NOTISER4
FRÅN SLU • JUNI 1998
Har svensk potatis en framtid?
• Fakta Ekonomi, nr 8/97. Beställ via
SLU Publikationstjänst: tel: 018-67 11 00,
fax: 018-67 28 54. E-post: [email protected].
Signalsystem styr
bakterieangrepp
Potatis angrips ibland av en sjukdomsalstrande bakterie vid namn
Erwinia carotovora subsp. carotovora.
Angreppet underlättas av att bakterien utsöndrar enzymer som bryter
ned cellväggarna hos potatisen. Bakteriens signalsystem för att producera nedbrytande enzymer har studerats på gennivå i en avhandling vid
SLU, institutionen för växtbiologi.
Bakterien kan med hjälp av dessa
system både känna av om det finns
en värdväxt i närheten och om det
finns tillräckligt med bakterier för
att ett ”anfall” ska kunna påbörjas.
De utsöndrade enzymerna från bakterien signalerar även till växten att
aktivera sitt försvar.
• Anders Eriksson, 018-67 33 15
E-post: [email protected]
Sniglar angriper groddplantor
Djur som äter barrträdsfrön och unga
groddplantor kan fördröja och till
och med helt hindra etablering av
plantor vid naturlig föryngring. Under den första sommaren efter frö-
Ill.: Kim Gutekunst, JTI
Konkurrensen om de svenska livsmedelskonsumenterna hårdnar. Gränsskyddet mot EU har avvecklats och våra matvanor förändras.
Förutsättningarna för svensk matpotatis att klara denna
konkurrens har därför utretts av forskare vid SLU,
institutionen för ekonomi, och Jordbrukstekniska institutet. Genom undersökningar av våra köpvanor
och förutsättningarna för matpotatisodling i olika
delar av landet har olika framtidsscenarion skapats. Studien visar att odlingen står inför betydande anpassningsproblem på sikt. Följden
kan bli en stark minskning av potatisarealen,
inte minst i norra Sverige. Sätt att möta denna
konkurrens kan vara att framhäva lokal produktion eller att satsa målmedvetet på större
anläggningar i strategiska odlingsområden.
Hur ska svenska potatisodlare
möta konkurrensen från EU?
spridning kan andelen förstörda
plantor bli så hög som 80–100 procent. De viktigaste frö- och groddplantätare som söker föda på marken är sniglar, sorkar, finkar samt
skalbaggar av familjen jordlöpare.
Det här framgår av en doktorsavhandling författad av Ove Nystrand
vid SLU i Umeå.
• Ove Nystrand, institutionen för
vegetationsekologi, 090-786 66 16
E-post: [email protected]
Doping av hästar
Läkemedel missbrukas ibland inom
hästsporten i tron att de förbättrar
prestationsförmågan hos de tävlande
hästarna. Bland annat har luftrörsvidgande läkemedel använts i dopingsyfte, eftersom det har funnits en
uppfattning om att de skulle förbättra
andning och syreupptagningsförmåga hos friska tävlingshästar. I en
doktorsavhandling från SLU visar veterinär Peter Kallings att behandlingen är verkningslös. Han lät hästar springa på en rullmatta, medan
han gjorde noggranna mätningar på
dem. Resultaten visade inga skillnader i prestationsförmåga mellan be-
handlade och obehandlade hästar.
Peter Kallings testade också antiinflammatoriska preparat, som har
givits till lindrigt skadade hästar för
att dölja smärta och hälta inför tävlingar. De visade sig ha effekt under
längre tid än man tidigare ansett.
Det betyder att det är möjligt att få
hästar som inte är i tävlingsmässigt
skick att tävla med hjälp av medicin.
Detta är både förbjudet i lag och
skadligt för hästarna.
• Peter Kallings, 08-627 20 11,
018-67 14 66
E-post: [email protected]
Mer kadmium från
luftad tipp
Organiskt avfall deponeras allt mindre, men det som redan finns i Sveriges 300 tippar omvandlas till humusämnen anaerobt, dvs. utan syre.
Humus har förmågan att binda näringsämnen och metaller, t.ex. kadmium och zink, som annars skulle
lakas ut i vattendrag och grundvatten.
Humusämnena bryts dock sakta men
säkert ner vartefter syre kommer till.
När humushalten minskar, ökar alltså
risken för att fastlagda metaller ska
V.g.v.
komma ut i omgivningen. Även sjunkande pH ökar risken för läckage.
Vid återcirkulation av lakvatten från
tippen ökar metallläckaget. Detta är
några av de slutsatser som man har
kommit fram till i ett projekt vid
institutionen för markvetenskap,
SLU, Uppsala.
• Anna Mårtensson, 018-67 12 22
E-post: [email protected]
Elektronisk näsa
spårar röta
Trästolpar används för kraftdistribution och telekommunikation över
hela världen. Bara i Sverige används
idag uppskattningsvis ca 10 miljoner
trästolpar i elkraft- och telenäten till
ett värde av i runda tal 30 miljarder
kronor. En ny avhandling från SLU
visar nu att det troligen är möjligt att
med hjälp av en elektronisk näsa
utveckla en snabb metod för att spåra
röta i trästolpar. En sådan metod
skulle kunna innebära stora besparingar, öka driftsäkerheten i kraftoch telenätet samt minska risken för
olyckor bland stolparbetare.
Den elektroniska näsan kan uppfatta flyktiga organiska ämnen som
avges från rötangripet trä till den
omgivande luften. Dessa flyktiga
ämnen speglar såväl mängden kitin i
det rötade träet som träets viktförlust till följd av rötangreppet. Mängden kitin ger i sin tur information
om rötsvamparnas biomassa i det angripna träet.
• Kent Nilsson, 018-67 24 86
E-post: [email protected]
Eldsjälar behövs
Trots att miljöfrågorna hör till de
viktigaste samhällsfrågorna kan det
ibland vara svårt att få nya lösningar
att accepteras av allmänheten. Då
Ansvarig utgivare:
Redaktion:
Internet:
Tryck:
Prenumeration:
nya, kretsloppsanpassade lösningar,
bl.a. urinseparerande toaletter, skulle
införas i tre olika kommuner kartlades attityder och värderingar i samband med förändringen. Detta
skedde med hjälp av enkäter, intervjuer och observationsstudier bland
boende, politiker och tjänstemän.
Undersökningen, som utfördes vid
SLU, institutionen för landskapsplanering, visade att många av de
boende var beredda att ändra livsstil
och betala mera för miljövänliga lösningar. Då ville man emellertid vara
säker på att det verkligen handlade
om uthålliga lösningar och att alla
andra också ställde upp. Av studierna framgår också att den bristande
tilltron till politiker och tjänstemän i
kommunen är ett problem.
I en uppföljande rapport framgår
det bl.a. att en hel del tillfälliga faktorer spelar in, t.ex. antalet eldsjälar på
gräsrotsnivån.
• Tuula Eriksson, 018- 67 25 21
E-post: [email protected]
Råvarorna styr kompostjordens kvalitet
Hur olika råvaror påverkar komposteringsprocessen och kvaliteten
på kompostjord var utgångspunkten
i ett doktorsarbete vid SLU i Uppsala. En huvudfråga var hur kväveförluster och nedbrytning av olika
kolföreningar varierade med olika
strömaterial vid kompostering av
källsorterat hushållsavfall. Halm och
torv var de bästa strömaterialen när
det gällde att förhindra kväveförluster. En annan del av avhandlingen
visar att grönmassa från klöver- eller
gräsvall blandad med olika strömaterial, s.k. grönmassekompost,
kan användas i odlingsjord för
trädgårdsväxter. Den måste dock
blandas ut med näringsfattigare material för att man inte ska riskera att
få för höga salthalter. Dessutom måste
näringsnivån rättas till med hjälp av
gödselmedel
• Ylva Eklind: 018-67 17 30
E-post: [email protected]
Växer granen bättre då
koldioxidhalten ökar?
Människans användning av fossila
bränslen medför att koncentrationen av koldioxid ökar i atmosfären.
När koldioxidkoncentrationen i luften stiger ökar fotosyntesen hos de
flesta växter. Men betyder detta att
skogen kommer att växa snabbare?
Jägmästare Peter Roberntz, vid
SLU, institution för skoglig produktionsekologi, har nyligen skrivit
en avhandling om detta. Han drar
slutsatsen att granens tillväxtökning
till följd av en förhöjd halt av
koldioxid i atmosfären förmodligen
kommer att vara marginell. Sannolikt har granen dock möjlighet att
vidarebefordra kol till omgivande
markorganismer och då främst till
mykorrhizasvampar.
• Peter Roberntz: 018-67 25 09
E-post: [email protected]
Kopiera och citera!
Kopiera gärna detta notisblad. Citera
också gärna, men glöm inte att ange
källan! Notisbladet finns också tillgängligt på Internet under adressen:
http://www.slu.se/forskning/notiser
För prenumeration – se längst ned på
sidan.
Kjell-Arne Nilsson, SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 UPPSALA
Skog: Malin von Essen, 018-67 14 56, Jonas Förare, 018-67 21 34
Jordbruk: Eva Ronquist, 018-67 23 49, David Stephansson, 018-67 14 92
Trädgård och landskap: Nora Adelsköld, 018-67 17 07
Telefax: 018-67 35 20
e-post: [email protected]
http://www.slu.se/forskning/notiser
SLU Reproenheten, Uppsala
Du kan prenumerera på Notiser från SLU (som pdf-fil) genom att skicka
följande e-postmeddelande till [email protected]: subscribe notiser-slu end
