Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom
civilsamhället
2008-2014
Syftet med projektet har varit att utforska vad som händer med ideella organisationers föreställningar
kring vilka de är till för – det vill säga vem som utgör deras primära konstituentgrupper – när de
verksamhetsarenor eller “branscher” där de är aktiva lösgörs från nationalstaten och genomgår en
transnationaliseringsprocess. Projektet har sökt undersöka om, och i så fall hur, det nationalstatliga
ramverkets uppluckring under de senaste två-tre decennierna, och transnationalisering/europeisering
av såväl politiska frågor som politiska arenor, avspeglas i svenska civilsamhälleorganisationers syn på
vem de primärt är till för.
I och med att det beviljade anslaget blev mindre än vad som ursprungligen hade annonserats i
utlysningen fick syftet med studien och omfånget på den empiriska studien modifieras något.
Den empiriska undersökningen har fokuserat på två svenska organisationer:
tjänstemannafackförbundet Finansförbundet samt nykterhetsförbundet IOGT-NTO. Båda har sett
sina olika verksamhetsfält – arbetsmarknaden inom bank- och finanssektorn respektive
alkoholpolitiken – bli allt mer transnationella och europeiserade under de senaste två decennierna.
Samtidigt representerar organisationerna två olika organisationstyper inom civilsamhället med
avseende på konstituentgrupp, där Finansförbundet framför allt arbetar för sina egna medlemmars
räkning, medan IOGT-NTO har ett bredare samhällsförändrande syfte med sin verksamhet, och
även ser det bredare “samhället” som mottagaren av verksamhets resultat. I fallet Finansförbundet
har studien alltså syftat till att undersöka om och hur organisationens syn på det fackliga
medlemskapets geografiska ramar har förändrats i en allt mer internationell arbetsmarknadssektor. I
fallet IOGT-NTO har studien i stället syftat till att utforska hur man i en ideell organisation
avgränsar och definierar det “samhälle” som ska gagnas av organisationens verksamhet, nu när
“samhället” och nationalstaten inte längre lika enkelt överlappar varandra, vare sig politiskt, socialt,
ekonomiskt eller legalt.
Studien har varit kvalitativ och baserats framför allt på semi-strukturerade intervjuer med
nyckelrepresentanter för de två organisationerna; analys av interna organisationsdokument såsom
styrelseprotokoll och kongressmaterial; samt en analys av bevakningen av den internationella
dimensionen i organisationernas verksamhet i de två medlemstidningarna Finansvärlden respektive
Accent under perioden 1993-2005.
Projektets tre viktigaste resultat
(1) För det första blottlägger studien en komplex och motsägelsefull relation mellan olika
transnationaliserings- och internationaliseringsprocesser som det civila samhällets organisationer i
dag har att förhålla sig till. Det nationalstatliga ramverket som hittills har reglerat och normerat
organisationernas existens och verksamhet håller på att luckras upp utefter åtminstone två olika
distinkta spår;
(a) genom internationalisering, till exempel i de fall där organisationernas frågor flyttar
från nationell till inter- eller övernationell politisk nivå;
(b) genom transnationalisering, till exempel då organisationernas motparter inom
näringslivet (som i de studerade fallen, alkoholindustrin respektive bank- och finansindustrin) bygger
strukturer tvärs över nationella gränser som ger dem stora ekonomiska och politiska fördelar.
I båda de studerade fallen är det mycket tydligt att de relevanta aktörerna inom näringslivet
har varit mycket snabbare och mer radikala med att organisera verksamheten transnationellt
än de studerade civilsamhälleorganisationerna, vilket har gett dem ett politiskt övertag
gentemot dessa.
Den transnationella dimensionen har naturligtvis också fått en större betydelse för båda de studerade
organisationerna under de två decennierna kring millennieskiftet, samt större utrymme i deras
verksamhet. Båda organisationerna är numera verksamma internationellt på ett sätt som de facto
påverkar andra konstituenter än de svenska. IOGT-NTO bedriver aktivt påverkansarbete på den
europeiska nivån inom det alkoholpolitiska området, vilket innebär att de söker påverka politiska
beslut som har direkt bäring även på alkoholkonsumtionen i andra europeiska länder.
Finansförbundet har å sin sida tillsammans med sina systerförbund i de andra nordiska länderna
under flera år aktivt försökt stödja uppbyggnaden av motsvarande fackföreningar i de baltiska
länderna, dit många av de bankkoncerner som förbundets medlemmar arbetar i har expanderat sin
verksamhet. Man har därmed från förbundets sida indirekt sökt påverka arbetsvillkoren för bankoch finansanställda även i dessa länder.
I båda organisationerna finns det dessutom en betydande medvetenhet kring att omvärldens och det
egna verksamhetsområdets internationalisering och transnationalisering medför nya utmaningar för
den egna organisationen i termer av vem som är den primära konstituenten. Denna medvetenhet
avspeglas dock inte i någon nämnvärd grad i hur organisationernas bild av den egna
konstituentgruppen har evolverat under de senaste decennierna. Även om den egna
verksamhetsarenan har i en hög utsträckning blivit en internationell sådan, är definitionen av
konstituentgruppen inom båda organisationerna fortfarande starkt förankrad i det
nationalstatliga ramverket, som på ett till synes naturligt sätt fortsätter avgränsa det för
organisationerna relevanta geografiska området till Sveriges territorium. Detta påverkar starkt hur
organisationerna ser på medlemskaps- och representationsfrågor, och medför att organisationerna
hamnar i en märkbar otakt med utvecklingen både på den politiska arena som är relevant för
dem, och i relation till de näringslivsaktörer som är deras motparter och/eller motståndare
på denna arena.
(2) För det andra lyfter studiens empiriska resultat fram betydelsen av organisationernas egna
transnationella samarbetetsstrukturer och organisering som en viktig faktor som – paradoxalt nog –
bidrar till att upprätthålla det nationalstatliga ramverkets betydelse. Detta är något som hittills knappt
har fått någon uppmärksamhet i den relevanta litteraturen. I materialet framträder tydligt bilden av en
idéburen verksamhet som binds till det nationella territoriet inte bara av (national)statens
institutionella norm- och regelsystem, utan även av det sätt på vilket aktörerna i respektive
världsomspännande rörelsesammanhang som organisationerna ingår i har valt att organisera
sin verksamhet – och därmed även medlemsorganisationernas inbördes relationer – på den
globala nivån. Båda de studerade organisationerna är inbäddade i globala och transnationella
samarbetsstrukturer som strikt bygger på nationellt deltagande, och som därmed i praktiken
överlappar med det nationalstatliga territoriella rutnätet. Dessa strukturer utgör själva ett komplext
institutionellt ramverk som reglerar organisationernas ömsesidiga relationer och förhållningssätt, och
som har en mycket stark normerande kraft. Självbestämmandeprincipen – att man som organisation
inte inkräktar på partnerorganisationernas territorium – spelar en central roll här.
Detta väcker många teoretiskt relevanta frågor kring det civila samhällets organisering i relation till
nationalstaten. Å ena sidan ger studien anledning att konceptualisera denna organisering som separat
från den nationalstatliga; till exempel ser IOGT-NTO tydligt “världen” som sin verksamhetsarena,
och banden till den transnationella nykterhetsrörelsen är mycket starka. Denna rörelses
organiseringsprinciper verkar i många dimensioner väga lika tungt eller rentav tyngre för
organisationen än det formella juridiska ramverket som utgörs av (national)staten. I denna
bemärkelse skulle det kanske rentav vara lämpligare att tala om “trans-nykter” i stället för “transnationell” organisering. Samtidigt är denna organisering paradoxalt modellerad just efter det
nationalstatliga systemet, där uppdelningen av världen i självbestämmande “nykterhetsenheter”
sammanfaller med den politiska uppdelningen av världen i nationalstater. I studien framträder de två
globala rörelserna som organisationerna är inbäddade i – nykterhetsrörelsen och
fackföreningsrörelsen – som strukturer parallella till och modellerade efter det globala
nationalstatssystemet, där de territoriella gränserna bevakas lika skrupulöst (om än utan användning
av våldsmedel) som inom detta system.
(3) Studien visar för det tredje att det etablerade civila samhällets organisering, och institutionella
förändringar inom denna sfär (åtminstone i det svenska fallet) kan förstås endast mot bakgrunden av
civilsamhällets historiska relation till de andra samhällssfärerna, i synnerhet staten och dess
territoriella dimension. Det går inte att förstå den relativa otakt som de studerade
organisationerna har hamnat i förhållande till såväl staten som näringslivets aktörer utan att
ta hänsyn till den intima relationen mellan de svenska folkrörelserna och den moderna
svenska nationalstaten, som den kom att utvecklas under senare delen av 1800- och första
delen av 1900-talet.
Medan tidigare forskning har lyft fram den “folkrörelsemarinad” som den svenska ideella sektorn är
fast förankrad i, ger studien anledning att uppmärksamma den både kognitiva och normativa
“nationalstatsmarinad” i vilken folkrörelserna själva i sin tur är inbäddade i. Rörelsernas nära
band till nationalstaten under deras formeringstid tycks ha resulterat i att man inom organisationerna
i dag tycks ha mycket svårt att tänka bort den nationalstatliga ramen när man reflekterar kring den
egna organisatoriska identiteten och organisationernas syfte.
Nya forskningsfrågor
Studien väcker ett antal vidare frågor kring civilsamhällets och de ideella organisationernas förmåga
att anpassa sig till djupgående strukturella samhällsförändringar – en förmåga som är avgörande för
att dessa organisationer ska kunna fortsätta vara en betydelsefull aktör på den politiska arenan.
Publiceringsstrategi
Publiceringen av projektets resultat har försenats något framför allt på grund av två förlängda
föräldraledigheter under projekttiden, samt parallellt arbete med ett annat näraliggande
forskningsprojekt. Nedan listas de publikationer som just nu håller på att färdigställas.
De två viktigaste publikationerna
Reuter, M. (2015) Efter folkhem och folkrörelser: det svenska civilsamhället i globaliseringsåldern.
Rapport i serien Civil Society Reports. Stockholm: European Civil Society Press.
Denna rapport analyserar internationaliseringen av det svenska civilsamhället i relation till den statliga
sfärens och näringslivets internationalisering. I fokus står de utmaningar som ideella organisationer
med förankring i de klassiska folkrörelserna står inför. Rapporten är schemalagd för tryck under
våren 2015.
Reuter, M. & F. Wijkström (red., under arbete) Civilsamhället och världen: ideella organisationer som aktörer i
och arenor för internationalisering (arbetstitel).
I denna forskarantologi under arbete söker medverkande forskare kasta ljus på den strukturella
samhällsomvandling som internationalisering och globalisering innebär för organisationerna i det
svenska civilsamhället. Antologin är en uppföljning till boken Civilsamhället i samhällskontraktet: en
antologi om vad som står på spel (red. F. Wijkström, 2012), European Civil Society Press. Förutom att
vara en av redaktörerna bidrar jag med ett kapitel om hur transnationaliseringen påverkar sätten på
vilka civilsamhälleorganisationer konstruerar och förhåller sig till sina konstituentgrupper.
Annan förmedling av resultaten
* Reuter, M. (2014) Embracing the international, resisting the transnational. Civil society
organizations and the nation-state framework. Kommer att läggas fram vid the 31st EGOS
(European Group on Organizational Research) Colloquium, 2-5 juli 2015, Aten.
* Reuter, M. (2014) A democratic giant on national clay feet. Swedish popular movements
organizations in the age of globalization. Kommer att läggas fram vid the 9th International
Conference in Critical Management Studies, 8-10 juli 2015, Leicester.
Reuter, M. (2011) Institutional change in civil society: Exploring the impact of transnationalization
on domestic civil society organizations. Papper presenterat vid Southampton University – Stockholm
University inter-departemental conference, oktober 2011.
* Dessa två konferenspapper utgörs av utkast till tidskriftsartiklar och kommer att skickas in för
publicering under 2015.
Publikationer
Reuter, M. (2015) Efter folkhem och folkrörelser: det svenska civilsamhället i globaliseringsåldern.
Report in the series Civil Society Reports. Stockholm: European Civil Society Press.
Reuter, M. & F. Wijkström (eds., forthcoming) Civilsamhället och världen: ideella organisationer som aktörer i
och arenor för internationalisering (working title).
* Reuter, M. (2014) Embracing the international, resisting the transnational. Civil society
organizations and the nation-state framework. To be presented at the 31st EGOS (European Group
on Organizational Research) Colloquium, 2-5 July 2015, Athens.
* Reuter, M. (2014) A democratic giant on national clay feet. Swedish civil society organizations in
the age of globalization. To be presented at the 9th International Conference in Critical Management
Studies, 8-10 July 2015, Leicester.
Reuter, M. (2011) Institutional change in civil society: Exploring the impact of transnationalization
on domestic civil society organizations. Paper presented at the Southampton University – Stockholm
University inter-departemental conference, October 2011.
* These two conference papers are drafts of journal articles and will be submitted for publication
during 2015.
