viktigt för
Zambia att samarbeta med grannländerna eftersom man inte har någon egen kustlinje. Men man bör
inte göra sig själv helt beroende av grannländerna då man löper risk för att falla om osämja uppstår.
Zambias utlandsskulder kan härledas tillbaka till när landet var under kolonialt styre, detta kan vara
en bidragande orsak till att de fortfarande idag har svårt att ta sig upp. Zambias skulder drabbar
befolkningen på många sätt och gör det svårt för landet att komma ur den onda cirkeln. Detta kan
vara en faktor till att landet gjort sig så beroende av lånegivare och bistånd istället för att på egen
hand nå en positiv tillväxt.
Zambia har resurser men landets svaghet är deras bristfälliga rättssystem och politiska styre. En
alldeles för stor del av tillverkningen har koncentrerats kring kopparindustrin. Det har fått stora
negativa effekter då det har hämmat landets tillväxt. Beroendet av kopparindustrin orsakar ett
riskabelt läge under den tid då kopparindustrin går dåligt, och mycket av handelsbalansens värde
står och faller med kopparen. Denna naturtillgång har blivit en belastning istället för en vinst.
Satsningar har gjorts inom jordbruk, turism och tjänster för att minska beroendet av
kopparindustrin. Ett fungerande jordbruk är grundläggande för tillväxten i ett fattigt land som
Zambia, men än så länge utgör kopparindustrin den markant största intäkten, och ger ett fortsatt
problem för landet vid prisfluktuationer. Staten har en viktig roll för fördelningen av skatteintäkter
som kommer från kopparindustrin. Har man inte en fungerande statsapparat så är risken stor att
pengarna används på fel sätt, vilket har skett i Zambia. Man måste därför upprätta en fungerande
statsapparat med en legitim lagstiftning och ett rättsväsende som ser till att dessa lagar upprätthålls.
Vidare behöver staten uppfylla de kraven som Bigsten uppger för att uppnå en sund och
välfungerande institution. För att bryta effekten av naturresursförbannelsen måste staten även
11
omfördela sina prioriteringar så att resurserna inte bara fokuserar på en industri utan täcker fler
försörjningsområden.
Trots att Zambia har komparativa fördelar i kopparutvinning så har landet svårt att konkurrera med
andra stater. Detta är bristen i HO-teorin, då den inte tar hänsyn till olika länders olikheter och
förutsättningar. Uppenbarligen krävs utbildning, infrastruktur och institutionella miljöer för att ett
land ska kunna hävda sig på världsmarknaden. Zambia som är ett mycket underutvecklat och
lågproduktivt land gör att det nästan är omöjligt att hävda sig bland sina konkurrenter inom den
internationella handeln.
Enligt Solow är den teknologiska utvecklingen viktig för att ett land ska få en positiv ekonomisk
tillväxt. Således kan man analysera hur ett utvecklingsland som Zambia i så fall skulle kunna uppnå
finansiell progression? Solow ansåg att tekniska framgångar är den effektivaste vägen mot
ekonomisk tillväxt. En tänkbar väg för att få tillgång till teknologisk innovation är att rika länder
väljer att investera i landet. Det är ett effektivt sätt för att ta del av kunskap och på lång sikt
generera en ökad tillväxt. Men varför sker inte detta? För att ett företag ska våga satsa kapital i ett
land krävs det att landet uppfyller olika krav. Ingen vill riskera att förlora allt de satsat för att landet
inte har en tillförlitlig regering och ett stabilt ägande- och rättsystem. Återigen, stabila institutioner
är ett måste för att nå ekonomisk tillväxt.
Om man studerar Zambias bytesförhållanden kan man se att exporten pendlat kraftigt över tid. I
diagrammet44 kan man se Zambias bytesförhållande jämfört med Sveriges. Man kan tänka sig att en
anledning till att Sveriges kurva är mer jämn än Zambias beror på att Sverige är ett mer utvecklat
land med bättre statsstruktur. Genom att studera hur Sveriges kurva ser ut kan man tolka landets
utveckling som positiv över den angivna tiden till skillnad från länder med stora fluktuationer i
”terms of trade”. Med andra ord så kan fluktuationer i bytesförhållanden visa negativa effekter på
tillväxten och landets ekonomi.
Man kan även se att Zambias dåliga tillväxt till stor del beror på hårda regleringar inom handeln.
Effekten av dessa restriktioner blir stora för ett litet land som Zambia. Dessa leder till mindre
investeringar i landet och förändrar investeringarnas struktur. Detta beror främst på
prissnedvridningar som uppkommer till följd av tullar, avgifter och priskontroller. Det kan vara
svårt för utvecklingsländer att slå sig in och konkurrera på världsmarknaden på grund av i-ländernas
44
Bilaga 1
12
höga tullar och restriktioner. Varorna uppfyller inte alltid alla de krav som ställs, och väljs därför
bort av konsumenterna som hellre köper välkända varor och märken. Om länder som Zambia
istället för hårda restriktioner fått bättre samarbetsvillkor, så som lägre tullar under etableringstiden,
så hade det medfört lägre prisnivå på produkterna och gett dessa en möjlighet att etableras på
marknaden.
Om man ser på Zambias importsubstitutionspolitik så har den haft en negativ effekt på ekonomin
eftersom det ledde till att jordbruket inte utvecklades som det skulle ha gjort om det utsatts för
konkurrens. Konkurrens på marknaden leder till att industrin tvingas till att utvecklas och ger
därmed ökad produktion och konkurrenskraft. Problematiken med öppen handel för ett fattigt land
som Zambia är att den inhemska produktionen skulle kunna slås ut av internationella konkurrenter.
Exempelvis så är länder inom EU mycket mer avancerade och effektiva i sin tillverkning och
produktion. Utifrån Ricardos tillväxtteori skulle en konsekvens vara att Zambia blir utkonkurrerat
eftersom västvärldens industriländer har absoluta och komparativa fördelar i produktionen. Det som
talar för att Zambia inte har några fördelar i produktionen är att de har dåligt med kapital, svag
infrastruktur och otillräckliga institutioner.
Om pengarna använts på rätt sätt skulle Zambias utveckling varit mycket kraftigare än den nu visar.
Problemet med biståndet till Zambia är att pengarna försvunnit genom korruption och dåligt styre.
För att komma bort från korruptionen kan man till exempel ge bistånd med krav, där man ger landet
ett villkor som de måste uppfylla för att kunna få pengar. Detta sker alldeles för bristfälligt idag.
När bistånd ges till ett land med dåligt statsskick, vilket Zambia har, kan biståndet bidra till att
landet förlitar sig för mycket på regelbundna bidrag istället för att utveckla och förbättra sin
situation. Detta kan vara ett exempel på huruvida biståndspolitiken får en negativ effekt då det
återkommande bidraget leder till ett slags bidragsberoende istället för att uppmuntra till landets
utveckling. Om staten väljer att konsumera alla bidrag de får så kommer inte Zambias situation
förbättras. Outvecklade och fattiga länder har per automatik låga investeringskvoter och obefintligt
sparande. För att bistånd ska ge positiva effekter borde de nyttjas genom att investera istället för att
konsumera.
13
4. Slutsats
Arne Bigsten argumenterar för att det krävs att man först och främst inrättar fungerande
institutioner för att landet ska utvecklas positivt. Zambia är ett typexempel på ett land där Bigstens
punkter fattas. Det stora problemet som vi ser är just de bristfälliga institutionerna. Det finns inget
fungerande rättsväsende, centralbank eller effektivt styre. Med dessa kan man successivt bygga upp
landet. Andra länder kommer att vilja/våga handla med landet samt eventuellt flytta sin produktion
till Zambia då man kan erbjuda billig arbetskraft. Befolkningen behöver veta att saker och ting går
rätt till, utan denna trygghet uppstår ingen entreprenörsanda och landet kommer att fortsätta vara
stagnerat.
Utifrån vår frågeställning har vi kommit fram till följande resultat:
Hur har Zambias historia påverkat dagens ekonomiska situation?
Koloniseringen, etnisk fragmentering och för starkt beroende av andra länder har påverkat dagens
ekonomiska situation negativt.
Vad har Zambia fört för ekonomisk politik och hur har detta påverkat landet?
På grund av svagt styre och bristfälligt rättssystem så har landet inte kunnat uppnå en optimal
ekonomisk politik och detta har haft förödande konsekvenser på landet då det har missgynnat
tillväxten.
Vilka är Zambias naturresurser och hur kan man ta tillvara på dessa?
Zambias främsta naturresurs är koppar men landet har även andra viktiga resurser som i framtiden
inte bör förbises. Med andra ord måste staten omfördela sina prioriteringar så att resurserna inte
bara fokuserar på en industri utan täcker fler försörjningsområden.
Hur ser handeln ut och hur påverkar den Zambias ekonomi?
Handeln har pendlat kraftigt under en lång tid eftersom man är så känslig för världsmarknadens
fluktuationer, då man främst förlitar sig på kopparindustrin så har landets ekonomi fallit med
skiftningarna.
Vilka nationalekonomiska teorier kan knytas till Zambias ekonomiska situation?
De teorier som främst kan knytas till Zambias ekonomiska situation har utvecklats och tagits fram
av Adam Smith, David Ricardo, Eli Heckscher & Bertil Ohlin samt Robert Solow.
Hur påverkar bistånd Zambias utveckling?
Om pengarna använts på rätt sätt skulle Zambias utveckling varit mycket kraftigare än den nu visar,
bistånden har därför visats ha både negativa och positiva effekter.
Även om man i Zambia har sett en förbättring har landet fortfarande mycket kvar att jobba på.
14
5. Referensförteckning
Böcker
Berg, C. Global Ekonomi – En introduktion till samhällsekonomin, SNS förlag, Stockholm, 2008
Bigsten A. Mkenda B. SIDA (2002) Impacts of Trade Liberalisation in Zambia, Göteborg,
Göteborgs Universitet 2001
Bigsten A. Utvecklingens ekonomi och politik Lund, studentlitteratur, 2003
Blomqvist, H.C., Lundahl, M. Den snedvridna ekonomin, SNS-förlag, Borgå, 1999
De Vylder S. Utvecklingens drivkrafter – om fattigdom, rikedom och rättvisa i världen, Fälth och
Hässler, Värnamo, 2002
Easterly, W. The Elusive Quest for Growth, Cambridge, Massachusetts (2001) 2002
O´Sullivan, Sheffrin, Perez. Economics – Principles, Applications and Tools, Pearson Education,
New Jersey, femte upplagan (2001) 2008
Internet
Belfrage J. Ekonomisk översiktsrapport: Zambia, Sveriges Ambassad
http://www.swedishtrade.se/PageFiles/166183/ZAMBIA%20Ekonomisk%20rapport%20sept%202009.pdf?epslanguage
=sv 2010-05-19
Landguiden, URL adress http://www.landguiden.se/ 2010-05-22
Lyttkens, C.H. Varför är rika länder rika och fattiga länder fattiga? http://www.ne.su.se/ed/pdf/19-2chlcen.pdf hämtad 2010-06-01
NE (2010) Utvecklingsekonomi http://www.ne.se/utvecklingsekonomi 2010-06-01
Palmberg M., Holmberg Å. (2010), Nationalencyklopedin, Zambia, URL adress
http://www.ne.se/lang/zambia/historia 2010-05-20
Roine, J. (2008) Globalisering och inkomstfördelning URL adress
http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/13/04/a0204030.pdf
SIDA (2010), Utvecklingen i Zambia
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Zambia/Utvecklingen-i-Zambia/
2010-05-19
The World Bank, Net barter terms of trade index (2008)
http://data.worldbank.org/indicator/TT.PRI.MRCH.XD.WD hämtad 2010-05-19
U.S. Department of State (2010),Background note: Zambia, URL address
http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2359.htm 2010-02-03
UD (2010a) Zambia, URL adress http://www.regeringen.se/sb/d/2574/a/75617 2010-04-06
15
US government (2010) Background Note: Zambia URL adress http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2359.htm
2010-05-18
UD (2007) Mänskliga rättigheter i Zambia 2007 URL adress
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080313/31e66d1237a59c84a86b8c2de9a76ad0/Za
mbia.pdf 2010-05-19
Föreläsning
Per-Åke Andersson, Föreläsning Utvecklingsekonomi 2010-05-12
16
6. Bilaga 1
Terms of Trade
17
