Måltidsplanering Lakto-ovo-vegetarian Vi lagade en måltid för en Lakto-ovo-vegetarian. En Lakto-ovo-vegetarian är en person som äter mat från växtriket, ägg och mjölk. Det man ska tänka på när man är vegetarian är att få i sig protein även om man inte äter kött. Om man äter bönor eller linser är det viktigt att äta något C-vitaminberikat till för att kunna ta till vara på proteinet i baljväxterna. Kolhydrater •Pirogbröd Kostfiber, vitaminer och mineralämnen •Vitkål •Apelsin •Purjolök Protein Vår måltid innehåller protein i form av ost och ägg. Ägg innehåller E-vitamin som skyddar fleromättade fettsyror mot nedbrytning i vävnaderna. Ost innehåller kalcium som behövs för att bilda skelett och tänder, för att blodet ska koagulera och för nervfunktioner och kolhydraternas nedbrytning. Protein behövs för att bygga upp och ersätta vävnader. Protein •Ost •Ägg Kostfiber I form av kostfiber, vitaminer och mineralämnen har vi vitkål och apelsin som är rika på Cvitamin. C-vitamin behövs för att bilda kroppsvävnader, för blodkärlens hållfasthet och som motståndskraft mot infektionssjukdomar. Vi har även spenat som också är rikt på kalcium. Kostfiber är bra för tarmens arbete och motverkar förstoppning. Kostfiber ger en mättande känsla och är man mätt är det mindre risk för att man går och småäter. Kostfiber minskar även risken för karies. Mineralämnen bygger upp och ersätter vävnader och reglerar och kontrollerar delvis kroppens funktioner. Vitaminer behövs för att reglera och kontrollera kroppens funktioner. Kolhydrater Kolhydrater finns i pirogdegen. Degen innehåller olja som är rikt på K-vitamin och ägget i degen är rikt på E-vitamin. Kolhydrater ger energi och finns i form av stärkelse i pirogerna. Stärkelse bryts ner långsamt och det gör att blodsockerhalten hålls på en jämn nivå. Säsongsanpassat Måltiden kostade 32 kr och räckte då till två personer. Vi valde att inte köpa ekologiska varor och istället säsongsanpassa grönsakerna. Det är säsong för spenat, vitkål och purjolök. Eftersom vi inte valde ekologiska varor blev måltiden billigare och kan ätas av de flesta till vardags. Vi hade apelsin i salladen även om det inte är säsong för det men den gjorde att salladen smakade fräscht. Om man inte hade haft i någon apelsin hade vitkålen smakat lika gott. Om man säsongsanpassar den största delen av måltiden går det bra att göra något undantag för att förbättra smaken. För hälsan Måltiden är anpassad efter tallriksmodellen för en normalenergiförbrukare. Om en lågenergiförbrukare skulle ätit den hade man fått öka mängden grönsaker och minska mängden kolhydrater. En högenergiförbrukare hade behövt äta mer kolhydrater eftersom de behöver mer energi. Vi valde lättmjölk för att den innehåller mindre fett än mellanmjölk och standarmjölk. Vi valde rapsolja som innehåller mycket fleromättde och enkelomättade fettsyror och inte så mycket mättade fettsyror. Kroppen behöver inte så mycket mättade fettsyror eftersom den kan tillverka dem själv. För hög halt av mättade fettsyror ökar halten av LDL kolestrolet som ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Köttfri Måltiden är också bra eftersom den inte innehåller något kött. Det är dåligt att äta för mycket kött eftersom kor och grisar släpper ut mycket metangas. Människor behöver heller inte äta så mycket kött som man gör i dagens samhälle i västvärlden. Ofta huggs många regnskogar ner för att istället bli betesmarker. Detta bidrar till växthuseffekten eftersom regnskogarna omvandlar koldioxid till syre. När man hugger ner regnskogarna dör också många djur som lever i dem. Om man i stället äter vegetarisk mat bidrar man inte till något av detta. Spara energi Vi använde en liten kastrull och ställde den på en liten platta när vi värmde mjölken och matfettet för att spara energi. Äggulan som blev över när vi använt äggvita i degen sparade vi till penslingen. Detta gjorde att vi inte kastade livsmedel i onödan. Till grönsakerna använde vi samma kniv så att vi inte behövde diska i onödan. Vi diskade allting på en gång i upptappat vatten för att spara energi och tog inte för mycket diskmedel. Planera för effektivitetens skull För att spara tid delade vi på arbetet och följde arbetsplaneringen. Först gjorde vi degen och när den jäste gjorde vi fyllningen. När degen jäste för andra gången satte vi på ugnen och gjorde salladen. När pirogerna var i ugnen diskade och dukade vi. Vår arbetsplaneringen stämde och vi behövde inte stå och vänta eller stressa. Slutresultat Pirogerna blev stora, gyllenbruna och mycket goda. Brödet på pirogerna hade en frasig yta och var luftiga under den. Fyllningen smakade bra men det hade varit godare om det var mer fyllning och mindre bröd. Apelsinen gjorde att vitkålssalladen smakade fräscht och såg mer färgglad ut. Källor •Säsongsmat.nu, Datum: 15/5 - 2012 •Prishäftet •Hem- och konsumentkunskap, Astrid Hedin, Margaretha Olofsson, Eva Sjöholm, Kenneth Arvidsson. Datum: juni 2010 •Flickr, http://www.flickr.com/photos/31031835@N08/4375095063/, John Tann. Datum: 15/5 - 2012 •Flickr, http://www.flickr.com/photos/the_ewan/3958779607/, The Ewan. Datum: 15/5 -2012 •Flickr, http://www.flickr.com/photos/fruitnet/2883356498/, Eurofruit, Asiafruit & Americafruit. Datum: 15/5 - 2012 •Flickr, http://www.flickr.com/photos/matupplevelser/4644484638/, SkÃ¥nska Matupplevelser. Datum: 15/5 - 2012 •Flickr, http://www.flickr.com/photos/lollyknit/461531533/, LollyKnit. Datum: 15/5 2012