1 (3)
Datum
2015-10-29
Avdelningen för sjukförsäkring
Synpunkter på Svenska Läkaresällskapets rapport ”En värdefull vården hälso- och sjukvård med människan i centrum”
Försäkringskassan har blivit ombedd att ta del av och lämna synpunkter på Svenska
Läkaresällskapets rapport, En värdefull vård- en hälso- och sjukvård med människan
i centrum.
Det är främst i sjukskrivningsfrågorna som vi möter hälso- och sjukvården och våra
funderingar och synpunkter tar därför sin utgångspunkt i dessa. Samverkan kring
rehabilitering och bedömningar i assistansärenden är också viktiga kontaktytor. Då
de förslag som lämnas i rapporten är av övergripande karaktär bedömer vi att våra
synpunkter även täcker in dessa områden.
Ur Försäkringskassans synvinkel är det angeläget att betona och även ge förslag på
synsätt och arbetssätt som främjar integrering av sjukskrivningsprocessen i hälsooch sjukvård och samarbetet med andra aktörer. Vi fokuserar på några av förslagen i
rapporten där vi ser tydligast kopplingar till sjukskrivningsfrågorna.
Vi anser att en hälso- och sjukvård med individen i centrum stärker kvaliteten också i
sjukskrivningsprocessen. Ett ökat personligt ansvar hos läkaren, målstyrning och
behovsstyrd finansiering bedömer vi ökar förutsättningarna för en patientcentrerad
vård. De risker vi ser är en för stor variation av kvaliteten i de bedömningar som
gäller sjukskrivning. Tydliga mål och tydliga prioriteringsgrunder – även vad gäller
resurser, samt en kvalificerad professionell revision bedömer vi är nödvändiga för att
risker inte ska uppstå.
Förslaget om att hälso- och sjukvård, medicinsk utbildning och forskning
organiseras och drivs i universitetssjukvårdsområden, USO
Wimi FK90005_015_G
Vi instämmer i tanken att USO kan förbättra möjligheterna för kunskapsstyrning där
även försäkringsmedicin skulle gynnas.
Som stöd för detta ser vi den studie där Försäkringskassan och Socialstyrelsen under
2014 kartlade landstingens arbete med sjukskrivningsfrågan och inom ramen för
detta arbete intervjuades hälso- och sjukvårdsdirektörer och processledare för
sjukskrivningsprocessen. En uppfattning som framkom tydligt var att det behövs
samarbete över landstingsgränserna inom det försäkringsmedicinska området för att
ta fram och kvalitetssäkra utbildningar och för att utveckla metoder i
sjukskrivningsprocessen. Även en organisation enligt modellen USO ställer stora
Postadress
Besöksadress
103 50 Stockholm
Internet
E-post
www.forsakringskassan.se
[email protected]
Telefon
Bankgiro
0771-52 45 24
738-8036
Telefax
Org.nr
202100-5521
2 (3)
Datum
2015-10-29
Avdelningen för sjukförsäkring
krav på ledning och uppföljning, så att det inte uppstår målkonflikter kring t.ex.
resursfördelning eller primär- kontra specialiserad vård.
Obligatorisk fortbildning- även inom försäkringsmedicin
Bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga dvs. sjukdomens konsekvenser,
ställer lika stora krav på kunskap, kommunikation och etik som diagnostik och
behandling av själva sjukdomen. Försäkringsmedicinsk kunskap och ett
försäkringsmedicinskt förhållningssätt ökar förutsättningarna för att möta individens
behov i sjukskrivningsprocessen. Därför behövs kontinuerlig kunskapsuppbyggnad i
försäkringsmedicin på såväl strukturell nivå som för den enskilde läkaren. Om
landstingen fortsätter att ha olika förutsättningar att arbeta med försäkringsmedicinsk
kompetensutveckling riskerar det att förstärka en ojämlikhet i bemötandet och
behandlingen av patienten.
Vi upplever att det finns en ojämlikhet mellan aktörerna i sjukskrivningsprocessen
där läkarprofessionen har ett större förtroende och inflytande och vars verksamhet i
högre grad präglas av vetenskaplighet och evidens än myndigheternas och andra
aktörers. Det är mycket viktigt att hälso- och sjukvården deltar i
kompetensutveckling inom försäkringsmedicin för att skapa en god plattform för
samverkan inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet. Ett exempel på detta är
utvecklingen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet.
En modell för att driva utvecklingen inom ett kunskapsområde som
Försäkringskassan uppmärksammat är den som STRAMA är inom
antibiotikaanvändning. Vi ser att ett motsvarande initiativ för
sjukskrivningsprocessen skulle kunna innebära en tydlig och viktig fokusering med
förutsättningar för framgång.
Det personliga mötets betydelse
Beskrivningen av komplexiteten i hälso- och sjukvårdens uppdrag och mötet med
individen som det centrala är intressant. Patientcentrering bedöms viktig även för adekvat
användning av sjukskrivning. Ett ökat professionellt ansvar för läkaren behöver
kombineras med fokus på det personliga mötet och involvering och delaktighet från
patienten så att ökad professionell makt går hand i hand med patientcentrering.
Läkaren behöver värdera risker och möjligheter med sjukskrivningar och
kommunicera dessa med patienten för att göra denne delaktig. En fast läkarkontakt är
nödvändig för en god dialog som stärker individens delaktighet i sin sjukskrivning.
Kontinuiteten i läkarkontakten är viktig för en effektiv sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocess med välgrundade bedömningar och samarbete med övriga
aktörer runt individen.
Postadress
Besöksadress
103 50 Stockholm
Internet
E-post
www.forsakringskassan.se
[email protected]
Telefon
Bankgiro
0771-52 45 24
738-8036
Telefax
Org.nr
202100-5521
3 (3)
Datum
2015-10-29
Avdelningen för sjukförsäkring
Förslaget om att styrsignalerna bör minskas och harmonieras
Utgångspunkten behöver vara att hälso- och sjukvården och läkarrollen är en del i en
bredare samhällskontext, sjukdom och samhälle påverkar varandra.
En starkare profession som drivs av en tydlig agenda att fokusera på kärnuppdraget
kan medföra att frågor som sjukskrivning inte får tillräckligt utrymme.
Det behöver inte finnas någon motsättning mellan satsningar med politisk agenda
och evidensbaserad vård. Det kan däremot finnas en problematik som beror på
avståndet mellan beslutsfattare och vårdprofessionen samt på att åtgärder och
satsningar behöver ses i ett vidare sammanhang vilket inte alltid är enkelt för en
enskild läkare.
Att sjukskrivningsfrågor inte prioriterats och setts som en del av vård- och
behandling har sannolikt multipla orsaker utöver konkurrens om tid och resurser:
bristande forskning och evidens om sjukskrivningens effekter och bieffekter,
läkarens roll som (enbart) rådgivande och sjukförsäkringens komplexitet är faktorer
som bidrar. Sjukskrivningsfrågor är komplexa och berör frågor som den traditionella
hälso- och sjukvården har svårare att hantera och påverka.
Riktade nationella satsningar mot vissa målgrupper kan innebära att vårdprofessioner
uppfattar att det uppstår undanträngningseffekter som kommer i konflikt med den
professionella etiken. Ett ökat ansvar på professionen kan sätta hårt tryck på den
enskilde när det gäller att prioritera och kan skapa mer av etiska dilemman som redan
idag är en del i läkarens vardag. En förflyttning av ansvar till vårdprofessionerna
ställer därför höga krav på att kunskapsstyrningen är effektiv, också i fråga om
sjukskrivningar.
Övrigt
Arbetets betydelse för hälsan innebär att arbetsåtergång kan och bör vara en
gemensam målsättning för aktörerna i sjukskrivningsprocessen.
Den lokala nivån kännetecknas idag av olika förutsättningar för samverkan mellan
aktörerna. Det är centralt att värna om lokala samverkansstrukturer som en del i
avtalen inom vårdvalet. De små aktörerna har idag sämre möjligheter att hålla sig a
jour och delta i samverkan mellan aktörerna i sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocessen.
Sjukskrivningarna ökar: både antalet nya och antalet långvariga. Bland de långvariga
sjukfallen dominerar de psykiatriska diagnoserna och besvär från rörelseapparaten.
Ett minskat/otillräckligt antal läkare med specialistkompetens i allmänmedicin eller
psykiatri innebär en risk för försämring av läkarintygen för Försäkringskassans
beslut avseende flera förmåner.
Postadress
Besöksadress
103 50 Stockholm
Internet
E-post
www.forsakringskassan.se
[email protected]
Telefon
Bankgiro
0771-52 45 24
738-8036
Telefax
Org.nr
202100-5521
