”Draghjälp” kring implementering
av Lgr11 kap 4 samt allmänna råd
för fritidshem
Center för Skolutveckling
Vem är vi?
1.
Grundlärare med inriktning mot fritidshem (utbildat efter 2011)
2.
Lärare med inriktning mot fritidshem (utbildat 2001-2010)
3.
Fritidspedagoger med högskole/universitetsexamen (utbildat 1977-2000)
4.
Fritidspedagoger utan högskole/universitetsexamen (utbildad före 1977)
5.
Pedagoger med annan högskole/universitetsexamen (ex förskollärare)
6.
Pedagoger utan högskole/universitetsexamen (ex fritidsledare, barnskötare)
7.
Rektor
8.
Övrig personal
3
Bestämmelserna
o Författning: samlingsnamn för lag, förordning och föreskrift
o
Lag (riksdagen) ex. skollagen
o
Förordning (regeringen) ex. förordning om läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11)
o
Föreskrifter (myndigheter) ex. Skolverkets allmänna råd för
kvalitet i fritidshem
Fritidshemmet och Skollagen
o Komplettera utbildningen i förskoleklass och skola
o Stimulera elevernas utveckling och lärande
o Erbjuda en meningsfull fritid och rekreation
o Utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov
o Främja allsidiga kontakter och social gemenskap
Lgr11 (Rev 16)
Fritidshemmet och rna
Innehåller fem delar:
1. Skolans värdegrund och uppdrag
2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
3. Förskoleklassen
4. Fritidshemmet
5. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav
Utdrag från syftestexten
• Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och
skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt,
upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas
behov, intressen och initiativ. Undervisningen syftar till att främja
elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom
lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med
utforskande och praktiska arbetssätt.
”Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning
i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet.”
(Lgr11 s 24)
8
Undervisningen ska behandla
följande centrala innehåll:
Språk och
kommunikation
Skapande och
estetiska uttrycksformer
Natur och samhälle
Lekar, fysiska
aktiviteter och
utevistelse
Språk och kommunikation
• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och
argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga
händelser.
• Samtala om olika typer av texter.
• Digitala verktyg och medier för kommunikation.
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter.
Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och
andra.
Skapande och estetiska uttrycksformer
• Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild,
musik, dans och drama.
• Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
• Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
• Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.
11
Natur och samhälle
• Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök
och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
• Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem.
• Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker.
• Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
• Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier
och populärkultur.
• Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan
fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.
• Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
• Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation.
• Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
• Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
• Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under
olika årstider och i olika väder.
• Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till
vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och
naturupplevelser.
• Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika
naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt
allemansrätten.
• Livsstilens betydelse för hälsan, till exempel hur kost, sömn och
balansen mellan fysisk aktivitet och vila påverkar det psykiska och
fysiska välbefinnandet.
13
En målstyrd
En målstyrd verksamhet
verks
o Nationella styrdokument
o Elevgruppens behov och intressen
o Ett systematiskt kvalitetsarbete
o Pedagogisk planering
Allmänna råd som gäller för fritidshem
o Fritidshem (2014)
o Systematiskt kvalitetsarbete
- för skolväsendet (2012)
o Arbetet mot diskriminering
och kränkande behandling (2012)
o Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd
och åtgärdsprogram (2014)
Vad är allmänna råd?
Vad är allmänna råd?
o Rekommendationer om hur man kan eller bör handla för att uppfylla
kraven i bestämmelserna
o Syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en
enhetlig rättstillämpning
o Råden bör följas om man inte handlar på ett annat sätt som gör att
kraven i bestämmelserna uppfylls
Lärande i fritidshemmet
Lärande i fritidshemmet
Personalen i fritidshemmet bör
1. inventera vilka behov och intressen eleverna i den
aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem
en meningsfull och varierad verksamhet
o utgå från elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter
o vidga, fördjupa och utmana elevernas kunskaper och erfarenheter
o elevernas delaktighet och inflytande
o personalens roll då eleverna leker på eget initiativ
o kartlägga elevernas val av aktiviteter
Lärande i fritidshemmet
Lärande i fritidshemmet
Personalen på fritidshemmet bör
2. Välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en
möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i
läroplanens andra del.
o Lärare i fritidshem/fritidspedagoger ansvarar för undervisningen i
fritidshemmet
o Utbildningen målstyrd med utgångspunkt i läroplanen
o Det systematiska kvalitetsarbetet
Lärande i fritidshemmet
Personalen på fritidshemmet bör
3. Ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper över tid
genom att skapa en progression
o Alla elever ska ha stöd och utmaningar
o Progression i verksamheten
o Elevernas ansvar och inflytande
o Förberedelser för tiden efter fritidshemmet
4. Samverkan med hemmet
Samverkan med hemmet
Personalen i fritidshemmet bör
1. informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur
aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med
fritidshemmets verksamhet
o Information om fritidshemmets syfte och mål
o Hur konkretiseras målen i det pedagogiska arbetet?
o Vårdnadshavarnas förväntningar
4. Samverkan med hemmet
Samverkan med hemmet
Personalen på fritidshemmet bör
2. erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om
elevens trivsel, lärande och utveckling i fritidshemmet, antingen
tillsammans med personalen i förskoleklass eller skolan, eller
enskilt i fritidshemmet.
o Personalen ansvarar för samverkan med hemmet
o Ge en samlad bild av elevens hela skolsituation
o Eleven delaktig i samtalet
o Dialog med hemmet
Syftar till att nationella mål för
utbildningen ska uppfyllas
samt delaktighet och dialog om
måluppfyllelsen och orsaker till
eventuella brister
• Systematiskt kvalitetsarbete är i Sverige en obligatorisk arbetsuppgift
som omfattar kommuner (huvudmän), rektorer, förskolechefer och alla
lärare inom skolsystemet. Arbetet beskrivs som en kontinuerlig och
systematisk process.
Syfte är att planera, följa upp och
utveckla utbildningen så att
nationella mål uttryckta i läroplaner
uppfylls.
23
Systematiskt kvalitetsarbete
i fritidshemmet
Ska vila på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet
1. Nulägesanalys genomförs
8. Vad finns det för forskning och
beprövad erfarenhet inom målområdet
och hur kan vi använda oss av den?
Hur ska vi i det aktuella området förbättra
våra arbetsprocesser utifrån våra resultat
och slutsatser?
Förbättra
fritidshemmets
arbetsprocesser
för att utveckla
elevers lärande
Planera
verksamhetens
innehåll och
genomförandet, i
förhållande till
målen i skollagen
och LGR 11.
7. Sammanställ, reflektera och
analysera dokumentationen i
aktuellt målområde:
Vad har vi gjort och hur har vi
dokumenterat?
Vad kan vi se i dokumentationen?
Hur långt har vi kommit i vår
måluppfyllelse?
Vilka resultat kan vi se?
Vilka slutsatser kan vi dra utifrån
resultaten?
3. Hur planerar och skapar vi en miljö
och en arbetsprocess som stödjer
elevers utveckling och lärande? Utgå
ifrån läroplansmålen och
elevgruppens behov samt
förutsättningar. Allmänna råd för
fritidshem.
4. Utforma utvärderingsbara mål.
Planera verksamheten utifrån
gruppens behov så att varje elev ges
möjlighet till utveckling och lärande.
ELEV
Sammanställ
dokumentationen och
analysera
verksamhetens
måluppfyllelse i
förhållande till elevens
utveckling och lärande.
2. Välj mål utifrån uppdragen i skollag
och Lgr11
Genomför och
dokumentera det
planerade arbetet.
5. Målområden som ska
dokumenteras
6. Verktyg att använda vid
dokumentationen.
24
Exempel på angreppssätt mitt i
verksamhetsåret:
1. Skriv ner verksamheten (ex vilka planerade aktiviteter ni gör olika
dagar) på post-it lappar (en lapp per aktivitet)
2. Vilka av de här aktiviteterna utgår ifrån den befintliga barngruppens
behov och intressen och vilka gör vi av ”gammal tradition”?
3. Ta bort lapparna med ”aktiviteter av gammal tradition”
4. Av de lappar som är kvar… vilket målområde är det egentligen vi
fokuserar på?
5. Omformulera till något utvärderingsbart
6. Hur kan vi ge barnen flera tillfällen att sträva mot målet/målen?
7. Vilket förhållningssätt krävs då av oss som pedagoger? osv…
2. Rektorns pedagogiska lap
Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör
1.utifrån fördelade resurser från huvudmannen anpassa gruppstorlek,
personaltäthet och gruppsammansättning så att fritidshemmet kan
uppfylla sitt nationella uppdrag, och då väga in faktorer såsom
o elevernas ålder
o personalens kompetens
o lokalernas och utemiljöns utformning
o elever med annat modersmål än svenska
o elever i behov av särskilt stöd
o kontinuitet i elev- och personalgruppen
o elevernas närvarotider
Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör
2. organisera verksamheten så att personalen i fritidshemmet
ges utrymme att planera, följa upp och utveckla verksamheten
o Rektorns ansvar att organisera verksamheten så att personalen
arbetar mot de nationella målen.
o Skapa utrymme för att personalen enskilt och tillsammans
kontinuerligt kan planera, följa upp och utveckla utbildningen.
o Se till att planeringstiden inte påverkas negativt av uppdrag i
förskoleklassen eller i skolan.
2. Rektorns pedagogiska kap
Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör
3. föra en kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet
om det dagliga arbetet samt om hur verksamheten kan bidra till
ökad måluppfyllelse för eleverna
o Rektorns pedagogiska ledarskap.
o Förtrogenhet med uppdraget och den dagliga verksamheten.
o Kommunicera arbetsformer, metoder, användandet av lärmiljön i
förhållande till elevers utveckling mot målen i läroplanen.
o Återkoppling till personalen.
2. Rektorns pedagogiska led
Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör
4. organisera verksamheten så den stödjer samarbetsformer och
erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet,
förskoleklassen och skolan för att på så sett kunna skapa
helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning.
o Organisation som stödjer en helhetssyn samt utveckla
samarbetsformer med tydlighet i roller och uppdrag.
o Utrymme för gemensam planering och pedagogiska diskussioner.
o Ömsesidighet och jämbördighet i samarbetet.
o Övergångar.
Särskilt stöd
Särskilt stöd
”Om eleven vistas i fritidshem
är det viktigt att fritidshemmet
och skolan samarbetar när
behovet av särskilt stöd utreds
i någon av verksamheterna, så
att personalen beaktar samtliga
omständigheter för eleven.”
2. Rektorns pedagogiska leda
Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör
5. ta hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och
påverka verksamheten genom att se till att det finns olika
former för information och inflytande
o Rektorns ansvar att formerna för samarbete utvecklas och att
information ges om fritidshemmets mål och sätt att arbeta.
o Samråd med möjlighet att föra fram förslag och synpunkter, samt
möjlighet till inflytande genom information om kommande beslut.
Arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling
Huvudregeln är att det
ska finnas en plan för
varje enskild verksamhet.
En vanlig brist är att det
upprättas en gemensam
plan för en skolenhet och
ett fritidshem där de
enskilda verksamheternas
specifika förutsättningar
inte framkommer.
Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen och rektorn bör
1. inför beslut som påverkar eleverna i fritidshemmet genomföra
barnkonsekvensanalyser
o Barnens bästa / Barnperspektiv
o Konsekvenser av beslut och åtgärder
o Dialog mellan huvudman och rektorn
Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen och rektorn bör
2. se till att eleverna har tillgång till säkra, hälsosamma och
ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad
pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och
utveckling såväl enskilt som i grupp.
o Eleverna ska tillförsäkras trygghet och studiero
o Lokaler/utrustning för olika typer av verksamhet inne och ute som
tillgodoser syftet med utbildningen
1. Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen och rektorn bör
3. utforma kompetensutvecklingsinsatser för personalen i
fritidshemmet utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av
verksamhetens behov i förhållande till fritidshemmets specifika
uppdrag.
o Riktad kompetensutveckling utifrån fritidshemmets specifika behov
o Huvudmannen kartlägger i nära samarbete med rektor
1. Förutsättningar för arbetet iet
Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen och rektorn bör
4. se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och
synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet
o Ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på huvudmannanivå
och på enhetsnivå.
o Systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera
resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det
planera och utveckla utbildningen.
Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen bör
5. ha en fungerande modell för resursfördelning som tar hänsyn till de
lokala förutsättningarna och behoven i olika fritidshem
o upptagningsområdenas socioekonomiska karaktär
o elevernas ålder
o personalens kompetens
o lokalernas och utemiljöns utformning
o elever med annat modersmål än svenska
o elever i behov av särskilt stöd
o elevgruppens sammansättning och storlek
Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen bör
6. föra en dialog med rektorn om personaltäthet, storlek och
sammansättning på elevgrupperna i fritidshemmet i förhållande till
verksamhetens uppdrag och fördelning av resurser.
o Huvudmannen har det övergripande ansvaret för kvaliteten i
fritidshemmet.
o Dialog om vad som är en lämplig personaltäthet, gruppstorlek och
gruppsammansättning.
o Olika behov på varje fritidshem.
Titta på ert fritidshem ur barnperspektiv!
•Vad ger miljön barnen för signaler?
•Vad finns det för val att göra om man är barn på ert fritidshem/avdelning?
•Vilken barnsyn står avdelningen för? Vilken barnsyn finns i hela huset?
•Var på avdelningen väljer barnen att vara?
•Vad beror det på? Hur ser samspelet ut mellan barnen och miljön?
•Är materialet lätt tillgängligt?
•Vilka rum inbjuder barnen till att vara nyfikna, självständiga och forskande?
•Vad förmedlar hallen för första intryck när man som barn och förälder
kommer in på avdelningen?
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är
viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt.
1. Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem och skola är
normalt dynamiskt och "stökigt".
2. Pedagogers föreställningar om det lugna och harmoniska sociala
livet är därför vilseledande för utformningen av pedagogrollen.
3. Pedagogens roll är att engagera sig i barnens dynamiska och
stökiga sociala liv och hjälpa till att ordna det.
4. Ordningen ska ta sikte på att främja kreativiteten, men ordningen
kan fortfarande vara stökig.
5. Ordningen ska förhindra att stökigheten skadar individer eller
hindrar dem i deras kreativitet.
40
6. Ordningen har inte till syfte att återställa lugn och harmoni.
7. Det dynamiska och "stökiga" sociala livet bland barn på förskola,
fritidshem och skola är en funktion av situationen.
8. Det betyder att dynamiken och stökigheten beror av situationen i
högre grad än det individuella barnet.
9. Stökiga situationer som riskerar att skada andras kreativitet
hanteras av pedagogerna genom att förändra situationen.
10. Det är inte föräldrarnas uppgift att lösa dessa situationer genom att
"prata sitt barn till rätta”.
11. Föräldrarna befinner sig inte i situationen som utlöser den skadliga
stökigheten och har därför inte makt att göra något åt den.
12. Det är pedagogen som är engagerad i situationen tillsammans med
barnen som har makt och ansvar att förändra.
13. Pedagogen förändrar en skadlig situation genom att organisera
den på ett nytt sätt.
14. Att organisera innebär att gruppera barnen, bestämma aktivitet
samt fördela rum och tid.
15. Syftet med organiseringen är att låta flera aktiviteter pågå samtidigt
och som fångar upp skilda behov i barngruppen.
42
16. Aktiviteterna ska vara i överensstämmelse med läroplanen.
17. Det får plats flera aktivitetsrum i ett och samma fysiska rum.
18. En gruppering kan bestå av två eller flera barn.
19. Tiden kan fördelas på aktiviteter från ungefär två minuter till en
vecka, eller i intervall över exempelvis en månad.
20. Fördelning av grupper på aktiviteter får inte permanentas utan
behöver växla med lämpliga tidsintervall.
43
21. Alla barn behöver på sikt lära sig att umgås med alla barn i olika
grupper och med olika aktiviteter.
22. På det viset utvecklas förståelse och tolerans mellan människor.
23. Det är pedagogens uppgift att i alla situationer förmedla en positiv
och tillitsfull inställning till det som händer i situationen.
24. Det gör pedagogen genom att visa att det går att
hantera/organisera situationen.
25. På det viset lär pedagogen barnen att världen är en trygg plats att
leva i.
44
26. Det behöver barnen uppleva för att utveckla sin kreativitet.
27. En av pedagogens största utmaningar är att fråga sig själv: Upplever jag
att världen är en trygg plats?
28. Och en av de största ansträngningarna är att trots att pedagogen kanske
inte helt upplever att hens plats i världen är trygg, ändå lära barnen detta.
29. Genom att i situationen lära barnen att världen är trygg, ger sig pedagogen
själv en möjlighet att medvetet utveckla sitt yrkeskunnande.
30. I förskola, fritidshem och skola erbjuds pedagogen rika möjligheter att få
syn på bristerna i sitt yrkeskunnande och utveckla det.
31. På det viset är pedagoger och barn både lärare och elever på samma
gång.
32. Eller: Barnen är de bästa lärare en pedagog kan få!
45
KONTAKT:
Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad
Bente Tuff
[email protected]
